"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere "Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

09.09.2013 Views

som senare kallats The First Hawaiian Historical Society, vars uppgift var att agera ”fältforskare”. 689 Han beskriver forskningmetoden: I met them at an appointed hour, gave them the first question and conversed freely with them upon if that they might understand fully and distinctly what was sought for. I then requested them to go individually and separately to the oldest and most knowing of the chiefs and people, gain all the information they could on the question given out, commit each his information to writing and be ready to read it on a day and hour appointed. At the time of the meeting each scholar read what he had written – discrepancies were reconciled and corrections made by each other and then all the compositions were handed to me, out of which I endeavored to make one connected and true account. Thus we proceeded from one question to another till a volume was prepared and printed in the Hawaiian language. 690 Målet med verksamheten var, enligt Dibble, att hawaiianerna inte skulle glömma sitt eget arv vid förvärvandet av kunskap om andra nationer. Resultatet blev Ka Mo‘oloelo Hawai‘i, Hawai‘is historia, en liten historisk etnografisk sammanställning på ca 60 sidor som publicerades år 1838. 691 Ambitionen med Ka Mo‘olelo Hawai‘i var att framställa en beskrivning av hur det ”gamla” hawaiianska samhället var uppbyggt och fungerade samt de förändringar som blev resultatet av européernas ankomst. Verket skildrar bl.a. ali‘igenealogier, den hawaiianska kalendern, hawaiianska krigsseder, kapu-systemet, samt viktiga historiska händelser under Kamehameha och Liholihos regeringsperioder. Med tanke på att de flesta sidorna i boken har tillhörande generella såväl som mer specifika frågor längst ner så är det sannolikt att Mo‘olelo var tänkt att användas som läromedel. 692 Dibble berättar själv inte i texten vilka tio studenter som var hans medarbetare, utan i underrubriken står det: “Written by some students of the high school and corrected by a teacher at the school.” Även om det var hawaiianer själva som stod för insamlandet av informationen så är det viktigt att poängtera att det var Dibble som hade arbetat fram frågorna, och också han som ansvarade för sammanställningen. Detta är tydligt i förordet som förtäljer att den insamlade informationen gavs till läraren som i sin tur ”… collated and revised them for printing, adding to them some words of his own.” 693 Några av de identifierade seminariedeltagarna var David Malo, Moku, Samuel Kamakau och S. N Hale‘ole. Dessa nämnda deltagare var även ansvariga för historieskrivning och etnografi utanför seminariet och deras verk används idag som viktiga källor i studier bl.a. kring hawaiianernas religion, samhälle och historia. David Malo antogs som seminariedeltagare vid 36-års ålder och hade huvudsaklig funktion som lärare. Han hade goda kunskaper i den västerländska formen av undervisning och 689 Enligt Malcolm Chuns efterforskningar fungerade den redan examinerade Malo som en slags koordinator i gruppen som dessutom bestod av följande elever: Puapua, Kapena, Naumu, Mahuna, Kaio, Moku [Ka] Elemakule, Napela och Malaihi. Chun 1993: ii. 690 Dibble 1843/1909: iii. 691 Nytryck publicerades 2005 (original 1838), Ka Moolelo Hawaii – The History of Hawai‘i. 692 Finney m.fl. 1978: 310. Några exempel på frågor: ”What is the history of Kamehameha‘s first war of his regime?”, “What about the genealogies of the chiefs?”, “How many races does Hawaii, Tahiti and the Marquesas and all the other islands of the ocean have?” Se Finney m.fl. 1978: 310f. 693 Översättning Finney m.fl. 1978. De understryker att just denna mening är speciellt intressant då den gör Dibble sårbar inför kritik att han skulle ha påverkat innehållet i texten och infört sina egna tankar och introducerat ”a Christian bias”. Dorothy M. Kahananuis översättning: ”They went out and interviewed the older people and obtained from them, orally, this story and that story. Some stories of the more recent years were familiar to the adult students who wrote those according to their own recollection. The students gave the stories they had written to one of their teachers and it was he who prepared the material for printing and added some ideas of his own.” Se Chun 1993: iii. 161

skola då han kommit i kontakt med denna på hemorten Keauhou på ön Hawai‘i i samband med missionärernas ankomst. Han hade tillbringat sina ungdomsår i ali‘i nui Kuakinis (guvernör Adams och Ka‘ahumanus bror) följe där han gått i lära hos ali‘i ‘Auwae Ka‘aloa, välkänd orator och genealog under Kamehamehas regeringstid. Under sin tid hos Kuakini hade han fått insikt i hur ali‘i-samhället fungerade. Han föddes 1795 och växte upp den tid då det traditionella hawaiianska samhället just började förändras som resultat av utländskt inflytande. Han fick således uppleva övergången från ett ali‘i styrt Hawai‘i till kungariket Hawai‘i lett av mō‘ī Kamehameha. 694 När exakt Malo kom i kontakt med kristendom är inte helt klart. Det finns indikationer på att han instruerades av tahitiern Toketa, som sedan 1818 fanns hos Kuakini. 695 Missionärshustrun Lucy Thurston spenderade också tid här från ankomsten 1820. Då en mission etablerades på Lāhainā flyttade Malo dit och kom att undervisas och handledas av Pastor William Richards. Det var också Richards som vigde Malo och hans hustru Pahia år 1828 och som gift par döptes de till David och Batesepa. Malo hjälpte Richards att översätta Matteusevangeliet och han började i detta sammanhang att samla ihop hawaiianska genealogier. Han fortsatte att hjälpa till att översätta olika bibelavsnitt fram till Lāhainālunaseminariet 1831. Med tanke på hans bakgrund och att han dessutom var en god kristen var Malo en stor tillgång som lärare och medarbetare vid seminariet, och senare också i Dibbles projekt. Malos brev till Lorrin Andrews 1835 belyser detta och han skriver: ”When I first entered the high school, I took good care of myself and worked hard with the pupils, helped them in their work, scolded them for their erroneous ways and loved them much.” 696 Under hela sin utbildningsperiod och långt efter samlade Malo information on hawaiiansk historia och kultur. Hans arbete i form av ett manuskript med titeln Mo‘olelo Hawai‘i färdigställdes av i mitten av 1840-talet. Med tanke på likheterna med Dibbles Mo‘olelo från 1838, har det förekommit spekulationer huruvida det egentligen var Malo som var författare till Dibbles manuskript. Nathaniel B. Emerson som översatte Malos manuskript under titeln Hawaiian Antiquities 1903 förklarar: The reason for crediting Malo with having lent his hand in this work are to be found in the general similarity of style and manner of treatment of historical past of the book with one of the mentioned [dvs Malos Ka Mo‘olelo Hawai‘i]; and still more conclusive evidence is to be seen in the absolute identity of the language in many passages of the two books. 697 Malcolm Chun har gjort en senare översättning (1996) av Malos Ka Mo‘olelo, som han översätter som Hawaiian Traditions. Chun menar att likheten mellan manuskripten kan bero på att det har modellerats en hel del med dem. Han förklarar: “Historians and scholars have perceived these similarities in all the versions of Ka Mo‘oleleo Hawai‘i to indicate a kind of working progression which culminated in Malo’s work; others have interpreted the similarities as the borrowing or copying of authors teachers and students. 698 Och visst lånades det. Tydligen användes Malos manuskript av J. F. Pogue 1858 för att utöka Dibbles befintliga version. Det är således troligen som Finney m.fl. poängterar att Malos manuskript var en standardreferens och källa för andra forskare som intresserat sig för hawaiiansk kultur och tradition det senaste århundradet. 699 Dorothy Barrère, som översatt 694 Se bl.a. Chun 1993: 1. 695 Med tanke på att Toketa var skrivkunnig så är det högst troliga att han hade instruerats av Ellis eller någon annan missionär i hemlandet Tahiti. 696 I Chun 1993: 3. Finney m.fl. (1978: 313) poängterar att Malo hade det mycket svårt för att lära sig engelska och tanken var att han skulle lära sig bättre här i Lāhaināluna. 697 Malo 1951: xii (Emersons förord). 698 Malo 1996: iii (”Introduction” av Chun). 699 Finney m.fl. 1978: 312. 162

som sen<strong>are</strong> kallats The First Hawaiian His<strong>to</strong>rical Society, vars uppgift var att agera<br />

”fältforsk<strong>are</strong>”. 689 Han beskriver forskningme<strong>to</strong>den:<br />

I met them at an appointed h<strong>our</strong>, gave them the first question and conversed freely with<br />

them upon if that they might understand fully and distinctly what was sought for. I then<br />

requested them <strong>to</strong> go individually and separately <strong>to</strong> the oldest and most knowing of the<br />

chiefs and people, gain all the information they could on the question given out, commit<br />

each his information <strong>to</strong> writing and be ready <strong>to</strong> read it on a day and h<strong>our</strong> appointed. At the<br />

time of the meeting each scholar read what he had written – discrepancies were reconciled<br />

and corrections made by each other and then all the compositions were handed <strong>to</strong> me, out<br />

of which I endeavored <strong>to</strong> make one connected and true account. Th<strong>us</strong> we proceeded from<br />

one question <strong>to</strong> another till a volume was prep<strong>are</strong>d and printed in the Hawaiian language. 690<br />

Målet med verksamheten var, enligt Dibble, att hawaiianerna inte skulle glömma sitt eget<br />

arv vid förvärvandet av kunskap om andra nationer. Resultatet blev Ka Mo‘oloelo Hawai‘i,<br />

Hawai‘is his<strong>to</strong>ria, en liten his<strong>to</strong>risk etnografisk sammanställning på ca 60 sidor som<br />

publicerades år 1838. 691 Ambitionen med Ka Mo‘olelo Hawai‘i var att framställa en<br />

beskrivning av hur det ”gamla” hawaiianska samhället var uppbyggt <strong>och</strong> fungerade samt de<br />

förändringar som blev resultatet av européernas ankomst. Verket skildrar bl.a. ali‘igenealogier,<br />

den hawaiianska kalendern, hawaiianska krigsseder, kapu-systemet, samt<br />

viktiga his<strong>to</strong>riska händelser under Kamehameha <strong>och</strong> Liholihos regeringsperioder. Med<br />

tanke på att de flesta sidorna i boken har tillhörande generella såväl som mer specifika<br />

frågor längst ner så är det sannolikt att Mo‘olelo var tänkt att användas som läromedel. 692<br />

Dibble berättar själv inte i texten vilka tio studenter som var hans medarbet<strong>are</strong>, utan i<br />

underrubriken står det: “Written by some students of the high school and corrected by a<br />

teacher at the school.” Även om det var hawaiianer själva som s<strong>to</strong>d för insamlandet av<br />

informationen så är det viktigt att poängtera att det var Dibble som hade arbetat fram<br />

frågorna, <strong>och</strong> också han som ansvarade för sammanställningen. Detta är tydligt i förordet<br />

som förtäljer att den insamlade informationen gavs till lär<strong>are</strong>n som i sin tur ”… collated<br />

and revised them for printing, adding <strong>to</strong> them some words of his own.” 693 Några av de<br />

identifierade seminariedeltagarna var David Malo, Moku, Samuel Kamakau <strong>och</strong> S. N<br />

Hale‘ole. Dessa nämnda deltag<strong>are</strong> var även ansvariga för his<strong>to</strong>rieskrivning <strong>och</strong> etnografi<br />

utanför seminariet <strong>och</strong> deras verk används idag som viktiga källor i studier bl.a. kring<br />

hawaiianernas <strong>religion</strong>, samhälle <strong>och</strong> his<strong>to</strong>ria.<br />

David Malo an<strong>to</strong>gs som seminariedeltag<strong>are</strong> vid 36-års ålder <strong>och</strong> hade huvudsaklig funktion<br />

som lär<strong>are</strong>. Han hade goda kunskaper i den västerländska formen av undervisning <strong>och</strong><br />

689 Enligt Malcolm Chuns efterforskningar fungerade den redan examinerade Malo som en<br />

slags koordina<strong>to</strong>r i gruppen som dessu<strong>to</strong>m bes<strong>to</strong>d av följande elever: Puapua, Kapena, Naumu,<br />

Mahuna, Kaio, Moku [Ka] Elemakule, Napela <strong>och</strong> Malaihi. Chun 1993: ii.<br />

690 Dibble 1843/1909: iii.<br />

691 Nytryck publicerades 2005 (original 1838), Ka Moolelo Hawaii – The His<strong>to</strong>ry of Hawai‘i.<br />

692 Finney m.fl. 1978: 310. Några exempel på frågor: ”What is the his<strong>to</strong>ry of Kamehameha‘s<br />

first war of his regime?”, “What about the genealogies of the chiefs?”, “How many races does<br />

Hawaii, Tahiti and the Marquesas and all the other islands of the ocean have?” Se Finney m.fl.<br />

1978: 310f.<br />

693 Översättning Finney m.fl. 1978. De understryker att j<strong>us</strong>t denna mening är speciellt intressant<br />

då den gör Dibble sårbar inför kritik att han skulle ha påverkat innehållet i texten <strong>och</strong> infört<br />

sina egna tankar <strong>och</strong> introducerat ”a Christian bias”. Dorothy M. Kahananuis översättning:<br />

”They went out and interviewed the older people and obtained from them, orally, this s<strong>to</strong>ry<br />

and that s<strong>to</strong>ry. Some s<strong>to</strong>ries of the more recent years were familiar <strong>to</strong> the adult students who<br />

wrote those according <strong>to</strong> their own recollection. The students gave the s<strong>to</strong>ries they had written<br />

<strong>to</strong> one of their teachers and it was he who prep<strong>are</strong>d the material for printing and added some<br />

ideas of his own.” Se Chun 1993: iii.<br />

161

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!