"Who are you to tell us our history?" Kultur och religion i ... - Anpere

tillsammans i samma hushåll, oftast den unga kvinnans. 454 Ett olyckligt äktenskap kunde
enkelt upplösas och man kunde gå vidare och försöka få en ny man eller hustru.
De flesta äktenskap var dock av mer permanent karaktär och brukade hålla. Fanns
det möjlighet till försörjning av mer än en partner var månggifte tillåtet, såvida ingen hade
några invändningar. 455 Ogifta hade sexuell frihet, men promiskuitet och äktenskapsbrott
bland gifta var inte accepterat. Även om det var relativt enkelt att skilja sig och därefter
finna en ny partner ansågs det inte lämpligt att skifta make och maka eller sexualpartner
ofta eller hur som helst. Sexuella relationer utanför äktenskapet kunde ibland innebära
påföljder i form av hämnd och, Kamakau berättar; ”Yet if a man steals another’s wife, the
husband is entitled to take the property of that man in a vengeance if he can muster a large
enough following.” 456 Var hustruerövaren dessutom av ali‘i-rang, kunde mannen ta allt i
utbyte mot sin kvinna. 457
Äktenskap hos ali‘i-klassen innebar betydligt fler restriktioner och handlade ofta om
viktiga politiska allianser – speciellt vad gällde högt stående ali‘i. Ett äktenskap inom ali‘iklassen
kunde vara rent politisk strategiskt för att de inblandade skulle behålla rang och
status. Att inleda ett äktenskap för att bibehålla eller upprätta viktiga maktpolitiska allianser
kunde vara avgörande för en familjs framgång och framtid. Det kunde handla om att
bibehålla fred mellan olika familjer men också för att behålla landområden som var
kopplade till vissa familjer, eller för att behålla en blodlinje så ”ren” som möjligt. Kamakau
berättar hur Kamehameha inte tvekade det minsta att gifta bort en av sina unga vackra
döttrar med en gammal, anspråkslös och halvblind hövding om så var nödvändigt för att
behålla blodlinjen ren. 458
Även om både manliga och kvinnliga ali‘i kunde ha flertalet män respektive hustrur
kontrollerades ali‘i-kvinnors sexualitet och inom- såväl som utomäktenskapliga förbindelser
extra noga, speciellt om kvinnan var av hög kapu rang eller hade politiskt signifikanta
släktingar. Vad gällde förhållandet mellan ali‘i och maka‘āinana i detta avseende så var
det legitimt för ali‘i att nyttja sexuella tjänster av maka‘āinana medan en man av maka‘āinana
klass straffades om han inledde en relation med en ali‘i-kvinna. 459
Restriktionerna kring sexuella kontakter var integrerade i det övergripande kapusystemet
vilket relaterades till rang. Parallellt med dessa sexuella kapu löpte övriga kapu
som reglerade vad en kvinna av hög rang fick och inte fick utsätta sig själv eller sin
omgivning för. Vad gällde kontakt fanns strikta regler angående vem hon fick beröra eller
bli berörd av, samt vem hon fick och inte fick äta tillsammans med och så vidare. Hennes
kapu-rang markerades tydligt genom dessa restriktioner som fanns kring hennes kropp och
kontakten med denna. Markeringen var viktig inte bara för henne själv utan också för
andra av lägre rang. Dels var det ett sätt att kontrollera och bevara personens mana, dels ett
sätt att skydda personer av lägre rang för vilka en gudomlig mana kunde vara direkt farlig.
Förstfödda barn, hiapo, ansågs oftast som extra viktiga och erhöll speciella privilegier
och ett äktenskap med en förstfödd var något extraordinärt. Hos ali‘i och andra
454 Kamakau (1992b: 6) berättar hur en enkel ceremoni kunde gå till ”… the bridegroom casts
a piece of tapa over the bride in presence of her parents or relations and there is general
feasting.” Handy & Pukui (1996: 106) poängterar dock att detta tillvägagångssätt inte var
förekom i Ka‘ū.
455 Handy & Pukui (1996: 109) hävdar att detta månggifte var vanligt ibland alla samhällsskikt.
men utövades huvudsakligen av ali‘i. Se också Pukui m.fl. 1972/1979 (vol. 2): 90.
456 Kamakau 1992a: 191.
457 Kamakau (1992a: 191) förklarar vidare hur ”…everything would be taken – canoe, nets,
hog, and whatever his wealth consisted in, leaving him nothing. The woman would be his
payment for the property. The king would not interfere; but if he restored the woman the property
had to be returned.”
458 Kamakau 1992a: 208.
459 Merry 2000: 234.
105