"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

makro- och mikrokultur för att tydliggöra influenser, reaktioner, inflytanden,
manipulationer och förändringar i olika faser och led. Utgångspunkten är att makrokulturen,
som också kan kallas den sammanfattande eller ”stora” gemensamma, definieras
utifrån övergripande symboler, värderingar och föreställningar som till viss nivå delas av
innefattande mikrokulturer. Uppfattningen, tolkningen, omtolkningen eller erfarenheten av
dessa värderingar och ideal kan dock variera väsentligt inom vardera mikrokulturen.
Värderingar påverkar handlandet och även hur människor uppfattar sin omgivning. Det
gör att värderingar är ett av de viktigaste elementen inom kulturer och mikrokulturer och
kommer dessutom att särskilja grupper från varandra. Visst får enskilda sina värderingar
genom socialisering, men det är också viktigt att komma ihåg att värderingar är abstrakta
och ofta generaliserade handlingsprinciper som tillskrivs högt värde eller visas hög aktning
av samhällsmedlemmarna. 765
De amerikanska missionärerna som kom till Hawaiiöarna var djupt förpliktade till
en rad grundläggande värderingar som innefattades inom den ram som benämndes som
”civilisation”. I fokus stod inte bara kristna doktriner och kristen moral, utan också
värderingar som innefattade synen på människans roll och funktion i samhället.
Grundförutsättningarna för ett väl fungerade samhälle utifrån amerikanskt mått innefattade
individualism, privat egendom och inte minst ”flit”. John Comaroff använder
benämningen ”civiliseringskolonialism” som ett övergripande begrepp för den metod eller
en av de metoder som missionärerna använde sig av i sin strävan att totalt omforma det
befintliga samhället och dess individer. 766 De amerikanska missionärernas övertygelse om
att deras sätt att leva var det optimala tydliggörs allteftersom de utvecklade mer eller
mindre aggressiva strategier för att förändra hawaiianerna.
I rapporterna finns en mängd påpekanden om hur hawaiianer inte kunde ansvara
för sina egna liv, och instruktionerna kring hur de bäst kunde ”hjälpas” blev allt fler.
Barnen drillades i skolan och de vuxna överöstes kontinuerligt med informationspamfletter
med benämningar som ”Sanitary Instructions for Hawaiians”, ”Instructions for
parents” m.m. 767 I dessa olika informationsblad eller snarare manualer, finns tydliga
direktiv för hur hawaiianer anmodades klä sig, sköta sin hygien, bete sig, uppfostra sina
barn, förhålla sig till sina familjemedlemmar och så vidare. Betoningen föll med tyngd på
omorganisering av familjestruktur med nytt fokus på kärnfamilj och individualism. Dessa
familjer skulle bo i ordentliga hus med väl avskiljda privata sfärer, dvs. barn och vuxna i
separata rum. Hus skulle ha dörrar, fönster, möbler, trädgårdar och inte minst vara
avskiljda från grannar. Hawaiianska kvinnor skulle hålla sig till hemmet och sköta sysslor i
anslutning till detta medan männen skulle ut och arbeta. Barn skulle tillbringa dagarna i
765 Banks 1994/2005: 72f. Banks tar upp följande kulturkomponenter: Värderingar och
beteende, språk och dialekter, icke-verbal kommunikation, identifiering, kulturell
”cognitiveness”, perspektiv, världsbild och referensramar.
Gegeo & Gegeo (1999: 24) diskuterar kulturbegreppet på Solomonöarna på liknande sätt.
Invånarna använder kultur (falafala) i två meningar: 1. falafala som en gemensam kultur där alla
delar övergripande sedvänjor och värderingar varav mycket är heligt och 2. falafala som
refererar till variation inom den gemensamma kulturen, dvs. olika värderingar, uppfattningar
och beteende varierar beroende på by, person eller område.
766 Comaroff, John 1997: 181. John Comaroff studerar Sydafrika 1820–1860 där London
Missionary Society (LMS) bedrev mission. Här finns en rad likheter med den amerikanska
missionen på Hawaiiöarnaoch jag vill betona samarbetet mellan LMS och ABCFM. Jean
Comaroff (1986: 406) som även hon refererar till Afrika, närmare bestämt Tswana,
sammanfattar: ”The evangelists would try to force Tswana bodies into the straightjacket of
Protestant personhood.”
767 Med tanke på att Sanitary Instructions innehållande anvisningar för hawaiianer angående hur
de skulle klä sig, hålla sig rena, bo, förhålla sig till familj och släkt med mera, publicerades 1880,
kan jag inte undgå att begrunda hawaiianernas tveksamma inställning till det västerländska
budskapet och levernet. Se Gibson 1880.
181