"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

mindre del missionsmaterialet då han menar att detta är av övervägande etnocentrisk
karaktär och därför inte användbart i hans arbete som i huvudsak behandlar religion. 16
Även Marshall Sahlins och Patrick Kirch gör i Anahulu, (1992) en utförlig presentation av
primär- såväl som sekundärkällor och använder i större grad missionskällorna. 17 Även
Sahlins poängterar missionsmaterialets etnocentriska karaktär, men menar samtidigt att
det finns många texter av historiskt värde. 18 Några av dessa texter följer nedan.
Missionärernas texter
De första amerikanska missionärerna anlände till Hawaiiöarna 1820. De kom huvudsakligen
från små städer på fastlandet och de flesta hade genomgått utbildning vid
Dartmouth och Princeton. Efter examen hade många sökt sig vidare för att delta i och
utbildas i teologiska seminarier vid bl.a. Auburn (Andover Mill). De var flitiga skribenter
och korresponderade med varandra, sina släktingar och vänner på både öarna och
fastlandet och de rapporterade också regelbundet till Mission Rooms i Boston om hur
missionen fortskred på öarna.
Många blev tidigt rådgivare till och förtrogna med de regerande, mō‘ī och ali‘i, och
kom dem nära inpå livet med inblick i såväl politiska som ekonomiska affärer. 19 Detta kan
tydligt följas i brevväxlingar, rapporteringar och även i missionärernas dagböcker. Stora
delar av de brev, rapporter och utdrag ur dagböcker som sändes till American Board of
Commissioners for Foreign Missions (ABCFM), publicerades i The Missionary Herald, tidigare The
Panoplist, och nådde ut till intresserad allmänhet. I Missionary Herald, som kom ut en gång i
månaden, rapporterade missionsgrupper runt hela världen om dagliga händelser och
gjorde årliga sammanställningar där de tog upp framsteg och motgångar. Det är viktigt att
påpeka att det material som publicerades i tidningen ofta genomgått omfattande
redigering beroende på vad man trodde att läsarna skulle finna intressant och väsentligt.
Eftersom mycket av den information missionärerna sände hem var omfattande beskar
man också texten på grund av begränsat utrymme.
Flera missionärer kom därtill ut med monografier, dagböcker och memoarer där de
berättar om sina liv under många år på öarna. Några källor som anses vara av extra värde
är exempelvis Charles Stewarts 1828; Lucia Ruggles Holmans 1824 och Levi
Chamberlains 1824–1849 dagböcker. Stewarts förmåga att fånga detaljer är enastående
och hans nyfikenhet på det främmande – hur än det värderades – innebär intressant och
informativ läsning om hawaiianerna och deras kultur under hans tid som missionär.
Några av missionärernas samlade verk har dessutom blivit standardverk och ett av
dessa är Hiram Binghams A Residence of Twenty-One Years in the Sandwich Island; or the Civil,
Religious, and Political History of Those Islands från 1849. Som även noteras av Marshall
Sahlins är Binghams verk ovärderligt som informationskälla gällande den tidens politiska
situation. Också Sheldon Dibble samt Lorrin Andrews, som anses vara mer vidsynta i sin
inställning till hawaiianska sedvänjor, är viktiga källor. Sheldon Dibble som ledare för det
16 Valeri (1985: xxii) förringar dock inte hela missionsmaterialet utan lyfter fram exempelvis
Sheldon Dibble, Charles Stewart och Hiram Binghams verk som inom vissa områden anses
vara historiskt värdefulla.
17 Utmärkande för både Valeri (1985: xxiif) och Sahlins (1992: 6) är åsikten att det engelska
missionsmaterialet, exempelvis av brittiska missionärer som William Ellis och Tyerman och
Bennet är betydligt mer intressanta då dessa missionärer mer detaljerat och ”frisinnat”
beskriver vad de upplevde.
18 Sahlins (1992: 5) poängterar att trots missionärernas gedigna utbildningar var det inga
nämnvärda etnografer. Inte heller hade de nytta av sina utbildningar när det gällde stavning.
19 Med mō‘ī menas den regerande hövdingen. Oftast används begreppet ”kung” synonymt med
mō‘ī. Ali‘i betyder hövding (manlig eller kvinnlig).
11