"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

More documents

Recommendations

Info

missionen, men faktum är att det skulle ta lång tid innan Ka‘ahumanu var helt övertygad. Hiram Bingham noterar att kort efter Ka‘ahumanus tillfrisknande visade hon sitt så kallade sanna jag igen: ”…she was still too proud, too independent, too fond of pleasure, gaiety, honor and amusement, to take place of a cross-bearing servant of Christ.” 286 Att vinna Ka‘ahumanus sympatier ansågs vara av högsta prioritet då hawaiianernas öden till stor del låg i hennes händer. Hon och Liholiho var nyckelpersonerna för missionens framgång och Bingham uttrycker gång på gång sin frustration över att han inte lyckats vända dem ifrån deras syndfulla leverne. Ka‘ahumanus tillfälliga uppvisande av ödmjukhet och sårbarhet var visserligen ett tecken på att hon inte var helt omöjlig att nå. Med fokus på läsning och skrivning, som hade börjat uppmärksammas av ali‘i, skulle nog missionärernas budskap snart nå fram, även till Ka‘ahumanu. Så blev också fallet och successivt ökade intresset för läsning och skrivning hos ali‘i och också hos Ka‘ahumanu. I samband med Keōpūolanis död i september 1823 blev också den allmänna inställningen till missionärerna hos ali‘i i högre grad positiv. Snart efter Liholihos avfärd till England 1924 tog Ka‘ahumanu missionärernas parti och började mer aktivt proklamera den kristna läran och betydelsen av undervisning. Mykkänen poängterar att det låg prestige i den nya formen av organisation kring skola och s.k. ”meeting houses.” Organisationen styrdes vid denna tidpunkt av ali‘i och det var dessa som kontrollerade och vidarebefordrade innehållet till maka‘āinana. 287 I maj 1824 avled Ka‘ahumanus make Kaumuali‘i, högste ali‘i på ön Kaua‘i. Han efterlämnade allt sitt land till Liholiho vilket betydde att uppdelningen så som den såg ut innan Kaumuali‘i död skulle bli oförändrad. Detta var inte brukligt enligt hawaiiansk tradition. 288 Kaumuali‘is son, George Kaumuali‘i, eller Humehume som han hette, efterträdde således inte sin far utan istället gick makten till faderns kusin, Launu’u Kahala’i. 289 Många av ali‘i på Kaua‘i visade öppet sitt missnöje över att det inte blivit någon omfördelning av land och konflikterna ledde slutligen till revolt. De missnöjda, Humehumes anhängare, attackerade fortet i Waimea och det utbröt ett blodigt tumult. Bingham och Whitney som var på Kaua‘i flydde till Honolulu. Nyheten om stridigheterna på Kaua‘i spred sig snabbt till O‘ahu och Maui. Alla de viktigaste personerna var vid detta tillfälle samlade på Maui med anledning av Kaumuali‘is begravning. Det beslutades, med Ka‘ahumanu som huvudansvarig, att så många män som möjligt skulle samlas för att resa till Kaua‘i och slå ner upproret. Hoapili, ledare på Maui, samlade omgående ihop sina män för att bege sig till Kaua‘i och backa upp Kalanimōkū som redan befann sig på plats. Före avfärd skickade han iväg David Malo till William Richards för att få råd och inte minst för att förhöra sig om dennes inställning till revolten. Richards svarade att de absolut skulle ge sig iväg och att han spådde seger. Inget kunde gå fel då Gud skulle vara med dem. Han poängterade att svaga, gamla och barn skulle skonas. Vid ankomsten till O‘ahu bad Hoapili missionärerna där också att uttala sig och fick liknande svar som hos Richards. 290 Väl på Kaua‘i gav Hoapili strikta order om att det inte skulle pågå några stridigheter under sabbaten. Innan striden bad han en bön till Gud och enligt Dibble sa han till sina mannar: ”Be of good courage for God is on our side. As He aided the Israelites, so also will He aid us and give us victory. If captives are taken, deal mercifully with them, - such is 286 Bingham 1849/1969: 151. 287 Mykkänen 2003: 48f. 288 I Kamakau 1992a: 267: ”That is not right; the land should be put together and re-divided because we have a new ruler.” 289 Gavan Daws (1974: 72) uppger att anledningen till detta var att trots att Humehume hade döpts och ansågs vara kristen, betedde han sig inte som en sådan. Kaumuali‘i var besviken över detta och bestraffade genom att inte låta sonen ärva. 290 Dibble 1843/1909: 171. 69
the advice of our teachers.” 291 Endast ett fåtal dödades i striden och revoltörerna flydde i panik. Jakten på dem satte igång, nu helt utanför Hoapilis eller Kalanimōkūs kontroll. 292 Många av befolkningen på Kaua‘i miste livet och Kamakau skriver: ”For ten days the soldiers harried the land killing men, women and children. Humehume had ridden away to the mountains with his daughter and wife, Pake.” 293 Många fångar behandlades brutalt och dödades. De som skonades skickades till O‘ahu , Maui och Hawai‘i. Lugnet på Kaua‘i återställdes så småningom och ali‘i Kaikioewa utnämndes att styra över ön. Han inledde sitt styre med att låta bygga en helgedom åt den kristna guden. Missionärerna var skakade över detta blodiga inbördeskrig och över att det var en av deras ”lärjungar”, Humehume, som varit huvudaktör. 294 Men det var uppenbart att utgången av kriget också var fördelaktigt för dem. För det första hade striderna initierats och vunnits under åkallan av den kristna guden. Missionärerna fick därefter mer stöd av ali‘i och Levi Chamberlain skriver:”…The successful & speedy termination of the war, they are disposed, with a degree of feeling hardly to be expected, to ascribe the overruling hand of God.” 295 För det andra hade de kristnas motståndare, dvs. revoltörerna, eller ”the heathen party”, på Kaua‘i, eliminerats och med dem hotet mot spridandet av den kristna läran på Kaua‘i. 296 Vidare närmade sig Ka‘ahumanu mer och mer en, vad missionärerna kallade, sann konvertering. Bara några månader innan stridigheterna på Kaua‘i hade brutit ut hade hon varit den första som tog examen på Hawaiiöarna. Hon skrev: ”This is my word and hand. I am making myself strong. I declare in the presence of God, I repent of my sin, and believe God to be our Father.” 297 I juni månad hade hon muntligen låtit kungöra fem påbud i Lāhainā på Maui. Det var förbjudet att döda, stjäla samt att boxas eller slåss. Vidare infördes restriktioner kring sabbaten, dvs. inga som helst aktiviteter på söndagar tilläts. Slutligen följde ett åläggande om att alla skulle lära sig att läsa. 298 Efter Kaua‘i-incidenten reste Ka‘ahumanu och flera andra ali‘i till krigsplatsen och uttryckte där en önskan om reformation. Hon lät upprätta skolor och kyrkor runtom på öarna och uppmanade befolkningen att lära sig läsa och skriva. I mars 1825 nådde nyheterna om Liholihos och hans hustrus död Hawaiiöarna. Kauikeaouli blev officiellt tronföljare, Kamehameha III, men makten låg fortfarande i 291 Dibble 1843/1909: 172. 292 Dibble (1843/1909: 172) skriver att endast en man dog och att anledningen till detta ringa antal var fiendernas usla vapenhantering. De var beväpnade med spjut och andra tillhyggen men hade tillgång till två skjutvapen. De använde skjutvapnen men var så dåliga på att pricka att kulorna inte träffade någon. Även Kamakau (1992a: 268) noterar att det bara var en som dödades. Enligt Bingham handlade det dock om flera dödsfall: ”On the side of Krimokoo (Kalanimōkū) and the loyal chiefs, three of four were killed, including Niau, a chief, and Trowbridge, a young Englishman.” Se “Letter from Mr. Bingham to the Corresponding Secretary, September 8, 1824.” i MH, april, 1825(21): 123. 293 Kamakau 1992a: 268. Fienden som dödats lämnades på marken som mat åt grisar och hundar. 294 “Letter from Mr. Bingham to the Corresponding Secretary, September 8, 1824” i MH, april, 1925 (21): 123. Bingham gör här en kort sammanfattning av kriget och Georges inblandning. James Jackson Jarves (1847: 123) skriver hur Humehume snabbt efter sin ankomst hem till Hawaiiöarna ”…rapidly degenerated in character.” 295 Journal of Levi Chamberlain, 8 Nov 1824. J/HMCS. Även citerat i Sahlins 1992: 69. 296 Se vidare Dibble 1843/1909:173 297 “Journal of the mission at Honoruru [Honolulu], April 19, 1824” i MH, april, 1925 (21): 211. Ka‘ahumanu, som inledningsvis bara varit en elev, tog nu på sig rollen som lärare och härskare: ”…she recommended to them [folket], to cast off all their old and evil practices, and go in the new and right way, attend diligently to instruction and observe the law of God.” Ibid: 212 Min parentes. 298 Kuykendall 1968: 117f. 70
Page 1 and 2:
Kristina Hellner Taylor ”Who are
Page 3 and 4:
PROLOG Det är något magiskt över
Page 5 and 6:
mitt i Honolulu. Så tusen tack, Ir
Page 7 and 8:
‘Anā‘anā 128 Förtroende för
Page 9 and 10:
I avhandlingen använder jag begrep
Page 11 and 12:
Jag vill betona att jag uppfattar r
Page 13 and 14:
historiska Lāhainālunaseminariet,
Page 15 and 16:
det självklara. 28 Eventuellt är
Page 17 and 18:
de vuxna hawaiianerna, men efter en
Page 19 and 20: än tvåhundra år tidigare hade Co
Page 21 and 22: den lukrativa sandelträhandeln och
Page 23 and 24: första sockerplantage. 62 Ett såd
Page 25 and 26: man ingick ett handelsavtal med and
Page 27 and 28: utvecklingen så som den sett ut un
Page 29 and 30: Reaktion och aktion När Hawai‘i
Page 31 and 32: programs to the Sioux or Navaho, fe
Page 33 and 34: participate in ceremony or language
Page 35 and 36: K APITEL 2 “In the wilderness, pr
Page 37 and 38: landerövringar ständigt pågick.
Page 39 and 40: vad gällde förtärandet av mat oc
Page 41 and 42: Kapu, noa och mana Craighill Handy
Page 43 and 44: eproduktiva krafterna från de osyn
Page 45 and 46: …the actions would tend to be car
Page 47 and 48: Enligt berättelsen sörjde han öv
Page 49 and 50: Man vände sig till dem som kände
Page 51 and 52: Hiram Bingham och Asa Thurston var
Page 53 and 54: wilderness, prepare ye the way of t
Page 55 and 56: på stranden vid Kailua möttes nyk
Page 57 and 58: nämligen så att hans skepp behöv
Page 59 and 60: are these foreigners doing with the
Page 61 and 62: Frälsning med förhinder Missionä
Page 63 and 64: missionärerna tog sig mödosamt fr
Page 65 and 66: karaktär, samt om människorna, de
Page 67 and 68: they might domesticate the foreign
Page 69: Hennes goda anseende och hängivels
Page 73 and 74: stöd, men bara ifall missionärern
Page 75 and 76: paralleller till det traditionella
Page 77 and 78: val av representant, för han var s
Page 79 and 80: Men just nu, med Ka‘ahumanu som r
Page 81 and 82: något formellt tillstånd att stan
Page 83 and 84: above the word of God.’ The Pope
Page 85 and 86: inledningsvis visade intresse för
Page 87 and 88: hula. Konsekvenserna var förödand
Page 89 and 90: för att underlätta och hjälpa sa
Page 91 and 92: kommunikation som Roach-Higgins och
Page 93 and 94: mönstren med ett instrument där e
Page 95 and 96: tatueringar, ärr på kroppen, utsl
Page 97 and 98: y observing all rules of health we
Page 99 and 100: Den traditionella klädseln genomgi
Page 101 and 102: understyrker att missionärskvinnor
Page 103 and 104: närernas krav, avseende klädsel o
Page 105 and 106: and ni’aupi’o. His or hers was
Page 107 and 108: framstående familjer inleddes denn
Page 109 and 110: Komplexiteten förbisågs av missio
Page 111 and 112: hawaiianska språket. 476 Idén om
Page 113 and 114: easy thing to make such a law, but
Page 115 and 116: tioner och kung Kalākaua inte bara
Page 117 and 118: another nation and under different
Page 119 and 120: kationer finns sedan en rad olika c
Page 121 and 122:
Det finns ett viktigt förhållande
Page 123 and 124:
There is no superstition perhaps mo
Page 125 and 126:
ön, var ett centralt sådant. Puku
Page 127 and 128:
Att det var just denna sorts kāhun
Page 129 and 130:
påvisa den traditionellt hawaiians
Page 131 and 132:
trolldom. Likaså utvecklades konst
Page 133 and 134:
KAPITEL 5 “Heathen souls are with
Page 135 and 136:
undervisningen medan maka‘āinana
Page 137 and 138:
nämligen tahitiska. På Hawai‘i
Page 139 and 140:
Guds bud. Utifrån dessa regler gav
Page 141 and 142:
sprungliga uppfattningarna, sålede
Page 143 and 144:
skolböcker. Till denna samling kom
Page 145 and 146:
officer…” 618 Tydligt är att h
Page 147 and 148:
Kamakau reflekterar över hur snabb
Page 149 and 150:
forskarduon Benham och Heck en vikt
Page 151 and 152:
definitivt hinder i utvecklingen mo
Page 153 and 154:
erfarenheter belönades med ett pos
Page 155 and 156:
Skicklighet var visserligen ett res
Page 157 and 158:
tabu of the heiau and the waihau 66
Page 159 and 160:
Lāhainālunaseminariet Enligt miss
Page 161 and 162:
verktyg vad gällde att förmedla v
Page 163 and 164:
skola då han kommit i kontakt med
Page 165 and 166:
understandings that thick veil of i
Page 167 and 168:
missionärerna själva, bli goda f
Page 169 and 170:
dagar. 718 Som barn av hög rang va
Page 171 and 172:
han agera som tolk åt mō‘ī. 72
Page 173 and 174:
lärarcertifikat. 733 Det kan tänk
Page 175 and 176:
Intressant är att beslutet inte p
Page 177 and 178:
Armstrong var inte unik i detta fö
Page 179 and 180:
canoes, scraping olona, carving woo
Page 181 and 182:
KAPITEL 6 ”We have to mend the pa
Page 183 and 184:
skolbänken och lära sig att läsa
Page 185 and 186:
framkommer tydligt i hawaiianskspr
Page 187 and 188:
lämnade skolorna, tycktes man ocks
Page 189 and 190:
eleverna inte någon utbildning i v
Page 191 and 192:
de alla skulle tyglas och kontrolle
Page 193 and 194:
kunskaper i det hawaiianska språke
Page 195 and 196:
Silva diskuterar ”tystnaden” el
Page 197 and 198:
Western culture, infusing the latte
Page 199 and 200:
ENGLISH SUMMARY The life and histor
Page 201 and 202:
Hawaiian educational system was fur
Page 203 and 204:
Hamo‘ula Ribbad kapa, att färga
Page 205 and 206:
Luakini Tempel, kyrka, katedral ell
Page 207 and 208:
REFERENSER FÖRKORTNINGAR ABCFM Ame
Page 209 and 210:
MISSIONARY HERALD (MH) Brev & rappo
Page 211 and 212:
Bingham, Alfred M. 1975. “Sybil
Page 213 and 214:
—. 1878/1969. An Account of the P
Page 215 and 216:
Kamohoali’i Hopkins, Charles G. 2
Page 217 and 218:
—. 1989. ”Changes in the Lives
Page 219:
Wist, Benjamin O. 1940. A Century o
show all

"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?