"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

mer extravaganta leverne krävde ett större penningflöde och för att betala sina skulder
sålde de delar av sina landområden till haole.
Vad som också bör påpekas i detta sammanhang är att en månad innan Kuleana Act
hade antagits hade godkännandet av en lag där utlänningar tilläts att förvärva land gått
igenom. 69 Diskussioner kring haole och äganderätt till land hade pågått sedan Māhele
genomförts och nu, 1850, med Kuleana Act, kom den definitiva förändringen i det
hawaiianska landsystemet och vägen för en ny ekonomi öppnades. Plantagerna växte och
med dessa en stor efterfrågan av arbetskraft, och arbetskraft importerades från hela
världen. 70
Kajsa Ekholm Friedman understryker att denna stora ekonomiska förändring, med
en snabbt växande exportinriktad plantageekonomi och med de vita kapitalisterna i
spetsen, innebar en transformation av det hawaiianska samhället. Grunden lades för den
vita auktoriteten och Ekholm Friedman benämner detta som ”… ett slags kolonialisering
utan explicit politiskt maktövertagande.” 71 Under den här perioden lades också grunden
för den multietniska sammansättningen av dagens befolkning på Hawaiiöarna. Denna
utveckling, understryker Ekholm Friedman, låg aldrig i det hawaiianska folkets intresse. 72
Vad innebar Māhele för Hawai‘i och hawaiianerna? Hur kunde reformen gå igenom?
Orsak och verkan har stötts och blötts. Kame‘eleihiwa menar att situationen utnyttjades
av politiskt involverade missionärer och att de verkliga vinnarna av reformens
genomförande dessutom var de vita. 73 Noenoe Silva resonerar på ett liknande sätt. Hon
understryker missionärernas dominans samt deras övertalningsförmåga där uppmaningen
var att en kapitalistisk ekonomi skulle främja landets utveckling och att en anpassning till
ett politiskt system i europeisk/amerikansk anda var nödvändig. Både Osorio och Silva
poängterar att den aktuella befolkningsminskningen användes som ett argument för att
reformen skulle genomföras. Effekterna av denna, trodde mō‘ī samt ali‘i på inrådan av
missionärer och affärsmän från Europa och Amerika, skulle innebära att
befolkningsantalet skulle öka. Reformen ansågs vara lösningen på problemet. Tanken var
att den skulle motivera maka‘āinana till hårt arbete i utbyte mot materiella ersättningar
inom ramen för en kapitalistisk ekonomi som iscensattes och skulle kunna underlätta att
69 Kuykendall 1968: 297: “Giving to alien residents in Hawaii the right to acquire and hold land
in fee simple and to dispose of the same to any resident in the kingdom, whether subject or
alien.”
70 I samband med att plantageekonomin utvecklades importerades arbetskraft ifrån hela världen
bl.a. Kina, Japan, Portugal, Norge, Korea m.fl. Hawaiianer ansågs inte speciellt intressanta som
arbetskraft. Kajsa Ekholm Friedman (1998: 208ff) tar upp just detta och ställer frågan varför
hawaiianer ratades. Visst hade den hawaiianska befolkningen minskat kraftigt och ett flertal
hawaiianer hade dessutom begett sig till Amerika för att arbeta, men detta var, menar Ekholm,
inte den primära anledningen. Hawaiianernas arbetsmoral var enligt plantageägarnas mått
undermålig. De ansågs lata och opålitliga och det krävdes ständig övervakning och så fort
övervakningen upphörde gjorde hawaiianerna likaså med sitt arbete.
Vad som också bör tilläggas i detta sammanhang är att några som ansökte om mark var
missionärer.
71 Ekholm Friedman 1998: 204. William Richards efterträdare som utbildningsminister blev
Richard Armstrong som välkomnade den stora förändringen i ett brev till sin svåger: ”…This
gives the final blow to the old odious feudal system & makes this a nation of free holders. It is
a point for which I have long contended & finally on my motion it was carried by the King &
council. On their part it cost a great struggle, as it cuts the off at once from the labour of all
their tenants, & they must now work their lands by hired labour.” I Kuykendall 1968: 292
(Brev från Armstrong till Chapman, 11 januari, 1850).
72 Ekholm Friedman 1998: 204.
73 1850 ansökte ett antal missionärer om totalt 560 tunnland mark hos riksrådet. Ansökan
beviljades. Några av dessa missionärer var A. S. Cooke, A. Bishop, E. W. Clarke. Kame‘eleihiwa
1992: 20.
23