"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

andlig makt/kraft och då tydligt som ett tecken på gudomlighetens förmåga att tala. För
missionärerna var förmågan att kunna läsa Bibeln grundläggande för ett religiöst liv och
för att ha tillgång till den andliga världen. Skriftens ord fick särdeles betydelse som
ledsagare till ett moraliskt liv vilket ständigt framkommer i deras texter. 595
Missionären Lorrin Andrews menar också han att en betydande orsak till intresset för
palapala troligen var hawaiianernas uppfattning om att palapala skänkte en magisk förmåga
vilket därför gav den som behärskade denna förhöjda makt. Han noterar hur hawaiianerna
snarare reciterade än läste texter de hade tillgång till och därigenom skänkte orden i sig
levande kraft:
Indeed a great many think that there is a kind of mystery or perhaps magic in reading. Their
notion is, that they must say over a word or two or sentence and then from some quarter of
another a thought will come to them, that is when they have any thought at all. I have spent
hours at a time in the High School trying to make the scholars believe that a word written
on paper or printed in a book meant just the same as when spoken with the mouth. 596
Levi Chamberlain rapporterar hur efterfrågan på böcker var stor, även hos dem som inte
kunde läsa. Anledningen till detta var att många hawaiianer såg böcker som talismaner,
eller ”mea ola [living person or being], a thing of salvation”. 597
När missionärerna började skriva det hawaiianska språket kom de dessutom att skapa
nya ord och begrepp vid sidan av att de övertog och, utifrån sin egen kulturella bakgrund,
gav väsentliga hawaiianska termer helt nya konnotationer. Noenoe Silva refererar till hur
missionärernas översättning, eller som hon skriver, beslagtagning av hawaiianska begrepp
kunde verka i missionärernas syfte. 598 Exemplet med begreppet pono är här talande. I sina
religiösa texter använde missionärerna sig av detta ord i betydelse ”righteousness”,
rättfärdig, vilket inte hade någon egentlig motsvarighet i hawaiiansk uppfattning eller
moralkod. Hawaiianerna använde begreppet pono för att beskriva det mönstergilla sättet för
hur ali‘i skulle agera och som ett begrepp som uttrycker balans och fullständighet osv. Pono
kom nu istället att formas i enlighet med missionärernas konnotation av rättfärdighet
bottnat i kristen moral och lära. Förmågan till det ”rätta” hade olika betydelse i de båda
kontexterna. Missionärerna lade beslag på det hawaiianska ordet men fyllde det med sin
egen innebörd, vilket hawaiianerna anmodades rätta sig efter. Konsekvenserna blev bl.a. i
förhållande till text och böcker att en ny uppfattning om hur ens liv och öde summerades.
Silva säger så här:
From one mission primer, for example, students copied following sentence “E pa-la-pa-laia
na i-noa o ka poe po-no ma-lo-ko o ka bu-ke o ke o-la” (The names of the righteous
[pono people] will be written inside the book of life). Here we can see that the Christian
god is imagined as having a book and the inscription of one’s name in the book guaranteed
life. In colonial imagination, the possession of books was a mark of superiority, even for
deities, and thus one that the native akua distinctly lacked. 599
Med detta kommer en förklaring till varför böcker kom att betraktas som mea ola eller
frälsande symboler, som Chamberlain noterat. Modellerandet med hawaiianska begrepp
ledde till att ett stort antal väsentliga sådana, i detta fall pono, kom att skifta innebörd
vilket kom att påverka också hawaiiansk världsbild. Skriftspråket kom med tiden att ta över
som normerande för uppfattning och innehåll vilket påverkade och förändrade de ur-
595 Merry 2000: 65f.
596 Andrews 1832: 12 i not E. HMCS.
597 Brev: Levi Chamberlain till Jeremiah Everts, den 22 februari, 1827. MsL/HMCS.
598 Silva 2004: 32f.
599 Silva 2004: 33.
139