"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

amerikanska markägare och av dem som hade tillräckligt hög inkomst. 80 Detta innebar att
ca 75 % av den hawaiianska befolkningen och samtliga immigrerade asiater saknade rösträtt.
Det vita fåmannaväldets förfarande och den nya konstitutionen kritiserades starkt av
hawaiianer som såg sina rättigheter och sitt land övertas av icke-hawaiianer. Hawaiianer,
kineser och japaner anmodade mō‘ī Kalākaua att återkalla konstitutionen, något han
emellertid inte kunde göra. Det innebar dock inte att han och hans supportrar gav upp
kampen att återfå kontrollen över Hawaiiöarna. Den 30 juli 1889 ledde Robert W.
Wilcox 81 ett väpnat uppror där ca 80 beväpnade hawaiianer och européer stormade ‘Iolani
Palace. Med sig hade de en ny konstitution som Kalākaua skulle underteckna. Kungen var
dock inte på plats och stormningen stoppades av kabinettets trupper. Wilcox hävdade att
han agerat på initiativ av Kalākaua men denne hävdade motsatsen. Wilcox anklagades för
konspiration men frigavs av en hawaiiansk jury och blev en folkhjälte för många
hawaiianer. 82 Bayonet Constitution kom dock att bestå och så gjorde också motståndet och
protesterna mot den. Som ett resultat formades den hawaiianska politiska organisationen
Hui Kālai‘āina, Hawaiian Political Association, vars mål var att etablera sig i det kommande
valet. 83
Under Kalākauas sista år som regent kom ekonomin på Hawai‘i i rejäl gungning då
United States Congress 1890 lade fram McKinley Tariff Act. Detta nya lagförslag skulle
innebära att tulltaxan för socker till USA, var det än kom ifrån, skulle tas bort samt att
amerikanska producenter skulle belönas med en premie för varje skålpund socker. Det
skulle vara katastrofalt för den hawaiianska sockerindustrin som var den rådande
inkomstkällan. När lagförslaget till slut antogs var depressionen ett faktum. Åter kom
diskussioner kring annektering upp och de vitas sympatier för en annektering av Hawai‘i
till Amerika ökade. En annektering skulle innebära en rad fördelar politiskt men inte minst
ekonomiskt, till exempel skulle plantageägarna erhålla premier för sin sockerproduktion.
Men den ekonomiska krisen gick inte att avvärja och många affärsverksamheter led stora
förluster. Den lilla gruppen mäktiga vita, som ägde stora landområden och styrde
affärslivet, lade stor vikt vid att säkra sina intressen och ägodelar, medan hawaiianerna
ville ha tillbaka sitt politiska inflytande och få tillbaka sitt land.
Mitt i denna svåra tid med ekonomisk kris och politiska tvister avled mō‘ī Kalākaua år
1891, och hans syster Lili‘uokalani, eller Lydia Kamakaeha Dominis, övertog platsen på
tronen. Lili‘uokalani var av högsta ali‘i rang och stolt över sitt hawaiianska arv. Vidare ville
hon bibehålla den regerandes traditionella privilegier som mō‘ī wahine, drottning. Hon hade
varit politiskt involverad under Kalākauas regeringstid och var väl medveten om vad som
pågick i omvärlden. Hennes resor till Amerika och England hade gett henne en inblick i
hur livet tedde sig utanför Hawaiiöarnas gränser. 84
Lili‘uokalanis tillträde medförde en hel del spekulationer och reaktioner främst bland
den vita befolkningen. Det var allmänt känt att Lili‘uokalani inte sympatiserade med
80 Kriterierna för rösträtt var antingen en årsinkomst på över USD600 eller ett innehav av
egendom till ett värde av USD3000.
81 Wilcox föddes på Maui 1855 och hans mor var hawaiianska och hans far amerikan. Han
utbildade sig i Italien och gifte sig med en italiensk kvinna.
82 Se bl.a. Dougherty 1992: 161ff.
83 Kuykendall (1998: 448) skriver: “It was a native Hawaiian organization, but at least one haole,
an American named Daniel Lyons, editor if the Elele, played an active part in the association
and later was its president for a while. There is evidence of factional disputes within the Hui,
but its fundamental objectives appear to have been restoration of the constitutional system
existing before June 30, 1887, and maintenance of the native people and the Hawaiian king as
dominant elements in the government. In practise, therefore, the association opposed the
Reform administration and demanded important changes in the constitution.”
84 Läs om Lili‘uokalani i hennes Hawaii’s Story By Hawaii’s Queen, 1897/1995.
25