"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere
"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere "Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere
skriva hawaiianska namn och orter med hjälp av det latinska alfabetet, men enligt missionärerna var dessa försök inte tillfredställande. Uppgiften bestod nu i att förse folket med ett fullkomligt skriftsystem – antingen alfabetiskt eller byggt på stavelser – så att alla de hawaiianska språkljuden fanns representerade. Till sin hjälp hade missionärerna ett par enkla ord- och grammatikböcker från Nya Zeeland och Sällskapsöarna. Utifrån dessa utvecklade de ramar för hawaiianska i skriftlig form och inom två år hade missionärerna lärt sig språkets fonetik och grammatiska struktur. 583 Vidare utvecklade de ett alfabet innefattande fem vokaler a, e, i, o, u, samt sju konsonanter; h, k, l, m, n, p, w som alla skulle uttrycka varje ljud i det hawaiianska språket. På julafton 1821 monterade missionärerna den första tryckpressen på öarna och redan i januari året därpå hade man kommit så långt i hanteringen av det hawaiianska språket att man kunde presentera en upplaga om 500 kopior av en liten 16 sidors pamflett som kom att kallas pī‘āpā. 584 Kort tid efter det att första exemplaret av pī‘āpā lämnat tryckpressen visade flertalet ali‘i, bl.a. Kuakini, eller John Adams vilket var hans engelska namn, sitt stora intresse att lära sig läsa och skriva. Efter honom följde en rad likasinnade som Kamāmalu, Opi‘ia, La‘anui, Cox m.fl. vilka alla var djupt imponerade av det tryckta ordet. Liholiho visade dock till en början föga intresse för den lilla skriften men kom snart att inse betydelsen av att skriftligt kunna hantera det hawaiianska språket. Han beställde 100 kopior av pī‘āpā och meddelade att så snart han hade klarat av leveransen av sandelträ som han var skyldig, skulle han och hans närmaste vara tillgängliga för undervisning. Så skedde och hans hus kom att bli skolhus åt honom själv och andra i hovet, även så småningom Ka‘ahumanu. Missionärerna, främst Bingham och Ellis samt några hawaiianska och tahitiska assistenter ansvarade för utbildningen av hovet. Förutom denna grupp nobla hade missionärerna dessutom ett hundrafemtiotal elever i skolor ute på olika platser i byn. Missionärerna såg det ökade intresset som ett gott tecken på att nationen nu var redo att ta emot undervisning. 585 En betydande person i sammanhanget var den redan nämnde engelske missionären William Ellis. Hans erfarenheter på Tahiti och hans grundliga kunskaper i det tahitiska språket underlättade missionärernas arbete att lära sig det hawaiianska språket samt att överföra det i skriftform. Som medlem i London Missionary Society ansågs Ellis vara pionjär vad gällde arrangemang, systematisering och översättning av ett polynesiskt språk, 583 ”Journal of the Missionaries, January 4, 1822” i MH, februari, 1823(19): 42, Ellis 1828: 31. Kuykendall (1968: 104f) poängterar att det inte var med lätthet missionärerna fick alfabetet att fungera. Lokala dialekter runt öarna ställde till det. T.ex. så sa man kapa på ön Hawai‘i och tapa på Kaua‘i. Likaså kom missionärerna fram till att hawaiianer inte skilde fonetiskt på bokstäverna l, r och d. Dessa problem innebar att alfabetet inte adopterades helt förrän i mitten av 1826. 584 Denna uppgift angående sidantalet kommer från Lorrin Andrews “An Essay on the best practical methods of conducting native schools. Read before the Hawaiian Association”, 13 juni 1832. Enligt Kuykendall (1968:105 & 107) var pī‘āpā en skrift på totalt åtta sidor och innehöll ”…the alphabet, Arabic and Roman numerals, punctuation marks, lists of words, verses of scripture and other reading matter, including a short poem giving the thoughts of Kings Iolani (Kamehamhea II) and Kamualii in reference to Christianity.” Han nämner visserligen den sextonsidiga skriften som publicerades i början av 1822, men han kallar den inte pī‘āpā. Det kan hända att han i det föregående fallet talar om en senare publikation, detta då den kortare pī‘āpā nämns i sammanhang i slutet av 1820-talet. Tate (1962: 192) förklarar de olika sidantalen med att pī‘āpā helt enkelt trycktes i olika upplagor med olika sidantal om fyra, åtta och tolv sidor. Angående benämningen palapala skriver Hyde (1892: 119) att: ”…the first primer in Hawaiian was called by the natives Pi-a-pa, because pa was the first syllable taught, according to the old Websteriam method, p-a,pa.” 585 Bingham (1849/1969: 160) poängterar att intresset för det tryckta ordet också resulterade i att fler intresserade sig för missionärernas skolverksamhet. 135
nämligen tahitiska. På Hawai‘i assisterade han Bingham och Loomis i arbetet att skriva och trycka upp en första upplaga hymner, Himeni Hoolen, på det hawaiianska språket. Efter detta översattes en rad religiösa skrifter och tryckpressen gick varm. 586 Missionärerna fick stora bekymmer när de skulle översätta mellan engelska och hawaiianska oavsett riktning. De upptäckte att många engelska begrepp och termer helt saknade motsvarigheter i det hawaiianska språket och därmed i hawaiianernas begreppssfär. Metoden blev att i översättningar använda så näraliggande hawaiianska ord som möjligt, men i flera fall fick nya ord skapas. Detta förorsakade ofta förvirring då meningsinnebörden mellan de olika kulturerna inte alltid överensstämde. Det hawaiianska språket var och är rikt på kaona, gömda eller dubbla meningar som oftast inte missionärerna kunde relatera till. I samband med att det hawaiianska språket ”anglifierades” försvann således sådana viktiga språkliga markörer och associationer. Ord och begrepp som missionärerna fann olämpliga och stötande ersattes av nya som korrelerade med de kulturella värderingar som missionärerna ville förmedla. Effekterna av detta var att ett ”nytt” och till vissa delar främmande hawaiianskt språk lärdes ut i missionsskolorna. Alltså kunde hawaiianerna inte på traditionellt sätt förstå och hantera dessa nya begrepp. En effekt av det här kan ha varit ett förytligande av det kristna budskapet, dvs. när en situation var viktig eller kritisk blev man tvungen att söka sig tillbaks till sin egen ursprungliga trostradition för att ha fullständig kontroll över situationen. Jag har tagit upp exempel på detta i kapitel fyra. Liksom det hawaiianska språket var rikt på symbolik och dolda meningar så gällde det också missionärernas språk. Deras texter och predikningar var fulla av symboliska religiösa och moraliska budskap som hawaiianerna hade svårt att relatera till. Missionären Lorrin Andrews som intresserade sig för undervisningsmetoder och olika metoder för förvärvandet av kunskap på Hawai‘i tar upp en händelse som är ett tydligt exempel på denna problematik: A few months ago I preached at Kaniaple about eight miles from Lahaina: - congregation about 1500. I took uncommon pains to make my sermon clear; it was written. The text was, “Jesus stood and cried, if any man thirst let him come to me and drink.” The body of the sermon was taken up in running a parallel between the feelings, conduct & fears of a man perishing with thirst, and one earnestly seeking the salvation of his soul; and supposed a man perishing with thirst on top of the mountain near to us. I thought the sermon must be understood. After meeting was out a respectable looking man followed me into the house & after sitting a minute he said to me, “What is the name of the man who lives on the mountain?” Without replying directly to his question, I said “Did you hear my sermon?” He replied, “Yes.” “Did you understand it?” “Yes, it was exceedingly plain.” “Well” said I, “what did you learn from it?” “Why” said he, “there were two men, one up the mountain and one on the seas shore here; the one on the mountain was thirsty and wanted the other to bring him some water.” Was this all you heard?” He replied, “Yes, that was all of it.” Besides losing the whole tenor of the sermon, the man on the sea shore was from his own imagination. 587 Palapala – konsten att bemästra det skrivna språket Produktionen av skriftmaterial på det hawaiianska språket kom att innebära ett genombrott i missionärernas arbete. Fler och fler hawaiianer intresserade sig för palapala, 586 För en gedigen genomgång av missionärernas tryckta produktioner, samt deras arbete att översätta det hawaiianska språket och omvandla det i skrift se Tate “The Sandwich Islands Missionaries Create a Literature” i Church History No 31, 1962. 587 Andrews 1832: 12. HMCS. 136
- Page 85 and 86: inledningsvis visade intresse för
- Page 87 and 88: hula. Konsekvenserna var förödand
- Page 89 and 90: för att underlätta och hjälpa sa
- Page 91 and 92: kommunikation som Roach-Higgins och
- Page 93 and 94: mönstren med ett instrument där e
- Page 95 and 96: tatueringar, ärr på kroppen, utsl
- Page 97 and 98: y observing all rules of health we
- Page 99 and 100: Den traditionella klädseln genomgi
- Page 101 and 102: understyrker att missionärskvinnor
- Page 103 and 104: närernas krav, avseende klädsel o
- Page 105 and 106: and ni’aupi’o. His or hers was
- Page 107 and 108: framstående familjer inleddes denn
- Page 109 and 110: Komplexiteten förbisågs av missio
- Page 111 and 112: hawaiianska språket. 476 Idén om
- Page 113 and 114: easy thing to make such a law, but
- Page 115 and 116: tioner och kung Kalākaua inte bara
- Page 117 and 118: another nation and under different
- Page 119 and 120: kationer finns sedan en rad olika c
- Page 121 and 122: Det finns ett viktigt förhållande
- Page 123 and 124: There is no superstition perhaps mo
- Page 125 and 126: ön, var ett centralt sådant. Puku
- Page 127 and 128: Att det var just denna sorts kāhun
- Page 129 and 130: påvisa den traditionellt hawaiians
- Page 131 and 132: trolldom. Likaså utvecklades konst
- Page 133 and 134: KAPITEL 5 “Heathen souls are with
- Page 135: undervisningen medan maka‘āinana
- Page 139 and 140: Guds bud. Utifrån dessa regler gav
- Page 141 and 142: sprungliga uppfattningarna, sålede
- Page 143 and 144: skolböcker. Till denna samling kom
- Page 145 and 146: officer…” 618 Tydligt är att h
- Page 147 and 148: Kamakau reflekterar över hur snabb
- Page 149 and 150: forskarduon Benham och Heck en vikt
- Page 151 and 152: definitivt hinder i utvecklingen mo
- Page 153 and 154: erfarenheter belönades med ett pos
- Page 155 and 156: Skicklighet var visserligen ett res
- Page 157 and 158: tabu of the heiau and the waihau 66
- Page 159 and 160: Lāhainālunaseminariet Enligt miss
- Page 161 and 162: verktyg vad gällde att förmedla v
- Page 163 and 164: skola då han kommit i kontakt med
- Page 165 and 166: understandings that thick veil of i
- Page 167 and 168: missionärerna själva, bli goda f
- Page 169 and 170: dagar. 718 Som barn av hög rang va
- Page 171 and 172: han agera som tolk åt mō‘ī. 72
- Page 173 and 174: lärarcertifikat. 733 Det kan tänk
- Page 175 and 176: Intressant är att beslutet inte p
- Page 177 and 178: Armstrong var inte unik i detta fö
- Page 179 and 180: canoes, scraping olona, carving woo
- Page 181 and 182: KAPITEL 6 ”We have to mend the pa
- Page 183 and 184: skolbänken och lära sig att läsa
- Page 185 and 186: framkommer tydligt i hawaiianskspr
skriva hawaiianska namn <strong>och</strong> orter med hjälp av det latinska alfabetet, men enligt<br />
missionärerna var dessa försök inte tillfredställande. Uppgiften bes<strong>to</strong>d nu i att förse folket<br />
med ett fullkomligt skriftsystem – antingen alfabetiskt eller byggt på stavelser – så att alla<br />
de hawaiianska språkljuden fanns representerade. Till sin hjälp hade missionärerna ett par<br />
enkla ord- <strong>och</strong> grammatikböcker från Nya Zeeland <strong>och</strong> Sällskapsöarna. Utifrån dessa<br />
utvecklade de ramar för hawaiianska i skriftlig form <strong>och</strong> inom två år hade missionärerna<br />
lärt sig språkets fonetik <strong>och</strong> grammatiska struktur. 583 Vid<strong>are</strong> utvecklade de ett alfabet<br />
innefattande fem vokaler a, e, i, o, u, samt sju konsonanter; h, k, l, m, n, p, w som alla skulle<br />
uttrycka varje ljud i det hawaiianska språket. På julaf<strong>to</strong>n 1821 monterade missionärerna<br />
den första tryckpressen på öarna <strong>och</strong> redan i januari året därpå hade man kommit så långt i<br />
hanteringen av det hawaiianska språket att man kunde presentera en upplaga om 500<br />
kopior av en liten 16 sidors pamflett som kom att kallas pī‘āpā. 584<br />
Kort tid efter det att första exempl<strong>are</strong>t av pī‘āpā lämnat tryckpressen visade flertalet<br />
ali‘i, bl.a. Kuakini, eller John Adams vilket var hans engelska namn, sitt s<strong>to</strong>ra intresse att<br />
lära sig läsa <strong>och</strong> skriva. Efter honom följde en rad likasinnade som Kamāmalu, Opi‘ia,<br />
La‘anui, Cox m.fl. vilka alla var djupt imponerade av det tryckta ordet. Liholiho visade<br />
dock till en början föga intresse för den lilla skriften men kom snart att inse betydelsen av<br />
att skriftligt kunna hantera det hawaiianska språket. Han beställde 100 kopior av pī‘āpā <strong>och</strong><br />
meddelade att så snart han hade klarat av leveransen av sandelträ som han var skyldig,<br />
skulle han <strong>och</strong> hans närmaste vara tillgängliga för undervisning. Så skedde <strong>och</strong> hans h<strong>us</strong><br />
kom att bli skolh<strong>us</strong> åt honom själv <strong>och</strong> andra i hovet, även så småningom Ka‘ahumanu.<br />
Missionärerna, främst Bingham <strong>och</strong> Ellis samt några hawaiianska <strong>och</strong> tahitiska assistenter<br />
ansvarade för utbildningen av hovet. Föru<strong>to</strong>m denna grupp nobla hade missionärerna<br />
dessu<strong>to</strong>m ett hundrafemtiotal elever i skolor ute på olika platser i byn. Missionärerna såg<br />
det ökade intresset som ett gott tecken på att nationen nu var redo att ta emot<br />
undervisning. 585<br />
En betydande person i sammanhanget var den redan nämnde engelske missionären<br />
William Ellis. Hans erf<strong>are</strong>nheter på Tahiti <strong>och</strong> hans grundliga kunskaper i det tahitiska<br />
språket underlättade missionärernas arbete att lära sig det hawaiianska språket samt att<br />
överföra det i skriftform. Som medlem i London Missionary Society ansågs Ellis vara<br />
pionjär vad gällde arrangemang, systematisering <strong>och</strong> översättning av ett polynesiskt språk,<br />
583 ”J<strong>our</strong>nal of the Missionaries, January 4, 1822” i MH, februari, 1823(19): 42, Ellis 1828: 31.<br />
Kuykendall (1968: 104f) poängterar att det inte var med lätthet missionärerna fick alfabetet att<br />
fungera. Lokala dialekter runt öarna ställde till det. T.ex. så sa man kapa på ön Hawai‘i <strong>och</strong> tapa<br />
på Kaua‘i. Likaså kom missionärerna fram till att hawaiianer inte skilde fonetiskt på<br />
bokstäverna l, r <strong>och</strong> d. Dessa problem innebar att alfabetet inte adopterades helt förrän i<br />
mitten av 1826.<br />
584 Denna uppgift angående sidantalet kommer från Lorrin Andrews “An Essay on the best<br />
practical methods of conducting native schools. Read before the Hawaiian Association”, 13<br />
juni 1832. Enligt Kuykendall (1968:105 & 107) var pī‘āpā en skrift på <strong>to</strong>talt åtta sidor <strong>och</strong><br />
innehöll ”…the alphabet, Arabic and Roman numerals, punctuation marks, lists of words,<br />
verses of scripture and other reading matter, including a short poem giving the thoughts of<br />
Kings Iolani (Kamehamhea II) and Kamualii in reference <strong>to</strong> Christianity.” Han nämner<br />
visserligen den sex<strong>to</strong>nsidiga skriften som publicerades i början av 1822, men han kallar den inte<br />
pī‘āpā. Det kan hända att han i det föregående fallet talar om en sen<strong>are</strong> publikation, detta då den<br />
kort<strong>are</strong> pī‘āpā nämns i sammanhang i slutet av 1820-talet. Tate (1962: 192) förklarar de olika<br />
sidantalen med att pī‘āpā helt enkelt trycktes i olika upplagor med olika sidantal om fyra, åtta<br />
<strong>och</strong> <strong>to</strong>lv sidor.<br />
Angående benämningen palapala skriver Hyde (1892: 119) att: ”…the first primer in Hawaiian<br />
was called by the natives Pi-a-pa, beca<strong>us</strong>e pa was the first syllable taught, according <strong>to</strong> the old<br />
Websteriam method, p-a,pa.”<br />
585 Bingham (1849/1969: 160) poängterar att intresset för det tryckta ordet också resulterade i<br />
att fler intresserade sig för missionärernas skolverksamhet.<br />
135
Change language