"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

koloniserade har inget annat val än att glömma sitt modersmål. 794 I den hawaiianska
kontexten är detta tydligt då de som önskade utbildning på hawaiianska ansågs vara bakåtsträvande
och ”dumma.” 795
Noenoe Silva summerar situationen, så som den förmedlas i den vedertagna
historien, genom att hänvisa till den rapport som Board of Education tillställde legislaturen
1896. I rapporten skriver man hur de hawaiianskspråkiga skolorna var nästan helt
avskaffade som ett direkt resultat av att alla hawaiianska föräldrar (utan undantag)
föredrog att deras barn skulle utbildas på engelska. 796 Med hänsyn till de politiska
omständigheter som rådde, dvs. de ständiga motsättningarna mellan den koloniala
regeringen och den omfattande delen av den hawaiianska befolkningen så måste
redogörelsen beaktas kritiskt. 797 Med tanke på Silvas forskningsresultat, som belyser det
faktiska tydliga motståndet gentemot den anglo-amerikanska dominansen, så är det
sannolikt att många hawaiianer var av en annan åsikt. Snarare kan förbudet ses som ett
uttryck för amerikansk ideologi med idén om att ”the West is the best”, där övergången
till engelska som officiellt språk var en väsentlig komponent i den rådande assimilations-
och utbildningsstrategin. 798
Även om de amerikanska missionärerna förespråkade och arbetade för ett
utbildningssystem såsom det existerade i deras hemland är det viktigt att understryka att
detta inte innebar att tillgången till kunskap var lika för alla. Det fanns nämligen en tydlig
distinktion inte bara mellan den utbildning som erbjöds olika grupper av hawaiianer
beroende på deras relation och närhet till missionärer, utan också mellan den utbildning
som erbjöds missionsbarn respektive hawaiianer. 799 Detta handlade om utbildning för å
ena sidan ”utveckling” och å andra sidan ”härskarmakt”, dvs. riftet blir påtagligt.
Skolsystemet, med separata skolor och olika urval av undervisningsmaterial för ali’i-
maka‘āinana- respektive missionärsbarn, medförde att hawaiianerna skulle hamna i botten i
den politiska, ekonomiska såväl som sociala hierarkin. Att tillhöra ali‘i och ha tillgång till
de ”bättre” skolorna med missionärer som lärare garanterade inte heller samma sorts
utbildning som erbjöds missionärsbarnen och därmed inte samma möjligheter att ta sig
fram vare sig politiskt eller ekonomiskt.
Här är Chiefs’ Children’s School, eller Royal School, ett talande exempel. Med tanke
på att skolan grundades på initiativ av ali‘i nui med intentionen att Hawaiiöarnas blivande
kungar och drottningar skulle utbildas till framgångsrika regenter – dvs. med förmågan att
styra ett land som alltmer stod inför påtryckningar från omvärldens ekonomiska och
politiska intressen – så är det anmärkningsvärt att läroplanen på intet vis omfattade ämnen
som ekonomi och politik. Vad dessa blivande regenter möjligtvis lärde sig var hur de
skulle uppföra sig i sammanhang där politik och ekonomi diskuterades. Undervisningen
var inriktad på att förmedla den slags sociala, kulturella och estetiska kompetens som
sammankomster och möten med västerlänningar (eliten) förväntade och krävde. Således
tränades dessa hawaiianer i en västerländsk uppförandekod med tydlig betoning på ämnen
som klassisk musik, litteratur, sömnad, målning, sällskapsspel och etikett. 800 Däremot fick
794 Memmi 1965/2003: 151.
795 Silva 2004a: 144. Så är det även idag och den som talar god standardengelska anses vara mer
professionell än någon som talar pidgin.
796 Silva 2004a: 144. Se även Report of the Minister of Public Instruction, Republic of Hawai‘i, 1898:
6f.
797 Silva 2004a: 144f.
798 Se Benham & Heck 1998: 9f, 206.
799 Se Benham & Heck 1998: 51f.
800 Under rubriken ”Reports of Stations” skriver missionärerna: “The government of the
school is paternal in its influence. The improvements of the scholars have been most obvious.
The lessons have all been in the English language, and have been Reading, Spelling, Writing,
187