"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

KAPITEL 1
“No dead bodies, so shut up” 35
Nobody executes us. No one lynches us. No government enslaves our children or rapes our
women. No citizenry chains us up and drags us from the backs of pickup trucks. No
homicidal maniac gassing us. Just 1,000 little cuts to our self-esteem, self-identity, cultural
pride – to our souls. Rather than obliterating the people, like so many Hitlers have tried,
simply obliterate the glue that binds them: culture. Just enough slices to leave blood on the
scene, but no actual bodies (…) In other words, ‘No dead bodies, so shut up!’ 36
Jag minns en händelse under ett av mina första besök på Hawaiiöarna. Jag satt på bussen
på väg in till Waikiki och på en refug mitt i en korsning stod en hawaiiansk kvinna med ett
stort plakat med texten ”Free Hawai‘i”. Skrattande och stojande turister iklädda shorts
och T-shirts med diverse kommersiella tryck ilade bekymmerslöst förbi utan att stanna
upp eller ens lägga märke till henne. Jag tittade på kvinnan och hon stod tyst och stilla
men med beslutsam blick. Jag antog att hon tillhörde någon av de många grupper eller
organisationer som arbetar för ett fritt och självständigt Hawai‘i. Jag berättade för min
informant Pali om kvinnan och plakatet. Hon såg då allvarligt på mig och sade; ”It’s a
struggle being Hawaiian, Kristina. It’s a struggle.”
I början av 1980-talet medverkade den hawaiianska läkaren Kekuni Blaisdell i en
utbredd djupstudie av hawaiianers hälsa ämnad för en nationell rapport på uppdrag av
United States Congress. 37 Rapporten visade att hawaiianer har den kortaste livslängden bland
alla etniska grupper på Hawaiiöarna. Detta beror på en rad olika omständigheter.
Hawaiianer drabbas lättare av hjärtsjukdomar, stroke, cancer och diabetes. Spädbarnsdöd
är vanligare och självmordsantalet, främst bland hawaiianska unga män, är högt. 38
Problemen begränsar sig inte bara till undermålig hälsa utan hawaiianer har också drabbats
av social och ekonomisk misär. Den genomsnittliga hawaiianska familjen tjänar minst och
har sämst boendeförhållande. Inte heller fullföljer majoriteten ungdomar grundskolan.
Problemen består ännu idag och för många av dagens hawaiianer blir situationen alltmer
ohållbar. Blaisdell ser mörkt på framtiden och menar att om situationen inte förbättras
inom en snar framtid kommer hawaiianerna att vara ett utdött släkte redan om fyrtio år. 39
Visst finns det ett flertal hawaiianska kvinnor och män som är framstående och
välutbildade, men för majoriteten ser livet annorlunda ut. Som Dudley och Agard skriver:
“As a whole, native Hawaiians clearly are not making it in modern American Society. To
deny that is to hide one’s head in the sand.” 40 Frågan är då: Hur har det blivit såhär? Mer
35 Alani Apio, “A thousand little cuts to genocide” i Honolulu Star-Bulletin, 25 januari, 2001
36 Alani Apio, “A thousand little cuts to genocide” i Honolulu Star-Bulletin, 25 januari, 2001
37 Harden 1999: 105. Kekuni Blaisdell är MD specialiserad i hematologi och medverkade 1966 i
upprättandet av Medical School vid University of Hawai‘i.
38 Haunani-Kay Trask, professor vid University of Hawai‘i, förklarar att “Below 1 year of age,
Hawaiian death rate is more than double the overall state average. Between 1 and 4 years of
age, it is triple the state figure, and so on into adulthood.” I Anne Keala Kelly “How do we
move forward?” i Honolulu Weekly, 8 januari, 2003.
39 Harden 1999: 108.
40 Dudley & Agard 1993: 78.
17