"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

Noenoe Silvas och Amy Stillmans diskussioner och reflektioner kring vad de menar
vara “förvisat” material är också här väsentliga. 839 Otillgänglighet, omedveten eller
medveten, samt effekterna av denna är en viktig diskussionspunkt i frågor rörande
institutionaliseringen av kunskap. Vad som sker i arkiv och bibliotek har relevans inte
minst för ”upphovsmännens” egen historia. Som både Silva och Stillman understryker är
tillgängligheten till det egna traditionsmaterialet ett avgörande steg i riktningen mot
dekolonisering av kunskap. 840
Att närma sig det förflutna och föreställa sig framtiden
Förståelse av nutid knyter an till och baseras på det förflutna och vice versa. Som
Mignolo betonar är förståelse dock inte en ensam eller monologisk angelägenhet utan
snarare en gemensam och dialogisk. 841 Det är dessutom viktigt att sträva efter utvidgad
kunskap och förståelse och en uppmaning är att inte bara inrikta sig på det disciplinära
och rationella, utan också på det sociala och emotionella. 842 Här argumenterar Paul Stoller
för vikten av att man förstår det han kallar de “sinnliga“ epistemologierna hos ickevästerländska
samhällen, så att vi bättre förstår dessa samhällen i sig själva och vad deras
epistemologier kan lära oss om mänsklig erfarenhet i allmänhet. 843 Hans argument är
väsentligt, och bara det att man får insikt om att dessa epistemologier finns är åtminstone
ett första steg på vägen till ökad förståelse. Att lyfta fram och fokusera på olika förståelser
kring kunskapsbegrepp och epistemologier är, anser jag, en av förutsättningarna till en
ökad medvetenhet, som är nödvändig i fortsatta studier som berör kulturmöten och
kulturtolkning.
Återigen kommer beteende och värderingar i centrum, något som Charles G.
Kamohoali‘i Hopkins, hawaiiansk präst i den anglikanska kyrkan, också accentuerar. 844 I
kulturmöten är det primärt olikheterna i kulturernas eller gruppernas beteende som
kommer uppmärksammas. Detta fördjupas av oförmågan att känna igen de olika
värderingssystem som också ligger bakom beteendet. Problemet blir pregnant när den ena
kulturen dominerar och blir måttstock för vad som anses vara rätt och riktigt, och utifrån
detta dömer ut andra kulturer då de inte reflekterar den dominerande kulturens
värderingssystem. Ett tydligt värderingsföreträde spåras i samband med att missionärerna
anlände till öarna. Dessa missionärer arbetade aktivt för att inte bara införa ett nytt värderingssystem
utan också för att sudda ut det befintliga.
Hopkins menar att det nu behövs en förändring i företrädesflödet – ett uppdrag
som även vilar på hawaiianer ”… Native Hawaiian leaders who will not only develop the
native arm of the community, but will also serve as bridges between native culture and
839 Silva fokuserar på hawaiianers kommunikationer i hawaiiska tidningar och Stillman på
undangömt eller bortglömt arkivmaterial som rör hula.
840 Som Stillman (2001: 188) poängterar: ”How the historical past is accessed through hula,
therefore, is inextricably tied in the present day conceptions of what hula is.” Såtillvida är
tillgången till denna kunskap högst relevant.
841 Mignolo 2006: 5.
842 Betoning på känsla, sinnen och även erfarenhet har varit i fokus hos både Ronald Grimes
och Paul Stoller, som under våren 2007 har hållit gästföreläsningar på CTR vid Lunds
universitet. Deras ansatser att utmana befintliga forskningsteoretiska inställning till t.ex.
kunskapsteori finner jag enormt intressanta och inte minst upplyftande.
843 Stoller 1997: xv–xviii.
844 Se Kamohoali‘i Hopkins artikel ”Diversity and Community” i First Peoples Theology Journal,
Vol. 1, 2000.
195