"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere
"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere "Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere
Till en början måste jag erkänna att jag kände mig en aning förnärmad. I tankarna tog jag mig tillbaka till skolbänken och kursen ”Aboriginal Culture” som jag 1995 läste vid Murdoch University i Australien. Där var kritiken gentemot ”vita akademiker” och deras roll i historieskrivningen hård och under fler tillfällen kände jag mig rent ut sagt attackerad (vilket i och för sig var väldigt nyttigt). Jag kom också att tänka på ett samtal med min goda vän och informant Pali Jae Lee i Honolulu, där hon irriterat hade utbrustit ”Anyway, who are you to tell us our history?” Jag hade då påstridigt försökt att försvara mig och menade att jag inte alls var ute efter att skriva någons historia. Jag representerade vare sig imperialism eller kolonialism, och var definitivt inte ”one of the bad guys”. Men i stunden, med Malcolm framför mig, förstod jag precis vad han menade. Och jag kunde inte värja mig. Det var och är faktiskt så. Som västerlänning och dessutom akademiker representerade jag hela den kultur som systematiskt brutit ner den hawaiianska. Vare sig jag ville eller inte. Jag var och är delaktig. Visst hade jag tidigare noterat problematiken angående rådande tolkningsföreträde, men inte förrän nu förstått hur viktig den var och är, samt vilken roll den skulle komma att spela i mitt arbete och inte minst i min avhandling. Min intention blev nu inte bara att förstå utan också öppna upp för olika former av och uttryck för förståelse. Jag kom att möta och samtala med Malcolm fler gånger vid mina efterkommande besök. Han har varit en stor inspiration och hjälp och jag är ytterst tacksam för våra samtal samt hans vassa kritik som resulterade i att jag vågade ta andra vägar i mitt avhandlingsarbete. Det har funnits många tillfällen att ventilera mitt arbete under processens gång och jag har en rad människor från både när och fjärran att tacka för stöd, kloka ord och kommentarer. På Hawai‘i finns Pali Jae Lee Willis, min informant och mycket goda vän, som jag vill rikta mitt yttersta tack till. Utan Pali hade denna bok inte existerat. Det var nämligen hon som var den allra första att väcka mitt intresse för detta fält. Jag hade fått tag på hennes bok om maken Kokos familjehistoria och på ren chansning skrev jag ett brev varpå jag fick ett svar med en inbjudan att besöka henne i Honolulu. Det är inte många som utan att tveka inackorderar vilt främmande människor från andra sidan jordklotet, men det gjorde Pali – flera gånger. Dessutom har hon tillbringat ett antal timmar med mig vid sitt köksbord och outtröttligt svarat på alla frågor jag har haft. Hon har tagit mig på resor runt öarna under vilka jag fått möjlighet att uppleva fantastiska miljöer och träffa intressanta människor. Exempelvis introducerade hon mig för Malcolm Nāea Chun som jag berättat om ovan. Jag fick också, genom henne, möjlighet att kort träffa och samtala med John Lake, chanter, hula mästare och lärare i Hawaiian studies, vilket var mycket givande. Vidare vill jag också tacka författaren Robert L. Becker, nuvarande ordförande vid Mission Children’s Society. Robert anställde mig som researcher i ett av hans skrivprojekt rörande missionärer på Hawai‘i och finansierade därmed en av mina vistelser. Det är inte alltid lätt att navigera i det ofantliga material som finns i arkiv och bibliotek på Hawai‘i, men som väl är finns det oftast hjälpsamma och engagerade anställda som gärna informerar om befintliga texter och bilder. Jag har spenderat ett otal timmar på bibliotek och arkiv i Honolulu och har där kommit i kontakt med en rad personer som varit till stor hjälp. Utan den kunniga personalen på Hamilton Library vid University of Hawai‘i at Manoa, Bishop Museum Archives, Hawai‘i Archives och Mission Children’s Society hade jag troligen inte haft samma möjlighet att ta del av det intressanta material som jag fått tillfälle att göra. Och så är det så när man är på resande fot att man också möter trevliga människor som inte alls har med ens arbete att göra, men som kommer att ha stor betydelse ändå. Under en av mina vistelser mötte jag en underbar dam och hennes ressällskap på besök från Alaska som utan vidare erbjöd mig att vid framtida vistelse bo gratis i hennes lägenhet 3
mitt i Honolulu. Så tusen tack, Irene Grives, för den vistelse denna fantastiska generositet genererade. På hemmaplan vill jag rikta ett tack till min handledare Tord Olsson, professor i religionshistoria och religionsantropologi. Tords skarpsinnighet och förmåga att uppmuntra och formulera intressanta diskussionsämnen är enastående. I samband med hans ledning av forskarseminariet i religionshistoria har jag haft möjlighet att ventilera mina texter och tankar och har alltid lämnat seminarietillfällena med en känsla av upprymdhet. Bidragande till detta är också alla de kollegor som har närvarat, bara för att nämna några: Åse Piltz, Ann-Christine Hornborg, Hege Markussen, Lars Steen Larsen, Kristina Myrvold, Anna Törngren, Katarina Plank, Frida Mebius-Önnerfors, Pierre Wiktorin, Karin Sjögren, Ingrid Callewaert, Bodil Liljefors Persson, Thomas Larsson, Kerstin Honeth. Ett speciellt tack vill jag rikta till mina kollegor Torsten Janson, Max Nordin och Åsa Trulsson som lagt ner extra tid och engagemang på mitt arbete. Till min biträdande handledare Ylva Vramming, som har funnits med från allra första början, vill jag rikta ett extra stort tack. Hennes aldrig sviktande stöd och engagemang har betytt oerhört mycket för mig. Hennes oändliga kunskaper och därtill fantastiska förmåga att få igång, och inte minst, reta gallfeber på en trög hjärna är dessutom häpnadsväckande. Tack för alla givande stunder! Jag vill också tacka Ann-Louise Svensson, Jan Hermansson och Ingvar Bolmsten för hjälp med alla administrativa åtaganden. Också ett varmt tack till Walter Übelacker vars dörr alltid stod öppen för mig under min tid på institutionen. Och likaså ett varmt tack till Peter Bryder. Tack också bibliotekspersonal på CTR och UB som har hjälpt mig med mina bokbeställningar från världens alla hörn. Utanför min institution vill jag också tacka en rad personer som jag har fått hjälp och stöd av. Ett speciellt tack till Ulla Törnqvist som med en beundransvärd uthållighet har läst alla mina utkast och med SAOL i högsta hugg diskuterat och protesterat kring mitt skrivspråk. Richard Bernce har här i slutfasen resonerat om, läst och kommenterat delar av avhandlingstexten. Susanne Jensen har med alltid lika stor entusiasm lyssnat på och kommenterat mina infall. Johan Nygren har tagit sig tid att gå igenom alla engelska citat– vilket är en bedrift med tanke på att många av dessa är på en speciell sorts engelska som jag kallar missionärsengelska. Tack också till Mats Arvidson, som trots sitt eget intensiva avhandlingsarbete i musikvetenskap, tagit sig tid att läsa och kommentera delar av min text samt utbytt idéer och tankar kring avhandlingsarbetet. Ett varmt tack också till Anna Åberg som har designat omslaget. Ett stort tack till Helge Ax:son Johnsons Stiftelse som med sina generösa bidrag har hjälpt mig att finansiera mina forskarsstudier och till Stiftelsen Lars Hiertas Minne vars generositet har finansierat flera av mina resor. Och så vill jag tacka mina alltid stödjande, uppmuntrande och underbara föräldrar Kerstin och Seppo, och min kloka syster Liselott Pettersson. Tack för att ni finns och för att ni är! Så sist men inte minst, tack min käre make Tareq som inte bara stått ut med mina oändliga grubblerier kring avhandlingsarbetet, utan också lämnat jobb för att följa med på några av mina resor och utöver det tålmodigt läst och kommenterat mitt arbete. Och så vill jag tillägga att arbetet inte hade gått hälften så bra om det inte hade varit för min största glädjekälla här i livet, vår fyraåriga dotter Ellen. Med sin glädjespridande närvaro har hon bidragit till den där extra energin som har behövts när det har varit som jobbigast och dessutom manat till behövliga pauser. 4
- Page 1 and 2: Kristina Hellner Taylor ”Who are
- Page 3: PROLOG Det är något magiskt över
- Page 7 and 8: ‘Anā‘anā 128 Förtroende för
- Page 9 and 10: I avhandlingen använder jag begrep
- Page 11 and 12: Jag vill betona att jag uppfattar r
- Page 13 and 14: historiska Lāhainālunaseminariet,
- Page 15 and 16: det självklara. 28 Eventuellt är
- Page 17 and 18: de vuxna hawaiianerna, men efter en
- Page 19 and 20: än tvåhundra år tidigare hade Co
- Page 21 and 22: den lukrativa sandelträhandeln och
- Page 23 and 24: första sockerplantage. 62 Ett såd
- Page 25 and 26: man ingick ett handelsavtal med and
- Page 27 and 28: utvecklingen så som den sett ut un
- Page 29 and 30: Reaktion och aktion När Hawai‘i
- Page 31 and 32: programs to the Sioux or Navaho, fe
- Page 33 and 34: participate in ceremony or language
- Page 35 and 36: K APITEL 2 “In the wilderness, pr
- Page 37 and 38: landerövringar ständigt pågick.
- Page 39 and 40: vad gällde förtärandet av mat oc
- Page 41 and 42: Kapu, noa och mana Craighill Handy
- Page 43 and 44: eproduktiva krafterna från de osyn
- Page 45 and 46: …the actions would tend to be car
- Page 47 and 48: Enligt berättelsen sörjde han öv
- Page 49 and 50: Man vände sig till dem som kände
- Page 51 and 52: Hiram Bingham och Asa Thurston var
- Page 53 and 54: wilderness, prepare ye the way of t
mitt i Honolulu. Så t<strong>us</strong>en tack, Irene Grives, för den vistelse denna fantastiska generositet<br />
genererade.<br />
På hemmaplan vill jag rikta ett tack till min handled<strong>are</strong> Tord Olsson, professor i<br />
<strong>religion</strong>shis<strong>to</strong>ria <strong>och</strong> <strong>religion</strong>santropologi. Tords skarpsinnighet <strong>och</strong> förmåga att<br />
uppmuntra <strong>och</strong> formulera intressanta disk<strong>us</strong>sionsämnen är enastående. I samband med<br />
hans ledning av forskarseminariet i <strong>religion</strong>shis<strong>to</strong>ria har jag haft möjlighet att ventilera<br />
mina texter <strong>och</strong> tankar <strong>och</strong> har alltid lämnat seminarietillfällena med en känsla av<br />
upprymdhet. Bidragande till detta är också alla de kollegor som har närvarat, bara för att<br />
nämna några: Åse Piltz, Ann-Christine Hornborg, Hege Mark<strong>us</strong>sen, Lars Steen Larsen,<br />
Kristina Myrvold, Anna Törngren, Katarina Plank, Frida Mebi<strong>us</strong>-Önnerfors, Pierre<br />
Wik<strong>to</strong>rin, Karin Sjögren, Ingrid Callewaert, Bodil Liljefors Persson, Thomas Larsson,<br />
Kerstin Honeth. Ett speciellt tack vill jag rikta till mina kollegor Torsten Janson, Max<br />
Nordin <strong>och</strong> Åsa Trulsson som lagt ner extra tid <strong>och</strong> engagemang på mitt arbete.<br />
Till min biträdande handled<strong>are</strong> Ylva Vramming, som har funnits med från allra första<br />
början, vill jag rikta ett extra s<strong>to</strong>rt tack. Hennes aldrig sviktande stöd <strong>och</strong> engagemang har<br />
betytt oerhört mycket för mig. Hennes oändliga kunskaper <strong>och</strong> därtill fantastiska förmåga<br />
att få igång, <strong>och</strong> inte minst, reta gallfeber på en trög hjärna är dessu<strong>to</strong>m häpnadsväckande.<br />
Tack för alla givande stunder!<br />
Jag vill också tacka Ann-Louise Svensson, Jan Hermansson <strong>och</strong> Ingvar Bolmsten för<br />
hjälp med alla administrativa åtaganden. Också ett varmt tack till Walter Übelacker vars<br />
dörr alltid s<strong>to</strong>d öppen för mig under min tid på institutionen. Och likaså ett varmt tack till<br />
Peter Bryder. Tack också bibliotekspersonal på CTR <strong>och</strong> UB som har hjälpt mig med mina<br />
bokbeställningar från världens alla hörn.<br />
Utanför min institution vill jag också tacka en rad personer som jag har fått hjälp <strong>och</strong><br />
stöd av. Ett speciellt tack till Ulla Törnqvist som med en beundransvärd uthållighet har läst<br />
alla mina utkast <strong>och</strong> med SAOL i högsta hugg diskuterat <strong>och</strong> protesterat kring mitt<br />
skrivspråk. Richard Bernce har här i slutfasen resonerat om, läst <strong>och</strong> kommenterat delar av<br />
avhandlingstexten. S<strong>us</strong>anne Jensen har med alltid lika s<strong>to</strong>r ent<strong>us</strong>iasm lyssnat på <strong>och</strong><br />
kommenterat mina infall. Johan Nygren har tagit sig tid att gå igenom alla engelska citat–<br />
vilket är en bedrift med tanke på att många av dessa är på en speciell sorts engelska som<br />
jag kallar missionärsengelska. Tack också till Mats Arvidson, som trots sitt eget intensiva<br />
avhandlingsarbete i m<strong>us</strong>ikvetenskap, tagit sig tid att läsa <strong>och</strong> kommentera delar av min text<br />
samt utbytt idéer <strong>och</strong> tankar kring avhandlingsarbetet. Ett varmt tack också till Anna<br />
Åberg som har designat omslaget.<br />
Ett s<strong>to</strong>rt tack till Helge Ax:son Johnsons Stiftelse som med sina generösa bidrag har<br />
hjälpt mig att finansiera mina forskarsstudier <strong>och</strong> till Stiftelsen Lars Hiertas Minne vars<br />
generositet har finansierat flera av mina resor.<br />
Och så vill jag tacka mina alltid stödjande, uppmuntrande <strong>och</strong> underbara föräldrar Kerstin<br />
<strong>och</strong> Seppo, <strong>och</strong> min kloka syster Liselott Pettersson. Tack för att ni finns <strong>och</strong> för att ni är!<br />
Så sist men inte minst, tack min käre make T<strong>are</strong>q som inte bara stått ut med mina<br />
oändliga grubblerier kring avhandlingsarbetet, utan också lämnat jobb för att följa med på<br />
några av mina resor <strong>och</strong> utöver det tålmodigt läst <strong>och</strong> kommenterat mitt arbete. Och så vill<br />
jag tillägga att arbetet inte hade gått hälften så bra om det inte hade varit för min största<br />
glädjekälla här i livet, vår fyraåriga dotter Ellen. Med sin glädjespridande närvaro har hon<br />
bidragit till den där extra energin som har behövts när det har varit som jobbigast <strong>och</strong><br />
dessu<strong>to</strong>m manat till behövliga pa<strong>us</strong>er.<br />
4
Change language