09.09.2013 Views

"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

kontrahenter som är avhandlingens situationsagenter. Riftet är tydligt redan vid<br />

beaktandet av ”<strong>religion</strong>”, ingen av parterna hade någon term, uppfattning eller idé<br />

gemensam med den andra parten – samtidigt som vitala delar av kontakten de fac<strong>to</strong><br />

handlar om <strong>religion</strong> <strong>och</strong> <strong>religion</strong>sinflytande. Tord Olsson poängterar att för många<br />

människor innebär inte <strong>religion</strong> ”tro” <strong>och</strong> kopplas inte heller till något man tillhör, utan är<br />

snar<strong>are</strong> något man utövar, dvs. något man gör. Här är handlingarna – den religiösa<br />

sedvänjan – kärnan. 33 Utifrån en hawaiiansk kontext är detta tydligt då ”religiöst” liv, eller<br />

ho‘omana, kopplas till handlingar som exempelvis att bygga en kanot, att fiska, att tillverka<br />

kapa, till initiation, healing <strong>och</strong> dans. 34 Således, om man sammanfattar i Greg Denings<br />

anda, kan man säga att ”<strong>religion</strong> is doing”.<br />

Översikt<br />

För att ange kort vad avhandlingen i sin helhet innehåller följer här en översikt.<br />

I kapitel 1 med titeln: "No dead bodies, so shut up" behandlas Hawai‘i från 1970-talet<br />

fram till idag. Här är kampen om självständighet <strong>och</strong> självbestämmande central <strong>och</strong> olika<br />

modeller <strong>och</strong> grupperingar inom självständighetsdebatten berörs.<br />

Jag fortsätter vid<strong>are</strong> i kapitel 2 "In the wilderness, prep<strong>are</strong> the way of the lord" med en<br />

kort<strong>are</strong> his<strong>to</strong>risk djupdykning i perioden precis innan missionärer ankom till Hawaiiöarna<br />

1820. Kapitlet fungerar som en grund för att förstå resten av avhandlingen <strong>och</strong> berör<br />

viktiga religiösa, politiska, sociala <strong>och</strong> ekonomiska händelser.<br />

I kapitel 3, med rubriken ”God give me rest in Heaven”, be<strong>to</strong>nas olika aspekter av<br />

konverteringsprocessen, <strong>och</strong> med den missionärernas framgångar <strong>och</strong> motgångar samt<br />

orsakerna till dessa. Hur såg hawaiianerna på nykomlingarna? Hur reagerade hawaiianerna<br />

på missionärernas budskap <strong>och</strong> dessa nya värderingar? Vilka sympatiserade med<br />

missionärerna <strong>och</strong> vilka var motstånd<strong>are</strong>? Även motiv <strong>och</strong> strategier behandlas. Vid<strong>are</strong><br />

undersöker jag reaktioner på missionen från den övriga världen. Ka<strong>to</strong>liker träder in på<br />

<strong>are</strong>nan <strong>och</strong> kampen om själarna kulminerar. Det betyder konflikt, men också att nya strategier<br />

utvecklas där utbildning blir allt viktig<strong>are</strong>.<br />

I kapitel 4 "All the springs of moral action <strong>are</strong> poisioned", blir "bilden" av hawaiianen högst<br />

aktuell. I mötet mellan missionärer <strong>och</strong> hawaiianer upps<strong>to</strong>d en rad problem <strong>och</strong><br />

disk<strong>us</strong>sioner kring synen på människokroppen, klädsel, sexualitet <strong>och</strong> sociala relationer,<br />

som t.ex. familjerelationer. Missionärerna ansåg sig ha som uppgift att kristna <strong>och</strong><br />

civilisera <strong>och</strong> denna uppgift <strong>och</strong> deras tillvägagångssätt med innefattande värderingar <strong>och</strong><br />

strategier är här central. Riftet blir alltmer tydligt. Missionärernas värderingar kontrasteras<br />

med hawaiianernas. Fok<strong>us</strong> hamnar också på hur hawaiianerna <strong>to</strong>lkade <strong>och</strong> i vissa fall<br />

också införlivade dessa missionärers värderingar. Intressant är också varför missionärerna<br />

så intensivt agerade för att bryta ner <strong>och</strong> radera hula <strong>och</strong> den hawaiianska läkekonsten.<br />

I kapitel 5 med titeln "Heathen souls <strong>are</strong> without knowledge" diskuteras skola <strong>och</strong> utbildning<br />

som ett av missionärernas viktigaste redskap. Här berör jag utbildning <strong>och</strong> undervisning<br />

på Hawaiiöarna under ovan nämnda tid. Man koncentrerade sig inledningsvis på<br />

33 Tord Olsson (2000: 27f) <strong>och</strong> även Malcolm Nāea Chun (2000: 20ff) understryker att <strong>religion</strong>,<br />

ofta bland forsk<strong>are</strong>, definieras som ”tro” utifrån en kristen kontext. Detta blir problematiskt,<br />

menar Chun, när man ser på Hawaiiöarna. Chun menar att det närmaste man kan komma<br />

begreppet ”<strong>religion</strong>” i det hawaiianska språket är med begreppet ho‘omana. Det härstammar<br />

språkligt från ordet mana – vilket Chun poängterar är ett problematiskt begrepp i sig. I Hawaiian<br />

Dictionary (Pukui & Elbert 1986) beskrivs mana som ”övernaturlig, gudomlig, kraft” <strong>och</strong> prefixet<br />

ho‘o beskrivs som ett ka<strong>us</strong>ativ, dvs. att ”att göra” eller ”att få att ske”.<br />

34 Se Chun 2000: 21 som refererar till Malo 1996: 192–195.<br />

15

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!