"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

Nya anvisningar för utbildning
Sanningen var att i missionärernas ögon hade missionen misslyckats med att utveckla och
etablera ett framgångsrikt och stabilt offentligt skolsystem på Hawaiiöarna. Resonemangen
kring anledningarna och också lösningarna på problemen var många, men faktum var att
trots alla ansträngningar så lyckades aldrig skolorna behålla sina elever, varken vuxna eller
barn. I ett tal inför Hawaiian Associations of Teachers i maj 1839 tog Dr. Gerrit Parmele Judd
upp problematiken rörande missionens misslyckande i utbildningsfrågan. Han menade att
anledningen till att skolorna inte hade fungerat var att det inte hade skett någon anpassning
i enlighet med hawaiianernas faktiska behov. Det fungerade helt enkelt inte att bygga upp
ett system med Amerikas skolsystem som mall. Visst, poängterade Judd, fanns det en
uppsjö av böcker och annat skriftligt material som diskuterade utbildningssystem och som
var både givande och viktiga, men det betydde inte att de var direkt passande i en
hawaiiansk kontext. Judd poängterar: ”Although we shall derive great advantage from
reading books on education, yet we shall find no rules laid down in them which will exactly
meet our wants, or if there are such laid down we cannot with certainty know that they are
practicable until we try them.” 723 Erfarenhet genom experimentell praktik kombinerat med
teoretisk kunskap var en lösning, menade Judd. Vidare var det viktigt att den förvärvade
erfarenheten dessutom kommunicerades lärare emellan. Genom att därtill upprätthålla en
kontinuerlig kontakt med lärarna i alla skolor runt öarna kunde denna erfarenhet dokumenteras
och därmed utvärderas. På så sätt kunde också lärarna informeras om
förhållandena i de olika hawaiianska skolorna och också ute i samhällena, dvs. vilken form
av undervisning och kunskapsmoment som fungerade bäst var och varför, vad som
behövdes specifikt på en plats osv. Utifrån ovanstående resonemang menade Judd att det
krävdes nya diskussioner kring viktiga frågor som t.ex. huruvida missionen skulle rikta sin
uppmärksamhet på en mindre eller större grupp elever, hur examinationer skulle skötas,
huruvida man skulle blanda flickor och pojkar i skolorna osv. 724 Hur Judds förslag togs
emot av de närvarande vid mötet är oklart. Dock är det klart att hans vision kring ett mer
öppet synsätt gentemot hawaiianers behov i fråga om utbildning inte fick något större
genomslag. Snarare tog utvecklingen kurs gentemot en tydligare assimilering av amerikanska
värden och ideal.
Redan under slutet av 1830-talet hade trycket på den protestantiska missionen ökat
avsevärt. Som ett direkt resultat av den depression som drabbade Amerika 1837 skar
ABCFM ner det ekonomiska biståndet till missionen på Hawaiiöarna. Utöver denna
ekonomiska nedskärning hotades dessutom den protestantiska missionen av den katolska,
som hade etablerat sig på öarna efter det att en policy som främjade religiös tolerans hade
antagits under 1838. Precis som den protestantiska missionen gjort satsade katolikerna på
skolor och deras ansatser ansågs vara ett störande moment för det redan etablerade
protestantiska skolsystemet. Den protestantiska missionen behövde, förutom att säkra sin
position, också få offentligt stöd och bistånd för sin verksamhet vilket ledde till att
missionärerna överförde sin kontroll till den lagstiftande församlingen. Steg i denna
riktning, dvs. att säkra sin position, hade tagits redan under sommaren 1838 då William
Richards lämnade sitt missionsämbete för att officiellt bli kungens närmste rådgivare. Han
skriver i sin dagbok hur han i sin nya roll, utöver att vara hovpredikant, lärare och
översättare, nu också skulle fungera som rådgivare i viktiga regeringsfrågor. Likaså skulle
723 Judd, Gerrit P. “Address before the meeting of the Hawaiian Association of Teachers”, May
14th, 1839. HL.
724 Judd, Gerrit P. “Address before the meeting of the Hawaiian Association of Teachers”, May
14th, 1839. HL.
169