"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

som rådde runt en ali‘i av högsta rang på hans relation till akua, gudarna, och hur mycket
mana som han eller hon hade. 156
Det är viktigt att här betona att mana inte var beständigt i meningen konstant för
någon eller något utan ackumulerades genom aktiva handlingar. 157 Hur mycket mana en
ali‘i hade berodde på hur han eller hon upprätthöll relationerna inte bara med akua genom
exempelvis rituella åtaganden, utan också med sina medmänniskor, samt hur han tog hand
om ‘āina, landet eller landområdet han ansvarade för. 158 En framgångsrik ali‘i som
kanaliserade mana genom att se till att hans folk var välmående och hade god tillgång till
mat och andra nödvändigheter bibehöll och ackumulerade också mana. Framgångar var
bevis på dennes mana medan nederlag var ett tecken på svag eller minskad mana. En god
relation mellan ali‘i och maka‘āinana var därför avhängig av båda parternas förmåga att ge
såväl som ta. Detta innebar också att hög position aldrig var säkrad. Status bekräftades
genom kontinuerliga demonstrationer av kraft och vitalitet genom att exempelvis utmana
och besegra en ali‘i av samma eller högre rang. 159
Mana kunde också betyda en individs fallenhet, talang eller gåva. Likadant här var
mana inget självklart bestående och grundtanken ”misuse it and you lose it” gällde även
här. Exempelvis kunde en kanotbyggare eller en fiskare som inte fullföljde rituella åtaganden
och rättade sig efter de regler och restriktioner som följde i deras respektive yrke
förlora sin mana. Jag går närmare in på detta i kapitel 4.
Kamakau betonar distinktionen mellan kapu kopplat till ali‘i, som var ett medfött
privilegium (om än en börda) och gudarnas kapu, där det senare var ett klassificeringssystem
som berörde och styrde samtliga samhällsklasser oberoende av rang. 160 Inom
maka‘āinana-klassen, såväl som ali‘i-klassen reglerade kapu hur män och kvinnor skulle
förhålla sig till varandra, samt hur dessa individer skulle använda sig av tillgångar som t.ex.
olika födoämnen, förhålla sig till platser och utföra aktiviteter. ‘Ai kapu (litt. helig förtäring)
är en central metafor för den separation mellan ljus och mörker, manligt och kvinnligt,
rent och orent, runt vilken hela det traditionella hawaiianska samhället var organiserat.
Kvinnor som associerades med Papa, moder jord, sammankopplades med jorden och
mörker och var förbjudna att äta viss sorts mat som t.ex. bananer, gris, kokosnöt, en viss
sorts fisk med mera. Män, som associerades med Wakea, himmelsfadern, inkluderades i
livets heliga aspekter som sammankopplades med ljus, luft och regn. 161
Som Kame’eleihiwa poängterar så berördes ali‘i nui mest av ‘ai kapu då de som akua på
jorden tjänade som förbindelse mellan vanliga människor och de destruktiva och
Valeri (1985: 91) poängterar att de av lägre rang kunde besudla de av högre. En av högre rang
kunde utsättas för besudling av en av lägre rang genom exempelvis en sexuell relation med
denne eller genom att den lägre beträdde den högres matplats eller vidrörde hans kapa. Han
jämför med Indien och sammanfattar: ”…inferiors may pollute superiors exactly as in India.
Yet, contrary to the situation in India, superiors may also pollute inferiors. This if a low-status
person – who is forbidden to enter the royal residence – does enter, he is automatically made
la‘a, ’cursed, defiled.’” Valeri hänvisar till Fornander 1916–1920, vol. 4: 185.
156 Som Handy (1931– 1932: 227) formulerar det: ”Kapu may therefore be defined as personal
and social discipline by immanent supernormal agency.” Valeri poängterar att kopplingen mana
och övernaturlig är tydlig hos majoriteten författare som ägnar sig åt ämnet.
157 Se Shore 1989: 142.
158 Malo (1996: 188) skriver, angående rituella åtaganden, hur: ”…the maka‘āinana
(commoners) greatly desired the ali‘i to hold religious ceremonies. If the ali‘i had these religious
ceremonies, then the maka‘āinana believed that the chiefdom would continue (e ola ana).
Mālama ‘āina, att ta hand om sitt land, mark är här ett centralt begrepp. Kame‘eleihiwa skriver
”…to Mālama ‘Āina was also to secure the fertility of the Akua.” Kame‘eleihiwa 2003: 46f.
159 Howard & Kirkpatrick 1989: 64.
160 Kamakau 1992a: 222f.
161 Se Beckwith 1951/1972: 117–127.
41