"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

man ingick ett handelsavtal med andra medlemmar i världssamfundet. 74 Vad som mō‘ī och
ali‘i nui trodde skulle bringa ny pono och innebära fördelar och säkerhet för maka‘āinana
visade sig dock ha motsatt effekt. Befolkningsantalet fortsatte minska och epidemier
fortsatte att härja. 75
Det internationella intresset, främst ekonomiskt, för Hawai‘i under perioden var stort
och både Frankrike och England hade gjort försök att ta över. Ekholm Friedman refererar
till Theodore Morgan som i sin tur menar att ali‘i kom att prioritera en säkerhet i de
internationella kontakterna och inkomster som förväntades i framtiden framför sina
feodala rättigheter till marken. Att jordreformen genomfördes var oundvikligt och ali‘i
samtyckte för att de egentligen inte hade några val. Ekholm Friedman skriver: ”De vita
genomdrev med andra ord en anpassning av det sociala systemet till den förändrade
verklighet som omvärlden tvingat på Hawai‘i och som den hawaiianska aristokratin var för
kraftlös för att kunna motsätta sig eller på egen hand hantera.” 76
Det hawaiianska kungadömets fall
Den ekonomiska makten kom alltså under andra hälften av 1800-talet helt att ligga i de
amerikanska och europeiska plantageägarnas händer. De hade fortsatt att köpa upp stora
landområden och använde dessa till sockerindustrin. Just socker kom mellan 1850 och
1890 att vara den huvudsakliga ekonomiska inkomstkällan och arbetskraft importerades
från Kina, Japan och Portugal. 77 1874 ingicks ett avtal med USA där Hawai‘i tilläts sälja
socker befriat från importskatt till Amerika. Men avtal kan brytas och så skedde med
detta. Det innebar att de vita plantageägarna sökte permanenta relationer med Amerika
som då förhoppningsvis skulle arbeta för ett fortsatt skattefritt samarbete. Ett alternativ
var att annektera Hawai‘i som ett amerikanskt territorium. Det fanns dock en hel del
hinder på vägen och ett av dessa var mō‘ī och hans makt. För att kontrollera kungadömet
politiskt behövdes nya drastiska tag och i januari år 1887 formades ett hemligt sällskap,
Hawaiian League. Medlemsantalet var ca 400 och majoriteten medlemmar var amerikanska
missionärsättlingar. Grundaren och organisatören var advokaten och missionärsdescendenten
Lorrin A. Thurston. Sällskapets mål var att ”reformera” monarkin och
därmed radikalt begränsa eller till och med eliminera kungens makt. Den initiala avsikten
var att forma en ny konstitution och om mō‘ī Kalākaua vägrade skulle han avsättas
omedelbart. Några radikala i sällskapet talade just om att avsätta honom i vilket fall som
helst och vissa ville till och med avrätta honom. 78
Men nu blev det så att Kalākaua den 6 juli skrev under den nya konstitutionen som
kallas Bayonet Constitution. Genomförandet skedde under tvång och kungen skrev under,
bokstavligen med en bajonett mot strupen. Konstitutionen innebar att makten förlades till
kabinettet och att kung Kalākaua enbart blev en galjonsfigur utan auktoritet att hindra
makthungriga regeringsmedlemmar. 79
Bayonet Constitution innebar inte bara att kungens makt begränsades utan också att
samtliga hawaiianers rättigheter inskränktes. Intentionen var att få bort den infödda
hawaiianska majoritetens dominans vid val och lagstiftningar. Haole utan medborgarskap
tilläts rösta under förutsättningen att de var amerikaner eller européer. Vidare medförde
konstitutionen att representanterna i House of Noble skulle väljas av en klick rika
74 Silva 2004a: 42.
75 Kame‘eleihiwa 1992: 205–208, Silva 2004a: 42, Osorio 2002: 47f.
76 Ekholm Friedman 1998: 203.
77 Dudley & Agard 1993: 17.
78 Kuykendall 1998: 347ff.
79 Mer att läsa om konstitutionen finns i Kuykendall 1998: 366–372.
24