"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere
"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere "Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere
tidigare, hade varit lyckat och båda fann tycke för varandra. Mercy, som tackade ja till Samuel Whitneys frieri, såg äktenskapet som en möjlighet att förverkliga dröm och också plikt att tjäna Gud. Nancy Wells och Samuel Ruggles var de första att hålla bröllop i gruppen. Nancy var den äldsta av kvinnorna och anledningen till hennes giftermål med Samuel eller hur hennes religiösa övertygelse såg ut förtäljer inte historien. Samuels äldre syster Lucia Ruggles äktade Thomas Holman och tillsammans reste de också till Hawaiiöarna. 208 Den 15 oktober mottog gruppen de officiella instruktionerna av Dr. Worchester. En vecka senare, efter intensiva förberedelser, vad det dags att stiga ombord på Thaddeus och lämna Boston. Den fem månader långa resan innebar många utmaningar för missionärerna. Lucia Ruggles Holman skriver om den första veckan till havs: Could the transactions of the first week have been penned, I am sure, while they would have called forth sensations of pity from your heart, would at the same time afford merriment. Sorrow and despondency were depicted on every countenance, while scarcely a look of love or complacency was discernable one towards the other. 209 Denna lilla grupp som bestod av individer som inte kände varandra skulle leva tätt inpå varandra och fungera tillsammans. I dagböckerna beskrivs resan tillsammans och hur deras förhållande sinsemellan stärktes. Även om de alla hade en liknande bakgrund och religiös övertygelse så förekom också oenigheter inom gruppen och de fick arbeta hårt för att komma varandra nära. Månaderna till havs fylldes av en rad upplevelser och inramades av strikta scheman med utrymme för studier, bön, konversation och umgänge. Tillsammans arbetade de också med planer för den kommande uppgiften och valde ut bibelpassager som ansågs lämpliga för undervisningen. 210 Som ett centralt tema i deras texter från resan är inte bara ovissheten inför vad som väntade dem och också en ovisshet inför tanken på att deras insats och hängivelse kanske inte var tillräcklig. Säkerheten, så som de upplevt den hemma med familjer, nära och kära i sin närhet var ett minne blott. Men det fanns glimtar av hopp och förtröstan. Lucia Ruggles Holman skrev på nyårsafton i sin dagbok: This is the last day of a year, big with events, to me the most important. This year has witnessed the most trying yet interesting scenes of my life. A new course is marked out for me to pursue: new hopes, new joys, and new sorrows are before me. I often review with pleasure the past scenes of my life, though this pleasure is mingled with regret that they are never more to be realized, and the places that witnessed them may never more bless my eyes. Yes I can, I do look forward with the most pleasing anticipations of future enjoyment. Yes, with the eye of faith I can look forward to the day when sons and daughters of Ohwyhee (the devoted subjects of the prince of darkness) shall become true and humble followers of the Prince of Peace; when the Idols of Moriah shall be given to the moles and bats, and the true God and Jesus shall be the only objects of religious homage. 211 Efter mer än fem månader, med hopp, iver, förväntan och även rädsla inför vad som väntade dem anlände de slutligen till Hawaiiöarna. Tillsammans satt de ute i fartyget och väntade på att stiga iland och påbörja sitt arbete. I denna stund skrev Bingham: “In the 208 Det finns inget i källorna som förmedlar något om Thomas Holmans religiösa övertygelse och motivation. Diskussioner kring parets egentliga motivation till missionen kommer upp i kapitel tre. 209 Holman 1931: 7. 210 Missionärerna förde en gemensam dagbok under resans gång och i den berättar de ingående om hur de spenderade dagarna ombord. 211 Holman 1931: 10. 51
wilderness, prepare ye the way of the Lord, Make straight in the desert, a highway for our God.” 212 212 Bingham 1949/1969: 70. 52
- Page 1 and 2: Kristina Hellner Taylor ”Who are
- Page 3 and 4: PROLOG Det är något magiskt över
- Page 5 and 6: mitt i Honolulu. Så tusen tack, Ir
- Page 7 and 8: ‘Anā‘anā 128 Förtroende för
- Page 9 and 10: I avhandlingen använder jag begrep
- Page 11 and 12: Jag vill betona att jag uppfattar r
- Page 13 and 14: historiska Lāhainālunaseminariet,
- Page 15 and 16: det självklara. 28 Eventuellt är
- Page 17 and 18: de vuxna hawaiianerna, men efter en
- Page 19 and 20: än tvåhundra år tidigare hade Co
- Page 21 and 22: den lukrativa sandelträhandeln och
- Page 23 and 24: första sockerplantage. 62 Ett såd
- Page 25 and 26: man ingick ett handelsavtal med and
- Page 27 and 28: utvecklingen så som den sett ut un
- Page 29 and 30: Reaktion och aktion När Hawai‘i
- Page 31 and 32: programs to the Sioux or Navaho, fe
- Page 33 and 34: participate in ceremony or language
- Page 35 and 36: K APITEL 2 “In the wilderness, pr
- Page 37 and 38: landerövringar ständigt pågick.
- Page 39 and 40: vad gällde förtärandet av mat oc
- Page 41 and 42: Kapu, noa och mana Craighill Handy
- Page 43 and 44: eproduktiva krafterna från de osyn
- Page 45 and 46: …the actions would tend to be car
- Page 47 and 48: Enligt berättelsen sörjde han öv
- Page 49 and 50: Man vände sig till dem som kände
- Page 51: Hiram Bingham och Asa Thurston var
- Page 55 and 56: på stranden vid Kailua möttes nyk
- Page 57 and 58: nämligen så att hans skepp behöv
- Page 59 and 60: are these foreigners doing with the
- Page 61 and 62: Frälsning med förhinder Missionä
- Page 63 and 64: missionärerna tog sig mödosamt fr
- Page 65 and 66: karaktär, samt om människorna, de
- Page 67 and 68: they might domesticate the foreign
- Page 69 and 70: Hennes goda anseende och hängivels
- Page 71 and 72: the advice of our teachers.” 291
- Page 73 and 74: stöd, men bara ifall missionärern
- Page 75 and 76: paralleller till det traditionella
- Page 77 and 78: val av representant, för han var s
- Page 79 and 80: Men just nu, med Ka‘ahumanu som r
- Page 81 and 82: något formellt tillstånd att stan
- Page 83 and 84: above the word of God.’ The Pope
- Page 85 and 86: inledningsvis visade intresse för
- Page 87 and 88: hula. Konsekvenserna var förödand
- Page 89 and 90: för att underlätta och hjälpa sa
- Page 91 and 92: kommunikation som Roach-Higgins och
- Page 93 and 94: mönstren med ett instrument där e
- Page 95 and 96: tatueringar, ärr på kroppen, utsl
- Page 97 and 98: y observing all rules of health we
- Page 99 and 100: Den traditionella klädseln genomgi
- Page 101 and 102: understyrker att missionärskvinnor
wilderness, prep<strong>are</strong> ye the way of the Lord, Make straight in the desert, a highway for <strong>our</strong><br />
God.” 212<br />
212 Bingham 1949/1969: 70.<br />
52
Change language