"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere "Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

09.09.2013 Views

livet av sin hustru och förgiftade henne. Dock blev det inget omgifte för Kamanawa då han straffades med hängning. 473 Missionärskvinnorna hade stor del i arbetet att omforma hawaiianernas familjeliv. Och här blev den hawaiianska kvinnan en naturlig måltavla. Med tanken om att individer av samma kön inte bara förstod varandra bättre utan också kunde omvända varandra dirigerades därför de kvinnliga missionärerna att ta sig an de hawaiianska kvinnorna och instruera dem i hur man skulle uppföra sig och agera som kvinna, hustru och inte minst moder. Här ansågs missionärskvinnorna ha ett stort ansvar som viktiga förmedlare av ”kvinnlighet.” 474 Målet var att leda hawaiianska kvinnor ifrån det syndiga sättet att leva och uppföra sig. Den befintligt uppfattade öppna sexualiteten skulle ersättas med fromhet och dygd. Detta innefattade stort som smått. Genom att styra kvinnornas dagliga aktiviteter mot, vad man ansåg vara mer relevant sysselsättning med inriktning på hemmet och familjen, skulle det vara möjligt att påverka dessa kvinnor. Detta skedde också genom olika organiserade aktiviteter som bönemöten, syklubbar och skolor. Det gällde således att få de hawaiianska kvinnorna att likna de puritanska missionärskvinnorna hos vilka tanken om kvinnan som en viktig beståndsdel i familjen var grundläggande. Hon var ansvarig för hela familjens moraliska hållning, även makens och barnens. Dessa hawaiianska kvinnor och mödrar skulle således bli lika goda som amerikanska kristna när det gällde sexualitet, lydnad mot maken och intresse för hemmet. Och här planterades också tanken om hur den kristna familjen skulle definieras i omfång, då i motsats till ‘ohana. Den hawaiianska kvinnan skulle hålla sig till hemmet och därmed avstyras från att bege sig ut och ta hand om sjuka släktingar och också andras barn. Patricia Grimshaw understryker att det funktionella värdet i att dela med sig av sin tid, tjänster och mat inte förstods av missionärerna. 475 Mellan åren 1830 och 1860 upphöjdes ”den kristna modern” i Amerika. Kristna mödrar över hela kontinenten samlades i mindre organisationer för att ta del av varandras tankar kring bl.a. barnuppfostran och inte minst utbyta idéer kring hur man som en god moder skulle uppmuntra och fostra sina barn att bli goda kristna. Även på Hawai‘i organiserade missionärskvinnorna sig och bildade Maternal Association of the Sandwich Island Mission. Kvinnorna möttes varje vecka och tog upp aktuella frågor kring sina egna barn men diskuterade också allmänna frågor som togs upp i böcker och tidskrifter som exempelvis Moral Science of Intellectual Education of Children av Francis Wayland och också tidskriften Mother’s Magazine. Missionärsbarn i fara I samband med dessa möten fick missionärskvinnorna också tillfälle att diskutera och ventilera oron över sina egna barns utsatthet för dåligt inflytande från hawaiianer såväl som vita på Hawaiiöarna. Inledningsvis hade man inte reflekterat över ”faran” att låta sina barn växa upp i den befintliga miljön, utan såg istället kontakten mellan missionärsbarnen och hawaiianer som något positivt. Lucy Thurston berättar hur Chamberlains lät sina barn umgås obehindrat med hawaiianer och att de var snabba att plocka upp och lära sig det 473 Silverman 1983: 68. 474 Grimshaw (1985: 86) skriver om amerikansk femininhet: ”…material wealth, skills, undeniable altruism, and forceful personal attributes. Hawaiian women should be rendered genuinely pious, sexually pure, dutifully submissive, and domestically oriented housewives and mothers.” 475 Grimshaw 1985: 88. Grimshaw citerar Maria Chamberlain: “’If we should give the natives in our family a whole hog or goat they would boil it up and share it with their friends and then perhaps go without any meat for 2 or 3 days.’” 109

hawaiianska språket. 476 Idén om familjen som en av civilisationens största byggsten var en viktig metafor i missionärernas arbete. Att missionärerna och deras liv var en offentlig angelägenhet var inte därför konstigt, utan snarare en nödvändighet för att de skulle lyckas nå fram med sitt budskap. 477 Det var inte förrän William Ellis kom till öarna på besök med oroande rapporter om diverse missionärsbarns öden på Tahiti som man började reflektera över situationen. Och i takt med att missionärerna själva lärde sig det hawaiianska språket grodde också en oro. Hawaiianernas frispråkighet och mer ohämmade inställning till ämnen som var känsliga för missionärerna som t.ex. sex, ansågs vara upprörande och inte lämpligt för små missionärsbarns öron. Med tiden kom också fler rapporter från kollegor på Tahiti som bekräftade tidigare berättelser och rådet var att interaktion mellan vita barn och hawaiianer skulle med största möjlighet undvikas. Lucy Thurston berättar om en kollega på Tahiti som varnade: “’I would soon have a rattlesnake among my children, as to have a native” och hans råd var; “…unless you wish your sons to become vagabonds & your daughters harlots, remove them from the Islands.’ 478 När flera av missionärsbarnen närmade sig skolålder blev diskussionerna kring barnens utsatthet mer intensiva och missionärerna delade sin oro i kommunikationer dels med ABCFM och dels med sina släktingar på fastlandet. ABCFM hade tidigare kommit i kontakt med oroliga föräldrar i samband med mission i övriga världen och de stod fast i sin åsikt att barnen skulle stanna kvar hos sina föräldrar. Ett av argumenten var det att barn var utsatta varsomhelst de befann sig, även i sitt hemland, och att de var i bäst vård hos sina föräldrar. Ett annat var metaforen, ”den goda kristna familjen”, som var avgörande i arbetet att konvertera hawaiianer. 479 Båda dessa argument sammanfattar väl missionärskvinnornas dilemma. Som hustrur och mödrar hade de huvudansvaret för barnen och det var deras uppgift att uppfostra och ta hand om dem. Men de var också missionärer med ett ansvar gentemot hawaiianerna och inte minst Gud. 480 Pressen blev stor inte minst då det blev tal om att kontakten med hawaiianerna kunde vara skadlig för barnen. Hur skulle man praktiskt vara tillgänglig både som mor och missionär? Och ett ännu större problem – hur skulle man kunna förmedla bilden av den goda kristna familjen då barnen inte fick komma i kontakt med hawaiianerna? För några av kvinnorna var valet inte svårt. Maria Chamberlain såg inget problem i att lägga rollen som missionär och lärare på hyllan. Hennes roll som god förebild kunde förmedlas trots att hon inte var aktivt delaktig i missionärsverksamheten. Lucy Thurston menade också hon att rollen som hustru och mor gick först och andra uppgifter, som att bedriva missionärsverksamhet, var nu mannens lott. 481 Men för många av kvinnorna var valet inte lika lätt och de tog sin roll som missionär på största allvar. Att få tid över till missionsarbete var dock svårt och att umgås med hawaiianer samtidigt som att försöka skydda sina barn från dem var en svår ekvation att lösa. 476 Brev: Lucy G. Thurston till Mr. Goodell, den 23 oktober, 1834. MsL/HMCS. Även i Zwiep 1990: 45. 477 Lucy Thurston skriver: ”Missionaries are public characters, and their houses must be public hoses. I am sure ours is, at present, from morning till bedtime and often so thronged, that we cannot, without difficulty, pass from room to room.” Brev: Lucy G. Thurston till Mr. Goodell, den 16 oktober, 1829. MsL/HMCS. 478 Brev: Lucy G. Thurston till Mr. Goodell, den 23 oktober, 1834. MsL/HMCS. 479 Brev: Jeremiah Evarts till Missionaries at the Sandwich Islands, den 27 oktober, 1827. ABCFM-HEA/HMCS. 480 Jag vill ännu en gång poängtera att dessa kvinnor absolut inte var enbart hustrur, utan kvinnor som hade haft en dröm att missionera redan innan de gift sig med likasinnade män. 481 Zwiep 1990: 53. 110

livet av sin h<strong>us</strong>tru <strong>och</strong> förgiftade henne. Dock blev det inget omgifte för Kamanawa då<br />

han straffades med hängning. 473<br />

Missionärskvinnorna hade s<strong>to</strong>r del i arbetet att omforma hawaiianernas familjeliv.<br />

Och här blev den hawaiianska kvinnan en naturlig måltavla. Med tanken om att individer<br />

av samma kön inte bara förs<strong>to</strong>d varandra bättre utan också kunde omvända varandra<br />

dirigerades därför de kvinnliga missionärerna att ta sig an de hawaiianska kvinnorna <strong>och</strong><br />

instruera dem i hur man skulle uppföra sig <strong>och</strong> agera som kvinna, h<strong>us</strong>tru <strong>och</strong> inte minst<br />

moder. Här ansågs missionärskvinnorna ha ett s<strong>to</strong>rt ansvar som viktiga förmedl<strong>are</strong> av<br />

”kvinnlighet.” 474 Målet var att leda hawaiianska kvinnor ifrån det syndiga sättet att leva <strong>och</strong><br />

uppföra sig. Den befintligt uppfattade öppna sexualiteten skulle ersättas med fromhet <strong>och</strong><br />

dygd. Detta innefattade s<strong>to</strong>rt som smått. Genom att styra kvinnornas dagliga aktiviteter<br />

mot, vad man ansåg vara mer relevant sysselsättning med inriktning på hemmet <strong>och</strong><br />

familjen, skulle det vara möjligt att påverka dessa kvinnor. Detta skedde också genom olika<br />

organiserade aktiviteter som bönemöten, syklubbar <strong>och</strong> skolor. Det gällde således att få de<br />

hawaiianska kvinnorna att likna de puritanska missionärskvinnorna hos vilka tanken om<br />

kvinnan som en viktig beståndsdel i familjen var grundläggande. Hon var ansvarig för hela<br />

familjens moraliska hållning, även makens <strong>och</strong> barnens. Dessa hawaiianska kvinnor <strong>och</strong><br />

mödrar skulle således bli lika goda som amerikanska kristna när det gällde sexualitet,<br />

lydnad mot maken <strong>och</strong> intresse för hemmet. Och här planterades också tanken om hur<br />

den kristna familjen skulle definieras i omfång, då i motsats till ‘ohana. Den hawaiianska<br />

kvinnan skulle hålla sig till hemmet <strong>och</strong> därmed avstyras från att bege sig ut <strong>och</strong> ta hand<br />

om sjuka släktingar <strong>och</strong> också andras barn. Patricia Grimshaw understryker att det<br />

funktionella värdet i att dela med sig av sin tid, tjänster <strong>och</strong> mat inte förs<strong>to</strong>ds av<br />

missionärerna. 475<br />

Mellan åren 1830 <strong>och</strong> 1860 upphöjdes ”den kristna modern” i Amerika. Kristna<br />

mödrar över hela kontinenten samlades i mindre organisationer för att ta del av varandras<br />

tankar kring bl.a. barnuppfostran <strong>och</strong> inte minst utbyta idéer kring hur man som en god<br />

moder skulle uppmuntra <strong>och</strong> fostra sina barn att bli goda kristna. Även på Hawai‘i<br />

organiserade missionärskvinnorna sig <strong>och</strong> bildade Maternal Association of the Sandwich Island<br />

Mission. Kvinnorna möttes varje vecka <strong>och</strong> <strong>to</strong>g upp aktuella frågor kring sina egna barn<br />

men diskuterade också allmänna frågor som <strong>to</strong>gs upp i böcker <strong>och</strong> tidskrifter som<br />

exempelvis Moral Science of In<strong>tell</strong>ectual Education of Children av Francis Wayland <strong>och</strong> också<br />

tidskriften Mother’s Magazine.<br />

Missionärsbarn i fara<br />

I samband med dessa möten fick missionärskvinnorna också tillfälle att diskutera <strong>och</strong><br />

ventilera oron över sina egna barns utsatthet för dåligt inflytande från hawaiianer såväl<br />

som vita på Hawaiiöarna. Inledningsvis hade man inte reflekterat över ”faran” att låta sina<br />

barn växa upp i den befintliga miljön, utan såg istället kontakten mellan missionärsbarnen<br />

<strong>och</strong> hawaiianer som något positivt. Lucy Thurs<strong>to</strong>n berättar hur Chamberlains lät sina barn<br />

umgås obehindrat med hawaiianer <strong>och</strong> att de var snabba att plocka upp <strong>och</strong> lära sig det<br />

473 Silverman 1983: 68.<br />

474 Grimshaw (1985: 86) skriver om amerikansk femininhet: ”…material wealth, skills,<br />

undeniable altruism, and forceful personal attributes. Hawaiian women should be rendered<br />

genuinely pio<strong>us</strong>, sexually pure, dutifully submissive, and domestically oriented ho<strong>us</strong>ewives and<br />

mothers.”<br />

475 Grimshaw 1985: 88. Grimshaw citerar Maria Chamberlain: “’If we should give the natives in<br />

<strong>our</strong> family a whole hog or goat they would boil it up and sh<strong>are</strong> it with their friends and then<br />

perhaps go without any meat for 2 or 3 days.’”<br />

109

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!