09.09.2013 Views

"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

egeringen. 1856 var han en av Hawaiiöarnas mäktigaste <strong>och</strong> störste jordäg<strong>are</strong>. 745 Hawaiianernas<br />

intresse för utbildning som an<strong>to</strong>gs betyda att de kunde agera som haole var därför<br />

också strategiskt.<br />

Det var emellertid så att de flesta hawaiianer inte hade råd att betala avgifterna för att<br />

kunna delta i undervisningen i de engelskspråkiga skolorna. Resultatet blev att majoriteten<br />

hawaiianer lämnades utanför de sociala, ekonomiska <strong>och</strong> politiska handlingsfälten som<br />

krävde kompetens inte minst inom det engelska språket. Resultatet blev en tydlig<br />

segregering. Förmögna elever sökte sig till de oberoende skolorna, medan de mindre<br />

bemedlade hänvisades till det allmänna skolväsendet där engelska användes synnerligen<br />

begränsat <strong>och</strong> där det inte fanns någon direkt förberedelse för undervisning på högre skolstadium.<br />

Denna indelning med separata skolor <strong>och</strong> olika undervisningsformer resulterade i<br />

att majoriteten av hawaiianer så småningom riskerade att hamna i botten av samhällssystemet.<br />

Ännu ett resultat var att utbildningssystemet kom att poängtera det som var det<br />

givna nordamerikanska ideologiska systemet, till <strong>och</strong> med så att anglo-amerikansk kultur<br />

<strong>och</strong> språk prioriterades <strong>och</strong> blev måtts<strong>to</strong>ckar för hur ”man” skulle vara som medborg<strong>are</strong>.<br />

746<br />

En ständig kritik från engelskspråkigt håll riktades mot common-schools. Främst handlade<br />

kritiken om skolornas förmenta bristande anseende <strong>och</strong> förmåga att hålla en relevant<br />

utbildningsnivå, dvs. att lära eleverna att läsa, skriva <strong>och</strong> tänka på engelska. Detta kom att<br />

få även hawaiianer att anse att deras egna traditionella språkrelaterade sätt att tänka <strong>och</strong><br />

uppfatta var mindre värt än de engelskspråkigas. På så sätt drev man igenom den<br />

ideologiska uppfattningen ”the West is best”. I detta innefattades åsikten om att om<br />

Hawaiiöarna ens skulle uppnå ett demokratiskt <strong>och</strong> civiliserat samhällssystem enligt nordamerikanska<br />

normer, så var inte minst genomgripande kunskaper i engelska nödvändiga. 747<br />

Att eftersträva utbildning, arbeta hårt <strong>och</strong> tala engelska ansågs av de nordamerikanska<br />

representanterna vara hawaiianernas möjlighet att bli civiliserade. Denna uppfattning kom<br />

därför att prägla den kommande hawaiianska utvecklingen som låg i händerna på<br />

regeringens inre krets vilken utgjordes av främst haole-elit. Dessa haole hade valts eller<br />

utnämnts för att upprätthålla denna kulturideologi <strong>och</strong> därigenom kom att definiera<br />

värderingar <strong>och</strong> initiera handlingar utifrån västerländska kriterier. 748<br />

Armstrong tillbringade sina sista fem år som utbildningsminister med att utveckla<br />

läromedel samt med att argumentera för hur han ansåg att lärarutbildningen skulle<br />

utvecklas. Enligt Armstrong var det nämligen lärarna som var nyckelfak<strong>to</strong>rer i barnens<br />

utbildning. Lärarnas kompetens <strong>och</strong> förmåga att påverka aktiviteterna i klassrummen<br />

skulle på alla tänkbara sätt följas upp genom pågående fortbildning i form av exempelvis<br />

pedagogiska sammankomster. I enlighet med tidens utvidgade sociala <strong>och</strong> kulturella<br />

värderingar underströk han yrkesutbildning <strong>och</strong> utbildning i odlingskunskap för unga<br />

hawaiianer. Flickor skulle skolas i h<strong>us</strong>hållskunskap <strong>och</strong> moderskap. Här är det tydligt hur<br />

de protestantiska missionärernas uppfattning fortlevde, men på ett annat plan. För även<br />

om den kristna <strong>religion</strong>en utåt sett kom i periferin så kvars<strong>to</strong>d <strong>religion</strong>en som ett<br />

ideologiskt fundament. Armstrongs hängivenhet att inte bara utbilda utan också att forma<br />

individerna i enlighet med anglo-amerikansk modell är ett evident exempel på detta.<br />

745 Se Kame‘eleihiwa (1992: 304) för en mer detaljerad sammanfattning av Armstrongs<br />

landaffärer.<br />

746 Se även Steuber 1982: 16f.<br />

747 Benham <strong>och</strong> Heck diskuterar j<strong>us</strong>t detta i åtskilliga sammanhang. Se t.ex. Benham <strong>och</strong> Heck<br />

1998: kapitel 3.<br />

748 Se Marshall, Mitchell & Wirt 1989: 16. Benham & Heck (1998: 89) fortsätter: “Between<br />

1840 and 1900, policy decisions were in fact made by the Minister of Public Administrations,<br />

who would be later replaced by the President of the Board of Education and his Inspec<strong>to</strong>r<br />

General. The practices of this office were thoughtful and systematic, fully translating the values<br />

of the ruling elite in<strong>to</strong> school policy and school-related activities.”<br />

175

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!