"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

ekonstruktion av den gamla hulan. Med den gamla ”föreuropeiska”, eller ”ancient” som
hon skriver, menar hon hula i den form som existerade innan Cook anlände. 498 I samband
med kontakt med andra kulturer förändrades mycket och de tidigaste källorna som finns
att tillgå är nedtecknade av tillfälliga besökare som Cook, Vancouver och deras besättningsmän
och resenärer. Det går således inte att förbise att dessa, förutom att de är
observationer, är tolkningar. Det betyder dock inte att de är att förkasta. Adrienne
Kaeppler, som också diskuterar källorna, understryker att dessa källor, som komplement
till andra, är nyckeln till förståelse. Hon menar att om man ser till det totala materialet
finns det möjlighet att urskilja s.k. gemensamma nämnare och därigenom samla tillräcklig
information för en trovärdig rekonstruktion av de traditioner som kan associeras med hula
och dess historia. Det totala materialet beskriver hon vara följande: illustrationer och de
skriftliga engelska texter som författats av tillfälliga besökare och missionärer; de hawaiianska
skriftliga källorna, bl.a. Malo, Kamakau samt ‘Ī‘ī och den muntliga traditionen, dvs.
nedärvda kunskaper som gått i arv till kumu hula, hula lärare samt dansare idag. 499
En som får extra mycket utrymme i kategorin skriftliga engelska källor är Nathaniel
B. Emerson. Hans arbete Unwritten Literature of Hawaii: The Sacred Songs of Hula från 1909
har blivit något av ett standardverk för alla som är intresserade av hula och även för de
som idag utövar hula. 500 Missionärssonen Emerson som var född och uppvuxen på Hawai‘i
och dessutom talade hawaiianska, gjorde grundliga studier av olika varianter av hula under
Kalākauas regeringsperiod. Han tillbringade flera år bland hawaiianska informanter där
vissa kunde berätta om sin delaktighet i hula-framträdanden från början av 1830-talet.
Noenoe Silva menar dock att mycket av Emersons kunskap kom ifrån diverse tidningsartiklar
som författades av hawaiianer och publicerades i hawaiianska tidningar som
exempelvis Ka Hoku o ka Pakipika (The Star of the Pacific). 501
Emerson som källa är viktig, men inte oproblematisk. Visst är hans förmåga att fånga
upp och beskriva detaljer imponerande, men när det kommer till slutledning och analys
gäller det att vara vaksam. Emerson gör en del generaliseringar som skapat reaktioner. En
är hans hävdande att samtliga former av hula var av religiös karaktär, som han själv skriver
och vidare förklarar:
The hula was a religious service, in which poetry, music, pantomime, and the dance lent
themselves, under forms of dramatic art, to the refreshment of men’s minds. Its view of life
was idyllic, and it gave itself to the celebration of those mythical times when gods and
goddesses moved on earth as men and women and with men and women were as gods. At
to subject-matter, its warp was spun largely from the bowels of the old-time mythology into
cords through which the race maintained vital connection with its mysterious past.
Interwoven with these, forming the woof, were threads of a thousand hues and of many
fabrics, representing the imagination of the poet, the speculations of the philosopher, the
aspirations of many a thirsty soul, as well as the ravings and flame-colored pictures of the
sensualist, the mutterings and incantations of the kahuna, the mysteries and paraphernalia
of Polynesian mythology, the annals of the nation’s history- the material, in fact, which in
498 Barrère, Pukui & Kelly 1980: 1. Barrère skriver att ”pre-historic” tid slutade i samband med
att Cook och skeppen Resolution och Discovery anlände. Cook och hans medresenärer var de som
fick en sista blick av det så kallade. förhistoriska Hawai‘i. Visst var de flitiga med att föra
journal och beskriva vad de såg, men tyvärr var inte hula något som ägnades något större
intresse.
499 Kaeppler 1993: xi. Som Kaeppler poängterar bör samtliga källor granskas källkritiskt. Även
den muntliga traditionen som är under ständig förändring.
500 Ett annat verk som också fått status som primärkälla är Ancient Hawaiian Music (1926) av
Helen Roberts som gjorde fältstudier på Hawai‘i 1923–1924. Stillman 2001: 199.
501 Huvuddelen av Emersons bok Pele and Hiiaka är baserad på den hawaiianska författaren M.
J. Kapinehuis texter – dock redovisar inte Emerson detta och inte heller ger han denne något
erkännande. Se Silva 2004b: 76.
115