"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

Armstrong var inte unik i detta försök att skapa ett verksamt utbildningssystem på Hawai‘i.
Faktum är att man i ”moderlandet” USA hade likartade intentioner – man tänkte sig att
det skulle vara möjligt att eliminera traditions- och kulturrelaterade olikheter genom att
införa ett undervisningssystem som poängterade en mer enhetlig socialisering. 749 På
Hawaiiöarna handlade det således under ”missionsmanteln” om både kolonialisering och
kulturomvandling med syftet att hawaiianerna skulle bli goda protestantiska nordamerikaner.
Armstrong, i sin position som utbildningsminister, var här en ledstjärna.
I samband med den ökade invandringen av arbetskraft till den, under slutet av 1800talet,
blomstrande sockerindustrin ökade också andra språks närvaro som språk från Kina,
Japan, Portugal och Filippinerna. Dessa kom att smälta ihop med det hawaiianska språket
och, främst hos arbetarklassen, utvecklas till en form av pidgin som kallas HCE (Hawaiian,
Creole, English). Det verkar som att maka‘āinana hade störst användning av detta
nykonstruerade språksystem eftersom det gav dem påtagliga möjligheter att ha direktkontakt
med andra folk och kulturer. Det innebar en vinst rent kommunikativt men
samtidigt fick det konsekvenser i den bemärkelsen att de människor som använde pidgin,
främst hawaiianer, marginaliserades av den engelsktalande befolkningen. Benham & Heck
poängterar att denna marginalisering resulterade i att hawaiianer utestängdes från att delta i
undervisning vid bättre offentliga skolor där engelska var det givna huvudspråket. 750
Ett kraftfullt nederlag för hawaiianerna kom 1896 då engelska slutligen etablerades
som officiellt språk inom hela utbildningssystemet, privata såväl som offentliga skolor. 751
När hawaiianska som officiellt språk ersattes av engelska och dessutom förbjöds i den
offentliga miljön tvingades allt fler hawaiianer att överge sin förmåga att uttrycka erfarenheter
och tankar på sitt eget språk. Det innebar marginalisering, utarmning och främlingskap
i det egna samhället. En reaktion, med konsekvenser ända in i nutid, blev den alltmer
fördolda egna kultur och språkhanteringen. Jag återkommer till detta i mitt nästa kapitel.
Historia för de efterlevande
Hotet gentemot lagstiftning som alienerade hawaiiansk kultur, historia och tradition
uppmärksammades av många hawaiianer. Medvetenhet kring hur lagstiftningen verkade
och dessutom möjliggjorde för ett övertag från haole håll var hög. Protester i form av
petitioner kom att genomföras av ali‘i såväl som maka‘āinana. En som reagerade var
Samuel Kamakau, en av Hawai‘is högst ansedda historie- och traditionsförmedlare.
Förutom sitt engagemang som historiker var han också engagerad politiskt och genom
dessa erfarenheter kan han också ses som en samhällsgranskare. Och det var som
samhällsgranskare han visade sin förmåga att iaktta och notera exempelvis vilka effekter
det forcerade protestantiska utbildningssystemet hade på den hawaiianska befolkningen.
Under sin utbildningsperiod vid Lāhaināluna lärde han sig den västerländska
historieuppfattningen och hur historia förväntades förmedlas skriftligt och inte minst
kronologiskt. Detta i motsats till den traditionellt muntliga hawaiianska som utgick ifrån
memorerade händelser och personer. Förutom utbildning genomförde Kamakau, precis
som Malo och andra Lāhainālunastudenter, fältstudier och detta kom att påverka
Kamakaus arbete genomgripande. Förutom att engagera sig i missionens arbete att
749 Se Steuber 1982: 24f.
750 Benham & Heck 1998: 102. Likheter med Sverige är här entydiga. Jag tänker på hur
tornedalsfinska och samiska barn intill bara för ett par år sedan förbjöds använda sina språk i
skolan, också under rasterna.
Genom det engelska språket kunde också anglikanska sanna och rena värderingar och
sedvänjor nå ut till alla, hawaiianer såväl som immigranter.
751 “Republic of Hawai‘i, Session Laws 1896: 189” i Silva 2004: 144
176