"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere
"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere
"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
han agera som <strong>to</strong>lk åt mō‘ī. 725 På så sätt etablerades ett formellt band mellan regeringen <strong>och</strong><br />
missionärerna, dvs. den protestantiska kristna traditionen kunde legitimt förankras.<br />
Som jag tidig<strong>are</strong> tagit upp i kapitel tre hade missionärerna fått klara instruktioner från<br />
ABCFM att hålla sig utanför politiska frågor på Hawaiiöarna. Dock hade deras nära<br />
relation med <strong>och</strong> påverkan på ali‘i-klassen av övriga haole som t.ex. handelsmän, valfång<strong>are</strong><br />
m.fl., klassats som j<strong>us</strong>t ett brott gentemot dessa instruktioner. I samband med att ali‘i<br />
inspirerats av de tio budorden var konflikten ett faktum. Missionärerna skulle hålla sig<br />
neutrala vilket de, enligt många opponenter, inte gjorde. Genom att lämna sin position<br />
som missionär kunde nu Richards officiellt träda in i den värld som tidig<strong>are</strong> hade varit<br />
otillåten för honom. På så sätt kunde också missionärerna, ”representerade” av Richards,<br />
få fortsatt <strong>och</strong> nu legalt starkt inflytande vad gällde ideologiska frågor. Även om Richards<br />
kanske såg sig endast som en rådgiv<strong>are</strong> <strong>och</strong> trots att hans ansvarsområden inte innefattade<br />
att han skulle vara verkställande eller administratör, så är faktum detta att hans inflytande i<br />
lagstiftning <strong>och</strong> andra viktiga politiska beslut var påtagligt. 726 Efter hans död i november<br />
1847 sammanfattas hans inflytande i The Polynesian:<br />
It was chiefly through his aid and instruction that they were enabled <strong>to</strong> frame the<br />
Constitution of 1840, with a bill of rights founded on the words of God, and containing<br />
grand outlines of a constitutional and responsible government. The first attempts <strong>to</strong> curb<br />
the arbitrary power of the King and chiefs – <strong>to</strong> define and secure the rights of property – <strong>to</strong><br />
enc<strong>our</strong>age ind<strong>us</strong>try and introduce a government of law and order, were th<strong>us</strong> made by Mr.<br />
Richards, and with a success al<strong>to</strong>gether beyond what could have been expected. For that<br />
important service, the whole nation owe him a dept of gratitude 727<br />
Konstitutionen 1840 <strong>och</strong> de lagar, Kumu Kānāwai, som följde ledde till att utbildningen på<br />
Hawai‘i kom att centraliseras <strong>och</strong> hamna under regeringens ansvar. Skolsystemet på<br />
Hawaiiöarna skulle inspireras <strong>och</strong> liknas vid det som hade etablerats i Massach<strong>us</strong>etts under<br />
initiativ av Horace Mann. Mann som sedan 1837 hade ansvar för Massach<strong>us</strong>etts Board of<br />
Education underströk, precis som missionärerna, utbildning som ett sätt att skapa<br />
ideologisk enhet, ordning <strong>och</strong> inte minst moral i samhället. På Hawai‘i an<strong>to</strong>g de regerande,<br />
<strong>och</strong> också missionärerna, hans modell för utbildning med assimilation av hawaiianska barn<br />
i den amerikanska kulturen som primärt mål <strong>och</strong> kristnande som sekundärt. 728 En av mō‘ī<br />
utsedd utbildningsminister kom att ansvara för, samt leda, alla politiska beslut som rörde<br />
skolor på alla öarna. Under sig hade utbildningsministern en skolstyrelse bestående av en<br />
liten grupp sympatiserande medlemmar. Den politiska kontrollen vad gällde skolor <strong>och</strong><br />
utbildningsfrågor kom således att bli tilldelad den hawaiianska eliten, dvs. mō‘ī <strong>och</strong> hans<br />
närmaste rådgiv<strong>are</strong> som var amerikan<strong>are</strong>.<br />
De nya skollagarna, som upprättades under 1840 <strong>och</strong> trycktes 1842, innefattade <strong>to</strong>talt<br />
20 skriftliga regler upprättade i enlighet med ett västerländskt tänkande om hur ett allmänt<br />
skolsystem bäst skulle organiseras <strong>och</strong> fungera. Dessa inkluderade också instruktioner om<br />
hur eleverna, <strong>och</strong> även lärarna, skulle bete sig i skolan samt vilket ansvar barnens föräldrar<br />
hade gentemot skolan. Skolgång blev nu obliga<strong>to</strong>riskt för alla barn mellan fyra <strong>och</strong> fjor<strong>to</strong>n<br />
år <strong>och</strong> varje by med minst fem<strong>to</strong>n barn skulle upprätta en skola. De byar som hade ett<br />
mindre antal barn fick slå ihop sig med närmast liggande byn. Varje by med en skola skulle<br />
välja en skolkommitté som bes<strong>to</strong>d av tre föräldrar av det manliga könet. Dessa var<br />
ansvariga för att upprätta ett nära samarbete med den kahukula, skolagent, som fanns<br />
725 J<strong>our</strong>nal: William Richards 1 Aug 1838. J/HMCS. Se även Benham & Heck 1998: 48f.<br />
726 Se Benham & Heck 1998: 49.<br />
727 The Polynesian, 13 november, 1847.<br />
728 Se Benham & Heck 1988: 63f.<br />
170