09.09.2013 Views

"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

programs <strong>to</strong> the Sioux or Navaho, federal representatives meet with Indian government <strong>to</strong><br />

work out the details. Right now Hawaiians have no such government.” 100<br />

För flera grupper ses modellen som ett avstamp på väg mot <strong>to</strong>tal separation <strong>och</strong><br />

självständighet gentemot USA. En del menar att den enda möjligheten för att hawaiianer<br />

ska få tillbaka sitt land, sin identitet <strong>och</strong> sin s<strong>to</strong>lthet är att bli helt självständiga. Här<br />

kommer Ka Lāhui Hawai‘i Masterplan for Hawaiian sovereignty 101 in i bilden. Aktivisterna<br />

Mililani Trask <strong>och</strong> Lilikalā Kame‘eleihiwa är förespråk<strong>are</strong> för Ka Lahui’s Masterplan <strong>och</strong><br />

därmed stöder de Nation-within-a-Nation baserad på planen med rättigheter utöver de som<br />

idag är befintliga för Nordamerikas indianer <strong>och</strong> Alaska. 102<br />

Modellen Full Independence förespråkar för ett Hawai‘i fullständigt sep<strong>are</strong>rat från USA.<br />

Gruppen som stöder denna modell består av hawaiianer från alla samhällsskikt <strong>och</strong> några<br />

av ledarna är Kekuni Blaisdell, Poka Laenui, Michael Kioni Dudley <strong>och</strong> Lynette Cruz.<br />

Avsikten är att återupprätta Hawai‘i som en oberoende nation med befogenhet att själva<br />

definiera sitt medborgarskap, ha fullständig ekonomisk kontroll samt ha möjlighet att<br />

kontrollera <strong>och</strong> styra immigration. Här spelar ett medlemskap i FN en s<strong>to</strong>r roll.<br />

För Poka Laenui är det viktigt att bevara relationen till ‘āina, landet eller marken,<br />

samt att vara hängiven den hawaiianska kulturen: ”The people I grew up with were from<br />

many races, but we all loved Hawai‘i. We identified with the land. We knew we were<br />

Hawaiians.” 103<br />

Blaisdell har länge slagits, <strong>och</strong> slåss fortfarande, hårt för <strong>to</strong>tal självständighet (full<br />

independence) <strong>och</strong> nöjer sig inte med några mellanting eller kompromisser med USA.<br />

Han poängterar att på grund av FN:s konventioner gällande kolonialisering så är<br />

hawaiianer idag ett olagligt koloniserat folk <strong>och</strong> Hawai‘i en olagligt koloniserad nation.<br />

Hawai‘i, som separat nation, ska inte stå under amerikansk lag utan snar<strong>are</strong> under<br />

internationell lag: ”We have two separate nations here. And under international law, we as<br />

the colonized people have absolute equal political power. So we do not accept the<br />

position that places <strong>us</strong> under the authority of the United States at all.” 104 Målet är att<br />

avkolonialisera Hawai‘i <strong>och</strong> dess befolkning. Det innebär dock inte att icke-hawaiianer inte<br />

är välkomna. Kekuni Blaisdell menar att en hawaiiansk nation även välkomnar ickehawaiianer,<br />

dock under förutsättningen att dessa är involverade <strong>och</strong> stöder ett<br />

självständigt Hawai‘i <strong>och</strong> fogar sig efter två grundläggande principer. Den första är<br />

vördnad, vilket relateras till andlighet. Den andra är medkänsla, vilket innefattar omtanke<br />

<strong>och</strong> som han uttrycker det, ”caring for all.” 105<br />

100 Trask 1993: ”Turning the Tide” i J<strong>our</strong>nal of Anti-Racist Activism, Research & Education. Även<br />

tillgänglig via www.hawaii-nation.org/turningthetide-6-4.html<br />

101 Trask 1993: ”Turning the Tide” i J<strong>our</strong>nal of Anti-Racist Activism, Research & Education. Även<br />

tillgänglig via www.hawaii-nation.org/turningthetide-6-4.html.<br />

102 Mililani Trask (1993) skriver:<br />

Ka Lāhui’s approach is <strong>to</strong> seek incl<strong>us</strong>ion for the Hawaiian people in the existing U.S. federal<br />

policy which affords all Native Americans the right <strong>to</strong> be self-governing, and <strong>to</strong> obtain access<br />

<strong>to</strong> the federal c<strong>our</strong>ts for judicial review. Once this is achieved, the sovereign nation can explore<br />

with the state, federal and county governments, resolution of claims relating <strong>to</strong> the Native<br />

tr<strong>us</strong>ts and other entitlements. Ka Lahui believes that the nation should be created before<br />

Native entitlements <strong>are</strong> negotiated. It is the right of the sovereign entity <strong>to</strong> advance the claims<br />

of the people and <strong>to</strong> explore ways <strong>to</strong> resolve conflicts with the State and the U.S. Trask,<br />

Mililani: ”Turning the Tide” i J<strong>our</strong>nal of Anti-Racist Activism, Research & Education, via<br />

www.hawaii-nation.org/turningthetide-6-4.html<br />

103 Dudley & Agard 1993: 139<br />

104 Honolulu Star Bulletin, Special transcript, 20 mars 2000: “In wake of Rice vs. Cayetano, what<br />

happens now?” Hämtat från http://starbulletin.com/2000/03/20/special/transcript.html.<br />

105 Castanha 1996: kap 7. Hämtat från “Full Independence”:<br />

www.hookele.com/non-hawaiians/chapter7.html.<br />

30

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!