"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

vad gällde förtärandet av mat och dryck och hade redan vid Liholihos kröning officiellt
yttrat en önskan om religionstolerans: 139
If you wish to continue to observe my father’s laws, it is well and we will not molest you.
But as for me and my people, we intend to be free from the tabus. We intend that the
husband’s food and the wife’s food shall be cooked in the same oven, and that they shall be
permitted to eat out of the same calabash. We intend to eat pork and bananas and
cocoanuts [sic], and to live as the white people do. If you think differently, you are at liberty
to do so; but as for me and my people we are resolved to be free. 140
Hur Liholiho egentligen kände inför denna förändring förtäljer inte historien, men
reaktionen på Ka‘ahumanus uttalande var, enligt en rad befintliga källor, tystnad. 141
Liholihos mor, Keōpūolani, kände sympatier för Ka‘ahumanu och redan samma dag tog
hon med sig Liholihos yngre bror, Kauikeaouli och de alla åt tillsammans. 142 Även om
dessa båda kvinnor var av hög rang, Keōpūolani av den absolut högsta, så hade de inte
auktoriteten att ensamma rasera ett sådant övergripande system som kapu-systemet; de var
tvungna att få Liholiho på sin sida. Liholiho hade fostrats helt och hållet i Kamehamehas
anda och var väl införstådd med de lagar och regler som gällde för såväl politiska som
religiösa frågor. Att trotsa dessa skulle innebära stora förändringar, men det verkade som
om Liholiho inte hade något val; att låta modern och Ka‘ahumanu samt deras anhängare
ansluta till fiendeskaran var inte ett alternativ. Samtidigt hade han mycket att förlora på att
agera på deras villkor; genom att ta avstånd från kapu-reglerna vände han också ryggen åt
hela det gamla klassificeringssystemet där ali‘i regerade under gudomligt mandat. Likaså
vände han ryggen åt hela prästerskapet, den andra grenen av regeringen, och därtill viktiga
rådgivare, vilka skulle komma att exkluderas från regeringen.
Efter att några månader hade passerat, under vilka Liholiho svarade på Ka‘ahumanus,
och flera med henne, brott mot ‘ai kapu med tystnad, skedde det så under en stor fest i
europeisk anda med ett antal högt uppsatta ali‘i och haole inbjudna:
After the guests were seated, and had begun to eat, the king took two or three turns around
each table, as if to see what passed each; and then suddenly, and without any previous
warning to any but those in secret, seated himself in a vacant chair at the women’s table,
and began to eat voraciously, but was evidently much perturbed. The guests, astonished at
this act, clapped their hands, and cried out, ’Ai noa,- the eating tabu is broken’. 143
Efter måltiden gav Liholiho order om att, över land och rike, förstöra alla heiau, tempebyggnader,
samt att bränna alla gudastatyer och så skedde i första veckan i november
1819. 144 Intressant är att Liholiho i sin vånda vänt sig till kahuna nui, överstepräst, Hewa-
139 Alexander 1917: 40.
140 Enligt John Parkers utsagor i Alexander 1917: 40. Parker konstaterade vidare att ingen ali‘i
någonsin under denna tid skulle våga göra ett sådant officiellt uttalande. I Alexander 1917: 41.
141 Se Kuykendall 1968: 67.
142 Alexander 1917: 41.
143 Kuykendall 1968: 68. Citatet kommer ursprungligen från korrespondens mellan Ka‘ahumanu
och pastor Bishop från (datum) år 1826 i MH 1827(23): 247. Alexander (1917: 41)
berättar hur Liholiho två dagar innan festen spenderat tid ute i sin båt och redan då brutit mot
‘ai kapu genom att dricka, röka och äta hundkött tillsammans med Kīna‘u och andra kvinnliga
ali‘i. Han skriver: ”Accordingly Liholiho with his retinue embarked in several canoes, and spent
two days in drunken debauch at sea in order, as many believe, to brace up his courage ’to the
sticking point’.”
144 Kuykendall (1968: 69) påpekar att en stor del av befolkningen, även de som var för ‘ai noa,
gömde gudastatyer för att de inte skulle förstöras. Även Fornander skriver hur många gömde
sina gudabilder och andra objekt i grottor i hopp om att bättre tider skulle komma igen.
38