09.09.2013 Views

"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

participate in ceremony or language, work the lo’i [taro patch] … I truly feel that the fight<br />

is not j<strong>us</strong>t about getting the land back <strong>to</strong> <strong>us</strong>, but about <strong>us</strong> getting back <strong>to</strong> the land.” 112<br />

Många hawaiianer idag har förlorat kontakten med kultur <strong>och</strong> tro. Mer än ett<br />

århundrade av effektivt undertryckande har bestulit ett s<strong>to</strong>rt antal hawaiianer på deras<br />

självkänsla såväl som deras s<strong>to</strong>lthet över det kulturella arvet. 113 Det övervägande antalet<br />

aktivister är här överens om att hawaiianer måste få tillgång till kunskap, inte bara om sitt<br />

kulturella arv men också om sina politiska rättigheter. För att nå ut till alla berörda krävs<br />

således särskilda me<strong>to</strong>der, dvs. olika sätt att få ut information om vilka rättigheter som<br />

finns. Föru<strong>to</strong>m att få fler hawaiianer att engagera sig politiskt genom att t.ex. rösta, menar<br />

många aktivister, att det också är viktigt att så många som möjligt arbetar för att utveckla<br />

väl fungerande forum där viktiga frågor kan ventileras. Det anses dessu<strong>to</strong>m viktigt att<br />

informera om diverse program <strong>och</strong> tjänster som finns tillgängliga för hawaiianer. Tanken<br />

är att ökad utbildning också leda till att fler engagerar sig politiskt <strong>och</strong> därmed når<br />

samstämmighet inför viktiga propositioner som läggs fram federalt. Här betraktas kunskap<br />

om hur andra gruppers, exempelvis nordamerikanska indianer, tillvägagångssätt i liknande<br />

frågor en relevant källa.<br />

Aktivister från flera grupper påpekar att Hawaiiöarnas framtid till största del ligger i<br />

folkets händer. Det är därför de insattas ansvar att förmedla vid<strong>are</strong> kunskap om vilka<br />

valmöjligheter som finns, till exempel vilka modeller för självbestämmanderätt som<br />

existerar <strong>och</strong> verkar idag. För att kunna ta ställning i viktiga frågor som rör t.ex. rätten till<br />

självbestämmande, krävs upplysning. Den osäkerhet som råder bland hawaiianer idag<br />

måste uppmärksammas <strong>och</strong> här påpekar Robin Danner ansv<strong>are</strong>t hon <strong>och</strong> andra aktivister<br />

faktiskt har:<br />

…the native Hawaiian people have said very clearly that they’re not ready <strong>to</strong> choose,<br />

beca<strong>us</strong>e they need more education, they need <strong>to</strong> understand what <strong>are</strong> all the<br />

options…There needs <strong>to</strong> be a lot more effort put in<strong>to</strong> providing real information. Not<br />

‘what if’ information, but ‘what is’ information, factual information that is available <strong>to</strong> <strong>us</strong><br />

that we can give <strong>our</strong> people. 114<br />

En av de mest centrala strategierna för att kunna förmedla denna kunskap är att få<br />

kontroll över undervisning samt vad som ska innefattas i läroplanen. Poka Laenui hänvisar<br />

till World Conference of Indigeno<strong>us</strong> Peoples som hölls i Vancouver 1987. Under konferensen<br />

riktades fok<strong>us</strong> på barn <strong>och</strong> förvärvandet av kunskap, samt behovet för urinvån<strong>are</strong> att<br />

kontrollera utbildningen av <strong>och</strong> för sitt eget folk <strong>och</strong> sina barn:<br />

Indigeno<strong>us</strong> children m<strong>us</strong>t be taught in an appropriate indigeno<strong>us</strong> environment, giving<br />

consideration <strong>to</strong> their language <strong>us</strong>ed, the style of instructions, the subject matter of<br />

instructions, the physical surroundings, and perhaps the foremost, the needs and aspirations<br />

of the peoples for whom the educations programs <strong>are</strong> carried out. 115<br />

112 Kelly, Anne Keala “How do we move forward?” i Honolulu Weekly, 8 januari, 2003<br />

113 Benham & Heck (1998: 4) understryker: ”Beyond low academic achievement statistics and<br />

poverty numbers lies a more devastating truth; that is, cultural identity, or affinity <strong>to</strong> a cultural<br />

group, remains jeopardized by a lack of self- and cultural-esteem.”<br />

114 “In wake of Rice vs. Cayetano, what happens now?” i Honolulu Star Bulletin, Special<br />

transcript, 20 mars, 2000: 5–11, via<br />

http://starbulletin.com/2000/03/20/special/transcript.html<br />

115 Laenui 1992: “Indigeno<strong>us</strong> Education”, 16 mars 1992, Institute for the Advancement of<br />

Hawaiian Affairs. Se www.opihi.com/sovereignty/educate.txt.<br />

Laenui poängterar hur viktigt det är att fok<strong>us</strong>era <strong>och</strong> satsa på barnen, då dessa är framtiden.<br />

Han berättar om ett talesätt bland hawaiianer: ”If <strong>you</strong> plan for one year, plant Taro (a food<br />

crop harvested in a year). If <strong>you</strong> plan ten years, plant Koa (a large tree <strong>us</strong>ed for canoe building).<br />

If <strong>you</strong> plan for a hundred years, teach <strong>you</strong>r children.”<br />

32

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!