Untitled - BWI 2013 World Congress
Untitled - BWI 2013 World Congress Untitled - BWI 2013 World Congress
84 Global Solidaritet för en Hållbar Framtid - Lille, Frankrike 9-10 December 2009 Om skogarna brukas på ett hållbart sätt kan de kraftigt bidra till bekämpningen av klimatförändringarna och till ett ökat socialt framåtskridande och jämlikhet. För att skogarna ska kunna bevaras måste de brukas på ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbart sätt. Skogsarbetare runtom i världen kan spela en nyckelroll när det gäller att bevara våra skogar, förutsatt att deras rättigheter respekteras och att de har frihet att bilda fackföreningar och förhandla fram kollektivavtal, detta för att få en mer rättvis andel av de ekonomiska vinsterna, som de bidrar till att producera. BTI är emot illegala och ickehållbara avverkningsmetoder. Man är överens om att en hållbar utveckling vilar på tre pelare: skogen måste brukas på ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbart sätt. Dessa koncept ingår nu till stor del ILO:s grundläggande arbetsnormer Nr 87 – Föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten Nr 98 – Organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten Nr 29 & Nr 105 – avskaffande av tvångsarbete Nr 111* - Diskriminering (anställning och yrkesutövning) Nr 100* - Lika lön (mellan män och kvinnor) Nr 138* - Minimiålder Nr. 182* - De värsta formerna av barnarbete Övriga viktiga ILO-konventioner Nr 94* - arbetsklausuler i kontrakt där offentlig myndighet är part Nr 162* - asbest Nr 167* - Säkerhet och hälsa vid byggnads- och anläggningsarbete Nr 169 – Urbefolkningar *Konvention åtföljd av en rekommendation i de båda större globala normerna, PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification) och FSC (Forest Stewardship Council), där man pekar på vikten av att ILO:s grundläggande arbetstagarrättigheter respekteras. De ingår i de normer som revisorerna tillämpar i arbetet på att certifiera skogsområden. Men ändå är speciellt respekten för arbetstagarnas grundläggande rättigheter ofta de normer i certifieringsprocessen som genomförs i minst omfattning. En stor nackdel med certifieringen för nedströmsaktiviteter (s.k. Chain of Custody certification - spårbarhetscertifiering) är att detta hittills bara utgör ett spårningssystem där konsumenter och säljare i slutet av värdekedjan kan se att en träprodukt ursprungligen kommer från certifierade källor. Hittills säger den ingenting om själva processkedjan. En kund kan t.ex. bestämma sig för att köpa en stol som är försedd med en FSC-etikett. Träet i stolen kommer från en hållbar källa, MEN det kan förekomma extrema fall av exploatering i fabriken där stolen tillverkas, t.ex. barnarbete. ExPLOATERING AV ARBETSKRAFTEN OCH ARBETSRÄTTSLIGA VILLKOR INOM BYGGNADS-, SKOGS- OCH TRÄINDUSTRIN Inom byggnads- och skogsindustrin rekryteras majoriteten av arbetstagarna genom förmedlingar eller byråer på tillfällig, ofta daglig basis och avskedas när de inte längre behövs. Många byggnadsarbetare, särskilt i utvecklingsländer, rekryteras från landsbygdsområden och flyttar till städerna på säsongsbasis, och återvänder till sina byar för att utföra jordbruksarbete några månader om året. Mycket ofta söker sig arbetarna till uppsamlingsplatser som finns i alla storstäder i hopp om att bli utvalda för en dags arbete. De får ingen semesterersättning, ingen sjukpenning, ingen sjukvård, ingen ersättning vid olyckor, inga pensioner eller andra förmåner. De arbetar långa dagar och tvingas ofta arbeta övertid utan övertidsersättning. Lönerna som betalas ligger ofta under de nationella minimilönerna, och illegala avdrag görs rutinmässigt.
Global Solidaritet för en Hållbar Framtid - Lille, Frankrike 9-10 December 2009 Diskriminering beträffande löner och arbetsvillkor mellan olika grupper är också vanlig. I Sydasien utgör kvinnorna minst 30 % av den totala arbetsstyrkan inom byggbranschen, de utför de sämst betalda, okvalificerade arbetsuppgifterna. Kvinnorna får nästan alltid sämre betalt än männen, framför allt beroende på könssegregationen på arbetsmarknaden och en ojämlik tillgång till utbildning, och de får mindre betalt än männen även för lika arbete. Migrerande arbetare och de som tillhör vissa etniska grupper eller sociala klasser är också utsatta för diskriminering. Denna utnyttjande anställnings- och arbetsrrättspraxis beror i första hand på att man flyttar över kraven på arbetsvillkoren till bemanningsföretag, en praxis som hindrar arbetarna från att gå samman och försvara sina lagliga rättigheter. användningen av barn- och slavarbetare är utbredd i många länder, särskilt i tegelbruk och stenbrott, där stora mängder mycket unga barn arbetar under outhärdliga villkor och där man betalar ut förskott för säsongsarbete, vilket leder till skuldslaveri. Barn- och slavarbete hänger nära samman med migrerande arbetskraft. På vägbyggen och i byggnadsprojekt arbetar ett stort antal arbetare som är under arton år, trots att arbetet är så farligt att det borde vara uteslutet för dem att arbeta där. Byggnads- och skogsarbete i utvecklingsländerna är inte bara dåligt betalt och osäkert, det är också onödigt farligt. arbete inom byggnadsbranschen har ett envist rykte om sig att vara smutsigt, svårt och farligt. arbetet inom byggnadssektorn svarar också för en betydligt större andel arbetsplatsolyckor och arbetsrelaterade sjukdomar än andra branscher, cirka 30 % av arbetsplatsolyckorna med dödlig utgång inträffar i samband med byggnadsarbete. 100 000 arbetare dör varje år på byggarbetsplatserna – en person dör var femte minut på grund av undermåliga och illegala arbetsförhållanden. I de tropiska områdena riskerar en av tio skogsarbetare att dödas under sin livsarbetstid, och skogsmaskiner orsakar fortfarande ett större antal allvarliga skador än maskinerna i någon annan sektor. alla dessa “olyckor” är fullständigt förutsägbara och fullt möjliga att förebygga. För alla risker – kemikalier, damm, manuell hantering, fysiska och psykosociala risker – är exponeringen inom våra sektorer rutin och alltför stora. Dåliga välfärdssystem förvärrar riskerna. Och i utvecklingsländerna innebär företeelser som informellt arbete, tvångs- och barnarbete och frånvaron av en effektiv tillämpning av anständig lagstiftning att respekten för arbetstagarnas rättigheter och skyddet av deras hälsa och säkerhet är lågprioriterad eller obefintlig. Många av de vanligast förekommande cancerframkallande ämnena på arbetsplatserna – solens strålning, asbest, kristallisk kisel, radon, trädamm, dieselavgaser, mineralfibrer, lösningsmedel i trälacker, bekämpningsmedel och träbehandlingsmedel – allt detta är sådant som arbetarna dagligen utsätts för inom byggnads- och träindustrin. Kroniska sjukdomar är utbredda. asbestrelaterade sjukdomar, silikos (stendammslunga) p.g.a. exponering för cement och stendamm, och exponering för ett stort antal farliga ämnen dödar ytterligare tusentals arbetare. Sjukdomar i andningsvägarna, hudsjukdomar, vibrationssyndrom, dövhet och långvarig smärta efter hårt fysiskt arbete, hög arbetsbelastning och långa arbetstider är nästan universella hälsoproblem. I hela världen beräknar ILO att kostnaderna för arbetsplatsolyckor och sjukdomar inom alla sektorer utgör 4 % av BIP, vilket gör förebyggande åtgärder på arbetsplatserna till en utvecklingsfråga. Ändå är det mycket vanligt att man påträffar även stora byggprojekt som inte 85
- Page 34 and 35: 34 Global Solidaritet för en Håll
- Page 36 and 37: 36 Global Solidaritet för en Håll
- Page 38 and 39: I augusti 2008 lade 30 unga facklig
- Page 40 and 41: 40 Global Solidaritet för en Håll
- Page 42 and 43: 42 Global Solidaritet för en Håll
- Page 44 and 45: 44 Global Solidaritet för en Håll
- Page 46 and 47: 46 Global Solidaritet för en Håll
- Page 48 and 49: 48 Global Solidaritet för en Håll
- Page 50 and 51: ”Migrerande arbetare är inga han
- Page 52 and 53: 52 Global Solidaritet för en Håll
- Page 54 and 55: 54 Global Solidaritet för en Håll
- Page 56 and 57: 56 Global Solidaritet för en Håll
- Page 58 and 59: 58 Global Solidaritet för en Håll
- Page 61: Ekonomisk berättelse 2006 - 2008
- Page 64 and 65: 64 Global Solidaritet för en Håll
- Page 66 and 67: 66 Global Solidaritet för en Håll
- Page 68 and 69: 68 Global Solidaritet för en Håll
- Page 70 and 71: 70 Global Solidaritet för en Håll
- Page 72 and 73: 72 Global Solidaritet för en Håll
- Page 74 and 75: 74 Global Solidaritet för en Håll
- Page 76 and 77: 76 Global Solidaritet för en Håll
- Page 79 and 80: FöRSLaG Global Solidaritet för en
- Page 81 and 82: Global Solidaritet för en Hållbar
- Page 83: Global Solidaritet för en Hållbar
- Page 87 and 88: Global Solidaritet för en Hållbar
- Page 89 and 90: Global Solidaritet för en Hållbar
- Page 91 and 92: Global Solidaritet för en Hållbar
- Page 93: Stadgar
- Page 97 and 98: Global Solidaritet för en Hållbar
- Page 99 and 100: i) förhandla fram ramavtal, Global
- Page 101 and 102: Global Solidaritet för en Hållbar
- Page 103 and 104: Global Solidaritet för en Hållbar
- Page 105 and 106: Global Solidaritet för en Hållbar
- Page 107 and 108: Paragraf 18 Kvinnostrukturer 18.1 I
- Page 109 and 110: Grupp 19: Hongkong, Japan, Mongolie
- Page 111: Riktlinjer för medlemsavgifter
- Page 114 and 115: 114 Global Solidaritet för en Hål
- Page 116 and 117: 116 Global Solidaritet för en Hål
- Page 119 and 120: Global Solidaritet för en Hållbar
- Page 121 and 122: Global Solidaritet för en Hållbar
- Page 123 and 124: BILaGa Regionalkommittéernas samma
84<br />
Global Solidaritet för en Hållbar Framtid - Lille, Frankrike 9-10 December 2009<br />
Om skogarna brukas på ett hållbart sätt kan<br />
de kraftigt bidra till bekämpningen av klimatförändringarna<br />
och till ett ökat socialt framåtskridande<br />
och jämlikhet. För att skogarna<br />
ska kunna bevaras måste de brukas på ett<br />
ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbart<br />
sätt. Skogsarbetare runtom i världen kan<br />
spela en nyckelroll när det gäller att bevara<br />
våra skogar, förutsatt att deras rättigheter<br />
respekteras och att de har frihet att bilda<br />
fackföreningar och förhandla fram kollektivavtal,<br />
detta för att få en mer rättvis andel av<br />
de ekonomiska vinsterna, som de bidrar till<br />
att producera. BTI är emot illegala och ickehållbara<br />
avverkningsmetoder.<br />
Man är överens om att en hållbar utveckling<br />
vilar på tre pelare: skogen måste brukas på<br />
ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbart<br />
sätt. Dessa koncept ingår nu till stor del<br />
ILO:s grundläggande arbetsnormer<br />
Nr 87 – Föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten<br />
Nr 98 – Organisationsrätten och den kollektiva<br />
förhandlingsrätten<br />
Nr 29 & Nr 105 – avskaffande av tvångsarbete<br />
Nr 111* - Diskriminering (anställning och<br />
yrkesutövning)<br />
Nr 100* - Lika lön (mellan män och kvinnor)<br />
Nr 138* - Minimiålder<br />
Nr. 182* - De värsta formerna av barnarbete<br />
Övriga viktiga ILO-konventioner<br />
Nr 94* - arbetsklausuler i kontrakt där offentlig<br />
myndighet är part<br />
Nr 162* - asbest<br />
Nr 167* - Säkerhet och hälsa vid byggnads-<br />
och anläggningsarbete<br />
Nr 169 – Urbefolkningar<br />
*Konvention åtföljd av en rekommendation<br />
i de båda större globala normerna, PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification)<br />
och FSC (Forest Stewardship Council), där man pekar på vikten av att ILO:s grundläggande<br />
arbetstagarrättigheter respekteras. De ingår i de normer som revisorerna tillämpar<br />
i arbetet på att certifiera skogsområden. Men ändå är speciellt respekten för arbetstagarnas<br />
grundläggande rättigheter ofta de normer i certifieringsprocessen som genomförs i minst<br />
omfattning.<br />
En stor nackdel med certifieringen för nedströmsaktiviteter (s.k. Chain of Custody certification<br />
- spårbarhetscertifiering) är att detta hittills bara utgör ett spårningssystem där<br />
konsumenter och säljare i slutet av värdekedjan kan se att en träprodukt ursprungligen<br />
kommer från certifierade källor. Hittills säger den ingenting om själva processkedjan. En<br />
kund kan t.ex. bestämma sig för att köpa en stol som är försedd med en FSC-etikett. Träet i<br />
stolen kommer från en hållbar källa, MEN det kan förekomma extrema fall av exploatering i<br />
fabriken där stolen tillverkas, t.ex. barnarbete.<br />
ExPLOATERING AV ARBETSKRAFTEN OCH<br />
ARBETSRÄTTSLIGA VILLKOR INOM<br />
BYGGNADS-, SKOGS- OCH TRÄINDUSTRIN<br />
Inom byggnads- och skogsindustrin rekryteras majoriteten av arbetstagarna genom förmedlingar<br />
eller byråer på tillfällig, ofta daglig basis och avskedas när de inte längre behövs.<br />
Många byggnadsarbetare, särskilt i utvecklingsländer, rekryteras från landsbygdsområden<br />
och flyttar till städerna på säsongsbasis, och återvänder till sina byar för att utföra jordbruksarbete<br />
några månader om året. Mycket ofta söker sig arbetarna till uppsamlingsplatser<br />
som finns i alla storstäder i hopp om att bli utvalda för en dags arbete. De får ingen<br />
semesterersättning, ingen sjukpenning, ingen sjukvård, ingen ersättning vid olyckor, inga<br />
pensioner eller andra förmåner. De arbetar långa dagar och tvingas ofta arbeta övertid utan<br />
övertidsersättning. Lönerna som betalas ligger ofta under de nationella minimilönerna, och<br />
illegala avdrag görs rutinmässigt.
Change language