09.09.2013 Views

"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

stöd, men bara ifall missionärerna höll sig till sina principer eller, med andra ord, så länge<br />

missionärerna inte engagerade sig kommersiellt eller politiskt. 305 Han hade också med sig<br />

ett utkast med råd rörande Hawaiiöarnas inrikespolitik <strong>och</strong> kommersiella framtid. Dessa<br />

råd, menade han, kunde ali‘i införliva om de så önskade. Bland annat talade han om ett<br />

uniformt skattesystem. Han föreslog också att man skulle införa en tull för alla utländska<br />

skepp <strong>och</strong> att alla dödsstraff skulle föregås av en rättegång med en vald jury. 306 Lord<br />

Byrons tankar <strong>och</strong> råd anses ha haft s<strong>to</strong>r inverkan på Ka‘ahumanu <strong>och</strong> ali‘i. 307<br />

Under 1825 började man tala om den ”nya Ka‘ahumanu” <strong>och</strong> hennes aktiva arbete för<br />

missionärerna kom att intensifieras. Hon spenderade mer <strong>och</strong> mer tid med missionärerna,<br />

främst missionärsh<strong>us</strong>trurna, vilka hon bad om råd kring hur hon skulle föra <strong>och</strong> uppföra<br />

sig enligt kristna normer. Dessa kvinnors uppförande blev för Ka‘ahumanu en modell för<br />

hur en kvinna skulle uppföra sig i ett kristet samhälle. Forsk<strong>are</strong>n Jane Silverman skriver att<br />

denna önskan att göra saker <strong>och</strong> ting ”rätt” egentligen bottnade i det traditionella<br />

hawaiianska samhället. Där kopplades nämligen en ali‘is framgång <strong>och</strong> mana till ett korrekt<br />

utförande av handlingar. Dessa reglerades av rituella föreskrivanden. 308 Det är ett<br />

intressant påpekande som också uppbackas av Marshall Sahlins. Vad Ka‘ahumanu egentligen<br />

gjorde i alla sina handlingar från det att Liholiho dog, var att återskapa den sociala<br />

ordningen. I denna rite-de passage betydde kungens död att befintlig social ordning helt<br />

upplöstes. Därmed upphörde således samtliga kapu kring rang <strong>och</strong> kön. Sahlins hänvisar<br />

till Malo som beskriver hur människorna utövade våldsamma handlingar <strong>och</strong><br />

självstympning i samband med en konungs död. De slet av sina kläder <strong>och</strong> drev omkring<br />

smutsiga <strong>och</strong> ovårdade. De slog ut sina tänder <strong>och</strong> skar sig i ansiktet <strong>och</strong> på kroppen.<br />

Dessa gärningar symboliserade det lidande samhället gick igenom i samband med kungens<br />

död. 309<br />

Liholihos kropp hölls under denna period isolerad för att inte vara föremål för<br />

kontamination. Först sedan den döde kungens skelettrester återförts <strong>och</strong> rituellt<br />

heligförklarats som en skyddsgud kunde ordning införas <strong>och</strong> ”the god, the king and the<br />

society were th<strong>us</strong> installed <strong>to</strong>gether simultaneo<strong>us</strong>ly.” 310 Detta, menar Sahlins, var precis<br />

vad Ka‘ahumanu gjorde när Liholiho dog, ”… except that the god was now Jehovah, she<br />

and her siblings were sovereign, and the society was <strong>to</strong> be constituted by the tab<strong>us</strong> of a<br />

Calvinist Christianity.” 311<br />

Från somm<strong>are</strong>n <strong>och</strong> fram till december 1825 rapporterar missionärerna om hur<br />

Ka‘ahumanu <strong>och</strong> flera av ali‘i visade tecken på att vara goda kandidater för att bli<br />

medlemmar i kyrkan. Ka‘ahuman<strong>us</strong> radikala förändring som person <strong>och</strong> hennes aktiva<br />

305 Kuykendall (1968: 120) skriver: ”He stated ’that he (lord Byron) had heard that the<br />

missionaries had an attention of drawing up a code of laws for the people, and <strong>to</strong> this he<br />

decidedly objected; but, so long as these gentlemen did not interfere with the laws or<br />

commerce of the country, he could not object <strong>to</strong> their instructing the natives in reading, and in<br />

the Christian <strong>religion</strong>.’” (min p<strong>are</strong>ntes)<br />

Se också “J<strong>our</strong>nal of the mission at Honoruru [Honolulu], June 6, 1825” i MH, mars, 1826<br />

(22): 72. Juri Mykkänen (2003: 56) poängterar att denna legitimering av missionärernas närvaro<br />

<strong>och</strong> verksamhet skulle leda till att lord Byrons, <strong>och</strong> därmed Englands, uppdrag skulle<br />

misslyckas. Enligt Kuykendall (1968: 120) var det uppenbart att den engelska regeringen skulle<br />

skicka en lagsamling till Hawai‘i, men lord Byron gjorde det uppenbart att Hawai‘is politik <strong>och</strong><br />

kommersiella affärer helt vilade i ali‘is händer.<br />

306 Kuykendall 1968: 120, samt Jarves 1847: 130. Kuykendall (1968: 120) poängterar att lord<br />

Byrons förslag ingalunda var några nyheter för hawaiianerna, föru<strong>to</strong>m det att dödsstraff skulle<br />

föregås av ett jurybeslut.<br />

307 Dibble 1843/1909: 181. Bingham (1849/1969: 119) tillskriver också lord Byron s<strong>to</strong>rt värde.<br />

308 Silverman 1987: 96.<br />

309 Sahlins 1992: 69.<br />

310 Sahlins 1992: 69.<br />

311 Sahlins 1992: 69.<br />

72

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!