"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

eller kunskapen och möjligheten att bemästra det skrivna språket. Snabbt lärde sig
hawaiianerna att läsa och skriva. För missionärerna innebar det ökade intresset också att
fler skulle få möjlighet att ta del av det kristna budskapet. Övervägande skriftmaterial var
ju av religiös karaktär så i samband med att hawaiianerna lärde sig att bemästra det skrivna
språket skulle säkert också kristna tankar och värderingar nå fram. Genom att strategiskt
välja det material som publicerades kunde missionärerna idka kontroll och styra vad som
skulle förmedlas. De hade, som jag nämnt i inledningen av detta kapitel, sina speciella
avsikter och mål med palapala. Men det var inte alltid, eller ens ofta, som missionärernas
mål överensstämde med hawaiianernas. Hawaiianerna hade sin egen agenda med egna mål
och syften och valde att ta del av palapala ofta med helt andra avsikter än att detta skulle
förmedla kristen moral och etik. Detta ledde till en hel del frustration hos missionärerna
vilket visar sig i kommunikationerna dem emellan, samt med ABCFM. Där beskrivs
hawaiianerna ofta som lata, ointresserade och oförmögna att förstå egentlig innebörd i
texterna. 588
Palapala hade ett tydligt politisk strategiskt värde för hawaiianerna, framförallt för mō‘ī
och ali‘i. För att klara sig i den värld och verklighet som mer och mer uppsökte
Hawaiiöarna var det nödvändigt att kunna göra sig förstådd och förstå vad som pågick
runtomkring. De hawaiianer som dagligen var i kontakt med denna omvärld förstod
fördelarna i att lära sig att läsa och skriva, samt behärska kunskaper som t.ex. ekonomi och
politik. 589 Det fanns ett stort värde i att kommunicera, men också i att manövrera. Genom
de nya kunskaperna skulle hawaiianerna ha möjlighet att försvara sig och sin
självständighet. Som jag tidigare nämnt var Hawaiiöarna intressant som bland annat
handelsstrategiskt mål för länder som Amerika, Storbritannien och Frankrike. I detta
sammanhang blev palapala ett viktigt politiskt instrument för ali‘i och att det i huvudsak var
ali‘i som inledningsvis lade beslag på palapala talar för detta. 590
Att palapala fick en speciell betydelse för hawaiianerna utifrån ett hawaiianskt
perspektiv är tydligt i Juri Mykkänens resonemang i vilket han refererar till Greg Denings
(1983) studie av missionen på Marquesasöarna. Tillvägagångssättet att förmedla den
kristna kulturen på Marquesas, och även på Hawai‘i, menar Mykkänen, var genom vissa
utvalda moraliska regler som hawaiianerna själva införlivade och också anpassade till den
befintliga hawaiianska sociala ordningen. Mykkänen förklarar: ”The moral rules were
grouped under palapala, which, as a social system, fared better in reproducing native
culture than did the contact culture in the Marquesas, where local patterns of life were
practically wiped out by the mid-1800s.” 591 Palapala kom på det sättet att förmedla mer än
bara förmågan att behärska läsning och skrivning. I texterna som spreds förmedlades
utvalda förbud utifrån de inkorporerade vad som kallades ke kānāwai o Iehova, Guds lagar,
och också vad som ansågs vara positiva anbefallningar så som de uppenbarade sig i tio
588 Exempelvis skriver Lorrin Andrews i “An Essay on the best practical methods of
conducting native schools”, 1832: 16. HMCS:
“The ideas of natives as to what instruction is in itself, has been & probably is now to a great
extend a hindrance to improvement. The opinion is almost universally prevalent that the whole
of instruction and the benefit to be derived from it consists in the being able to read or say
over the words in a book or out of it as the case may be, with very little or no regard to the
meaning.”
589 Värdet av att kunna kommunicera med omvärlden hade förståtts redan innan missionärerna
anlände. Kamakau visar på detta genom att förmedla en lista på hawaiianer som var läs- och
skrivkunniga. I Silva 2004: 32.
590 Se Sahlins 1992: 70.
27 Mykkänen 2003: 52. ”They [missionärerna] reduced their religion to intense concern with
’taboos’ that symbolized the Christian ethic, with monogamous marriage, with property, with
work, with food. The complex belief system of Christianity was better managed as a series of
moral rules.” Citerat i Mykkänen 2003: 52. Se även Dening 1983: 200.
137