"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

framstående familjer inleddes denna bindande relation med en ho‘opalau, trolovning, som
kunde bekräftas med en ceremoni där gåvor mellan de inblandade familjerna utbyttes. I
Ka‘ū på ön Hawai‘i, var dock ceremonier i samband med trolovning inte vanliga. Här
markerades trolovningen endast med utbyte av gåvor. Förstfödda lovades bort i tidig ålder
och ibland innan de ens var födda och löftet bröts mycket sällan. En bruten ho‘opalau
resulterade nämligen i sjukdom och misär, vilket den som varit ansvarig för upphävandet
av löftet aldrig kunde bli fri ifrån. 460
Missionärernas syn på sex och samlevnad hörde ihop med synen på kroppen vilken
sågs som privat och också potentiellt splittrande. Att kontrollera sin sexualitet var högst
väsentligt för civiliseringsprocessen. Kontroll visade på dygd, vilket var av stort religiöst
och moraliskt värde. För missionärerna var sex utanför äktenskapet emot lagen. Åtrå
förknippades med synd och sex och ansågs i annat än fortplantningssyfte vara farligt och
destruktivt. Sex utanför äktenskapet var inte bara omoraliskt utan dessutom emot lagen.
Mycket av hawaiianernas beteende kopplades till sex och synd, och i missionstexterna
duggar benämningar som ”licentiousness”, ”fornification” och ”adultery” tätt. I R. C.
Wyllies sammanställning Answers to Questions, 1848, ansågs åtrå och lidelse tillsammans med
äktenskapsbrott vara några av hawaiianernas största synder och, för missionärerna,
dessutom oerhört svårforcerade. Armstrong rapporterar: ”…the far most ruinous form of
vice in my district. It prevails both among unmarried and married persons, more perhaps
among the former.” 461
Även Emerson benämner lidelse som en av de största synderna även om han menar
att många hawaiianer hade blivit lite mer återhållsamma, men inte alla. En stor del av
befolkningen ägnade sig fortfarande åt erotiska utsvävningar, dock i hemlighet. 462
Den hawaiianska och den kristna familjen
Förutom problem med hawaiianernas inställning till den egna kroppen och sexualitet
uppfattade missionärerna också hawaiianska familjeförhållanden som kaotiska. Familjen
var visserligen central i båda kulturerna men definitionsmässigt och uppbyggnadsmässigt
skiljde de sig markant åt. I missionärsmaterialet uttrycks ofta förskräckelse över den
hawaiianska familjestrukturen som var betydligt mer omfattande än missionärernas. Att det
dessutom förekom månggifte och att det inte alltid var de biologiska föräldrarna, som
uppfostrade och tog hand om sina barn var extra upprörande. 463
460 Handy & Pukui 1996: 105, se också 106f, samt Kamakau 1991a: 25f.
461 Wyllie 1848: 32.
462 Wyllie 1848: 33. Pastor Henry Cheever (1856: 93) rapporterar under sitt besök runt hur
hawaiianerna ägnade sig åt nattliga orgier ackompanjerade av rop och dans. Malo (1996: 277)
beskriver hur en sådan, vad missionärerna kallade orgie, gick till. Det benämndes ‘ume och var
något som gifta inom maka‘āinana klass ägnade sig åt. Handy & Pukui (1996: 156f) nämner att
det kunde förekomma passionerade massorgier i samband med att en högt stående ali‘i avlidit.
De förklarar: ”At such times, it is said, there was general promiscuous indulgence of sexual
passion: a climax and venting of pent up feelings that was doubtless salutary for the people,
and believed to be gratifying to the dead ali‘i as an expression of the ultimate sentiment of
passionate love.”
463 “Journal of the Missionaries, April 5, 1820. J/HMCS. Även I MH, april, 1821(17):117 :
“We were shocked with the facts which we learned; that this young ruler had no less than four
wives; that one of them had been his father’s wife; and another, even his favorite was his
father’s daughter. (…) Whether he felt the difficulty or not, we cannot but consider polygamy
as one of the greatest barriers against the progress of Christianity here. But He who first
established the institution of marriage, and blessed its legal bonds, can, in infinite wisdom,
overrule its abuses to His glory.”
106