"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

KAPITEL 5
“Heathen souls are without knowledge” 565
When I speak of a system of education, I mean, of course, a system baptized with the Holy
Ghost – most thoroughly under the influence of the religion of Christ, entered upon and
prosecuted at every step with fervent and humble prayer. 566
Ett av missionens centrala syften och mål var att bygga upp ett välfungerande skolsystem.
Just utbildning, eller ”instruction”, ansågs vara en betydande faktor och spelade en stor roll
för att hawaiianerna bland annat skulle kunna läsa bibliska texter och ta åt sig den kristna
läran och tron. Således var skolor en viktig komponent i konverteringsprocessen. Likaså
fungerade en ”gedigen” utbildning, inkluderat läs- och skrivkunnighet, som en självklar bas
för vad som ansågs vara moraliskt och civiliserat. En god kristen och inte minst en
civiliserad kristen, menade missionärerna, hade just dessa ovan nämnda kunskaper.
Relationen och sambandet mellan vetenskap, litteratur och religion poängterades i den
mån att vetenskap och litteratur måste utvidga sinnet och religionen måste helga det. 567
Detta resonemang understryks av det faktum att den övervägande delen av den grundläggande
litteraturen var av religiös karaktär, innehållande religiösa idéer och budskap. I
den gemensamma dagboken från december 1821 repeterar man syftena i form av en lista
där skolundervisning nämns först följt av upprätthållandet av predikan och offentliga
gudstjänster under sabbaten, förvärvandet av språket samt framställning och tryckning av
böcker. 568
Både form och innehåll i utbildningen var präglad av, om inte identisk med, den
utbildningsfilosofi som var aktuell i New England. Här ansåg man att det viktigaste var att
envar accepterade den kristna världsbildens sanningar medan det först i andra hand var
viktigt att individens specifika talanger fick uppövas. En konsekvens av detta blev att
eleverna alltså fick lära in dessa ”absoluta” sanningar. Åsikten var så dominant att den
också präglade skolplanerna även om man faktiskt lade till några av de klassiska filosofiska
idealen. 569 Målet med läs- och skrivkunnighet var att göra det möjligt för människor att
läsa och förstå Bibeln utifrån den protestantiska lärans uppfattning. De första skolorna på
Hawai‘i var utformade inom denna kontext.
Den kalvinistiska bakgrunden hos missionärerna var tydlig – man betonade flit som
en dygd och i skolplanen hävdades ”moraliska spörsmål” och ”världslig asketism” som
ideal. En god kalvinist skulle arbeta men skulle inte förvänta sig belöning här och nu.
Denna kristna religion separerades inte från det dagliga livet med dess plikter avseende
familj, skola, arbete och samhälle, allt detta skulle nämligen genomsyras av den religiösa
undervisningen. Skolväsendet och därmed utbildningen fungerade således som ett viktigt
redskap att institutionalisera de västerländska kolonialistiska idealen och på så sätt verka
för att assimilera de som uppfattades som annorlunda. Genom att utbilda hawaiianerna
kunde man påverka och i vissa fall försöka omkullkasta deras befintliga religiösa, sociala
och politiska system.
565 Dibble 1843/1909: 255.
566 Dibble 1843/1909: 266.
567 Brev: Lorrin Andrews till Rev. Dr. Wisner, den 3 november, 1829. MsL/HMCS.
568 “Journal of the Missionaries, December 24, 1821” i MH, februari, 1823(19): 40.
569 Solomon 1980: 39f.
132