09.09.2013 Views

"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

skolböcker. Till denna samling kom också sen<strong>are</strong> en liten räknebok på åtta sidor <strong>och</strong> pī‘āpā<br />

kamali‘i, en stavningsbok för barn. 607<br />

Men trots det intensiva tryckningsarbetet så kunde efterfrågan inte tillgodoses, utan<br />

enligt missionärernas rapporter var det bara ungefär hälften av alla skolelever som hade<br />

tillgång till annat material än pī‘āpā. 608<br />

Flera av ali‘i-rang sände sina tjän<strong>are</strong> att bli lär<strong>are</strong> i mer eller mindre avlägsna distrikt,<br />

dvs. varje ali‘i försåg sina mycket utspridda landområden med lärarpersonal för att sprida<br />

insikten om palapala. Ka‘ahumanu sände ut hawaiianer som fungerade som lär<strong>are</strong> till olika<br />

områden på O‘ahu <strong>och</strong> dessu<strong>to</strong>m till Hawai‘i, Maui, Moloka‘i, Lāna‘i <strong>och</strong> Ni‘iahu. De<br />

stationerade lärarna kom i sin tur att välja ut <strong>och</strong> vid<strong>are</strong>sända sina bästa elever till ytterlig<strong>are</strong><br />

områden.<br />

Hawaiianernas sätt att sprida lär<strong>are</strong> <strong>och</strong> skolor är intressant. Skolsystemet som<br />

missionären Sheldon Dibble beskriver som ”a peculiar system of schools” 609 överensstämde<br />

med tidens politiska <strong>och</strong> religiösa aspekter. De högsta i ali‘i-klassen, ali‘i nui, var<br />

initiativtag<strong>are</strong> <strong>och</strong> portionerade ut ansv<strong>are</strong>t för skolorna till konohiki, lokala ali‘i som<br />

ansvarade för ett specifikt ahupua‘a, landområde, som i sin tur ansvarade för att alla de<br />

lokala skolorna fungerade, dvs. att varje skollär<strong>are</strong> hade ett skolh<strong>us</strong>, mat <strong>och</strong> kläder. I sin<br />

tur skickade de lokala skolorna ut sina mest lovande elever att undervisa i de mer avlägsna<br />

områdena. Detta hawaiianska system resulterade i att hawaiianer på ali‘i initiativ anslöt sig i<br />

mängder som elever till skolor runt öarna. Sahlins refererar till dessa skolor som ”quasiritual<br />

centers” som speglade de befintliga hawaiianska hierarkierna <strong>och</strong> indelningarna i ali‘i<br />

strukturen. 610 Det faktum att det dessu<strong>to</strong>m ofta var själva konohiki, som fungerade som<br />

lär<strong>are</strong>, menar Sahlins, styrker att de tidiga kristna skolorna ”…were conceived by the<br />

higher Hawaiian authorities as instrument of rule and were th<strong>us</strong> encompassed in the<br />

system of land control and personal service <strong>to</strong> the ali‘i.” 611<br />

Hawaiianernas ökade intresse <strong>och</strong> det stigande elevantalet var naturligtvis positivt för<br />

missionärerna, men det innebar också en del problem. Missionärerna hade ingen möjlighet<br />

att övervaka eller ens påverka hur dessa skolor bedrevs. Inte heller kunde de inverka på<br />

vilka som del<strong>to</strong>g. Människorna som kom till skolorna var av alla åldrar <strong>och</strong> det syntes inte<br />

finnas några restriktioner hos hawaiianerna kring vilka åldersgrupper som bäst lämpade sig<br />

för utbildning. Enligt beräkningar så var ca 4/5 av eleverna över fyrtio år. 612 De hawaiianska<br />

lär<strong>are</strong> som bedrev undervisning hade oftast endast genomgått en mycket enkel<br />

examination där elementära kunskaper i läsning <strong>och</strong> skrivning var det centrala. Ibland hade<br />

de inte ens dessa kunskaper. 613 Elevernas egentliga kunskaper ifrågasattes dessu<strong>to</strong>m<br />

607 Andrews 1832: 8. HMCS. Clark skriver att om alla pamfletterna bundits ihop hade det blivit<br />

en lärobok på <strong>to</strong>talt 96 sidor. Enligt Lorrin Andrews hade dock inte mer än hälften av alla<br />

studenter på öarna tillgång till något annat än pī‘āpā. Se Clark 1931: 54. För en sammanfattning<br />

av missionärernas tryckta material, se även Tates artikel “The Sandwich Islands Missionaries<br />

Create a Literature” i Church His<strong>to</strong>ry No. 31, 1962<br />

608 Antalet tryckta sidor under åren 1825–1837 är imponerande: år 1825 trycktes nästan 1,5<br />

miljoner sidor per år, runt 1830 trycktes ca 5 miljoner sidor per år. År 1837 trycktes nästan 18<br />

miljoner sidor. Se Tate 1962: 189.<br />

En intressant iakttagelse är att många hawaiianer läste sina böcker upp<strong>och</strong>ner. De hade lärt sig<br />

läsa genom att studera skolans enda exemplar j<strong>us</strong>t upp<strong>och</strong>ner då de satt i ring runt lär<strong>are</strong>n som<br />

höll boken emot sig. Hyde 1892: 119.<br />

609 Dibble 1843/1909: 216. Se också Sahlins 1992: 91 för vid<strong>are</strong> resonemang.<br />

610 Sahlins 1992: 92.<br />

611 Sahlins 1992: 93.<br />

612 Dibble 1843/1909: 217.<br />

613 Dibble (1843/1909: 218) skriver angående begreppet “skola”:<br />

“I have <strong>us</strong>ed the term school, for I know of no other, but what were called schools in those<br />

days at the island were scarcely deserving of that name. I will endeavor <strong>to</strong> describe the thing<br />

and leave <strong>to</strong> my readers <strong>to</strong> apply such a term as they choose. From the description of one<br />

142

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!