"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere
"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere "Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere
från maka‘āinana religion. En del forskare har karaktäriserat tiden efter 1819 som en tid av religiöst vakuum, 181 där ingen religion överhuvudtaget existerade. Men så var inte fallet. Troligen bottnar denna idé i utsagor från de kristna missionärerna som ofta beskrev Hawai‘is folk som ett folk utan religion. Frälsning åt världen Nyheten om att kapu-systemet och med det hela den religiösa stommen hade raserats nådde således de nyanlända missionärerna innan de ens stigit i land. Flera såg det som ett tecken på att Gud hade ingripit och berett vägen för dem att sprida den nya läran. Alla uppoffringar, förberedelser och all instruktion de hade genomgått inför missionen fick en djupare mening. En perfekt start, kan tyckas. Hur hade då tiden innan ankomsten till Hawaiiöarna sett ut för dessa missionärer? Hur hade de hamnat där mitt i Stilla Havet? Intresset hos amerikanska kristna att sprida det kristna budskapet och med det frälsning till ”världens okunniga” etablerades med London Missionary Society som inspirationskälla. Berättelser om brittiska missionärers äventyr och upplevelser i bland annat Afrika och Indien kunde följas i skriften Panoplist 182 och i takt med ökade upplagor av denna ökade också ett intresse för mission utanför Amerikas gränser. En av de stora drivkrafterna bakom rörelsen för att starta mission utomlands var Samuel J. Mills, son till en pastor i Torrington, Litchifield. Redan som student vid Williams College inleddes hans intresse för mission utomlands. Tillsammans med några studiekamrater formade han ett hemligt sällskap, Society of Brethren, 183 vilket förmedlade en vision om att man borde lämna Amerika för att missionera bland så kallade hedningar. Sällskapet kom att upplösas efter ett års verksamhet sedan medlemmarna lämnat skolan för vidare utbildning. Mills tillbringade en kort tid vid Yale där han fick en första skymt av hawaiianen ‘Ōpūkaha‘ia. Historien om ‘Ōpūkaha‘ia, eller Henry Obookiah vilket var hans engelska namn, har blivit en klassiker. I de flesta verk som skildrar missionen på Hawaiiöarna beskrivs ‘Ōpūkaha‘ia som ”the origin of the Hawaiian Mission” och den mest fulländade konvertiten som rörde vid många amerikaners hjärtan. Hans memoarer nedtecknades redan 1818 och blev snabbt en storsäljare. Efter att ha förlorat sina föräldrar i en blodig strid hade han 1809 lämnat Hawaiiöarna för att tillsammans med vännen Tomas Hōpū bege sig till New Haven. 184 En kapten Britnell tog till en början hand om de två och inhyste dem hos sig och sin familj, men snart hade ‘Ōpūkaha‘ia och Hōpū väckt nyfikenhet och medkänsla hos ett antal studenter vid Yale. Samuel Mills hade hört talas om ‘Ōpūkaha‘ia, hawaiianen som en dag hade påträffats i tårar på en trappa vid universitetet. 181 Exempelvis skriver Luomala (1972: 1) hur : ”Liholiho’s act created a religious vacuum, at least to an official religion in his kingdom.” 182 Panoplist grundades 1805 av Jedidiah Morse, med intentionen att främja kristen ortodoxi. I tidskriften publicerades bl.a. artiklar som tidigare publicerats i exempelvis The Evangelical Magazine. Morse var själv aktiv pådrivare vad gällde missionen bland Nordamerikas urinvånare och var ansluten till både Massachusetts Missionary Society och Society for the Propagation of the Gospel. Massachusetts Missionary Magazine som grundades 1803, rapporterade om Massachusetts Missionary Society’s åtaganden ute bland nybyggare på den amerikanska slätten. Tidskriften kom att slås samman med Panoplist. Se vidare Wagner-Wright 1994: 80ff. 183 Andra invigda i detta hemliga sällskap som bildades 1808 var Edwin Dwight, Calvin Bushnell, Samuel Ware, John Nelson, Rufus Pomeroy och Ezra Fish. 184 Enligt Edward Beechert (i Rosa 2004: 229f) så följde i genomsnitt ett 560-tal hawaiianer med utländska fartyg mellan åren 1806–1872. Enbart mellan åren 1845–847 registrerade sig nästan 2000 hawaiianer som sjömän på utländska fartyg. Rosa (2004: 229f) menar att emigrerande hawaiianer mer än vad som är noterat bidrog till befolkningsminskningen på Hawaiiöarna. 45
Enligt berättelsen sörjde han över att ingen hade möjlighet att ta sig an honom och lära honom mer om denna nya värld och tro. Han blev då inhyst hos Yales president Timothy Dwight. Mills övertog ansvaret för honom och tillsammans lämnade de New Haven för Torrington där de bodde hos Mills far under en period. Under de nästkommande fem åren tillbringade ‘Ōpūkaha‘ia sin tid som student i olika skolor som Andover Theological School och Bradford Academy och det var också under den här perioden, närmare bestämt 1812 som han påtagligt visade tecken på att vara omvänd. Han hade blivit sjuk i några veckor när han hade vidrörts av den Helige Ande. 185 Samtidigt hade Samuel Mills preparerat vägen för mission utanför Amerika. 1810 återuppstod Society of Brethren vid Andover och nya medlemmar kom att engagera sig aktivt. Rörelsens medlemmar sökte utomstående intressenter och sponsorer för att kunna genomföra sina planer. American Board of Commissioners for Foreign Missions (ABCFM) grundades den 29 juni samma år under beskydd av kalvinistiska ekumeniker. Kongregationalistiska, presbyterianska och reformerta kyrkor var de främsta intressenterna, och den första och största uppgiften blev att väcka allmänhetens uppmärksamhet och inte minst givmildhet. Panoplist blev ett av verktygen tillsammans med ”speaking tours” och predikningar land och rike runt. Intresset för denna nya form att sprida den kristna läran var stort och redan 1812 sände ABCFM ut en första grupp missionärer till Indien för att sprida Guds ord. 186 I Litchifield, vilket Clifton Jackson Phillips kallar ”a revival-ravaged county,” 187 hade man sedan 1811 arbetat hårt för att sörja för att världens s.k. hedningar skulle få möjlighet att utbildas i den evangeliska andan. 1816 grundades så Foreign Mission School i Cornwall, Litchifield, Connecticut. I ett litet gammalt skolhus, vilket byns invånare stolt skänkt till ändamålet, öppnades portarna för den första gruppen elever från all världens hörn i maj 1817 under Pastor H. Daggets ledning. 188 Intentionen med skolan i Cornwall var inte enbart att instruera hedningar från fjärran länder i ämnet teologi, utan också i andra akademiska ämnen. De skulle utbildas till missionärer, lärare, läkare och jordbrukare, som så småningom skulle återvända till sina hemländer: ’The education, in our country, of heathen youths, in such a manner, as, with subsequent professional instructions, will qualify them to become useful missionaries, physicians, surgeons, school-masters or interpreters, and to communicate to the heathen nations such knowledge in agriculture and the arts, as may prove the means of promoting Christianity and civilization.’ 189 ‘Ōpūkaha‘ia, som i april 1815 blivit medlem i kyrkan i Torringford och under samma år tagits under beskydd av ABCFM, kom att delta i undervisningen i Cornwall. Planen var att han skulle utbildas och tränas i att missionera i sitt hemland. 190 Under sina år i Amerika 185 Wagner-Wright 1994: 86. För vidare information angående denna speciella period i ‘Ōpūkaha‘ias liv se Dwight 1818/1968: 29f. 186 Phillips 1969: 34. 187 Phillips 1969: 91. 188 Antalet elever och deras ursprung varierar beroende på källa. Bingham (1849/1969: 58) skriver: ”This school embraced Opukahaia and several other Hawaiians, eight Cherokees, three Stockbridges, two Choctaws, two Oneidas, two Caughnowagas, one Tahitian, one Marquesan, and one Malayan.” Både Rufus Anderson (1870: 11) och Phillips (1969: 91) beräknar antalet till tolv, av vilka fem var hawaiianer. 189 Ur ABCFMs konstitution angående skolan i Bingham 1849/1969: 58. 190 Som Ōpūkaha‘ia uttrycker det: ”With them [sitt folk på Hawai‘i] I feel, and expected to spend the remaining part of my days in service of our glorious Redeemer, if the almighty should spare my life. I often feel for them in the night season concerning the loss of their souls, and wish many times to be among them before I am fit to come to them – for I long so see them.” I Dwight 1818/1968: 37. 46
- Page 1 and 2: Kristina Hellner Taylor ”Who are
- Page 3 and 4: PROLOG Det är något magiskt över
- Page 5 and 6: mitt i Honolulu. Så tusen tack, Ir
- Page 7 and 8: ‘Anā‘anā 128 Förtroende för
- Page 9 and 10: I avhandlingen använder jag begrep
- Page 11 and 12: Jag vill betona att jag uppfattar r
- Page 13 and 14: historiska Lāhainālunaseminariet,
- Page 15 and 16: det självklara. 28 Eventuellt är
- Page 17 and 18: de vuxna hawaiianerna, men efter en
- Page 19 and 20: än tvåhundra år tidigare hade Co
- Page 21 and 22: den lukrativa sandelträhandeln och
- Page 23 and 24: första sockerplantage. 62 Ett såd
- Page 25 and 26: man ingick ett handelsavtal med and
- Page 27 and 28: utvecklingen så som den sett ut un
- Page 29 and 30: Reaktion och aktion När Hawai‘i
- Page 31 and 32: programs to the Sioux or Navaho, fe
- Page 33 and 34: participate in ceremony or language
- Page 35 and 36: K APITEL 2 “In the wilderness, pr
- Page 37 and 38: landerövringar ständigt pågick.
- Page 39 and 40: vad gällde förtärandet av mat oc
- Page 41 and 42: Kapu, noa och mana Craighill Handy
- Page 43 and 44: eproduktiva krafterna från de osyn
- Page 45: …the actions would tend to be car
- Page 49 and 50: Man vände sig till dem som kände
- Page 51 and 52: Hiram Bingham och Asa Thurston var
- Page 53 and 54: wilderness, prepare ye the way of t
- Page 55 and 56: på stranden vid Kailua möttes nyk
- Page 57 and 58: nämligen så att hans skepp behöv
- Page 59 and 60: are these foreigners doing with the
- Page 61 and 62: Frälsning med förhinder Missionä
- Page 63 and 64: missionärerna tog sig mödosamt fr
- Page 65 and 66: karaktär, samt om människorna, de
- Page 67 and 68: they might domesticate the foreign
- Page 69 and 70: Hennes goda anseende och hängivels
- Page 71 and 72: the advice of our teachers.” 291
- Page 73 and 74: stöd, men bara ifall missionärern
- Page 75 and 76: paralleller till det traditionella
- Page 77 and 78: val av representant, för han var s
- Page 79 and 80: Men just nu, med Ka‘ahumanu som r
- Page 81 and 82: något formellt tillstånd att stan
- Page 83 and 84: above the word of God.’ The Pope
- Page 85 and 86: inledningsvis visade intresse för
- Page 87 and 88: hula. Konsekvenserna var förödand
- Page 89 and 90: för att underlätta och hjälpa sa
- Page 91 and 92: kommunikation som Roach-Higgins och
- Page 93 and 94: mönstren med ett instrument där e
- Page 95 and 96: tatueringar, ärr på kroppen, utsl
från maka‘āinana <strong>religion</strong>. En del forsk<strong>are</strong> har karaktäriserat tiden efter 1819 som en tid av<br />
religiöst vakuum, 181 där ingen <strong>religion</strong> överhuvudtaget existerade. Men så var inte fallet.<br />
Troligen bottnar denna idé i utsagor från de kristna missionärerna som ofta beskrev<br />
Hawai‘is folk som ett folk utan <strong>religion</strong>.<br />
Frälsning åt världen<br />
Nyheten om att kapu-systemet <strong>och</strong> med det hela den religiösa s<strong>to</strong>mmen hade raserats<br />
nådde således de nyanlända missionärerna innan de ens stigit i land. Flera såg det som ett<br />
tecken på att Gud hade ingripit <strong>och</strong> berett vägen för dem att sprida den nya läran. Alla<br />
uppoffringar, förberedelser <strong>och</strong> all instruktion de hade genomgått inför missionen fick en<br />
djup<strong>are</strong> mening. En perfekt start, kan tyckas. Hur hade då tiden innan ankomsten till<br />
Hawaiiöarna sett ut för dessa missionärer? Hur hade de hamnat där mitt i Stilla Havet?<br />
Intresset hos amerikanska kristna att sprida det kristna budskapet <strong>och</strong> med det<br />
frälsning till ”världens okunniga” etablerades med London Missionary Society som inspirationskälla.<br />
Berättelser om brittiska missionärers äventyr <strong>och</strong> upplevelser i bland annat<br />
Afrika <strong>och</strong> Indien kunde följas i skriften Panoplist 182 <strong>och</strong> i takt med ökade upplagor av<br />
denna ökade också ett intresse för mission utanför Amerikas gränser. En av de s<strong>to</strong>ra<br />
drivkrafterna bakom rörelsen för att starta mission u<strong>to</strong>mlands var Samuel J. Mills, son till<br />
en pas<strong>to</strong>r i Torring<strong>to</strong>n, Litchifield. Redan som student vid Williams College inleddes hans<br />
intresse för mission u<strong>to</strong>mlands. Tillsammans med några studiekamrater formade han ett<br />
hemligt sällskap, Society of Brethren, 183 vilket förmedlade en vision om att man borde lämna<br />
Amerika för att missionera bland så kallade hedningar. Sällskapet kom att upplösas efter<br />
ett års verksamhet sedan medlemmarna lämnat skolan för vid<strong>are</strong> utbildning. Mills<br />
tillbringade en kort tid vid Yale där han fick en första skymt av hawaiianen ‘Ōpūkaha‘ia.<br />
His<strong>to</strong>rien om ‘Ōpūkaha‘ia, eller Henry Obookiah vilket var hans engelska namn, har<br />
blivit en klassiker. I de flesta verk som skildrar missionen på Hawaiiöarna beskrivs<br />
‘Ōpūkaha‘ia som ”the origin of the Hawaiian Mission” <strong>och</strong> den mest fulländade<br />
konvertiten som rörde vid många amerikaners hjärtan. Hans memo<strong>are</strong>r nedtecknades<br />
redan 1818 <strong>och</strong> blev snabbt en s<strong>to</strong>rsälj<strong>are</strong>. Efter att ha förlorat sina föräldrar i en blodig<br />
strid hade han 1809 lämnat Hawaiiöarna för att tillsammans med vännen Tomas Hōpū<br />
bege sig till New Haven. 184 En kapten Britnell <strong>to</strong>g till en början hand om de två <strong>och</strong><br />
inhyste dem hos sig <strong>och</strong> sin familj, men snart hade ‘Ōpūkaha‘ia <strong>och</strong> Hōpū väckt nyfikenhet<br />
<strong>och</strong> medkänsla hos ett antal studenter vid Yale. Samuel Mills hade hört talas om<br />
‘Ōpūkaha‘ia, hawaiianen som en dag hade påträffats i tårar på en trappa vid universitetet.<br />
181 Exempelvis skriver Luomala (1972: 1) hur : ”Liholiho’s act created a religio<strong>us</strong> vacuum, at<br />
least <strong>to</strong> an official <strong>religion</strong> in his kingdom.”<br />
182 Panoplist grundades 1805 av Jedidiah Morse, med intentionen att främja kristen or<strong>to</strong>doxi. I<br />
tidskriften publicerades bl.a. artiklar som tidig<strong>are</strong> publicerats i exempelvis The Evangelical<br />
Magazine. Morse var själv aktiv pådriv<strong>are</strong> vad gällde missionen bland Nordamerikas urinvån<strong>are</strong><br />
<strong>och</strong> var ansluten till både Massach<strong>us</strong>etts Missionary Society <strong>och</strong> Society for the Propagation of the Gospel.<br />
Massach<strong>us</strong>etts Missionary Magazine som grundades 1803, rapporterade om Massach<strong>us</strong>etts Missionary<br />
Society’s åtaganden ute bland nybygg<strong>are</strong> på den amerikanska slätten. Tidskriften kom att slås<br />
samman med Panoplist. Se vid<strong>are</strong> Wagner-Wright 1994: 80ff.<br />
183 Andra invigda i detta hemliga sällskap som bildades 1808 var Edwin Dwight, Calvin<br />
B<strong>us</strong>hnell, Samuel W<strong>are</strong>, John Nelson, Ruf<strong>us</strong> Pomeroy <strong>och</strong> Ezra Fish.<br />
184 Enligt Edward Beechert (i Rosa 2004: 229f) så följde i genomsnitt ett 560-tal hawaiianer<br />
med utländska fartyg mellan åren 1806–1872. Enbart mellan åren 1845–847 registrerade sig<br />
nästan 2000 hawaiianer som sjömän på utländska fartyg. Rosa (2004: 229f) menar att<br />
emigrerande hawaiianer mer än vad som är noterat bidrog till befolkningsminskningen på<br />
Hawaiiöarna.<br />
45
Change language