"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere
"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere "Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere
erättar vidare att hawaiianerna begärde ersättning för att delta i undervisningen. Till exempel bad vissa om ett klädesplagg i veckan som kompensation. Anledningen till att folket i Hilo och Puna var så ”oregerligt” berodde enligt missionen på att området inte hade någon tillräckligt inflytelserik hawaiiansk person, som en ali‘i, i området. Inte heller fanns någon, enlig missionärernas standard, civiliserad familj som fungerade som förebild. 603 Utbildning åt folket Under 1824 insåg ali‘i att tiden var kommen att släppa ”monopolet” på utbildning. I april hölls ett möte där flertalet inflytelserika ali‘i som Kalanimōkū, Ka‘ahumanu och Kaumuali‘i, hawaiianska lärare samt missionärer var närvarande. Bingham frågade Kalanimōkū vilken den egentliga anledningen till sammankomsten var och denne vände sig mot Ka‘ahumanu och sa: ”Is it not to make known our manao, resolution, concerning the palapala and the law of God?” 604 Ka‘ahumanu hade svarat att så var fallet och att det var hennes avsikt att själv låta sig undervisas, följa Guds lagar och dessutom se till att hennes folk gjorde likadant. Detta innebar en stor framgång för missionärerna i deras arbete att nå ut och instruera hawaiianerna. En så betydelsefull ali‘i som Ka‘ahumanu var extremt fördelaktigt att ha på sin sida. Som jag har nämnt i tidigare kapitel tre så visade Ka‘ahumanu inledningsvis och till missionärernas förtret, föga intresse för missionverksamheten. Först efter att hon mirakulöst tillfrisknat efter en svår sjukdomsperiod, var hon redo att lyssna, lära och ta åt sig missionärernas budskap. Hon reste sedan runt alla öarna och påpekade fördelarna med den nya religionen samt uppmanade maka‘āinana, folket, att ta del av undervisningen. Och som kuhina nui, kungens förste rådgivare, hade hennes ord, till missionärernas förtjusning, stor genomslagskraft bland folket. Maka‘āinana strömmade i tusental till skolorna för att ta del av undervisningen samt lära sig hantera palapala. 605 Efterfrågan på böcker och diverse skrivmateriel sköt i höjden. Under en vistelse på Kaua‘i skickade Ka‘ahumanu ett brev till Kamāmalu på O‘ahu med följande meddelande: This is my communication to you: tell the puu A-i o-e-o-e (posse of long necks) to send some more books down here. Many are the people few are the books. I want elua lau (800) Hawaiian books to be sent hither. We are much pleased to learn the palapala. By and by, perhaps, we shall be akamai, skilled or wise. Give my love to Mr. and Mrs. Bingham and the whole company of Long Necks. 606 Mellan 1825 och 1830 gick tryckpressen varm och en serie pamfletter med religiöst innehåll som Bergspredikan, de Tio Budorden, Moses berättelse om Josef, och en liten skrift med Ali‘i tankar om kristendomen, samt utvalda bibelavsnitt kom att fungera som 603 Bingham 1849/1969: 210. Det fanns faktiskt missionärer i området. Dessa verkade dock inte ha något större inflytande, vilket kan ha att göra med att det inte fanns några sympatiserande ali‘i i deras närhet. 604 Bingham 1849/1969: 212. 605 Se Bingham 1849/1969: 256. Det var i huvudsak vuxna män och kvinnor som undervisades. Vuxna hawaiianer uppfattades av missionärerna som okontrollerbara barn som behövdes observeras och styras. Skola, ansågs i detta sammanhang, vara ett nödvändigt verktyg. I slutet av 1824 var antalet vuxna elever fler än 1,600 och fyra år senare, 1828, ca 34 000. Se School Statistics, 1832 i Benham & Heck 1998: 58. 42 Bingham 1849/1969: 172f. Delvis citerat i Zwiep 1991: 183. 141
skolböcker. Till denna samling kom också senare en liten räknebok på åtta sidor och pī‘āpā kamali‘i, en stavningsbok för barn. 607 Men trots det intensiva tryckningsarbetet så kunde efterfrågan inte tillgodoses, utan enligt missionärernas rapporter var det bara ungefär hälften av alla skolelever som hade tillgång till annat material än pī‘āpā. 608 Flera av ali‘i-rang sände sina tjänare att bli lärare i mer eller mindre avlägsna distrikt, dvs. varje ali‘i försåg sina mycket utspridda landområden med lärarpersonal för att sprida insikten om palapala. Ka‘ahumanu sände ut hawaiianer som fungerade som lärare till olika områden på O‘ahu och dessutom till Hawai‘i, Maui, Moloka‘i, Lāna‘i och Ni‘iahu. De stationerade lärarna kom i sin tur att välja ut och vidaresända sina bästa elever till ytterligare områden. Hawaiianernas sätt att sprida lärare och skolor är intressant. Skolsystemet som missionären Sheldon Dibble beskriver som ”a peculiar system of schools” 609 överensstämde med tidens politiska och religiösa aspekter. De högsta i ali‘i-klassen, ali‘i nui, var initiativtagare och portionerade ut ansvaret för skolorna till konohiki, lokala ali‘i som ansvarade för ett specifikt ahupua‘a, landområde, som i sin tur ansvarade för att alla de lokala skolorna fungerade, dvs. att varje skollärare hade ett skolhus, mat och kläder. I sin tur skickade de lokala skolorna ut sina mest lovande elever att undervisa i de mer avlägsna områdena. Detta hawaiianska system resulterade i att hawaiianer på ali‘i initiativ anslöt sig i mängder som elever till skolor runt öarna. Sahlins refererar till dessa skolor som ”quasiritual centers” som speglade de befintliga hawaiianska hierarkierna och indelningarna i ali‘i strukturen. 610 Det faktum att det dessutom ofta var själva konohiki, som fungerade som lärare, menar Sahlins, styrker att de tidiga kristna skolorna ”…were conceived by the higher Hawaiian authorities as instrument of rule and were thus encompassed in the system of land control and personal service to the ali‘i.” 611 Hawaiianernas ökade intresse och det stigande elevantalet var naturligtvis positivt för missionärerna, men det innebar också en del problem. Missionärerna hade ingen möjlighet att övervaka eller ens påverka hur dessa skolor bedrevs. Inte heller kunde de inverka på vilka som deltog. Människorna som kom till skolorna var av alla åldrar och det syntes inte finnas några restriktioner hos hawaiianerna kring vilka åldersgrupper som bäst lämpade sig för utbildning. Enligt beräkningar så var ca 4/5 av eleverna över fyrtio år. 612 De hawaiianska lärare som bedrev undervisning hade oftast endast genomgått en mycket enkel examination där elementära kunskaper i läsning och skrivning var det centrala. Ibland hade de inte ens dessa kunskaper. 613 Elevernas egentliga kunskaper ifrågasattes dessutom 607 Andrews 1832: 8. HMCS. Clark skriver att om alla pamfletterna bundits ihop hade det blivit en lärobok på totalt 96 sidor. Enligt Lorrin Andrews hade dock inte mer än hälften av alla studenter på öarna tillgång till något annat än pī‘āpā. Se Clark 1931: 54. För en sammanfattning av missionärernas tryckta material, se även Tates artikel “The Sandwich Islands Missionaries Create a Literature” i Church History No. 31, 1962 608 Antalet tryckta sidor under åren 1825–1837 är imponerande: år 1825 trycktes nästan 1,5 miljoner sidor per år, runt 1830 trycktes ca 5 miljoner sidor per år. År 1837 trycktes nästan 18 miljoner sidor. Se Tate 1962: 189. En intressant iakttagelse är att många hawaiianer läste sina böcker uppochner. De hade lärt sig läsa genom att studera skolans enda exemplar just uppochner då de satt i ring runt läraren som höll boken emot sig. Hyde 1892: 119. 609 Dibble 1843/1909: 216. Se också Sahlins 1992: 91 för vidare resonemang. 610 Sahlins 1992: 92. 611 Sahlins 1992: 93. 612 Dibble 1843/1909: 217. 613 Dibble (1843/1909: 218) skriver angående begreppet “skola”: “I have used the term school, for I know of no other, but what were called schools in those days at the island were scarcely deserving of that name. I will endeavor to describe the thing and leave to my readers to apply such a term as they choose. From the description of one 142
- Page 91 and 92: kommunikation som Roach-Higgins och
- Page 93 and 94: mönstren med ett instrument där e
- Page 95 and 96: tatueringar, ärr på kroppen, utsl
- Page 97 and 98: y observing all rules of health we
- Page 99 and 100: Den traditionella klädseln genomgi
- Page 101 and 102: understyrker att missionärskvinnor
- Page 103 and 104: närernas krav, avseende klädsel o
- Page 105 and 106: and ni’aupi’o. His or hers was
- Page 107 and 108: framstående familjer inleddes denn
- Page 109 and 110: Komplexiteten förbisågs av missio
- Page 111 and 112: hawaiianska språket. 476 Idén om
- Page 113 and 114: easy thing to make such a law, but
- Page 115 and 116: tioner och kung Kalākaua inte bara
- Page 117 and 118: another nation and under different
- Page 119 and 120: kationer finns sedan en rad olika c
- Page 121 and 122: Det finns ett viktigt förhållande
- Page 123 and 124: There is no superstition perhaps mo
- Page 125 and 126: ön, var ett centralt sådant. Puku
- Page 127 and 128: Att det var just denna sorts kāhun
- Page 129 and 130: påvisa den traditionellt hawaiians
- Page 131 and 132: trolldom. Likaså utvecklades konst
- Page 133 and 134: KAPITEL 5 “Heathen souls are with
- Page 135 and 136: undervisningen medan maka‘āinana
- Page 137 and 138: nämligen tahitiska. På Hawai‘i
- Page 139 and 140: Guds bud. Utifrån dessa regler gav
- Page 141: sprungliga uppfattningarna, sålede
- Page 145 and 146: officer…” 618 Tydligt är att h
- Page 147 and 148: Kamakau reflekterar över hur snabb
- Page 149 and 150: forskarduon Benham och Heck en vikt
- Page 151 and 152: definitivt hinder i utvecklingen mo
- Page 153 and 154: erfarenheter belönades med ett pos
- Page 155 and 156: Skicklighet var visserligen ett res
- Page 157 and 158: tabu of the heiau and the waihau 66
- Page 159 and 160: Lāhainālunaseminariet Enligt miss
- Page 161 and 162: verktyg vad gällde att förmedla v
- Page 163 and 164: skola då han kommit i kontakt med
- Page 165 and 166: understandings that thick veil of i
- Page 167 and 168: missionärerna själva, bli goda f
- Page 169 and 170: dagar. 718 Som barn av hög rang va
- Page 171 and 172: han agera som tolk åt mō‘ī. 72
- Page 173 and 174: lärarcertifikat. 733 Det kan tänk
- Page 175 and 176: Intressant är att beslutet inte p
- Page 177 and 178: Armstrong var inte unik i detta fö
- Page 179 and 180: canoes, scraping olona, carving woo
- Page 181 and 182: KAPITEL 6 ”We have to mend the pa
- Page 183 and 184: skolbänken och lära sig att läsa
- Page 185 and 186: framkommer tydligt i hawaiianskspr
- Page 187 and 188: lämnade skolorna, tycktes man ocks
- Page 189 and 190: eleverna inte någon utbildning i v
- Page 191 and 192: de alla skulle tyglas och kontrolle
erättar vid<strong>are</strong> att hawaiianerna begärde ersättning för att delta i undervisningen. Till<br />
exempel bad vissa om ett klädesplagg i veckan som kompensation. Anledningen till att<br />
folket i Hilo <strong>och</strong> Puna var så ”oregerligt” berodde enligt missionen på att området inte<br />
hade någon tillräckligt inflytelserik hawaiiansk person, som en ali‘i, i området. Inte heller<br />
fanns någon, enlig missionärernas standard, civiliserad familj som fungerade som<br />
förebild. 603<br />
Utbildning åt folket<br />
Under 1824 insåg ali‘i att tiden var kommen att släppa ”monopolet” på utbildning. I april<br />
hölls ett möte där flertalet inflytelserika ali‘i som Kalanimōkū, Ka‘ahumanu <strong>och</strong><br />
Kaumuali‘i, hawaiianska lär<strong>are</strong> samt missionärer var närvarande. Bingham frågade<br />
Kalanimōkū vilken den egentliga anledningen till sammankomsten var <strong>och</strong> denne vände<br />
sig mot Ka‘ahumanu <strong>och</strong> sa: ”Is it not <strong>to</strong> make known <strong>our</strong> manao, resolution, concerning<br />
the palapala and the law of God?” 604 Ka‘ahumanu hade svarat att så var fallet <strong>och</strong> att det<br />
var hennes avsikt att själv låta sig undervisas, följa Guds lagar <strong>och</strong> dessu<strong>to</strong>m se till att<br />
hennes folk gjorde likadant. Detta innebar en s<strong>to</strong>r framgång för missionärerna i deras<br />
arbete att nå ut <strong>och</strong> instruera hawaiianerna. En så betydelsefull ali‘i som Ka‘ahumanu var<br />
extremt fördelaktigt att ha på sin sida. Som jag har nämnt i tidig<strong>are</strong> kapitel tre så visade<br />
Ka‘ahumanu inledningsvis <strong>och</strong> till missionärernas förtret, föga intresse för missionverksamheten.<br />
Först efter att hon mirakulöst tillfrisknat efter en svår sjukdomsperiod, var<br />
hon redo att lyssna, lära <strong>och</strong> ta åt sig missionärernas budskap. Hon reste sedan runt alla<br />
öarna <strong>och</strong> påpekade fördelarna med den nya <strong>religion</strong>en samt uppmanade maka‘āinana,<br />
folket, att ta del av undervisningen. Och som kuhina nui, kungens förste rådgiv<strong>are</strong>, hade<br />
hennes ord, till missionärernas förtj<strong>us</strong>ning, s<strong>to</strong>r genomslagskraft bland folket.<br />
Maka‘āinana strömmade i t<strong>us</strong>ental till skolorna för att ta del av undervisningen samt<br />
lära sig hantera palapala. 605 Efterfrågan på böcker <strong>och</strong> diverse skrivmateriel sköt i höjden.<br />
Under en vistelse på Kaua‘i skickade Ka‘ahumanu ett brev till Kamāmalu på O‘ahu med<br />
följande meddelande:<br />
This is my communication <strong>to</strong> <strong>you</strong>: <strong>tell</strong> the puu A-i o-e-o-e (posse of long necks) <strong>to</strong> send some<br />
more books down here. Many <strong>are</strong> the people few <strong>are</strong> the books. I want elua lau (800)<br />
Hawaiian books <strong>to</strong> be sent hither. We <strong>are</strong> much pleased <strong>to</strong> learn the palapala. By and by,<br />
perhaps, we shall be akamai, skilled or wise. Give my love <strong>to</strong> Mr. and Mrs. Bingham and the<br />
whole company of Long Necks. 606<br />
Mellan 1825 <strong>och</strong> 1830 gick tryckpressen varm <strong>och</strong> en serie pamfletter med religiöst<br />
innehåll som Bergspredikan, de Tio Budorden, Moses berättelse om Josef, <strong>och</strong> en liten<br />
skrift med Ali‘i tankar om kristendomen, samt utvalda bibelavsnitt kom att fungera som<br />
603 Bingham 1849/1969: 210. Det fanns faktiskt missionärer i området. Dessa verkade dock inte<br />
ha något större inflytande, vilket kan ha att göra med att det inte fanns några sympatiserande<br />
ali‘i i deras närhet.<br />
604 Bingham 1849/1969: 212.<br />
605 Se Bingham 1849/1969: 256. Det var i huvudsak vuxna män <strong>och</strong> kvinnor som undervisades.<br />
Vuxna hawaiianer uppfattades av missionärerna som okontrollerbara barn som behövdes<br />
observeras <strong>och</strong> styras. Skola, ansågs i detta sammanhang, vara ett nödvändigt verktyg. I slutet<br />
av 1824 var antalet vuxna elever fler än 1,600 <strong>och</strong> fyra år sen<strong>are</strong>, 1828, ca 34 000. Se School<br />
Statistics, 1832 i Benham & Heck 1998: 58.<br />
42 Bingham 1849/1969: 172f. Delvis citerat i Zwiep 1991: 183.<br />
141