"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

Man vände sig till dem som kände sig kallade att ”…visit the Hawaiian race” samt hade
avsikten att
…honor God, by making known his will, and to benefit those heathen tribes, by making
them acquainted with the way of life, – turn them from their follies and crimes, idolatries
and oppressions, to the service and enjoyment of the living God, and adorable Redeemer, –
to give them the Bible in their own tongue, with ability to read it for themselves, – to
introduce and extend among the more useful arts and usages of civilized and Christianized
society, and to fill the habitable parts of those important islands with schools and churches,
fruitful fields, and pleasant dwellings. 193
De utvalda
Historikern Sandra Wagner-Wright gör i sitt arbete The Structure of the Missionary Call to the
Sandwich Islands 1790-1830 (1990) en utförlig beskrivning av de två första missionärsgrupperna.
I sin inledning kritiserar hon tidigare forskning rörande missionärernas motiv
och agerande där dessa ofta utmålas som penninghungriga imperialister och idealister. Hon
menar att tidigare studier på ett orättvist sätt oftast har utelämnat missionens helhet.
Historiker har saknat ansatsen att förstå grunden till dessa människors beteende;
kombinationen av troslära och kultur. Wagner-Wright understryker att denna första grupp
av missionärer som anlände till Hawaiiöarna under början av 1820-talet stod under
inflytande av en speciell typ av kalvinistisk teologi. Vidare poängterar hon att det är viktigt
att fördjupa sig i den historiska, såväl som den sociala miljön som är aktuell. Genom att
”krypa under skinnet” på dessa individer kan man försöka förstå varför och var i deras liv
de kommit till beslutet att lämna sina hem och ge sig av till ett främmande land. 194
Dessa mäns och kvinnors fortsatta kontakt med sitt hemland behöll dem i tidens
amerikanska anda med allt vad det innebar i form av seder och bruk. Tiden efter den
amerikanska revolutionen präglades av stora ekonomiska och sociala förändringar mot en
kapitalistisk ekonomi och ökad industrialisering. Skiftet från hushålls- till fabriksproduktion
innebar dessutom en urbanisering där män och kvinnor sökte sig till städerna
för lönearbete. Ogifta kvinnor tog anställning i nyöppnade spinnerier och väverier och det
blev vanligare att de sökte utbildning vilket innebar att de alltmer involverades i
utbildningsväsendet både som lärare och elever. Arbete som tidigare ägt rum i hemmet
ägde nu rum på fabriker. Kvinnors produktiva arbete kom därmed att minska medan deras
ansvar som förälder och uppfostrare ökade då männen lämnat hemmen för dagsverke. 195
I Paths of Duty, American Missionary Wives in the Nineteen-century, 1989, studerar Patricia
Grimshaw just distinktionen mellan manligt och kvinnligt under denna period av
omvälvande förändring. I samband med att det skedde en uppdelning i två markanta
världar, blev mannen mer eller mindre representativ för den offentliga medan kvinnan,
främst då den gifta, blev representativ för hemmet. Dock är det viktigt att understryka,
menar Grimshaw, att kvinnan stärktes i rollen som hustru och mor då hon som
huvudaktör i hemmets värld ansvarade för familjens moraliska såväl som andliga väl-
193 Bingham 1969: 60f.
194 Wagner-Wright 1990: viiif. Hon skriver här: “History is more than facts and events: it is the
story of people. We understand history only as well as we can understand the people involved.
It is their ideology, motivations and aspirations which create the tapestry that historians find so
fascinating.” Se också Wagner 1985: 63 (senare Wagner-Wright).
195 För fördjupning av kvinnans roll och utveckling under denna period rekommenderar jag
Nancy Cott, The Bonds of Womanhood, ”Woman’s Sphere” in New England, 1780-1835,
1997.
48