Untitled - BWI 2013 World Congress

Innehåll 

Förslag till dagordning 3 

Förslag till arbetsordning 5 

Verksamhetsrapport 9 

Ekonomisk berättelse 59 

Förslag till BTI:s Strategi Plan 2010 - 2013 75 

Bilagor: 

Stadgar 91 

Riktlinjer för medlemsavgifter 109 

Regionalreglemente 115

dagordning 

FöRSLaG 

Global Solidaritet för en Hållbar Framtid - Lille, Frankrike 9-10 December 2009 

Punkt 1 Kongressens öppnade och hälsningsanförande 

Punkt 2 Godkännande av kongressens dagordning 

Punkt 3 Godkännande av arbetsordningen 

Punkt 4 Val av 

a) fullmaktsutskott 

b) resolutionsutskott 

c) valberedning 

Punkt 5 Verksamhetsberättelse 2006 - 2009 

Plenumdiskussion om verksamhetsberättelsen 

Punkt 6 Revisionsberättelse 2006-2008 

Punkt 7 Presentation av BTI:s stadgar 

Diskussion och antagande av stadgar och 

medlemsavgifter 

Punkt 8 Presentation av BTI:s strategiplan 2010 -2013 

Punkt 9 Presentation av motioner och resolutioner 

Diskussion om strategiplanen, motioner och resolutioner 

antagande av 

a) strategiplanen 

b) motioner och resolutioner 

Punkt 10 Val av: 

• Världsrådet 

• Ordförande och andre ordförande 

• Generalsekreterare 

• Revisorer 

Punkt 11 Tid och plats för BTI:s 3:e kongress 

5

arbetsordning 

FöRSLaG 


Allmänt 

1. Föreliggande arbetsordning kompletterar stadgebestämmelserna om kongressen. 

2. Kongressessionerna börjar på utsatt tid. 

3. Kongressförhandlingarna är inte offentliga. Representatnter och gäster skall uppvisa 

inträdeskort. 

Kongressessioner 

4. Kongressen leds av BTI:s ordförande. I ordförandens frånvaro övertar viceordföranden 

ledningen. 

5. Generalsekreteraren är ansvarig för kongressens protokoll. 

6. Begäran om ordet skall lämnas in skriftligen till ordföranden, med angivande av 

namnet på den som begär ordet och dennes organisation, efter att den dagordningspunkt, 

om vilken man önskar yttra sig, introducerats, utom när det gäller en arbetsordnings- 

eller procedurfråga. Talarna kallas fram i samma ordningsföljd som de begärt 

ordet. 

7. Ingen har rätt att få ordet mer än tre gånger i samma sak. Första gången högst fem 

minuter, andra och tredje gången högst tre minuter. Ordföranden kan föreslå ytterligare 

begränsningar av taltiden, liksom han kan föreslå debatten avslutad. Diskussioner om 

procedurfrågor skall begränsas till en talare för och en talare mot motionen, varvid var 

och en får tala i högst fem minuter. 

8. Generalsekreteraren har alltid rätt att ta till orda om vilken fråga som helst. 

9. Ordföranden kan låta inbjudna gäster hålla tal till kongressen. 

10. Yrkas på tvångsavslutning av debatten, skall ordföranden läsa upp namnen på de 

delegater, som begärt ordet. anser ordföranden att det inte föreligger några meningsskiljaktigheter 

mellan delegaterna, har han rätt att avsluta debatten och om så erfordras 

anordna omröstning. 

Kongressutskott 

11. Efter öppnandet, skall kongressen skrida till val av erforderliga utskott (fullmakts- 

och resolutionsutskott samt valberedning). Deras möten skall vara slutna. 

Fullmaktsutskottet 

12. Fullmaktsutskottets rapport skall föreläggas kongressen den första dagen. 

13. Fullmaktsutskottet granskar i vilken mån de på kongressen deltagande förbunden 

har fullgjort sina stadgeenliga skyldigheter genom att betala medlemsavgifterna före 

kongressen, fastställer deras rösträtt enligt stadgarnas paragraf 9 och avlägger rapport 

till kongressen. Utskottet skall vidare kontrollera sammansättningen i delegationer med 

mer än två ombud och redovisa kvinnorepresentationen på kongressen. 

7

8 


Motioner, resolutioner, ändringsförslag 

14. Motioner, resolutioner, ändringsförslag och stadgeändringar skall ha inkommit till 

sekretariatet minst fyra månader före kongressen så att de beslutsfattande organen kan 

ta dem under behandling. De skall föreligga på de officiella språken. 

15 Med undantag av stadgeändringsförslag, kan brådskande resolutioner och ändringsförslag 

inlämnas under kongressen. De skall avges skriftligen, på ett av de officiella 

språken, direkt till generalsekreteraren i första rummet och remitteras till redaktionsutskottet 

senast kl. 14.00 den 9 december 2009. Brådskande resolutionsförslag skall 

vara undertecknat av förslagsställaren och försett med namnet på den organisation 

vederbörande representerar. Resolutionsutskottet undersöker om brådskande resolutionsförslag 

är godtagbara och bestämmer i vilken ordningsföljd de skall diskuteras. 

16. Resolutionsutskottet har till uppgift att granska alla motioner, resolutioner, förslag 

och ändrings/tilläggsförslag och ge rekommendationer om i vilken form dessa bör debatteras 

för att underlätta och påskynda kongressförhandlingarna. Därvid skall utskottet om 

nödvändigt sammanfatta, skriva om och göra strykningar i texten, och lägga fram sina 

rekommendationer för kongressen. 

17. Förslag om procedurfrågor kan väckas muntligt och utan förhandsavisering, när det 

gäller: 

i) förslag att ärendet återremitteras; 

ii) förslag att behandlingen av frågan skjuts upp; 

iii) förslag att sessionen ajourneras; 

iv) förslag att debatten om en särskild fråga ajourneras; 

v) förslag att låta frågan som står under debatt gå till votering; 

vi) förslag att låta kongressen gå över till nästa dagordningspunkt; 

vii) förslag att debatten avslutas 

Omröstning 

18. Röstar på kongressen gör de närvarande medlemsförbundens ombud. 

a) antalet röster, som tillkommer varje enskilt medlemsförbund, avgörs av 

genomsnittssumman av de gällande och inbetalda medlemsavgifterna de senaste fyra 

åren. 

b) För nya medlemsförbund, som gått med i BTI mindre än fyra år före kongressen, 

grundas rösträtten på den genomsnittliga medlemsavgift de betalat sedan de blev 

medlemmar i BTI. 

c) Varje medlemsförbund har rätt till en röst för varje 1000-tal fullbetalande medlemmar 

eller del därav.


19. Kongressen fattar sina beslut med enkel majoritet av de närvarande, såvida inte ett 

anslutet förbund begär sluten omröstning. I så fall skall generalsekreteraren se till att 

möjlighet finns att anordna sådan omröstning. Sluten omröstning förrättas på grundval av 

det antal röster varje medlemsförbund har rätt till enligt § 9. 

20. Ett beslut eller en omröstning som gäller stadgeändringar kräver två tredjedelars 

majoritet. 

Språk 

21. Kongressens officiella språk är: engelska, franska, svenska, spanska och tyska. 

9

BTI:s Verksamhetsrapport 

2006 – 2009 

På sin första kongress i argentina 2005 utlovade Byggnads- och träarbetar 

Internationalen historiska förändringar enligt mottot “vi bygger en gemensam 

global facklig rörelse inom byggnads, trä- och skogsindustrin”. BTI grundades 

då byggnads- och träarbetarnas världsfederation (WFBWW) och Internationella 

Byggnads- och träindustriarbetarunionen (IBTU) gick samman och bildade en 

ny global organisation för byggnads-, byggmateriel-, trä- och skogsarbetare. Den 

nya organisationen är ett svar på behovet av ökad internationell solidaritet, 

enighet och styrka för att kunna möta den globalisering som näringslivet driver 

på. En strategiplan antogs för perioden 2006-2009 med följande fyra prioriterade 

områden: förhandlingar om en hållbar industriell utveckling, organisering 

av en global facklig rörelse, kampanjarbete för internationell solidaritet samt 

jämställdhet mellan könen. 

Med denna rapport redogör vi för hur BTI tillsammans med sina medlemsförbund 

verkligen åstadkommer förändringar i medlemmarnas liv.

inneHÅLL 


FöRHaNDLINGaR FöR EN HÅLLBaR INDUSTRIELL 

UTVECKLING 

För trygga jobb och goda arbetsvillkor 

Det globala trä- och skogsprogrammet 

Det globala arbetsmiljöprogrammet 

Migrerande arbetstagares rättigheter 

Förhandlingar med multinationella företag om internationella ramavtal 

Krav på reformerad global styrning 

ORGANISERING AV EN GLOBAL FACKLIG RÖRELSE 

Organisering och rekrytering 

Kapacitetsuppbyggnad 

Globala nätverk och regionala strukturer 

KAMPANJER FÖR INTERNATIONELL SOLIDARITET 

Solidaritetsaktioner och -kampanjer 

allianser med andra fackliga organisationer och relevanta sociala rörelser 

JÄMSTÄLLDHET, UNGA ARBETARE OCH BARNARBETE 

BILAGOR 

BTI:s sekretariat och kontor 

BTI:s Världsstyrelse 

BTI:s Världsråd 

BTI:s Revisionskommitté 

13


FÖrHandLingar FÖr en HÅLLbar 

indUstrieLL UtVeCKLing 

FÖR TRYGGA JOBB OCH GODA ARBETSVILLKOR 

BTI verkar för en hållbar industriell utveckling i våra branscher. Omkring 13 miljoner 

människor arbetar inom den formella skogssektorn, och BTI har i många år verkat för ett 

hållbart skogsbruk och skogscertifiering. Inom byggnadssektorn är det nödvändigt med en 

hållbar utveckling, vilket är desto viktigare med tanke på att den faktiskt är världens största 

arbetsgivare med över 150 miljoner anställda. Men arbetsvillkoren inom våra branscher är 

långt ifrån anständiga och mycket återstår att göra för att uppnå trygg sysselsättning och 

goda arbetsvillkor. 

DET GLOBALA TRÄ- OCH SKOGSPROGRAMMET 

Det globala trä- och skogsprogrammet 

inrättades 1997. Målsättningen med 

programmet var att se till att fackliga 

hänsyn blir integrerade i internationella 

initiativ och certifieringssystem samt att ge 

stöd till medlemsförbunden för organisering 

av fler skogs- och träarbetare. 

Det globala trä- och skogsprogrammet har 

åstadkommit mycket under den gångna 

kongressperioden. BTI har verkat för att 

sociala normer skall ingå i skogscertifie- 

I oktober 2007 rekommenderade deltagarna 

i ett skogsseminarium i Kenya att vi ska 

bygga och stärka arbetstagarnas kapacitet 

för att säkerställa att de som genomför 

certifieringsrevisionerna behandlar arbetsmiljön 

som en prioriterad fråga. WWF:s 

skogscertifieringsinitiativ i Kenya enades 

om att tre fackliga representanter ska ingå 

i certifieringsstrukturen – regional- och 

ledarskapskommittéer –särskilt när man 

genomför harmoniseringsstandarder och 

fältstudier. 

ringen för ett hållbart skogsbruk, där miljö-, ekonomiska och sociala aspekter ska ingå. BTI 

och dess medlemsförbund har arbetat för att certifieringssystemen heltäckande ska omfatta 

alla sådana grundläggande frågor som facklig organisationsrätt, anställningstrygghet, löner, 

levnads- och arbetsvillkor samt arbetsmiljö. 

Vid det första globala skogsnätverksseminariet, som ägde rum i Genève i december 2007, 

möttes representanter från 30 medlemsländer från alla fyra kontinenterna. Man var överens 

om att medlemsförbunden nu, när skogscertifieringsprogrammen får allt större betydelse, 

måste medverka mer aktivt både inom de ledande globala systemen FSC (Forest Stewardship 

Council) och PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification) och i de 

nationella initiativen. En målsättning är att normerna i ILO:s kärnkonventioner ska ingå som 

en del i alla dessa system. 

I afrika har de fackliga ledarna anslutit sig till nationella certifieringsorgan i Kenya och 

Ghana. I Brasilien har BTI:s medlemmar åter engagerat sig i FSC:s initiativ. I Kongobäckenet 

har man påbörjat aktiviteter. Det har också pågått diskussioner om att det USa-baserade 

15

16 


certifieringssystemet Sustainable Forestry 

Initiative (SFI) skall komma att ingå i PEFC. 

BTI har diskuterat med FSC:s styrelse om 

att arbetstagarnas rättigheter enligt ILO:s 

normer också måste ingå i standarderna för 

kommande certifiering av produktionskedjan 

(Chain of Custody). Detta lyckades vi uppnå 

genom att en motion till FSC:s generalförsamling 

i Kapstaden i slutet av 2008 antogs 

enhälligt. BTI:s tidigare trä- och skogschef 

Bill Street från det amerikanska medlemsförbundet 

IaMaW blev nyligen ledamot av 

PEFC:s styrelse. 

Medlemsförbunden i Indien, Kenya och 

Chile har haft en del framgångar i sin organisering av nya medlemmar. Särskilt i Indien och 

Chile har antalet medlemmar ökat kraftigt. I Kenya har den framgångsrika organiseringen 

kompenserat förlusten för de medlemmar som försvunnit på grund av nedläggningar och 

övertalighet. 

I maj 2007gick TWU-delen (Timber and Woodworkers’ Union i Ghana) av det västrafrikanska 

projektet för hållbart skogsbruk in på sitt 10:e år. Medlemmarna från ett lokalt samhälle i 

Wenchi i västra Ghana, som samarbetar med TWU, informerade om stödprojekt för fattigdomsbekämpning, 

inkomstskapande aktiviteter (biodling, svampproduktion, fiskodling) 

och de säsongsarbeten detta samarbete resulterat i. Genom projektet har förbundet fått 

hjälp att rekrytera och organisera fler medlemmar, bygga upp kapacitet genom utbildningsinsatser, 

och bedriva kampanj-, lobby- och förhandlingsarbete för att normerna enligt ILO:s 

kärnkonventioner ska ingå i den nationella skogsbrukspolitiken och kollektivavtalen mellan 

TWU och arbetsgivarna. Förbundet har också blivit en nyckelaktör när det gäller att införa 

certifiering i Ghanas skogsindustri. TWU har gynnats av att fler arbetare inom den informella 

sektorn gått med i facket. Det svenska förbundet Skogs- och Träfacket har stött projektet 

som också omfattar skogsarbetarförbunden i Mali (FENIBABCOM) och Burkina Faso 

(FNTCS). Bästa praxis har med uppmuntrande framgångar tillämpats av skogsförbunden i 

Kenya, Uganda, Mali och Burkina Faso.) 

Vad gäller klimatförändringarna lyckades BTI tillsammans med ITUC driva igenom att hållbart 

skogsbruk togs upp på dagordningen vid FN-konferensen på Bali i Indonesien 2007. Vi 

följde sedan upp detta på konferensen i Poznan i Polen. Förbunden anser att hållbart skogsbruk 

spelar en viktig roll i strävandena att begränsa klimatförändringarna, hejda avskogningen 

och skogsskövlingen och att det bidrar till att förbättra levnadsstandarden för miljontals 

skogsarbetare och deras familjer världen över. BTI deltog också i strategimötet med 

IKEa om klimatförändringarna och en hållbar utveckling i maj 2008. 

BTI deltog med en delegation vid skogsindustrins klimatkonferens för asien-Stillahavsområdet 

i augusti 2008 i Sydney, australien och krävde där att man också skulle ta upp hållbart 

skogsbruk med hänvisning till att gröna jobb måste vara anständiga jobb som grundar 

sig på arbetsnormerna enligt ILO:s kärnkonventioner. Att skapa sådana arbetstillfällen måste 

vara hjärtat i strategierna för att möta klimatförändringarna, sade BTI:s delegation. 

Under 2006 bildades ett skogs- och tränätverk för att möjliggöra en snabb och regelbunden 

informationsspridning, diskussioner om relevanta frågor av intresse för medlemsför-


bunden, för att driva på införandet av certifieringssystem och för att stärka solidariteten. 

Idag har det elektroniska nätverket medlemmar i omkring 80 länder och har varit mycket 

värdefullt när det gällt att reagera med solidaritetsåtgärder i olika konflikter, som t.ex. i 

konflikten vid Jeld-Wen i Chile, den nationella skogsstrejken i Bulgarien, tremånadersstrejken 

i skogsindustrin i västra Kanada, och konflikten vid arauco i Chile, liksom också 

i kampanjen mot nedläggning av några av Stora Ensos pappersfabriker i Finland och mot 

Woolworth australia:s försäljning av ”aPP paper products”. Rapporter om dessa och många 

andra aktioner har regelbundet lagts ut på BTI:s webbsida för att på så sätt sprida aktuell 

information om BTI:s aktiviteter inom sektorn. 

Konflikten på Celulosa arauco belyste behovet av en bättre samordning mellan medlemsförbunden, 

eftersom detta företag med bas i Latinamerika också har verksamhet i argentina, 

Brasilien och Uruguay. Man gjorde en kartläggning av företagets verksamhet, där förbund i 

fyra olika länder medverkade. I afrika genomfördes en liknande åtgärd vid Rai-Ply, ett multinationellt 

företag med bas i Kenya, i ett försök att samordna förhandlingarna om ett internationellt 

ramavtal. Liknande insatser har också gjorts i asien-Stillahavsregionen beträffande 

RHG och Samling, båda multinationella skogsbolag hemmahörande i regionen. BTI har 

också medverkat i insatser på andra multinationella företag, som exempelvis IKEa:s möbelfabrik 

i USa, Swedwood, och Danzer i DR Kongo. 

För att främja ett hållbart skogsbruk har BTI haft ett nära samarbete med ITUC, Världsbanken 

och ILO liksom även med FN:s skogsforum (UNFF), Immaflora, Världsnaturfonden 

(WWF), Green Belt Movement, Europeiska Byggnads- och Träarbetarefederationen (EBTF) 

och Internationella kemi-, energi-, gruv- och fabriksarbetarefederationen (ICEM). Bland 

annat organiserades en gemensam trädplanteringsceremoni tillsammans med Green Belt 

Movement vid Världssocialt forum i januari 2007 i närvaro av 2004 års nobelpristagare från 

Kenya. Samarbetet med ICEM, särskilt inom massa- och papperssektorn, utvecklades vidare 

när BTI samlade medlemsförbunden inom skog och trä i Latinamerika tillsammans med 

ICEM:s globala massa- och papperskonferens i Uruguay i december 2008. 

BTI har tagit fram en video om migrerande arbetare och illegal skogsavverkning i Burma, 

nära gränsen till Thailand: ”Burmesiska arbetare – en förlorad generation.” 

DET GLOBALA ARBETSMILJÖPROGRAMMET 

BTI lanserade sitt globala arbetsmiljöprogram år 2000. Programmet hjälper medlemsförbunden 

att utveckla och stärka sina strukturer, sin lagstiftnings- och förhandlingspolicy och 

sina organiseringsstrategier. 

Under den gångna kongressperioden har det globala arbetsmiljöprogrammet fortsatt växa 

och tillhandahålla information och stöd, utbildning och kampanjer. Programmet finansieras 

av svenska LO-TCO och når omkring 100 medlemsförbund världen över. Cirka 5 000 fackliga 

medlemmar deltar i seminarier och kurser varje år. De arbetsrelaterade skadorna och sjukdomarna 

ökar. Omkring två miljoner människor omkommer varje år på sina arbetsplatser. 

Nästan alla dessa dödsfall skulle gå att förhindra. 

Under kongressperioden har olika aktiviteter genomförts i afrika, asien och Latinamerika, 

allt från uppbyggnad av institutionell kapacitet, kampanjer den 28 april, nätverksmöten 

mellan förbund inom byggnads- och skogssektorerna till utveckling av kampanj- och utbild- 

17

18 


ningsmaterial. Många fackföreningar har medverkat i arbetsmiljöutbildning på arbetsplatserna. 

Skyddskommittéer har bildats och kommittémedlemmarna har fått utbildning för 

att kunna arbeta med säkerhetsfrågor på arbetsplatserna. 

I organiserings- och rekryteringskampanjen under den gångna mandatperioden har arbetsmiljöfrågorna 

också använts som ett redskap för organisering vid dammbyggnadsprojektet i 

Bujagali, Uganda – ett projekt som finansieras av Världsbanken. Det fackliga byggnätverket 

i afrika har utvecklats väl, vilket också bekräftas av det växande medlemsantalet i ett antal 

av dessa länder och i den förbättrade kvaliteten på kollektivavtalen. avsikten nu är att 

identifiera fler projekt som finansieras av Världsbanken, och BTI fortsätter sin dialog med 

Världsbankens upphandlingsavdelning om hur åtaganden när det gäller de sociala normerna 

genomförs och kontrolleras (se sektionen om krav på global styrning). 

BTI:s programchef har också medverkat vid de regionala kvinnokommittémötena i Europa, 

afrika, Latinamerika och har deltagit i Internationella kvinnokommitténs möten. 

Kvinnlig medverkan i arbetsmiljökampanjer: 

I asien har det kvinnliga deltagandet, särskilt på lokal nivå, varit mycket uppmuntrande. 

2008 deltog 2 320 kvinnor i olika aktiviteter. I afrika, har man under 2008 riktat in sig 

särskilt på kvinnorna och de har reagerat med stort intresse och engagemang i arbetsmiljöfrågorna. 

Det kvinnliga deltagandet i programaktiviteterna har blivit mer synligt, 

särskilt när de gäller kvinnorna i den informella sektorn. 

Asbest 

Enligt ILO:s beräkningar dör 100 000 människor 

av asbest varje år. Den verkliga siffran är med 

stor sannolikhet större, eftersom det i många 

länder inte finns någon tillförlitlig registrering 

av medicinska fall. asbestindustrins aggressiva 

världsomfattande lobbyverksamhet siktar alltmer 

in sig på utvecklingsländerna nu när asbesten är 

helt förbjuden i mer än 40 länder. Utvecklingsländernas 

import av krysotil från Ryssland, 

Kazakhstan, Kanada and Brasilien ökar fortfarande. 

”asbest är orsaken till ett dödsfall 

var femte minut. Idag dör årligen 

fler byggnadsarbetare av asbestexponering 

än av fall i arbetet. Vi 

arbetar för ett totalförbud mot 

asbestanvändning och för att människor 

som är i riskzonen för exponering av detta 

dödliga ämne ska få fullt skydd.” säger 

Generalsekreterare anita Normark. 

2006 bidrog BTI till att ILO antog en resolution om asbest genom att kräva att ILO ska ställa 

sig bakom ett totalförbud mot användning av alla former av asbest och material som innehåller 

asbest i samtliga ILO:s medlemsländer och verka för identifiering och korrekt hantering 

av alla former av asbest. I vårt brev till nationella regeringar krävde vi att sjukdomar till 

följd av asbest måste elimineras och begärde möten med berörda ministerier. Våra kampanjaktiviteter 

har fått både WHO och ILO att kräva nationella handlingsprogram och att erbjuda 

de nationella regeringarna stöd och tekniskt samarbete. 

Under kongressperioden har BTI arbetat för ett globalt förbud mot användning av asbest 

– som för närvarande till 90 % används i cementprodukter - genom införande av säkrare 

produkter, skydd för arbetarna mot asbestexponering och tillämpning av ILO:s konvention nr 

162 med tillhörande rekommendation som minimistandard. Vi har också drivit kampanjer 

för de asbestdrabbades rättigheter, för att de ska få rättslig och medicinsk hjälp och korrekt 

kompensation. BTI:s delegationer, särskilt i asien, har deltagit i ett antal regionala och 

nationella möten om asbestanvändning på arbetsplatser.

BTI har haft ett nära samarbete med internationella 

organisationer som ILO, WHO, 

ISSa, UITBB, IaLI (International association 

of Labour Inspection) m.fl. för att driva 

på arbetet för ett totalförbud. I juli 2008 

deltog BTI i den XVIII:e Världskongressen för 

arbetsmiljö i Seoul, Korea. Medlemsförbund 

från Korea, Filippinerna, Japan, Indonesien 

och Indien presenterade sina initiativ för 

att göra något åt riskerna. BTI upprepade 

sitt krav på förbud av tillverkning, handel 

och användning av alla typer av asbest och 

produkter som innehåller asbest. BTI anordnade 

ett symposium – ”Internationell facklig 

kampanj för totalförbud mot användning 

av asbest och förebyggande av asbestsjukdomar” 

– som samlade ca 80 deltagare, 

däribland fackliga företrädare, medicinska 

experter, miljökonsulter och jurister från 

Kanada, australien, Japan, Indien, Korea, 

Hongkong, Filippinerna, m.fl. länder. 


Positiv utveckling på nationell nivå: 

- Mars 2008: Ministern för miljö och turism 

i Sydafrika meddelade att användning, 

bearbetning och tillverkning av all asbest 

eller produkter innehållande asbest ska 

förbjudas. 

- Januari 2008: Brasiliens regering inför 

en lagstiftning för tillämpning av ILO:s 

konvention nr 167 om hälsa och säkerhet 

vid byggnadsverksamhet med tillhörande 

rekommendation. Brasilien ratificerade 

konventionen i maj 2006 efter en lång 

facklig kampanj och diskussioner i den 

nationella trepartssammansatta arbetarskyddskommittén. 

- Februari 2007: Efter sex års nationell 

och internationell kamp välkomnade de 

australiska fackförbunden en överenskommelse 

enligt vilken James Hardie Industries 

accepterar sitt ansvar för en garanterad 

fond för kompensation till sina australiska 

asbestoffer. 

Vid BTI:s internationella konferens i Wien i februari 2008 möttes 80 delegater från byggnadsarbetarförbunden 

i 33 länder för att diskutera hur man skall kunna driva igenom ett 

världsomfattande förbud mot användning av krysotil. BTI:s har fortsatt driva sin kampanj 

med krav på ett globalt förbud och koncentrerar sig på fyra punkter: att utmana den globala 

industrin, utöva påtryckningar på importerande länder att använda alternativa material 

och på exportländerna att konvertera sin industrni, att skydda arbetarna och användarna 

mot exponering, och försvara de drabbades rättigheter. Rätten till en trygg arbetsmiljö är 

en allmän mänsklig rättighet och den farliga exponeringen som byggnadsarbetare utsätts 

för måste betraktas som ett prioriterat problem för alla regeringar. BTI antog en deklaration 

i Wien, där man uppmanar regeringar och arbetsmarknadens parter i alla länder att 

omedelbart vidta åtgärder för att utveckla nationella handlingsprogram för eliminering av 

asbestrelaterade sjukdomar genom att följa ILO:s och WHO:s rekommendationer och genom 

att förbjuda all brytning, tillverkning, återvinning och användning av alla former av asbest 

och material som innehåller asbest. UITBB, ILO, Världshälsoorganisationen, Internationella 

Socialförsäkringorganisationen (ISSa) och Internationella Sekretariatet för asbestförbud 

deltog i konferensen. 

BTI har organiserat flera utbildningsmöten och seminarier om förebyggande av olyckor och 

ohälsa, med fokus på förebyggande åtgärder mot yrkesrelaterad cancer som orsakas av 

ämnen som dagligen förekommer inom byggnadsindustrin, såsom asbest och kvartsdamm, 

och av många kemikalier som används i möbel- och skogsindustrin. 

Cancer 

Byggnads- och träarbetare exponeras för en mängd farliga ämnen i sitt arbete, av vilka 

man vet att en del är cancerframkallande. Damm, ångor och många kemiska ämnen som 

används inom våra branscher kan varje år orsaka cancer och leda till ett outsägligt lidande 

och svårigheter för hundratusentals familjer. Exponering för dammiga miljöer med asbest, 

kvartsdamm och trädamm kan orsaka lungcancer och cancer i andningsvägarna. att ångor 

från svetsning, diesel och asfalt är cancerframkallande är väl känt. Bekämpningsmedel som 

19

20 


används i skogsindustrin och vid träbehandling 

är livsfarliga, och många lösningsmedel 

som ingår i lim, hartser, färger och träbehandlingsmedel 

är hälsofarliga. Krysotilasbest 

är den mest utbredda cancerrisken för 

arbetare inom byggnadssektorn. 

BTI:s cancerkampanj omfattar information 

och utbildning för fackföreningar på typiska 

arbetsplatser där exponering förekommer 

inom våra branscher, lagar om rätten till 

information om farliga ämnen, standarder, 

fackliga rättigheter, informationskällor och 

förslag till förebyggande åtgärder, ersättningsmaterial, 

teknik och kontroll av arbetsorganisationen, 

personlig skyddsutrustning 

och uppbyggnad av självförtroende och 

kampvilja hos de fackliga representanterna, 

arbetsplatsombuden och medlemmarna 

i kampen för att eliminera eller minska 

exponeringen. 

I vår avtals- och lobbyverksamhet samarbetar 

vi också med ILO, WHO, ISSA och IALI. 

BTI har uppmanat nationella regeringar 

och lokala myndigheter att vidta förebyggande 

åtgärder mot användning av gifter 

i egenskap av arbetsgivare och kunder 

(inom byggnads- och skogsupphandling) 

och i egenskap av lagstiftare och kontrollpolitiska 

instanser. BTI har också bedrivit 

lobbyverksamhet hos både Världsbanken, 

de regionala utvecklingsbankerna och hos 

företagen för att få stopp på användningen 

av asbest och andra kända cancerframkallande 

ämnen. 

”En världsomfattande epidemi av yrkesrelaterad 

cancer orsakar en arbetares 

död varje minut. Det motsvarar nästan 

en tredjedel av alla arbetsrelaterade 

dödsfall! Men denna tragedi ignoreras 

av både myndigheter och arbetsgivare. Vi har 

utökat vår asbestkampanj till att omfatta andra 

cancerogena ämnen inom våra branscher”, 

säger anita Normark. 

Cancer, nej tack! Mer än 115 förbund (inklusiv 

för första gången det palestinska) organiserade 

internationella, nationella och lokala 

evenemang för att uppmärksamma dagen 

2008 - massdemonstrationer, protestmöten, 

brev till regeringar, utbildning etc. 

BTI har tagit fram ett faktablad om cancer inom sina branscher och framfört viktiga krav till 

regeringarna: ratificering och implementering av ILO-konventionerna nr 139 om yrkescancer, 

nr 162 om asbest, nr 155 om arbetarskydd och arbetsmiljö, nr 167 om säkerhet och hälsa 

vid byggnads- och anläggningsarbete och nr 170 om säkerhet vid användning av kemiska 

produkter. Ytterligare material med länkar till resurssidor har lagts ut på vår hemsida. 

BTI har ett nära samarbete med EBTF och NBTF för att se över lagstiftningen om cancer i 

Europa, som för närvarande inte omfattar kvartsdamm (den tredje största cancerorsakaren). 

Internationella Minnesdagen för arbetslivets offer 

Den 28 april varje år högtidlighåller medlemsförbunden runtom i världen Internationella 

Minnesdagen för arbetslivets offer, en permanent organiseringskampanj. Vår slogan var “ditt 

jobb ska förse dig med ditt levebröd – inte förorsaka din död” för att belysa möjligheterna


att förhindra och förebygga olyckor och sjukdomar på arbetsplatserna. Varje år omkommer 

ca. 100 000 byggnadsarbetare på sina arbetsplatser på grund av illegala och dåliga 

arbetsförhållanden. 

2007 presenterade BTI:s generalsekreterare Global Unions kampanj mot yrkesrelaterad 

cancer för WHO och krävde nationella handlingsplaner för att förhindra exponering för 

damm, ångor och kemiska produkter som är kända för att orsaka cancer. Hon manade också 

till ett totalförbud och nationella handlingsprogram för att eliminera asbestsjukdomarna. 

Kvinnors arbete och hälsa 

Varken forskare, arbetsgivare, beslutsfattare eller – ibland - fackliga organisationer, eller 

kvinnorna själva, tar kvinnors arbetsrelaterade hälsoproblem på allvar. Könssegregering i 

arbetet underminerar hälso- och säkerhetspolitikens effektivitet. Kvinnor har ofta monotona 

arbetsuppgifter med höga produktivitetskrav och liten kontroll över innehållet i sitt arbete. 

Dåliga arbetsvillkor leder till stress, som i sin tur leder till en lång rad fysiska problem, hjärt- 

och kärlsjukdomar och sjukdomar i mage och tarm. BTI har utarbetat ett material om ”Kvinnors 

arbete och hälsa”, som har lagts ut på BTI:s hemsida. 

BTI:s internationella arbetsmiljöskommitté har ersatts av ett globalt BTI-nätverk för arbetsmiljö. 

Denna nya kommunikationsform har lett till ett framgångsrikt informationsutbyte med 

medlemsförbunden om asbest, cancer och Minnesdagen för arbetslivets offer. 

HIV/Aids 

BTI afrika har fortsatt att integrera denna fråga i sina aktiviteter, bl.a. när det gäller arbetsmiljö 

och jämställdhetsfrågor. 

I juni 2007 anordnade BTI afrika och Mellanöstern ett seminarium om HIV/aIDS. Medlemsförbunden 

målade upp de olika utmaningarna och erfarenheterna samt utvärderade de 

nuvarande fackliga aktiviteterna mot HIV/aIDS. Rapporterna visade på stigande infektionsnivåer 

bland den arbetande befolkningen och också växande arbetslöshet på grund av 

HIV/aIDS. Rapporterna betonade hur kulturella förhållningssätt, myter och tro, bristande 

medvetenhet och ojämnt fördelat stöd från arbetsgivarnas sida hindrar fackliga insatser och 

aktioner mot HIV/aIDS. Medlemsförbunden rapporterade om policies och program som satts 

igång, inklusive ingångna kollektivavtal om HIV/aIDS. 

Seminariet avslutades med beslut om ett afrikanskt ramverk för bekämpning av HIV/aIDS, 

där man beskriver situationen i regionen, sammanhang där facket kan göra insatser och 

de strategier och redskap som facket förfogar över i kampen mot denna pandemi. Vid 

seminariet som ägde rum i Johannesburg i Sydafrika deltog 40 fackliga aktivister från BTIförbund 

i 18 länder. Även International Organization for Migration (IOM) och Public Services 

International (PSI) var representerade vid seminariet. 

MIGRERaNDE aRBETSTaGaRES RÄTTIGHETER 

En annan fråga som BTI prioriterar är att verka för att migrerande arbetstagares rättigheter 

respekteras. alla arbetare, oberoende av sin rättsliga status, har rätt till en trygg sysselsättning 

och rimliga arbetsvillkor. Vi har fokuserat på praktiska sätt att ge hjälp och stöd till 

migrerande arbetare inom våra branscher. 

21

22 


- Stöd för en rättighetsbaserad 

migrationspolitik 

BTI har bedrivit en kampanj för 

ratificering och implementering av 

relevanta ILO-konventioner och en 

översyn av nationell arbetsmarknadslagstiftning 

för att säkerställa att 

den är i överensstämmelse med 

ILO:s normer. Medlemsförbunden har 

lobbat hos sina regeringar för ratificering 

av två ILO-konventioner, nr 97 

och nr 143, som särskilt gäller migrerande 

arbetskraft, och uppmanat 

de regeringar som har ratificerat 

konventionerna att också till fullo 

omsätta dem i praktiken. 

- Förhandlingar med arbetsgivare och 

regeringar 

Regeringar och arbetsgivare försöker hindra 

migrerande arbetare från att gå med i facket. 

Det är frånvaron av fackföreningar som gör det 

så lätt att exploatera migrerande arbetare. BTI 

har verkat för kollektivavtals förhandlingar för 

”arbetarnas usla löner och bostadsförhållanden 

står inte i någon relation till det 

välstånd som råder och de inkomster 

som normalt betalas i emiratet. Levnadsförhållandena 

är fjärran från godtagbara, 

särskilt om man jämför med de lägenheter som 

byggs i stora mängder!”, sade Dick van Haaster, 

FNV Bouw under ett två dagars besök av BTI 

och ILO i mars 2007. 

migrantarbetare och för avtal med arbetsgivarna. BTI har också använt sina internationella 

ramavtal, som exempelvis det med Royal Bam för migrerande byggnadsarbetare i Dubai. 

Ett internationellt ramavtal undertecknades med Royal Bam 2006. Företaget gick med på 

att betala godtagbara löner, att vara öppet för fackliga aktiviteter, att fullt ut respektera 

arbetarnas och fackets rättigheter, att tillhandahålla en anständig, sund och säker arbetsmiljö, 

att erbjuda utbildnings- och utvecklingsmöjligheter för sina anställda. Delegationen 

träffade Emiratens arbetsgivarorganisation och direktören vid myndigheten för allmänna 

projekt i Dubai – avdelningen för byggnadsprojekt. Den operative chefen vid Interbeton and 

Higgs & Hill visade dem runt på flera byggarbetsplatser (BaM utför flera utländska projekt 

under namnet Interbeton). Den fackliga delegationen uppmanade företagen att betala 

resekostnaderna för alla arbetare som rekryteras från utlandet och att häva förbudet mot 

facklig verksamhet. Under mellantiden bör de utländska företagen inleda konsultationer 

med arbetstagarnas representanter. Delegationen framförde också krav på “lika lön för lika 

arbete för alla arbetare, oberoende av deras ursprung och nationalitet”. 

- Bygga allianser med fackföreningar i andra länder 

artikel 7 i BTI:s stadgar främjar stöd och medlemskap. Medlemmar i BTI-anslutna förbund 

som är utstationerade utomlands ska på grundval av sitt medlemskap i hemlandet ha rätt 

till gratis rådgivning och information från medlemsorganisationen (-erna) i värdlandet. Om 

en medlem från ett medlemsförbund flyttar till ett annat land, skall medlemsorganisationen 

i det landet vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa och garantera att det fackliga 

medlemskapet löper vidare utan avbrott. 

Medlemsförbund i hemländer och värdländer har undertecknat bilaterala och multilaterala 

avtal och utbytt information för att främja de migrerande arbetarnas rättigheter och organisera 

dem fackligt.

I mars 2007 undertecknade två BTI-förbund en 

avsiktsförklaring om migrerande arbetskraft 

i Nepal. avsiktsförklaringen undertecknades 

av förbundet i värdlandet, Timber Employees 

Union Peninsular Malaysia (TEUPM), och 

förbundet i hemlandet Nepal, Central Union 

of Painters, Plumber, Electro and Construction 

Workers (CUPPEC). Syftet var att organisera de 

över 70 000 nepalesiska migrantarbetarna i 

Malaysias skogsindustri. De två förbunden kom 

överens om att samarbeta när det gäller strategi, 

utveckling och genomförande av ett organiseringsprogram. 

Vidare ville båda förbunden 


BTI och General Federation of Bahrain Trade 

Unions (GFBTU) genomförde ett två dagars 

seminarium i Bahrain i juli 2007. Sju förbund 

samlades och bildade ett gemensamt nationellt 

byggnadsarbetarförbund för att bättre 

och mer effektivt kunna organisera, representera 

och försvara byggnads arbetarna, 

både de inhemska och de utländska. 

Omkring 70 % av de 100 000 arbetarna i 

landets byggnadsindustri är migranter från 

Syd- och östasien (de flesta från Kerala i 

Indien). Cirka 2 000 migrantarbetare organiserades. 

verka för en politik till stöd för migrerande arbetare i både Malaysia och Nepal. Det första 

pogrammet handlade om att tillsätta en projektorganisatör som utbildats av CUPPEC och 

med TEUPM som värd. Projektorganisatören samarbetade med TEUPM:s medlemsrekryterare 

och ledare med organisering av migrerande arbetare från Nepal i Malaysias skogsindustri. 

För att stötta dessa ansträngningar samtyckte CUPPEC till att utarbeta en serie fackligt 

utbildningsmaterial i Nepal. Detta projekt ingår som en del i BTI:s migrationsprojekt för 

asien-Stillahavsområdet, med stöd från FNV. 

- Ta kontakt med migrerande arbetare för att organisera dem i facket och säkerställa 

lika lön för samma arbete för alla arbetare, oberoende av deras ursprung 

eller nationalitet. 

Några exempel på framgångsrik organisering av migrerande arbetare: 

Ryssland: 3 635 arbetare, huvudsakligen från Tadjikistan, Uzbekistan och Kirgisistan har 

organiserats. Cirka 170 000 Euro i obetalda löner har drivits in av förbundet. 

Centralasien: 200 migrerande arbetare organiserade av förbundet i Kazakhstan under 

2008. 

Hongkong: BTI:s medlemsförbund har samarbetat med en nepalesisk NGO för att bilda det 

nepalesiska byggnadsarbetareförbundet, vars medlemmar är nepalesiska migranter och 

invandrade arbetare. 

Malaysia: BTI-förbund har organiserat och integrerat över 1 000 migrerande arbetare i den 

fackliga strukturen. 

Sydkorea: Klausuler har tagits med i kollektivavtal där man kräver lika lön för inhemska och 

migrerande arbetare. 

Bahrain: Två fackklubbar har börjat rekrytera framför allt sydasiatiska arbetare. antalet 

medlemmar i förbundet har ökat med 50 %. 

- Utbildning och information till fackets medlemmar 

Som en reaktion på oron för migrantarbetare och främlingsfientlighet antog BTI i Europa en 

resolution i Skopje 2006, där man krävde lika rättigheter för alla migranter. I resolutionen 

krävde vi integration och delaktighet för migrerande arbetare i de fackliga strukturerna; 

starkare relationer mellan lokala arbetare och migranter för att förebygga främlingsfientliga 

tendenser; och förbättrad rättslig status för alla migranter, inklusive papperslösa arbetare. 

BTI:s Europaregion har också försökt få till stånd ett bättre skydd av migrerande arbetare 

genom att starta det Europeiska nätverket för migrerande arbetskraft (ECMIN). 

23

24 


I en första fas tog BTI initativ till ett nätverk 

för byggnadsarbetare, ”European Construction 

Mobility Information Net (ECMIN)”, med 

medlemsförbunden IG BaU (Tyskand) och 

UNIa (Schweiz). I den andra fasen har EBTF 

tagit över projektet som nu finansieras av 

Europeiska kommissionen. Högsta prioritet 

för projektet är att förse blivande migrantarbetare 

inom EU med exakt och lättillänglig 

information om de för sektorn viktigaste och 

“Migration är en nyckelfråga för nästan 

alla europeiska länder och medlemsförbund. 

Vi har koncentrerat oss på 

två saker: Å ena sidan på vikten av att 

integrera och organisera migrerande 

arbetare, å andra sidan på BTI:s och de europeiska 

förbundens migrationspolicys. I våra 

principer ingår lika rättigheter för alla och 

nödvändigheten att motverka social dumpning 

och främlingsfientlighet”, säger Vasco Pedrina, 

UNIa i Schweiz 

specifika arbets villkoren i de viktigaste värdländerna (“var informerad innan du ger dig av”) 

och facklig kontaktinformation. Det viktigaste redskapet för att skaffa sig denna information 

är den flerspråkiga webbsidan (först polska, sedan rumänska, senare andra stora migrantspråk). 

Hemsidan lades ut i början av sommaren 2009. Den innehåller den viktigaste 

bransch specifika informationen om arbetsvillkor såsom löner, arbetstider, övertidsersättning, 

dag- och veckotraktamenten, bostadsregler, semester- och pensionsplaner och en del 

andra frågor av intresse. 

Eftersom många migrantarbetare saknar grundläggande information och kontakt med 

facket i värdlandet, har BTI:s kontor för asien-Stillahavsområdet tagit fram ett “pass” för 

migrerande arbetares rättigheter som en del av det regionala migrationsprojektet. Detta 

“pass” innehåller information om migrerande arbetares rättigheter i Hongkong, Malaysia, 

Bahrain och Taiwan samt migrantarbetarnas grundläggande internationella rättigheter som 

utarbetats av FN och ILO. Det innehåller också en detaljerad lista över saker som migrerande 

arbetare bör veta och sådant som de inte bör göra när de flyttar. “Passet” har översatts 

till nepalesiska och skickats ut i Malaysia, Hongkong och Filippinerna. Under 2009 

skall det översättas till vietnamesiska och indonesisk Bahasa. 

BTI har också understrukit hur viktigt det är att bedriva kampanjer och nätverksarbete 

bland de lokala arbetarna, frivilligorganisationerna och migrantföreningarna. BTI har lagt 

in en migrationssektion på sin hemsida, och ett globalt internetbaserat diskussionsforum 

som 120 fackliga medlemmar deltar i via e-post. Detta e-verktyg har växt mycket snabbt 

och har varit framgångsrikt med att förse deltagarna med material och information om hur 

man organiserar migrantarbetare, om de problem man möter och om större genombrott i 

organiseringsarbetet. 

BTI har också gripit in i en del fall, t.ex. när 54 burmesiska migrantarbetare, som hade 

tvingats i exil av ekonomiska och politiska skäl, dog i Thailand (2008). Vi har också organiserat 

solidaritetskampanjer online, t.ex. mot ETa ascon (2007), som deporterade 200 

migrantarbetare och förvisade indiska, nepalesiska, bangladeshiska och pakistanska byggnadsarbetare, 

och kampanjer inför Internationella Migrantdagen den 18 december, med 

uppdateringar på BTI:s hemsida. 

BTI:s arbete för att organisera migrantarbetare har spritts till och erkänts av alla regioner. 

BTI har inbjudits att presentera sin strategi för olika organisationer, som Internationella 

migrationsorganisationen IOM (IOM-seminariet: “Låt arbetsmigrationen arbeta för utvecklingen”, 

Genève, 2007); Internationella konferensen till försvar och främjande av migrantarbetarnas 

rättigheter i Sydkorea (2007); Globalt forum för migration och utveckling (2007 

och 2008). BTI har organiserat en diskussionspanel om “fackliga strategier för rekrytering av 

migrerande arbetare” i Genève (2007).


FÖRHANDLINGAR OM INTERNATIONELLA RAMAVTAL 

MED MULTINATIONELLA FÖRETAG 

Företagen är nyckelaktörer i den globala 

ekonomin och de kan ha direkt inflytande 

på fattigdomen. Internationalen har fortsatt 

att utveckla en konstruktiv social dialog 

med de multinationella företagen och att 

driva kampanjer för att arbetstagarnas 

rättigheter ska ingå som en del i de internationella 

ramavtalen. 

De gångna fyra åren har präglats av en 

positiv social dialog med flera multinationella 

företag som har lett till nya ramavtal 

inom byggnadssektorn: Italcementi (Italien, 

2008), Royal VolkerWessels Stevin NV 

(Nederländerna, januari 2007), Staedtler 

(Tyskland, november 2006) och Royal Bam 

(Nederländerna, april 2006). Hittills har 

BTI fått igenom 13 avtal. Dessa avtal gäller 

företagens samtliga verksamheter, inklusive 

dotterbolag, entreprenörer, underentreprenörer, 

leverantörer och samriskföretag. avtalen omfattar 

församlings- och föreningsrätt, rätt till kollektiva 

avtals förhandlingar, frihet att välja anställning, 

icke-diskriminering, förbud mot barnarbete, 

betalning av löner som går att leva på, rimliga 

arbetstider, arbetsmiljö, arbetstagarnas välfärd, 

utbildning, iakttagande och implementering av 

arbetsmarknads- och sociala trygghetslagar. 

En BTI-delegation till Dubai välkomnade 

Interbeton’s fortlöpande förbättringar av 

bostäderna för omkring 3 000 migrantarbetare 

i Golfen. Interbeton har betalat arbetarnas 

rekryteringsavgifter, visum och resekostnader, 

vilket lagen föreskriver, men det 

är ändå många lokala byggnadsföretag som 

inte betalar. Som ett resultat av BTI/FNVdelegationens 

besök har Interbeton bildat 

en kommitté för företagets sociala ansvar, 

som har formulerat en policy om detta. BaM 

diskuterade också införandet av arbetsmiljökommittéer 

och att involvera underleverantörerna 

i arbetsmiljöutbildningen. 

Vi har också fortsatt att påverka andra företag att 

respektera de internationella normerna på arbetsmarknaden och att ta sitt samhällsansvar i 

alla länder där de är verksamma. 

BTI och dess medlemsförbund har medverkat i olika referensgruppsresor och har utvecklat 

sin kapacitet att kontrollera att de multinationella företagen efterlever de internationella 

ramavtalen. Här är några exempel: 

I mars 2008 besökte en BTI-delegation Nelson Mandela Stadium i Port Elizabeth och Soccer 

City Stadium i Johannesburg som byggs inför Fotbolls-VM i Sydafrika 2010. Nelson Mandela 

Stadium och Soccer City är samriskföretag som bildats av det sydafrikanska bolaget 

Grinaker-LTa och Interbeton, som ingår i den nederländska Royal BaM-koncernen. BTI 

hade bjudits in av Interbeton för att inspektera byggarbetsplatserna, efter det att BTI hade 

tecknat ett IFa med Royal BaM-gruppen 2006 och referensgruppen hade krävt ett möte. 

Delegationen fann arbetsförhållandena godtagbara på båda byggarbetsplatserna, där BTI:s 

medlemsförbund National Union of Mine Workers (NUM) är erkänt som förhandlingspartner. 

Grinaker-LTa och Interbeton har underhållit goda relationer med facket, vilket har lett till 

godtagbara arbetsvillkor. Men förhållandena vid Grupp 5:s byggarbetsplats ansågs inte vara 

25

26 


acceptabla, eftersom bara 50 av cirka 1 400 arbetare på arbetsplatsen var anställda hos 

Grupp 5 och resten kom från en mängd underleverantörer. arbetsmiljön på arbetsplatsen 

uppfyllde inte de grundläggande kraven och arbetarna från Zimbabwe var antingen underbetalda 

eller fick ingen betalning alls. I Royal BaM:s referensgrupp ingick CNV Hout en Bouw 

och FNV Bouw, Nederländerna, ordföranden i tyska Wayss & Freytag Ingenieurbau aG:s företagsråd, 

det Europeiska företagsrådet samt BTI. 

I augusti 2007 genomförde BTI, Fellesforbundet, Norsk arbeidsmandsforbund och Tamico en 

översyn av avtalet med Veidekke aSa, Norge vid ett Veidekke aSa-projekt kallat Noremco i 

Tanzania. Noremco har betalat löner som ligger väl över den stadgade minimilönen. Man har 

också uppfyllt arbetsmiljönormerna och fokuserar på förebyggande åtgärder mot några av 

de vanligaste hälsoproblemen som diarré, malaria och HIV. Ett kollektivavtal mellan Tamico 

och Noremco undertecknades i augusti 2007. Men inspektionsgruppen sade till Noremco att 

deras lägsta löner inte var tillräckliga för att tillgodose arbetstagarnas och deras familjers 

grundläggande behov, och bolaget lovade att uppfylla alla nya lagstadgade minimilönekrav. 

Bolaget har funnits i afrika sedan 1981 och har cirka 360 anställda i landet. 

Medlemsförbunden och de Europeiska företagsråden i de multinationella företagens 

hemländer har spelat en viktig roll när det gäller att få igång, förhandla och genomföra 

internationella ramavtal. Närvaron av serbiska medlemsförbund i Strabag:s företagsråd 

har t.ex. i hög grad bidragit till att intensifiera den sociala dialogen med dotterbolagen och 

att komma till rätta med upprepade överträdelser som facket rapporterat. I en del fall har 

medlemsförbunden fört fram klagomål genom BTI, som i fallen med Lafarge (Korea och 

Honduras 2007) och Staedtler (2008). 

De fackliga nätverken har också varit avgörande när det gällt att komma igång, förhandla 

och genomföra internationella ramavtal: 

2007 såg ad-hoc-arbetsgruppen över de gångna erfarenheterna med internationella 

ramavtal, särskilt vad gäller förhandlingar, standarder, omfattning, kontroll och genomförande 

för att sedan utveckla modellriktlinjer för framtida avtalsarbete. 

Gruppen har utarbetat en ny modell för ramavtal som ska ligga till grund för förhandlingar 

med företagen och ska omfatta dotterbolag, entreprenörer, leverantörer och samriskföretag. 

Implementeringen och kontrollmekanismerna har stärkts. 

Ordalydelsen i ramavtalet med Faber Castel har setts över, särskilt vad avser implementeringen 

och övervakningen, som har stärkts. 

En panel om internationella ramavtal (Genève 2007) konstaterade att avtalen är viktiga som 

organiseringsverktyg och att medlemsförbunden måste spela en större roll i detta arbete. 

Uppbyggnad av internationella fackliga nätverk för byggföretag. I juni 2008 genomförde 

BTI och EBTF en gemensam global byggkonferens i Lissabon, Portugal för europeiska före- 

tagsråd och fackliga representanter från 

Vinci, Bouygues, Hochtief, Skanska, Eiffage, 

Strabag och Bilfinger Berger. Deltagarna 

har byggt upp fackliga nätverk på regional 

och internationell nivå för sina respektive 

företag. Nätverken har tillhandahållit information 

och fakta för att stärka förhand- 

BTI:s första världskonferens för cement som 

ägde rum i Portugal i juni 2007 bekräftade 

hur viktiga de fackliga nätverken är inom 

cementsektorn. De har lett till att Italcementi 

och Lafarge ger hög prioritet åt arbetsmiljön, 

efterlevnaden av standarder och utveckling 

av en systematisk satsning på införandet av 

desamma.


lingsförmågan i varje företag och land. Fackliga nätverk som når utanför EU finns för Holcim 

(Schweiz), Eiffage (Frankrike), Etex (Belgien) och Skanska (Sverige). 

BTI har hållit flera seminarier i regionerna för att uppmuntra medlemsförbunden att dra 

nytta av våra ramavtal i arbetet med att organisera arbetare på plats och stärka deras rättigheter. 

I Nordamerika har det förts en dialog mellan Skanska, Turner och Hochtief. Man har 

också anordnat seminarier i Kuala Lumpur (2006) med Hochtief för ett meningsutbyte om 

tillämpningen av ramavtalet mellan BTI, Hochtief och IG BaU. 

KRAV PÅ REFORMERAD GLOBAL STYRNING 

Internationalen har fortsatt att arbeta med 

de tre pelarna för framtidens byggnadsindustri 

– ekonomisk bärkraft, miljöskydd 

och socialt ansvar. Nationella upphandlingsreformer 

är på väg, men de omfattar 

fortfarande bara ett begränsat antal sociala 

mål i de nationella upphandlingsreglerna 

och -dokumenten. ILO:s konvention nr 94 

bör användas som redskap för goda arbetsvillkor 

i offentliga kontrakt. Upphandlingspolicyn 

är ett sätt att skapa goda arbetsvillkor 

och förhindra att företagen utnyttjar 

migrantarbetarna. 

BTI deltog aktivt i World Urban Forum III (i Kanada 2006) 

och IV (i Kina i december 2008) och och krävde att 

kommunpolitikerna ska förbättra arbetsvillkoren inom 

byggbranschen. 

I många år har BTI aktivt verkat för att få in sociala 

klausuler i offentliga kontrakt med de multilaterala 

utvecklingsbankerna. Framför allt har BTI arbetat för att 

nya sociala klausuler ska ingå i de standarddokument 

för upphandling som används av Världsbanken. De nya 

sociala normerna introducerades i maj 2005 efter att ha 

harmoniserats och antagits av 13 multilaterala utvecklingsbanker. 

BTI har också arbetat med utvecklingen 

av IFC (International Finance Corporation) Performance 

Standard 2, som introducerades i april 2006, och med 

olika branschspecifika sociala ersättningsnormer. Det 

BTI och ILO har tillsammans med 

FN Habitat och kommunal politiker 

diskuterat goda arbetsvillkor 

i en urbaniserad värld när det 

gäller upphandling, främjande av 

det goda arbetet, sysselsättning, 

arbetsmiljö, miljön, kompetensutveckling 

och migrantarbetare. 

BTI:s dokument underströk att 

kommunal politikerna skulle kunna 

vara pådrivande för förändring, 

eftersom lokala myndigheter och 

politiker hör till byggnadsindustrins 

största kunder. anita Normark träffade 

chefen för FN Habitat i Haag 

i september 2007. FN Habitat gick 

med på att främja införandet av 

”det goda arbetet” i kommunala 

upphandlings policys. 

har förekommit ett mycket begränsat antal sociala mål i de nationella upphandlingsreglerna 

och –handlingarna. Även om det nu finns ett större antal identifierbara sociala målsättningar 

i de standarddokument för upphandling som används av de multilaterala utvecklingsbankerna, 

så återstår det fortfarande frågor vad gäller implementering och genomförande. 

Det är inte ens alltid som man uppfyller så grundläggande åtaganden som till exempel 

arbetsmiljö. 

27

28 


2006 beslöt Världsbankens utlåningsinstitut 

för den offentliga sektorn, International 

Bank for Reconstruction and Development 

(IBRD) och International Development 

association(IDa), att följa exemplet från 

bankens utlåningsinstitut för den privata 

sektorn, International Finance Corporation 

(IFC), som kräver att alla företag som lånar 

pengar från IFC skall leva upp till de grundläggande 

sociala normerna. 2007 integrerade 

banken IFC:s sociala normer i sitt standarddokument 

för upphandling av arbete, 

som används vid all projektutlåning och är 

av särskild betydelse för infrastrukturprojekt 

som finansieras av banken. I ett andra 

steg stöder Världsbanken att det nya kravet 

på kärnarbetsnormer inkluderas i harmoniserade 

standarddokument, som används 

Världsbanken har gått med på att rätten till 

facklig organisering och kollektiva avtalsförhandlingar 

blir obligatoriska i alla infrastrukturprojekt 

som finansieras av Världsbanken. 

Banken har också gått med på att 

göra icke-diskriminering till en bindande 

regel för företag som deltar i upphandlingar 

av projekt som finansieras av banken. BTI 

deltog i högnivådiskussioner med banken 

i januari 2009, där tjänstemännen bekräftade 

att de nya åtagandena skall införas 

i juli 2009. anita Normark sade: “Det har 

tagit lång tid, och dessa rättigheter och skyldigheter 

skulle säkert inte ha introducerats 

utan BTI:s fleråriga arbete och diskussioner 

med banken om varför vi behöver dessa 

standarder. Nu när vi har det på plats, kan 

vi verkligen börja organisera oss för att se 

till att de omsätts i praktiken på alla byggarbetsplatser.” 

både av alla regionala utvecklingsbanker och av Världsbanken. En del av dessa regionalbanker 

har redan inlett sina egna förfaranden för att inkludera kärnarbetsnormerna som ett 

lånekrav för sin projektfinansiering. I början av 2007 ägde det rum uppföljningsmöten med 

Världsbanken om implementeringen av de nya kraven för projektfinansiering. BTI arbetar 

vidare för att se till att det nya kravet på ILO:s kärnarbetsnormer verkligen tillämpas. 

Det är mycket som förändrats sedan ILO:s konvention nr 94 om sociala klausuler i kontrakt 

där offentlig myndighet är part, antogs för över sextio år sedan. Många länder har moderniserat 

sina upphandlingsregler och –förfaranden, och Världsbanken har infört nya sociala 

klausuler för att möta kraven i ILO:s grundläggande normer för arbetsmarknaden. 2007 

gjorde ILO en översyn av tillämpningen av konvention 94, och 2008 deltog BTI i diskussionen 

om denna översyn på Internationella arbetskonferensen. 

BTI underströk att ILO:s konvention 94 garanterar löner som inte är mindre förmånliga 

än gängse löner, vilket vi anser vara avgörande för en rättvis konkurrens, för att undvika 

dumpning och bekämpa exploatering. BTI har nått fram till bra överenskommelser med 

CICa (Confederation of International Contractors’ association), där det fastställs att sociala 

klausuler om fackliga rättigheter, kollektivavtalsförhandlingar, barnarbete, jämställdhet 

och arbetsmiljö behövs för att skydda arbetstagarnas rättigheter och förhindra otillbörlig 

konkurrens. BTI sade till den Internationella arbetskonferensen att konvention nr 94 borde 

göras mer allmänt känd och ratificeringen av den drivas på. aktiviteter för genomförande av 

K94 bör bl.a. innebära diskussioner om sociala klausuler i offentliga kontrakt och offentig 

upphandling på nationell och regional nivå. BTI vill också att ett protokoll ska tillfogas K94 

för tillägg av fler sociala normer, vilket innebär att konventionen uppdateras med Världsbankens 

och IFC:s krav. 2007 deltog medlemsförbund från hela världen i en BTI-diskussion 

om “Byggkontrakt och arbetstagarnas rättigheter”, där BTI förklarade att ILO-översynen gav 

byggnadsarbetarförbunden tillfälle att diskutera om ILO-konventionen behöver uppdateras 

och att inleda en dialog med regeringar och arbetsgivare om vad som behöver göras för 

att förbättra byggnadsarbetarnas arbets- och levnadsvillkor med hjälp av sociala skyddsklausuler 

i offentliga kontrakt. Medlemsförbunden mobiliserade för att bli konsulterade när 

regeringarna förberedde sina svar till grund för ILO:s översyn.


BTI tog upp migrations- och upphandlingsfrågor vid World Economic Forum, när den snabba 

tillväxten i storstäder runtom i världen debatterades i Davos. En grupp företagsledare från 

byggföretagen möts varje år i Davos, vilket ger den fackliga delegationen tillfälle att utmana 

företagsledarna i frågor om sysselsättningen och den sociala dimensionen vid bekämpningen 

av klimatförändringarna genom att trycka på det akuta behovet av en global agenda 

för “gröna jobb”. 

Uppbyggnaden av ett BTI-nätverk har stimulerat informationsutbytet om upphandlingsnormer. 

Man konstaterade bl.a. att det har införts förbättringar i upphandlingslagstiftningen 

i Indien, och att BTI arbetar med frågan i Ghana, Brasilien och Makedonien genom att stödja 

lobbyarbetet på nationell nivå. 

Målsättningen med BTI:s byggnätverksmöte, i Kenya i juli 2008, var att se över olika fackliga 

metoder för kampanjarbete, förhandlingar och organisering för anständigt arbete i byggsektorerna. 

Våra sydafrikanska förbund berättade om erfarenheterna från sin kampanj ”anständigt 

arbete inför VM 2010 och framåt”. De berättade om hur facket utnyttjar Fotbolls-VM 

2010 för att underlätta en facklig tillväxt inom byggnadssektorn genom att verka för anständiga 

jobb, organisera och förhandla om kollektivavtal med bra klausuler om arbetsmiljö, 

HIV/aIDS och sociala förmåner för arbetarna. 

Som ett annat exempel beskrev Ugandas byggnadsarbetarförbund hur IFC:s prestationsstandard 

2 kan användas för att underlätta organisering och avtalsförhandlingar. Förbundet 

har förhandlat fram ett kollektivavtal som innefattar alla ILO:s kärnarbetsnormer och 

kontrollerar efterlevnaden av dessa standarder på byggarbetsplatsen vid Bujagal-dammsprojektet. 

BTI besökte Uganda i juli och hösten 2007. Man har två utbildade skyddsombud 

och förbundet förhandlar om ett kollektivavtal. Förbund från Nigeria berättade om framgångar 

med förhandlingar, organiseringsarbete, arbetsmiljö, sektoriella kollektivavtal i Nigerdeltaprojektet 

och kampanjer mot kinesiska företags arbetarfientliga metoder. Förbunden 

från Kenya och Uganda beskrev hur de lyckats förhandla sig till specifika klausuler om HIV/ 

AIDS i sina kollektivavtal. Förbunden från Tanzania (TAMICO) och Ghana rapporterade om 

sitt deltagande i 2003-2006 års fas av ILO:s byggaktionsprogram - Construction Action 

Programme (CaP) – och hur förbunden säkerställer hållbarheten i de kunskaper och nätverk 

som utvecklats. Denna information var viktig för Kenyas och Ugandas byggnadsarbetarförbund 

när de gick in nästa fas av ILO CAP-projektet (2008-2010) . 

29

Varje kubikmeter illegalt virke innebär att minst fyra arbetare i produktionskedjan förlorar 

sina jobb. 12 000 m3 timmer som dagligen smugglas till Malaysia innebär arbetslöshet 

för 60 000 skogsarbetare i Indonesien. Delegaterna krävde en skogspolitisk 

utveckling som sätter människan i fokus och bidrar till att lindra fattigdomen.


organisering aV en gLobaL FaCKLig 

rÖreLse 

Under andra pelaren i strategiplanen för 2006-2009 har BTI sagt att ”vi ska organisera en 

global facklig rörelse”. Där talar vi om två handlingsplaner, nämligen: 1) BTI ska starta en 

samordnad global organiseringskampanj för att öka antalet betalande medlemmar med 

minst 10 %, och 2) vi ska stärka och utöka vårt fackliga utvecklings- och utbildningsprogram 

för att effektivt förbättra medlemsförbundens kapacitet. 

ORGANISERING OCH REKRYTERING 

Att bygga global representativitet 

Generellt sett är organisationsgraden inom byggnads- och träbranscherna relativt låg. Men 

den fackliga organisationsgraden varierar från region till region – de nordiska länderna når 

ibland upp till mer än 90 %; afrika, Latinamerika och asien/Stillahavsområdet ligger på 

under 10 %. Det innebär en stor utmaning, speciellt eftersom BTI-sektorerna kännetecknas 

av både otrygga jobb och farliga arbetsplatser, vilket gör att det fackliga skyddet är oerhört 

viktigt för arbetarna. 

Organisering och rekrytering är kärnan i BTI:s strategiplan och utgör hörnpelaren i alla BTI:s 

fackliga utvecklingsprojekt. Detta baserar sig på den grundläggande fackliga principen “tillsammans 

är vi starka” och manifesteras genom facklig organisering på arbetsplatserna och 

det internationella solidaritetsarbetet. 

Den globala organiseringskampanjen uppvisar en blandad bild, då vissa förbund har gjort 

stora kliv framåt, medan de intensiva antifackliga kampanjerna i andra länder har förhindrat 

ytterligare framsteg. 

Några exempel på BTI:s organiserings- och rekryteringskampanjer: 

I den arabiska projektregionen, som består av Jemen, Jordanien, Libanon, Egypten och 

Palestina, har ca 15 kollektivavtal undertecknats under perioden 2006-2007, och rekryteringen 

har uppgått till 1 500 per år. 

I afrika har organiseringsinitiativen i Västafrika resultaterat i 5 000 nya medlemmar per år, 

och i den engelskspråkiga subregionen i ca 39 nya kollektivavtal under BTI-projektets två 

första år. 

I Latinamerika har man haft en del stora framgångar. FETRACONSTRUCCION i Venezuela 

ökade sitt medlemsantal från 25 000 år 2006 till 48 000 år 2007, vilket också kommit till 

uttryck i en ökning av antalet betalande medlemmar för BTI. 

I Europa har medlemsvärvning och organisering stått i fokus samt aktuella trender I utvecklingen 

av nätverk för fackliga arbetsplatsombud, generationsväxling i fackförbund och att 

stödja unga fackliga medlemmar. Vissa kriterier utarbetades för framtidens fackförbund, en 

förutsättning för alla fackliga framgångar är att det finns en facklig samhällspolitisk vision 

och övertygande strategiska svar på djupgående förändringar I samhället och ekonomin. 

31

32 


I maj 2008 publicerade BTI en broschyr som innehåller uttalanden och artiklar om medlemsvärvning 

och organisering från mötena. BTI strävar efter att ge en vidare cirkel av fackliga 

medlemmar tillgång till idéerna och erfarenheterna. Förhoppningsvis leder detta till stimulerande 

diskussioner och nya arbetssätt samt till ökat utbyte av bästa praxis. 

Nå ut till migrantarbetarna 

I Bahrain har BTI-projektet inte bara satsat på organisering av migrantarbetare utan har 

också hjälpt till att omstrukturera den fackliga rörelsen. Vårt medlemsförbund, General 

Federation of Bahrain Trade Unions (GFBTU), har rekryterat omkring 2 000 migrerande 

arbetare, huvudsakligen från Sydasien, på ca sju företag. En fackklubb fick t.o.m. se sitt 

medlemsantal öka med 50 %. När behovet av att fokusera på migrantarbetarna blev mer 

akut, underlättades också bildandet av det nationella fackförbundet för byggnadssektorn. 

Även samarbetet mellan fackförbund i Ryssland och Centralasien har resulterat i skydd av 

migrerande arbetare och samtidigt lett till ett starkare samarbete mellan olika BTI-medlemsförbund. 

I Ryssland har förbundet samlat 3 625 migranter från Tadzjikistan, Uzbekistan och 

Kirgizistan under sitt beskydd. Förbundet har drivit in nästan 170 000 Euro i obetalda löner. 

I Kazakhstan har man noterat en massiv 

ökning av antalet migrerande arbetare 

tack vare de byggnadsprojekt som pågår 

inom olje- och gasindustrin, och medlemsförbundet 

har rekryterat mer än 200 

medlemmar. 

I Malaysia har nepalesiska skogsarbetare 

fått juridisk hjälp och 231 arbetare integrerades 

i förbundet under 2007. Medlemsförbundet 

i Hongkong tar upp medlemmar 

från Nepals byggnadsarbetarförbund i 

sitt medlemsregister, medan några lokala 

fackföreningar i Korea har organiserat 

migrantarbetare. 

överenskommelser mellan enskilda förbund 

bidrar till samarbete och samordning mellan 

olika BTI-förbund och skydd av migrantarbetare, 

vilket är ett annat exempel på att 

man lyckats förhandla om stöd från både 

hemländerna och värdländerna. Sådana 

överenskommelser finns mellan förbund i 

Nepal och Malaysia, Jordanien och Egypten, 

Ryssland och Kazakhstan och Kirgizistan. 

Kamp mot barnarbete och 

organisering 

Kampen mot barnarbete är ett av BTI:s 

viktigaste mål, men samtidigt har vi också 

lyckats organisera föräldrarna på arbetsplatserna. 

BTI har drivit ca 20 skolor med i 

genomsnitt 2 000 elever per år. Det har lett 

till barnarbetsfria tegelbruk och byar. Genom 

” 

Om inte facket hade agerat, så hade vi 

inte skickat vårt barn till skolan. Vi tillhör 

den socio-ekonomiska underklassen 

och fick inte be någon om hjälp. Fackets 

representanter och lärarna i skolan 

fick oss att ändra inställning. Nu har vi blivit 

mer medvetna om våra rättigheter och vi har 

också deltagit i läsundervisning. Vare sig det 

har handlat om löneförhöjningar eller socialförsäkringar 

eller något fall av exploatering, så har 

facket alltid stått på vår sida”, säger föräldrarna 

till ett barn på en av våra skolor i Indien.


att bedriva en tredelad satsning på skolutbildning, organisering och kampanjer har indiska 

och nepalesiska medlemsförbund rekryterat cirka 30 000 nya medlemmar per år sedan 

2005. Under första halvåret 2008 växte förbundet i Nepal med 6 594 medlemmar (inkl. 

1 538 kvinnor). Ett annat exempel är de indiska projektområdena i Bihar, Uttar Pradesh, 

Punjab och Orissa, där sex deltagande förbund under 2007 ökade sitt medlemsantal med 

15 945 medlemmar (däribland 7 637 kvinnor), vilket resulterade i att 18 byar, 57 tegelbruk 

och 3 stenbrott har befriats från barnarbete. 

Fair Games and Fair Play 

Under kongressperioden har BTI fått ett nytt stort verksamhetsområde för organisering och 

förhandlings- och kampanjarbete, nämligen större idrottsevenemang. I januari 2007 gick 

BTI i spetsen för en satsning på “anständigt arbete före och efter 2010”, som riktade in sig 

på Fotbolls-VM i Sydafrika 2010. Under ett och ett halvt år har tre deltagande BTI-förbund 

rekryterat omkring 5 000 medlemmar och genomfört 23 fackliga kampanjer för bättre 

arbetsförhållanden och anställningsvillkor. Dessa nationella ansträngningar följdes upp med 

besök på FIFa:s huvudkontor där BTI mötte FIFa:s president Joseph Blatter. 

I januari 2009 startade BTI och de ukrainska 

och polska medlemsförbunden en kampanj 

kallad “Fair Games - Fair Play” i Kiev inför EM i 

fotboll som ska arrangeras i Polen och Ukraina 

2012. Målet med kampanjen är att säkerställa 

anständiga arbetsvillkor på byggarbetsplatserna, 

då man planerar att göra stora byggin- 

”Detta evenemang innebär ett utmärkt 

tillfälle för byggnadsarbetarförbunden i 

de två centraleuropeiska länderna och 

deras motsvarigheter i Västeuropa att 

visa solidaritet med varandra och att 

harmonisa arbetsvillkoren”, sade Vasco Pedrina 

vice ordförande för BTI Europa. 

vesteringar i idrottsanläggningar, transportsystem och övernattningsmöjligheter. 

Även Samväldesspelen, som arrangeras i Indien 2010, har setts som en möjlighet att organisera 

medlemmar. Tre förbund har bildat en gemensam organiseringskommitté för ett 

program som ska omfatta organisering och rekrytering på de olika arbetsplatserna, en social 

dialog med arbetsgivarna, kontroll av barnarbete och underlättande av skolutbildning. 

Synergi genom samgåenden och allianser 

BTI har underlättat en konsolidering av några medlemsförbund genom samgåenden och allianser. 

I Indien signalerade en sammanslagning av sex BTI-förbund till Tamil Nadu Construction 

and Wood Workers Federation (TCWF) ett nytt sätt att åstadkomma synergier mellan 

BTI:s medlemsförbund. I en stor aktion lyckades man stoppa flyttningen av byggnadsarbetarnas 

byrå för social trygghet (Construction Workers’ Welfare Board) från arbetsmarknadsministeriet 

till skatteministeriet efter att ha mobiliserat ca 35 000 arbetare i flera massdemonstrationer 

och protestmöten. 

Fackligt inflytande genom internationella avtal och riktlinjer 

BTI har använt internationella ramavtal och riktlinjer och multilaterala institutioners – som 

Världsbankens - riktlinjer i sina organiseringsaktiviteter. En pionjärinsats var när man 

bildade en fackförening och därefter tecknade kollektivavtal vid Bujagali-dammprojektet i 

Uganda. Med hänvisning till IFC:s Performance Standard (PS 2), som omfattar ILO:s kärnarbetsnormer, 

har Ugandas byggnadsarbetarförbund rekryterat 850 av de 1 100 arbetarna 

på dammbygget och undertecknat ett avtal med huvudentreprenören, det italienska företaget 

Salini. 

33

34 


KaPaCITETSUPPBYGGNaD 

Fackliga utvecklingsprojekt 

Ett nyckelområde för kapacitetsuppbyggnaden är ledarskapet och utbildning av utbildare, 

vilket har en stark potentiell multiplikatoreffekt. BTI-projekten hjälper till med utbildning 

i många fackliga kärnfrågor för fackliga ledare och administratörer på nationell, regional 

och lokal nivå. BTI har också ställt upp med intern personalutbildning både globalt och i 

regionerna. 

Under den första kongressperioden har BTI haft betydande framgångar med sina fackliga 

utvecklingsprojekt. I slutet av 2008 hade vi 

genomfört omkring 60 projekt med en total 

finansiell tilldelning på sju miljoner schweiziska 

francs. 

BTI:s medlemsförbund har också bidragit till 

flera subregionala och nationella initiativ, 

medan barnarbets- och fackliga stiftelser i 

Nederländerna, Tyskland och australien har 

gett stöd till skolor i Indien och Nepal. BTIprojekten 

utgörs av globala projekt, subregionala 

projekt, temafokuserade projekt och 

nationella projekt. 

Arbestmiljö 

BTI:s branscher är kända för sina farliga arbetsplatser. BTI:s globala program för arbetsmiljö 

har nått mer än 50 000 fackliga medlemmar i alla projektregioner och har hjälpt till att organisera 

nya fackföreningar och förbättra kollektivavtalen. Bara under 2007 informerades och 

mobiliserades 17 500 arbetare genom detta program. 

HIV-aIDS är ett annat stort arbetsområde. BTI:s subregionala projekt pågår i södra afrika, 

Sydostasien och södra asien. Medvetenhetskampanjerna om HIV-aIDS omfattar besök 

på arbetsplatser och organisering av fackföreningar. I Zimbabwe, angola och Zambia har 

medlemsförbunden utvecklat en policy för HIV-aIDS som går ut på att definiera det interna 

fackliga arbetet med denna pandemi och att dra upp riktlinjer för kontakterna med arbetsgivare 

och regeringar. Regionalt har BTI afrika spelat en viktig roll när det gällt att formulera 

de regionala riktlinjerna för HIV och aIDS inom byggnadssektorn i SaDC-regionen, med 

särskild tonvikt på migrerande byggnadsarbetare och deras familjer. 

Yrkesutbildning som förberedelse för framtida jobb 

BTI har betonat vikten av ökade ansträngningar för att förbättra yrkesutbildningen i samtliga 

regioner. 

Byggnadsindustrin har upplevt en enorm tillväxt i hela världen. Utbildningsbehoven håller 

dock inte jämna steg med denna snabba tillväxt. I de flesta utvecklingsländer får byggnadsarbetarna 

huvudsakligen sin utbildning genom ett informellt lärlingssystem. I Filippinerna 

skaffar sig uppskattnningsvis 95 % av byggnadsarbetarna sina yrkeskunskaper den vägen. 

I Egypten är siffran 85 % och en liknande situation råder i Indien, Brasilien, Kenya och 

Mexiko, för att bara nämna några få exempel på länder där det finns uppgifter att tillgå. 

Det finns yrkesskolor i de flesta länder, men utbildningen kostar pengar och tid då 

arbetarna inte producerar eller tjänar några pengar. arbetare och företag kan bara över-

talas att genomföra vidareutbildning om 

de får ersättning för förlorad arbetstid. Så 

den höga omsättningen på arbetare och 

informella avtalsarrangemang utgör ett 

stort hinder för en formell utbildning inom 

byggnadsindustrin. Dessa utbildningshinder 

kan övervinnas genom gemensamma 

åtgärder, särskilt genom kollektivavtal 

mellan arbetsmarknadens parter, som 

skulle kunna dela på kostnaderna för utbildningen 

och de vinster den tillför. 


BTI och FES organiserade ett yrkesutbildningsseminarium 

i Katmandu i Nepal i september 2007. över 90 deltagare från hela regionen 

deltog. CERIK (Sydkorea) och TESDa Board (Filippinerna) delade med sig av sina rika 

erfarenheer från yrkesutbildningsprogram i regionen. BTI:s medlemsförbund KFCITU, SEWa 

och aPHEDa hade ett informationsutbyte om bästa praxis och modeller i Sydkorea, Indien 

respektive Indonesien. Förbunden diskuterade om alternativa mekanismer för att komma 

igång med yrkesutbildningsprogram. 

Satsa på nästa generation 

BTI inser hur nödvändigt det är att fokusera 

på och förbereda unga arbetare som 

ska bli nästa generations fackliga ledare. 

Det globala IT projektet har försökt samla 

fackligt aktiva ungdomar i regionala nätverk. 

Ungdomsnätverken har också blivit en nyckelfaktor 

i organiserings- och kampanjarbetet. 

Årliga ungdomsmöten anordnas i asien, 

afrika och Latinamerika. 

Två projektregioner som startade ungdomsaktiviteter 

2006 har gått vidare till nästa 

steg och utvecklats till fungerande nätverk 

på regional nivå och i vissa förbund finns 

ungdomskommittéer på lokal nivå. Ytterligare 

“Utmaningen är att förbättra arbetarnas 

kompetens och på så sätt göra dem bättre 

rustade för den globala marknaden. Ny 

teknologi backas inte upp med adekvat 

vidareutbildning, och certifieringen borde 

vara internationellt erkänd och därmed möjliggöra 

anställbarhet på global nivå”, säger Klaus 

Wiesehügel, BTI:s ordförande. Han tillägger: 

“Det måste till en samlad satsning där staten 

tillhandahåller en grundläggande skolutbildning 

som näringslivet sedan backar upp med praktisk 

utbildning på arbetsplatserna. Dessutom är det 

nödvändigt att förbereda nästa generation av 

fackliga funktionärer.” 

Latinamerika: ett kraftfullt ungdomsnätverk. 

I augusti 2007 bidrog ett 

ungdoms seminarium i regionen till att 

stärka ungdomsnätverket inom byggnads- 

och träbranscherna. Seminariet stöddes 

av Friedrich Ebert-stiftelsen i Brasilien. 

Sjutton ungdomar bidrog till att lägga 

upp handlingsplanen för 2008. alejandro 

Fernandez, UECaRa, argentina valdes 

att koordinera nätverket för regionen. Ett 

dynamiskt ungdomsforum bildades. Vid 

slutet av 2008 hade medlemsförbund från 

argentina, Chile och Brasilien integrerat 

ungdomsaktiviteterna i sina program. 

ungdomsaktiviteter organiseras och genomförs utan projektfinansiering. I minst två regioner 

har antalet unga medlemmar ökat med 10 - 15 %. 

I utbildningsprojektet i Ryssland satsar man på ungdomen. Utveckling av en facklig 

ungdomspolitik var ett av de viktigaste målen i den omarbetade projektstrategin. De framgångar 

man haft med detta kan betraktas som en av de största projektframgångarna under 

2007. Sex ungdomsseminarier/konferenser med 466 unga fackföreningsmedlemmar och 

-aktivister genomfördes under perioden, jämfört med bara två ungdomsaktiviteter (med 222 

deltagare) under 2006. 

Policypåverkan 

BTI genomför omfattande kapacitetsbyggnad i syfte att få förbunden att engagera sig mer i 

kampanjer och policyutvecklingsprocesser. Seminarier och konferenser bidrar både till att 

underlätta utformningen av fackets policy och prioriteringar samt att lägga upp strategi- och 

handlingsplaner. Dessutom utnyttjas sådana aktiviteter till att åstadkomma engagemang i 

dialogen mellan arbetsmarknadens parter, liksom också med andra motparter och aktörer. 

35

36 


På global nivå har BTI bedrivit aktiviteter i samband med ILO:s årliga Internationella arbetskonferens; 

the World Urban Forum; Globalt forum för migration och utveckling; FN:s skogsforum; 

FN:s klimatpanel och dithörande processer, samt också Conference of the Parties; 

och Världssocialt Forum. Samarbetet med de båda skogscertifieringsorganen FSC och PEFC 

pågår också, även om det inte är institutionaliserat. 

GLOBALA NÄTVERK OCH REGIONALA STRUKTURER 

Under den här kongressperioden har vi fått se en utveckling av de globala och regionala 

fackliga nätverken och ad hoc-arbetsgrupperna. De regionala strukturerna har också stärkts. 

Under 2006 började ad hoc-grupperna och nätverken använda internetkommunikation som 

ett verktyg på följande områden: WTO och handelsfrågor, internationella ramavtal, arbetsmiljö, 

trä- och skogssektorn, byggnadssektorn (med särskild fokus på upphandling) och 

migrerande arbetare. 

WTO: Gruppen är öppen för medlemmar som är intresserade av GATS, offentlig upphandling 

och skogscertifiering. Gruppen har utvecklat en klar policy och strategi om WTO. 

Internationella ramavatal: Gruppens uppgift har varit att se över erfarenheterna av 

ram avtalen, särskilt förhandlingar, standarder, omfattning och implementering, kontroll 

och genomförande, detta för att utveckla modellriktlinjer för det framtida ramavtalsarbetet. 

arbetet avslutades hösten 2007 (se kapitlet om multinationella företag i denna rapport). 

arbetsmiljö: Nätverket har hjälpt medlemsförbunden att förbättra sin lagstiftningspolicy och 

förhandlingsagenda gällande arbetsmiljö och arbetsvillkor och sin organiseringsstrategi. 

Man har haft ett regelbundet informationsutbyte i regionala och globala nätverk. En mängd 

material har lagts ut på hemsidan, såsom bilder, publikationer och utbildningsmaterial 

liksom även kampanjerna kring 28 april (Internationella minnesdagen för arbetslivets offer) 

och mot asbest. 100 medlemsförbund reagerade på BTI:s asbestkampanj. Återigen har 

det klargjorts att BTI inte kan tolerera en fortsatt användning av asbest på grund av hälsoriskerna. 

BTI:s ryska medlemsförbund hade invändningar i denna mycket känsliga fråga och 

en BTI-konferens om asbest ägde rum i Wien 2007, där 115 medlemsförbund reagerade på 

Internationella minnesdagen för arbetslivets offer (se vidare kapitlet om arbetsmiljö i denna 

rapport). 

Trä och skog: Nätverket gav stöd till facklig organisering och rekrytering. andra prioriteringar 

var att verka för en utbyggnad av skogscertifieringssystemen och ett hållbart skogsbruk i 

tröskelländer som Vietnam, bekämpning av illegal skogsavverkning och debatt om Kinas 

snabbt växande roll som träimporterande land. Gruppen var också framgångsrik med sina 

solidaritetskampanjer t.ex; arauco i Chile, Home Depot Canada (se vidare under rubriken trä 

och skog i denna rapport). 

Byggnadsgruppen: Gruppen har fokuserat på de internationella kärnarbetsnormerna i 

samband med upphandling, i offentliga kontrakt och kollektivavtal. Nätverket har sänt ut 

information om gällande sociala klausuler i nationella upphandlingsregler och spritt exempel 

på bästa praxis och texter för att hjälpa förbunden i det nationella lobbyarbetet. BTI:s 

medlemsförbund har bedrivit lobbyarbete på global och nationell nivå och kommenterat 

regeringarnas svar på ILO:s allmänna översyn av konvention nr 94.


Migranter: Gruppen har kontrollerat policies, avtal och lagstiftning om migrantarbetare och 

arbetarnas förflyttningar över gränserna i varje region. Den har också utbytt information, 

strategier och erfarenheter med medlemsförbund som stött migrerande arbetare. De flesta 

förbunden har rapporterat att de organiserat legalt anställda migrantarbetare. En ny sektion 

på hemsidan ägnades åt Internationella Migrantarbetardagen, den 18 december 2006. 

Gruppen uttalade sig också för inrättandet av ett europeiskt informationsnätverk för migrerande 

byggnadsarbetare - European Construction Mobility Information Network (ECMIN) (se 

vidare kapitlet om migrerande arbetare i denna rapport) 

Regionala ungdomsnätverk har inrättats. Latinamerika var först med det 2005, sedan följde 

afrika och asien 2008. Processen med att inrätta nätverk inleddes vid BTI:s kongress i 

argentina. 

Internetkommunikationen har spelat en viktig roll för informationsutbytet. Exempelvis har 

det franskspråkiga afrikanska Nätverket stött projekt och stimulerat ett informationsutbyte 

i detta fransk-belgiska projekt. Det har gjort att fler medlemsförbund i fransktalande afrika 

nu deltar i de världsomfattande solidaritetskampanjerna. Medlemsförbunden har rapporterat 

om undertryckande av fackliga aktiviteter, orättmätiga uppsägningar, förföljelser och 

godtyckliga gripanden i Djibouti; dåliga arbetsvillkor på byggnadsföretagen i Mauretanien 

(Kitano Construction Company, Japan); arresteringen av FTBaC:s generalsekreterare i 

Kamerun 2007 och 2008; och omfattande förtryck i Zimbabwe. 

De regionala strukturerna och det regionala inflytandet har stärkts 

Generalsekreterarens nya mandat har fortsatt bygga ut den regionala kapaciteten genom 

decentralisering av vissa aktiviteter från sekretariatet till regionalkontoren. aktiviteterna har 

handlat om antagande av nya medlemsförbund, medlemsavgifter, personal, redovisning, 

projekthantering och solidaritetsaktioner. Det finns nu en bredare representation i regionalkommittéerna 

med två medlemmar per ländergrupp. 

De tre federationerna BTI, EBTF och NBTF undertecknade ett nytt samarbetsavtal i januari 

2008 och har träffats regelbundet för att skapa en tydlig arbetsfördelning med hjälp av 

årliga arbetsplaner för arbetsmiljö, trä/möbel/skog och byggnads. De prioriterade områdena 

i samarbetet för 2008-2009 är upphandling, migrantarbetare, multinationella företag, 

arbetsmiljö, skog och trä samt yrkesutbildning. En gemensam strategi för arbetsmiljö har 

utvecklats med målsättningen att minska antalet dödsolyckor inom BTI:s branscher. De tre 

federationernas generalsekreterare och ordföranden har mötts en gång om året. 

ECMIN-projektet har startats för att ge bättre skydd åt migrerande arbetare inom byggnads- 

och träsektorerna (se vidare kapitlet om migrantarbetare i denna rapport). 

37

I augusti 2008 lade 30 unga fackliga medlemmar från afrika, som deltog i seminariet 

“Youth and Globalisation” i Etiopien, fram en resolution för den afrikanska regionalkonferensen. 

De krävde bättre representation för unga i BTI:s strukturer och rekryteringskampanjer 

som är speciellt inriktade på visstids- och informella anställningar, anställningsformer 

som unga människor ofta tvingas acceptera. “Unga organiserar unga” är nyckeln 

till att organisera unga arbetare och få dem aktiva i fackföreningarna. Ungdomsseminariet 

efterlyste också större ansträngningar när det gäller yrkesutbildning, för annars tvingas 

unga arbetare att acceptera låglönejobb och otrygga anställningar. Ett afrikanskt nätverk 

bildades för fortlöpande diskussioner i regionen.

KaMPanJer FÖr 

internationeLL soLidaritet 

Solidaritetsfall har rapporterats in 

till BTI dagligen och omfattar allt 

från mord, dödshot, försvinnanden, 

polisingripanden, arresteringar till 

avskedanden av fackliga medlemmar 

eller funktionärer. BTI har organiserat 

ett stort antal solidaritetskampanjer. 

Under kongressperioden har vi också 

deltagit i många allmänna kampanjer 

och engagerat oss i allianser med 

andra fackförbund och relevanta 

sociala organisationer. 


SOLIDARITETSAKTIONER OCH -KAMPANJER 

BTI har även under denna kongressperiod ombetts skicka många protester till regeringar 

och företag. I allvarligare fall har BTI startat solidaritetskampanjer online på den nya 

hemsidan, som t.ex. kampanjer för fackföreningar och arbetare i albanien, australien, 

Bulgarien, Burma, Kanada, Colombia, Centralafrikanska Republiken, Chile, Dubai, Tyskland, 

Indonesien, Iran, Mauretanien, Pakistan, Panama, Sydkorea, Schweiz, Jemen och Zimbabwe. 

Vi har också uppmanats att starta kampanjer mot företag som behandlar de anställda illa. 

För att bara nämna några få fall: arauco (Chile, 2007), Home Depot (Kanada, 2007), Giant 

Cement (USa, 2006), Kitano (Mauretanien, 

2007), Bagel, amran och Barah (Jemen, 2006) 

samt Posco (Korea, 2006). I många fall, som 

arauco och Home Depot, hade vi framgång med 

vårt solidaritetsstöd tack vare de förbättrade 

kommunikationsmöjligheterna. 

För att våra solidaritets- och allmänna 

kampanjer ska få större effekt har vi försökt 

stärka vår offentliga profil. 

Vi har utvecklat en ny flexibel och interaktiv 

webbsida. Vi har använt internet som en plattform 

för onlinekampanjer och för att vinna stöd 

från en bredare global allmänhet. 

Den nya hemsidan har ca 17.000 besökare i 

månaden. I stort sett dagligen publiceras information 

på engelska, franska, spanska, tyska, 

Zimbabwe – BTI-medlem fängslad i tortyrcenter: 

Den 12 juni 2008 greps Edward 

Dzeka, en vald rådsmedlem för oppositionspartiet 

MDC, i Chegutu West av misstänkta 

milismän från regeringspartiet ZaNU-PF och 

fördes till tortyrcentret i närheten av staden 

Chegutu. Dzeka hade blivit arresterad i 

april 2008 och släppts fri mot borgen. BTI 

framförde proteste till Zimbabwes beskickning 

i Genève. I juni 2008 krävde vi att ILO 

skulle inrätta en undersökningskommitté 

om Zimbabwe eftersom det kom in fler 

rapporter från detta land om att säkerhetsstyrkorna 

och gangstrarna som har anknytning 

till Mugabes regim torterat och mördat 

fackliga medlemmar. Mugabe sitter kvar 

vid makten trots att han förlorade i valet i 

juni 2008. BTI:s pågående solidaritetsaktion 

har fördömt ett antal övergrepp och 

fängslanden av fackliga ledare och räder 

mot fackföreningskontor och har krävt internationella 

åtgärder mot Mugabes regering 

inklusive FN-sanktioner. 

39

40 


ryska och arabiska. Större delen av arbetet 

att utveckla, publicera och översätta görs 

internt. översättningar till ryska har köpts 

in. Våra e-post forum, som bl.a. stödjer 

våra solidaritetskampanjer, har runt 4.500 

medlemmar. 

allvarliga fall, såsom Pakistan, som krävt 

brådskande insatser av ILO:s generaldirektör 

har också publicerats på vår webbsida. 

Två hundra medlemmar i PFBWW-förbundet 

awami Labour Union, som arbetade 

i Punjab-provinsen för ett bosniskt företag, 

PUT Sarajevo General Engineering, ett 

dotterbolag till GP Put d.d. Sarajevo, hade 

inte fått ut sina löner och blev hotade när 

de förde fram sina legitima krav, såsom 

betalning av minimilöner, inbetalning av 

I december 2006 undertecknade CCTUF 

efter två års kamp det första kollektivavtalet 

vid angkor Wat, i Kambodja, med 

Ecole Française d’Extrême Orient (EFEO), ett 

av de internationella teamen som arbetar 

med restaurationen. CCTUF har organiserat 

arbetarna som är anställda på restaurationsprojekten. 

Parterna enades om löneökningar 

med 5 % vart femte år och en 

höjning av minimilönerna från 79 US$ till 87 

US$ per månad. De franska förbunden CGT 

och CFDT var mycket aktiva i förhandlingarna 

med EFEO. Kampanjen fortsatte, t.ex. 

hos det japanska teamet för bevarande av 

angkor Wat (JSa), för att få fackföreningarna 

erkända och inleda förhandlingar om kollektivavtal, 

och med kontakterna med de 

kambodjanska myndigheterna (se klagomål 

till ILO nedan). 

pensionsavgifter, social trygghet, grundläggande arbetarskyddsutrustning för arbetarna. 

Ledningen hade brutit mot en bestämmelse om illegala uppsägningar som godkänts av 

National Industrial Relation Commission, NIRC. I september ingrep ILO:s avdelning för internationella 

sociala normer på arbetsmarknaden mot myndigheterna i ärendet. 

Lyckade fall som Kambodja, där ett kollektivavtal undertecknades för angkor 

Wat-arbetsplatserna. 

Införandet av RSS-flöden på vår hemsida i slutet av 2007 har bidragit till ökad tillgänglighet, 

vilket gör att informationerna från BTI nu når större medlemsgrupper och en bredare publik 

via medlemsförbundens hemsidor. 

Flera ILO-klagomål, till exempel mot Kambodja, Japan, Indonesien och Sydkorea. 

Å CCTUF:s vägnar har BTI framfört klagomål mot överträdelser av ILO:s konventioner nr 87 

och 98 vid renoveringsprojekten vid angkor Wat-templen. Projekten genomförs under ledning 

av det japanska regeringsteamet för bevarande av angkor Wat (JSa), Sophia University 

(SOPHIA), Ecole Française d’Extrême Orient (EFEO) och CSA. Arbetarna som är anställda på 

två till tre år organiserade sig för att kräva högre löner, efterlevnad av säkerhetsnormerna 

och förbättrade arbetsvillkor. När de utsattes för diskriminering och förtryck från de myndigheter 

som företrädde aPSaRa-myndigheten, JaSa-organisationen och angkor Golf Resort, 

lämnade CCTUF in klagomål till arbetsmarknadsministeriet och anmälde arbetsgivaren 

för brott mot den kambodjanska arbetsmarknadslagstiftningen. I ett avsiktligt försök att 

nonchalera CCTUF och deras legitima fackliga aktiviteter gjorde regeringen ingenting för att 

hjälpa till att lösa konflikten. Det var bara EFEO som erkände CCTUF, vilket ledde fram till ett 

kollektivavtal efter en två år lång BTI- kampanj (december 2006). 

BTI har fokuserat på att öka antalet mottagare av information om solidaritetskampanjer 

online – till 4 500 medlemsförbund och vänorganisationer. Men det är fortfarande svårt att 

snabbt mobilisera medlemsförbunden för solidaritetskampanjer online. 

Solidaritetskampanjer online i sådana fall då det förekommit massarresteringar och/eller 

fackliga representanter har dödats, som i Korea – se rutan - har ofta lagts ut på LabourStart 

och Global Unions hemsidor.

BTI:s online-solidaretskampanj samlade över 

2.000 namnunderskrifter runtom i världen. Det 

spelade en nyckelroll när det gällde att sätta 

internationell press på regeringen som hade 

underminerat byggnadsarbetarnas grundläggande 

rättigheter att organisera sig, strejka 

och förhandla, slippa förtryck, skrämsel och 

fängslanden. 

BTI har följt upp klagomålen till ILO:s kommitté 

för förenings- och församlingsfrihet. 


I augusti 2006 deltog över 1 000 

medlemmar i det lokala facket i Pohang, 

ett medlemsförbund i den koreanska 

byggnadsarbetarfederationen (KFCITU), i en 

protestdemonstration mot BTI-medlemmen 

Ha Jeung Keuns död. Sedan polisen hindrat 

medlemmarna från att marschera mot 

polishögkvarteret, genomförde förbundet en 

sittdemonstration på Seouls gator. Kravallpolisen 

reagerade med våld och arresterade 

736 medlemmar inklusive KCTU:s och 

KFCITU:s ledare. 

Vi har också deltagit i ICFTU/TUAC/GUF:s besök i Sydkorea och i ett NGO-möte med FN:s råd 

för mänskliga rättigheter i Genève för att väcka medvetenhet om läget för de mänskliga och 

fackliga rättigheterna i landet, och tryckte på för att en resolution från arbetarnas grupp vid 

ILO:s Asien-Stillhavsregionsmöte om Busan i Sydkorea skulle antas. (i augusti 2006) 

På Internationella aktionsdagen i november 2006 genomförde vi en internationell mobilisering, 

som bl.a. omfattade en protestdemonstration utanför Sydkoreas beskickning i Genève. 

Sju medlemmar frigavs i juli 2008 och Lee Ji Kyung, förbundets tidigare ordförande, frigavs i 

januari 2009. 

Detsamma gäller sådana nyheter som angreppen på fackliga aktivister i Filippinerna; det 

hårdföra förtrycket i Nepal med godtyckliga arresteringar och oproportionerligt våld mot 

fredliga demonstranter; trakasserier mot oberoende fackföreningar och förbud mot registrering 

i Vitryssland; EG-domstolens beslut 2007 och 2008 angående strejkrätten och ickediskriminering 

av migrantarbetare i Lavalfallet (Vaxholm), Rüffert- och Luxemburgfallen; och 

deportationen av 50 migrantarbetare från UEa för att de protesterade mot låga löner. 

Sakta man säkert har ett nätverk av korrespondenter som skriver på webben byggts upp 

både internt och på global och regional nivå, och externt bland medlemsförbunden – t.ex. i 

Belgien, Barbados, Nederländerna, Rumänien, Sydkorea och Serbien. 

IT-projektet har fortsatt att spela en nyckelroll när det gäller utbildningen. Omkring 500 

fackmedlemmar har utbildats i användningen av ny teknik för snabbare kommunikation och 

nätverkskontakter. I slutet av 2008, hade 98 % av medlemsförbunden tillgång till e-post. 

I september 2006 deltog 28 medlemmar från våra förbund i fransktalande västafrika i en 

IT-utbildning i Dakar, Senegal. Kursen var inriktad på att “samla och utbyta information på 

internet” och “att använda sig av sökmotorer och e-mail”. Under två dagar bildade deltagarna 

ett forum och öppnade därmed möjligheterna att förbättra kommunikationen och 

informationsutbytet inom regionen. alla deltagarna registrerade ett e-postkonto och har 

sedan dess regelbundet korresponderat via detta forum för fransktalande afrika och deltagit 

mer aktivt i BTI:s online-kampanjer. 

Under andra hälften av kongressperioden har projektet varit mer fokuserat på ungdomar och 

att utveckla medlemsförbundens förmåga att driva sina mediekampanjer. Denna strategi 

inleddes med videoutbildning i asien i syfte att få in mer bidrag från medlemsförbunden till 

BTI:s hemsida och kampanjer. 

Utöver att göra videofilmer har deltagarna lärt sig hur viktigt det är att utveckla en mediekampanj 

där man identifierar målgruppen, utvecklar budskapen, behärskar konsten att 

41

42 


skriva och att nå ut i huvudfåran och alternativa 

medier. Deltagarna spelade in en 

verklig protestaktion och demonstration 

som samordnats av KCTU:s lokala avdelning 

i Seoul för att skildra en organiseringskampanj 

för olagligt anställda arbetare. 

BTI har också gjort videofilmer om allmänna 

kampanjer som den om asbest – se kapitlet 

om arbetsmiljö i denna rapport – och barnarbete. 

2008 lade vi ut en BTI-sektion på 

YouTube, med videofilmer från BTI och 

medlemsförbunden. 

BTI har startat fler kampanjer än under 

föregående kongressperiod: asbest, cancer, 

Internationella minnesdagen för arbetslivets 

offer, VM i fotboll 2010, World Urban Forum 

FIFa lovar att ta hänsyn till arbetarnas behov: 

I mars 2008 träffade BTI tillsammans med 

tre sydafrikanska byggnadsarbetar förbund 

NUM, BCAWU och SABAWO representanter 

från FIFa för att uppmärksamma behovet 

av en social dialog, skydd för arbetare som 

arbetar för underentreprenörer och ett slut 

på riskerna för liv och hälsa och låga löner 

på VM-arenornas byggarbetsplatser. FIFa:s 

president Joseph Blatter lovade att föra fram 

arbetarnas frågor till Sydafrikas regering och 

FIFa:s lokala organisationskommitté. Han 

lovade också att bjuda in facket vid sin nästa 

inspektionsresa till byggarbetsplatserna och 

att fortsätta den sociala dialogen och konsultationerna 

med facket på andra kontinenter 

när stora fotbollsevenemang arrangeras. 

Kampanjen för VM 2010 startade under WSF 

i Kenya 2007. 

IV and III, World Economic Forum, Internationella Kvinnodagen, Barnarbetsdagen, Dagen för 

anständiga arbeten och mänskliga rättigheter. Organiseringen av de här kampanjerna har 

gjort att BTI kunnat utveckla mer kontakter med medlemsförbunden, lokala och regionala 

medier, tidningar och andra Global Unions. 

ALLIANSER MED ANDRA FACKLIGA ORGANISATIONER 

OCH RELEVANTA SOCIALA RÖRELSER 

BTI har fortsatt samarbeta med Global Unions genom Global Unions råd, som inrättades i 

januari 2007, för att stärka samarbetet mellan Global Unions på olika områden som relationerna 

på arbetsmarknaden, klimatförändringar och kommunikation. 

BTI har exempelvis deltagit i mötena med Global Unions ”Communications Task Force” för 

att diskutera en nystart av Global Unions webbsida, diverse kampanjer, informationsutbyte 

om kommunikationsteknik, en första gemensam publikation om den globala krisen 

2009, och material för hantering av den digitala klyftan. Detta arbete har berett vägen 

för ett ökat samarbete om världsdagen för aktion för anständigt arbete (World Day for 

Decent Work, WDDW) som anordnades den 7 oktober 2008 och 2009. Vi har också deltagit 

i evenemang som organiserats av Genève-baserade Global Unions och de schweiziska 

förbunden 2008 och 2009, och i IMF:s kortfilmsfestival Night of Labour Shorts (i juni 2009). 

Vidare genomförde BTI i maj 2008 en intern diskussion om kommunikation inom organisationen, 

inklusive regionerna. Man kom fram till att internationalen behöver utveckla en 

kommunikationsstrategi. 

Vi har också samarbetat i och genomfört gemensamma globala fackliga solidaritets-, mobiliserings- 

och argumentationskampanjer. Vi har exempelvis deltagit i gemensamma protestaktioner 

och delegationsresor med ITUC och GUF till de berörda ländernas ständiga representationer 

i Genève: australien, Colombia, Iran, Sydkorea och Zimbabwe. 

Den 6 mars 2008 deltog BTI i en GUF-delegation som framförde krav till Islamiska Republiken 

Irans beskickning i Genève: “Vi kräver att Mansour Osanloo och Mahmoud Salehi 

omedelbart och villkorslöst friges ur fängelset. Vi kräver att arbetstagarnas rättigheter utan


dröjsmål börjar respekteras i Iran.” Delegationen gav uttryck för sin djupa oro med anledning 

av fängslandet av Mansour Osanloo, facklig ledare vid Teherans och dess förstäders 

bussbolag, och Mahmoud Salehi, tidigare ordförande för bagarförbundet, och för de domar 

som utfärdats mot lärare som varit engagerade i legitima fackliga aktiviteter. Ett gemensamt 

brev överlämnades till arbetsmarknadsattachén. Mahmoud Salehi frigavs mot borgen den 

6 april 2008. Man är fortfarande allvarligt oroad på grund av fängslandet av Mansour 

Osanloo. I Mellanöstern har arbetarna fortfarande mindre fackliga rättigheter än i någon 

annan region i världen. De som försöker ta tillvara deras rättigheter möts av hårt förtryck, 

speciellt i Iran. 

BTI deltog också i Global Unions delegationsbesök hos Colombias ständiga representation 

i Genève. Där krävde vi att ILO:s representation i Bogotá ska stärkas och att ILO:s årliga 

konferens ska diskutera överträdelserna i Colombia. Colombia är fortfarande världens farligaste 

land för fackföreningsaktivister. 2006 mördades 78 fackliga aktivister, medan många 

andra utsattes för hot, kidnappningar och ofrivilliga försvinnanden. 

På internationella aktionsdagen i Genève i december 2006 deltog BTI tillsammans med 

andra Global Unions till stöd för de australiska fackföreningarna vid ett möte med australiens 

arbetsmarknadsattaché för att protestera mot Howard-regeringens antifackliga lagstiftning. 

Dessutom mötte BTI:s och UITBB:s ordförande australiens nya vice premiärminister i 

Canberra i april 2008 och framförde krav på att antifackliga lagar ska avskaffas. Det fanns 

stora förväntningar på att den nya Labourregeringen skulle avskaffa dem omgående. 

BTI medverkade i kommittén för tillämpning av konventioner och rekommendationer vid 

ILO:s årliga konferens; i FN:s subkommitté om främjande och skydd av mänskliga rättigheter 

för att delta i utfrågningar om affärsverksamhet och mänskliga rättigheter; och i Internationella 

juristkommissionens expertpanel om ”företags inblandning i internationell brottslighet”, 

för att presentera BTI:s rättsliga nätverk i Stillahavsregionen. Nätverket bildades 

för att tillhandahålla rättsligt stöd, utbildning och skolning för fackliga representanter och 

medlemmar i Papua Nya Guinea, Salomonöarna, Vanuatu, Samoa, Fiji och Tonga. Nätverket 

har bidragit till att minska antalet arbetskonflikter som större multinationella företag dragit 

inför domstol. 

BTI har också deltagit i kampanjer som startats av LabourStart, Global Unions, ITUC, avaaz, 

eller Play Fair 2008, för att bara nämna några få av dem. 

I juni 2008 stödde BTI några Play Fair 2008-aktivister och följde med dem till Internationella 

Olympiska Kommitténs högkvarter i Lausanne i Schweiz för att föra fram krav till Jacques 

Rogge, högsta chefen för den olympiska rörelsen att agera mot kränkningar av arbetstagarnas 

rättigheter i Kina. Delegationen lämnade över en framställan till stöd för arbetstagarnas 

rättigheter, undertecknad av 

12 000 människor från 99 länder. 

Namnunderskrifterna samlades in via 

kampanjen “Catch the flame”, som spred 

virtuella fackelbudskap över hela jorden 

via Bluetooth, SMS och e-mail. Delegationen 

krävde att omedelbara åtgärder 

skulle vidtas som en reaktion på övergreppen 

mot arbetstagarnas rättigheter 

där olympiska varor produceras. IOK 

måste stoppa exploateringen av arbetare 

43

44 


och försöka finna lösningar på svältlöner, överdriven övertid, överträdelser av arbetarskyddsbestämmelser 

och fackligt förtryck på arbetsplatser där olympiska produkter tillverkas. 

Kampanjen organiserades av Internationella Rena Kläder (Clean Clothes Campaign), 

International Trade Union Confederation (ITUC) och Internationella textil-, beklädnads-, sko- 

och läderarbetarfederationen (ITGLWF). 

Vi har också stöttat både den Europeiska och Nordiska federationen i utvecklingen av och 

utbildningen för nya hemsidor med servrar hos BTI i Genève (2008). 

BTI har vidare utbildat studenter i ett ettårigt mastersprogram vid Global Labour University 

i Tyskland. Studenterna fick tillfälle att lära känna globaliseringens utmaningar ur arbetsmarknads- 

och facklig synvinkel. 

BTI har också samarbetat med forskningsnätverket Global Union Research Network (GURN), 

som presenterar fackliga organisationers, frivilligorganisationers, akademiska institutioners 

och regeringars nyckeltexter och internetsidor. BTI bidrog med följande dokument till GURN: 

“Decent Work and construction of the Bujagali-Dam in Uganda: Pursuing the Decent Work 

agenda in Construction – Impact of International Finance Corporation Performance Standard 

on Labour and Working Conditions.” 

“Global Production Chains and Sustainable Development in the Forest Industry” 

“Social partnership at the global level: Building and Wood Workers’ International experiences 

with IFas”. 

Vid Världsekonomiskt Forum (WEF) i Davos, 

Schweiz 2008 lade BTI med den fackliga 

rörelsen fram en resolution som riktade 

uppmärksamheten på det akuta behovet 

av åtgärder för att skapa anständiga jobb 

genom en omreglering av finansmarknaderna. 

I detta sammanhang har BTI och 

Global Unions kampanjat för ”anständigt 

arbete, anständigt liv” och stött idén att anständigt arbete borde vara ett riktmärke i all 

global politik på det ekonomiska och sociala området. Mot bakgrund av den finansiella 

krisen krävde Global Unions i sitt budskap 2009 i diskussioner med globala institutioner 

och nationella regeringar ett omfattande återhämtnings- och reformpaket med högsta 

prioritering av en hållbar utveckling. Man lade fram ett detaljerat ramverk för nya bestämmelser 

och krävde ett slut på de hejdlösa spekulationerna och den finansiella profitjakten 

som har förorsakat den världsomfattande krisen. 

Än en gång stödde BTI:s representanter 

vid Världssocialt Forum i Belem i Brasilien 

kampanjen “anständigt arbete, anständigt 

liv” (”Decent Work – Decent Life”) i 

syfte att sätta det goda arbetet på den 

nationella, europeiska och internationella 

agendan genom offentliga kampanjer och 

lobbyverksamhet. 

“Regeringarna måste sätta arbetstagarnas 

rättigheter att organisera sig och kollektivförhandla 

i centrum när de reagerar på 

krisen. Facket måste ha en plats vid 

förhandlingsbordet för att säkerställa att 

arbetstagaranas intressen sätts i främsta rummet”, 

säger anita Normark. 

”Under de två senaste åren har kampanjen 

“Decent Work - Decent Life” sammanfört 

tusentals människor runt hela världen och 

gjort det möjligt att bygga nya partnerskap 

för den globala sociala agendan. Med följdverkningarna 

av den finansiella, ekonomiska och 

politiska krisen får agendan för anständiga jobb 

ny aktualitet på grund av den växande arbetslösheten, 

socialt utanförskap och fattigdom runtom i 

världen,” betonar anita Normark.


JÄMstÄLLdHet, Unga arbetare 

oCH barnarbete 

Kvinnor och unga arbetare är inte tillräckligt representerade i BTI:s strukturer. De är de 

som är mest drabbade av arbetslöshet och otrygga anställningar, otillräcklig utbildning, 

exploatering och diskriminering på arbetsmarknaden. att lyssna på och reagera på deras 

oro och förväntningar på ett effektivt sätt och säkerställa att de blir fullt engagerade i det 

fackliga arbetet är viktiga uppgifter. BTI tror att bästa sättet att tackla dessa frågor är att 

gå med i facket. Det är därför som internationalen har kampanjat för anständigt arbete 

och främjande av aktioner för kvinnlig representation i de fackliga strukturerna, för att de 

ska bli hörda på alla nivåer, få sina rättigheter i arbetslivet försvarade och tillförsäkras en 

högkvalitativ utbildning. 

BTI har hjälpt ungdomar i Latinamerika, asien 

& Stillahavsområdet och i afrika att utbyta 

tankar och erfarenheter och att mötas genom 

IT-projektet. 

I syfte att organisera kvinnliga arbetare i 

våra branscher har BTI integrerat kvinnor och 

jämställdhetsfrågor i alla utbildnings- och kursaktiviteter, 

utvecklat genussensitivt utbildnings- 

material och riktat in sig på att det ska vara minst 50 % kvinnliga deltagare i alla program 

för jämställdhetsutbildning och åtminstone 30 % i alla andra program. Om kvinnorna inte 

är tillräckligt representerade i verkställande organ, kan förbunden inte vara trovärdiga 

för presumtiva kvinnliga medlemmar. Inte heller kan förbunden vara lyhörda för kvinnliga 

arbetares problem. BTI har sett hur trovärdiga och starka fackföreningar växer fram när de 

visar att jämställdhet mellan könen är en integrerad del av deras egen policy och deras egna 

strukturer. 

I östafrika har projektet utvecklat förbundens förmåga att hantera organiserings- och rekryteringsfrågor 

och att säkerställa kvinnors representation i de fackliga strukturerna. I Uganda 

är nästan 40 % av alla fackliga ledare kvinnor, och kvinnor innehar betydelsefulla positioner 

i Etiopien och Tanzania. Projektet finansieras av LO Norge och gäller byggnadsarbetarförbunden 

i Etiopien, Kenya, Tanzania och Uganda. 

I Fransktalande afrika organiserade våra förbund 10 % fler kvinnliga arbetare och utbildat 

mer än 300 kvinnliga aktivister genom program stödda av FNV, LO/TCO och LO/Norge. Man 

har genomfört en studie där man analyserat 

genusstatus inom byggnadssektorn i afrika. 

Den ska användas som ett verktyg för att 

identifiera och förstå genusrelationerna i 

sektorn och vara till hjälp vid den objektiva 

planeringen och utformningen av BTI:s 

jämställdhetsprojekt. 

För första gången i subregionen anordnades 

ett jämställdhetsseminarium 2007 inom 

ramen för det fransk-belgiska projektet för 

“Situationen på vår arbetsplats var verkligen 

dålig och vi kände oss alla hotade 

av ledningen. En fackförening var enda 

sättet att åstadkomma en förbättring. 

Både jag och min familj var rädda för att 

företaget skulle straffa oss. Men jag tänkte att 

om inte jag ställer upp och försöker göra något 

åt situationen, så kommer ingen annan att 

göra det heller.”, sade 23-årige arturo Castillo, 

nu ordförande i en fackförening som omfattar 

tre av företagets anläggningar i Chile. 

“I afrika- och Mellanösternregionen noterar 

vi att antalet kvinnliga arbetare som står 

upp för sina rättigheter och söker stöd 

växer. Kvinnliga medlemmar bidrar till 

att positivt förändra det fackliga arbetet 

och att förbättra förbundens anseende och inflytande. 

Resultatet blir att fackföreningarna stärker 

och bekräftar sin nyckeroll som aktörer för att 

driva igenom sociala förändringar och skapa en 

gemensam grund för förbunden att ingå allianser 

med andra sociala organisationer.”, säger Crecentia 

Mofokeng, BTI:s globala samordnare för 

jämställdhet. 

45

46 


kvinnor. Bland 86 arbetare som fick utbildning 

om den informella ekonomin, multinationella 

företag, HIV och sexuella trakasserier 

var 32 kvinnor. Medlemsförbunden i 

Kamerun, Elfenbenskusten, Mali och Niger 

har rapporterat att de engagerar kvinnor i 

sina fackliga aktiviteter. Projektet har också 

utarbetat material om kvinnors rättigheter i 

våra branscher. 

Fler och fler kvinnor arbetar i den informella 

ekonomin utan någon social trygghet och 

utan skydd från rättssystemet. I Burkina 

Faso har FTBBF organiserat kvinnor som 

arbetar under svåra förhållanden i ett regeringsstött 

stenkrossprojekt. 

I den arabiska subregionen uppmärksammade 

BTI:s medlemsförbund i Palestina 

kvinnliga arbetares svårigheter inom bygg- 

FTBBF:s organiserings- och medvetenhetskampanj 

har övertygat kvinnorna om 

nödvändigheten av att få sina intressen 

företrädda av en fackförening. alla kvinnorna 

som arbetar i Pissy är analfabeter 

och har ingen kunskap om sina rättigheter 

och skyldigheter. Kampanjen har gjort dem 

medvetna om att medlemskap i en fackförening 

kan hjälpa dem att hitta lösningar 

genom öppna och demokratiska diskussioner. 

Detta i sin tur skapar ett klimat av 

ömsesidigt förtroende och förståelse för 

deras problem. 

Vid Syntragavo’s kongress i Lomé, Togo 

i juli 2008 var 20 av de 35 deltagarna 

kvinnor. Kongressen beslöt att förstärka 

sina fackligare ledares kapacitet och att 

arbeta mer aktivt för genusfrågorna. För 

första gången valdes en kvinna till generalsekreterare 

och vice generalsekreterare: 

Ama Kafui Obim och Dyabalo Akpen. 

sektorn. De utsätts inte bara för diskriminering på arbetsplatsen utan är också traumatiserade 

av kriget. Samhälleliga och kulturella strukturer hindrar kvinnor från att medverka i 

politiken, facket, arbetsmarknaden och samhället i allmänhet. I sina projektaktiviteter 2007 

hade förbundet 20% kvinnliga deltagare. 

I Latinamerika & Karibien har UOCRA (Argentina) genomfört flera seminarier om kvinnors 

rättigheter och tillhandahållit tjänster för reproduktiv hälsa till kvinnliga arbetare. CTF (Chile) 

har engagerat fler kvinnor i sitt förbund och har stärkt sin kvinnokommitté. I Brasilien har 

CONTICOM-CUT skrivit in klausuler till förmån för kvinnor i sina kollektivavtal. FENATIMAP i 

Peru har engagerat sig för infödda kvinnor från amazonasregionen då det är de som är mest 

hotade av skogsskövlingen och tvångsarbete. FECOTEMAC:s kvinnokommittéer i Barranquilla, 

Maicao, Cartagena och Valledupar har engagerat sig starkt i asbestkampanjen i 

Colombia. 

I asien och Stillahavsområdet har den regionala kvinnokommittén lagt fokus på jämställdhet, 

icke-traditionell yrkesutbildning och HIV/aids. Regionen har koncentrerat sig på att skapa en 

god miljö för jämställdhet mellan könen genom att formulera en genuspolitik och -strategi 

som ska stärka kvinnors synlighet, styrka och jämlikhet i regionen och i facket som helhet. 

I regionen ges även hög prioritet åt “icke-traditionell yrkesutbildning” av målare och snickare 

i Filippinerna och Tamil Nadu, vilket har uppmärksammats mycket i media. För första gången 

i Tamil Nadu, Indien, har det uppstått en positiv trend mot att införa icke-traditionell yrkesutbildning 

i måleri särskilt för kvinnor. I detta projekt samarbetar TCWF (Tamil Nadu Construction 

& Unorganised Workers Federation) och BTI med byggarbetsgivarnas organisation. 

Syftet är att uppgradera kvinnornas status genom att ge dem utbildning i mansdominerade 

yrken som målare, svetsare, murare och plattläggare. 

Kvinnor och HIV/aIDS: förebyggande och konsekvenserna av HIV/aIDS är direkt relaterade 

till arbetares rättigheter. BTI har antagit utmaningen att främja förebyggandet av HIV/aIDS 

hos byggnadsarbetare som oftast är tillfälligt anställda eller migrant arbetare.


De samlade rapporterna från den globala genusrevisionen som utförts i alla regioner under 

2007 visade att medlemsförbunden har gjort ansträngningar: 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

för att få slut på diskrimineringen av 

kvinnor 

för att säkerställa att fler kvinnor 

deltar i de beslutsfattande organen 

för att skapa en kvinnovänlig 

miljö på arbetsplatserna och i 

fackföreningarna 

för att skapa anständiga jobb för både 

män och kvinnor 

för att kvinnors problem ska 

beaktas i förhandlingsagendan och i 

kollektivavtalen 

för att arbeta för lika behandling, 

inklusive lika lön för samma arbete 

för att skapa en säker arbetsmiljö, fri 

från sexuella trakasserier 

för att driva igenom ratificering och 

genomförande av ILO:s konventioner 

nr 183 och 111 och FN:s konventioner 

om kvinnor 

för att stärka de fackliga strukturerna för kvinnor. 

BTI har mobiliserat medlemsförbunden i kampanjer kring olika ämnen med anledning av 

Internationella Kvinnodagen (8 mars) för att uppmuntra kvinnor att stå upp för sina rättigheter: 

“Organisera! Mobilisera! Kvinnovänliga & Jämställda fackföreningar” och ”Starkare 

kvinnor, en rättvis värld” (2006); “Starka kvinnor = Starka fackföreningar” och “Nej till våld 

mot kvinnor”(2008); BTI deltog i kampanjen “anständigt arbete, anständigt liv för kvinnor” 

för att kräva anständiga jobb för kvinnor och jämställdhet mellan könen i arbetsmarknadspolitiken 

och avtalen. 

I arbetet på att främja jämställdhet mellan könen i de fackliga strukturerna, politiken och 

aktiviteterna och en kraftig ökning av antalet kvinnor i valda positioner, har internationalen 

utgivit skriften ”The Status of Gender in the Construction Sector” (Genusfrågans status i 

byggnadssektorn). I denna studie analyseras genusfenomenet på arbetsmarknaden, särskilt 

dess inverkan på byggnadsarbetarna i afrika. 

Vad gäller barnarbete, har BTI fortsatt med sin policy för avskaffande av barnarbete. 

Medlemsförbunden har exempelvis satt press på regeringarna i sina respektive länder för 

att de ska ratificera ILO-konventionerna nr. 138 och nr. 182 och vidta åtgärder för att säkerställa 

att de blir implementerade. 

47

48 


Vårt projekt i Indien fortsätter att vara unikt 

genom att det omfattar både skolutbildning, 

organisering, kampanjarbete, alfabetiseringsprogram 

för vuxna och genusprogram. 

Förekomsten av barnarbete inte bara tar 

ifrån varje barn dess grundläggande rätt 

till en barndom, utan utgör också ett stort 

hinder för att driva igenom arbetstagarnas 

rättigheter över huvudtaget. Sedan 1994 

har BTI behandlat barnarbetet som en 

prioriterad fråga. 

Projektet drivs av våra 6 förbund i Bihar, 

Orissa, Punjab och Uttar Pradesh. Runt 

2000 tidigare barnarbetare studerade i 

våra 17 skolor och förberedande skolor. 

Projektet sponsras av FNV och Child Learn 

i Nederländerna, BaT-KaRTEL i Danmark, 

CFMEU-CLSC i australien, NFCCWU i Taiwan, 

CLC i Canada, SaSK i Finland och IG-BaU i 

Tyskland. 

På barnarbetsdagen den 12 juni 2008 

nådde den holländske fackföreningsmedlemmen 

Henry Okkersen fram till Rom. 

Han hade gått över 2 300 km till fots från 

Nederländerna på mindre än två månader 

för att samla in pengar till stiftelsen Child 

Learn. Pengarna var avsedda för ett projekt 

för avskaffande av barnarbete i Indien. På 

Piazza del Popolo välkomnades Henry av 

nationell tv och press, Filca-Cisl och BTI. 

Både franska och italienska förbund och 

även BTI bidrog med pengar. 

Siffror 2005-2009: 

55 700 nya fackliga medlemmar (27 038 

kvinnor) 

2 000 kvinnor fick stöd via initiativet till 

självhjälpsgrupper. 

6 000 barn har lämnat sina arbeten och 

anmälts till skolsystemet 

348 arbetsplatser och 44 byar har befriats 

från barnarbete. 

BTI har gjort en video om den nederländske fackföreningsmedlemmen som gick till fots 

genom Europa för att samla in medel till stöd för projektet som leds av stiftelsen Child Learn 

Nederländerna (se kapitlet om kommunikation i denna rapport). BTI:s kontor i Indien har 

haft ett mycket nära samarbete med stiftelsen. 

Tillsammans med Global Unions organiserade BTI i februari 2008 en internationell konferens 

för organisatörer och kampanjarbetare för barnens rättigheter i New Delhi i Indien. över 

250 delegater antog aktionspunkter för att samla organisationer och arbetsmarknadens 

parter för ett gemensamt mål: att totalt avskaffa barnarbete. BTI och dess medlemsförbund 

undertecknade en historisk överenskommelse om arbetstagarnas rättigheter, inklusive 

barnens rättigheter, med all India Brick and Tiles Manufacturers Federation (aIBTMF), en 

organisation som omfattar 35 000 tegelbruk och sju miljoner arbetare. Konferensen avslutades 

med en massdemonstration där över 5 000 arbetare deltog och där anita Normark 

och medlemsförbunden överlämnade en kravlista till premiärministerns kansli. 

Barnarbetarskolorna har visat sig vara bra organiseringsverktyg och har gjort det möjligt 

för förbunden som bedriver projekten att organisera fler medlemmar och nå ut till fler 

organiseringsområden. 

För att göra det fackliga programmet mer fokuserat och för att vinna ett bredare stöd har 

kampanjen ”Child Labour Free Brick Kilns & Villages” kommit att ingå som en central del i 

strategin. 

Förbunden bedriver nu en aktiv kampanj för att driva igenom implementeringen av 

socialförsäkringslagen - the Provident Fund act - som är av stor betydelse för den sociala 

tryggheten. 

För att stödja en hållbar utveckling har BTI och dess medlemsförbund försökt få till 

stånd en gemensam ledning av skolorna. BTI:s medlemsförbund BMS (Punjab State) har 

framgångsrikt slagit samman barnarbetarskolor med statliga skolor. I Indiens folkrikaste


delstat, Uttar Pradesh, har facket fått godkännande för tre barnarbetarskolor där barn från 

lägre kaster kan få statliga stipendier. En barnarbetarskola har också övergått i statlig regi. 

I Bihar State finansieras tre barnarbetarskolor gemensamt av National Child Labour Project 

(NCLP), indiska staten och solidaritetsstödsorganisationer (SSO). 

Framgångarna med projektet har uppmuntrat BTI att utvidga initiativet till att omfatta nya 

områden och länder. Ett barnarbetsprojekt inleddes i Nepal 2007, där för närvarande fyra 

barnarbetarskolor är igång och styrs av BTI Nepal affiliates Committee (NaC). Liknande 

planer är på gång i Pakistan och Bangladesh, där de gynnas av förmånliga politiska villkor. 

49

”Migrerande arbetare är inga handelsvaror”, står det på skylten. Vice ordförande för KCTU i Sydkorea, 

protesterade under globala forumet för migration och utveckling i Manilla 2008. 

I mars 2007 startades en online-kampanj för solidaritet med CTF Chile:s medlemmar vid Celulosa arauco, ett av 

världens största företag inom skogs- och träbranschen och det största skogsprodukt företaget i Latinamerika. CTF 

protesterade mot usla löner och farliga arbetsförhållanden. Strejken utropades trots omfattande hot från arbetsgivarna 

om omedelbara avskedanden. Tack vare det globala trä- och skogsnätverket, medlemsförbundens och 

vänorganisationers insatser undertecknade omkring 2.000 personer vår solidaritetskampanj online. Strejken blev 

en framgång, men först efter att polisen skoningslöst skjutit ihjäl CTF-medlemmen Rodrigo Cisternas. I juli 2007 

välkomnade skogsarbetar förbundets medlemmar från provinsen arauco positiva reaktioner från parlamentets sida 

efter det särskilda skogsmötet med deltagande av 50 trä- och skogsmedlemmar från arauco-provinsen, som representerade 

CTF och USINFa (Unión de Sindicatos Forestales de arauco). Man antog enhälligt ett avtalsförslag som 

återspeglade lagstiftarnas beredskap att lagstifta på detta område. Man beslöt att prioritera skogsbrukslagen, 

ändring av miljölagen, utbildning i tunga arbeten och främjande av kollektiva avtalsförhandlingar.

iLagor 

BTI:S SEKRETARIAT OCH KONTOR 


Personal 

Under kongressperioden har det totala antalet anställda ökat. 2009 har sekretariatet i 

Genève samma antal anställda som 2005: 14 personer. På regionalkontoren har antalet 

anställda ökat från 33 under år 2004 till 51 i februari 2009. 

Nya BTI-representanter har utsetts i samtliga tre regioner: 

Projektkontoret i Johannesburg har blivit regionalkontor för afrika & Mellanöstern-regionen 

och Crecentia Mofokeng, tidigare samordnare för afrika, utsågs till regional representant 

2006. 

Carlos Salguero, tidigare regional utbildningssekreterare för Latinamerika & Karibien utsågs 

till regional representant för regionen i december 2007. 

Den tidigare globala utbildningssekreteraren ambet Yuson, blev regional representant för 

asien & Stillahavsområdet när Balan Nair avgick hösten 2007 efter att ha tjänstgjort i 28 år. 

Vid den första regionalkonferensen för asien-Stillahavsområdet i Katmandu i Nepal avtackades 

Balan för hans enorma insatser när det gällt att bygga upp och stärka BTI:s verksamheter 

i regionen. 

Kontor 

BTI har regional- och projektkontor i Panama, Malaysia, Sydafrika, Indien, Burkina Faso, 

Libanon, Kenya, Filippinerna, Sydkorea, Ryssland, Peru and Brasilien. 

Följande projektkontor har lagts ned: australien, Bulgarien, Kambodja and argentina. 

Framsteg 

• Standardisering av redovisnings- och kontrollsystemet i de tre regionerna. 

• 

• 

De interna revisorerna har genomfört en finansiell och administrativ revision i samtliga 

regioner. 

ökad regional kapacitet har lett till en decentralisering av administrationen och 

medlemsanslutningar. 

51

52 


VÄRLDSSTYRELSEN 

Följande Världsstyrelsemöten har ägt rum: 

31 maj 2006, Bryssel, Belgien 

7 december 2006, Genève, Schweiz 

31maj 2007, Genève, Schweiz 

15 december 2007, Genève, Schweiz 

21 maj 2008, Genève, Schweiz 

13 november 2008, Genève, Schweiz 

27 maj 2009, Genève, Schweiz 

8 december 2009, Lille, Frankrike 

Ordförande: Klaus Wiesehügel, IG BaU, Tyskland 

Vice ordförande: Stefaa Vantourenhout, aCV-BI, Belgium 

Generalsekreterare: anita Normark, Sverige 

Afrika 

Regional vice ordförande: Wafulla Wa Musamia, KQMWU, Kenya 

Förste ersättare: Baba El Madane Touré, FENIBABCOM, Mali 

andre ersättare: Crosby Moni, NUM, Sydafrika 

Asien/Stillahavsområdet 

Regional vice ordförande: Nobuo Kawada, SINRIN ROREN, Japan (2008-2009) 

Förste ersättare: Mohd. Khalid bin atan, KPPPSM, Malaysia (2006-2007) 

andre ersättare: John Paul, FEaWU, Fiji 

Ledamot: Rama Chandra Khuntia, INBFCWF, Indien 

Förste ersättare: John Paul, FEaWU, Fiji 

Andre ersättare: Nobuo Kawada, SINRIN ROREN, Japan 

Europa 

Regional vice ordförande: Vasco Pedrina, Unia, Schweiz 

Förste ersättare: Domenico Pesenti, FILCa-CISL, Italien 

andre ersättare: Johann Holper, GBH, österrike 

Latinamerika och Karibien 

Regional vice ordförande: Gerardo A. Martínez, UOCRA, Argentina 

Förste ersättare: Hugo Dávila, FENATIMAP, Peru 

Andre ersättare: Julio Cesar Flores, SOICSES, El Salvador 

Nordamerika 

Regional vice ordförande: Bernie Evers, Intl Ironworkers, USa 

Förste ersättare: Chris Carlough, SMWIa, USa 

Andre ersättare: Owen Herrnstadt, IAM-AW, USA

Ledamot: Hans Tilly, BYGGNaDS, Sverige 


Förste ersättare: Johnny Skovengaard, TIB, Danmark 

andre ersättare: Kalevi Vanhala, Puu-ja Erityisalojen Liitto, Finland 

Ledamot: Rudolf Kyncl, OS DLV, Tjeckiska republiken 

Förste ersättare: Boris Soshenko, Construction and Building Materials Industry Workers 

Union, Ryssland 

andre ersättare: Ioanis Parteniotis, FCIW-Podkrepa, Bulgarien 

Ledamot: Bernard Malnoë, FO BTP, Frankrike 

Förste ersättare: Walter Schiavella, FILLEa-CGIL, Italien 

andre ersättare: Vakant 

Ledamot: Sonja Vukanovic, aURMW, Serbien 

Ledamot: Didier afanda, FNSTBC, Kamerun 

Ledamot: Bismo Sanyoto, FCIGW (F-KUI), Indonesien 

Ledamot: Pedro Machado, SINTRaICMa, Paraguay 

Kvinnor 

Ledamot, Internationella Kvinnokommittén: Rosa Dominguez, SUNTIMaVEN, Venezuela 

Förste ersättare: Bärbel Feltrini, IG Bau, Tyskland 

andre ersättare: Edna Boakye, PUWU, Ghana 

53

54 


VÄRLDSRÅDET 

Följande världsrådsmöten har ägt rum 

7-8 december 2006, Genève, Schweiz 

15-16 december 2007, Genève, Schweiz 

13-14 november 2008, Genève, Schweiz 

8 december 2009, Lille, Frankrike 

Grupp 1: Danmark, Finland, Färöarna, Island, Norge, Sverige 

Ledamot: Hans Tilly, BYGGNaDS, Sverige 

Förste ersättare: Christina Dahlström, Unionen, Sverige 

Andre ersättare: Hans O. Felix, EL&IT, Norge 

Ledamot: Kalevi Vanhala, Puu-Ja Liito (Wood and allied), Finland 

Förste ersättare: Matti Harjuniemi, Rakkennusliitto r.y., Finland 

andre ersättare: Finnbjörn Hermansson, Samidn, Island 

Ledamot: Johnny Skovengaard, TIB, Danmark 

Förste ersättare: John Larsen, 3F, Danmark 

andre ersättare: Svein Johansen, NaF, Norge 

Grupp 2: Belgien, Luxemburg, Nederländerna 

Ledamot: Stefaan Vantourenhout, aCV-Bl, Belgien 

Förste ersättare: Luc Van Dessel, aCV-Bl, Belgien 

andre ersättare: Guy Bonnewijn, aCV-Bl, Belgien 

Ledamot: Dick Van Haaster, FNV Bouw, Nederländerna 

Förste ersättare: Ruud Baars, FNV Bouw, Nederländerna 

andre ersättare: Eric-Jan Leeuw, FNV Bouw, Nederländerna 

Ledamot: alain Clauwaert, aCCG, Belgien 

Förste ersättare: Bruno Bachaly, aCCG, Belgien 

andre ersättare: Rik Desmet, aCCG, Belgien 

Grupp 3: Tyskland 

Ledamot: Wolfgang Rhode, IGM, Tyskland 

Förste ersättare: Wolfgang Bonneik, IGM, Tyskland 

andre ersättare: Reinhard Hahn, IGM, Tyskland 

Ledamot: Klaus Wiesehügel, IG BaU, Tyskland 

Förste ersättare: Frank Schmidt-Hullmann, IG BaU, Tyskland 

andre ersättare: Bärbel Feltrini, IG BaU, Tyskland

Ledamot: Dietmar Schäfers, IG BaU, Tyskland 

Förste ersättare: Bärbel Feltrini, IG BaU, Tyskland 

andre ersättare: Frank Schmidt-Hullmann, IG BaU, Tyskland 

Grupp 4: Schweiz, Österrike 

Ledamot: Johann Holper, GBH, österrike 

Förste ersättare: Joseph Muchitsch, GBH, österrike 

andre ersättare: Herbert aufner, GBH, österrike 

Ledamot: Vasco Pedrina, Unia, Schweiz 

Förste ersättare: Jacques Robert, Unia, Schweiz 

andre ersättare: Franz Cahannes, Unia, Schweiz 

Grupp 5: Frankrike, Italien, Portugal, Spanien 

Ledamot: Domenico Pesenti, FILCa-CISL, Italien 

Förste ersättare: Giuseppe Moretti, FENEaL-UIL, Italien 

andre ersättare: Mercedes Landolfi, FILLEa-CGIL, Italien 

Ledamot: Walter Schiavella, FILLEa-CGIL, Italien 

Förste ersättare: Massimo Trinci, FENEaL-UIL, Italien 

andre ersättare: Paolo acciai, FILCa-CISL, Italien 


Ledamot: Bernard Malnoë, FO-BTP, Frankrike 

Förste ersättare: Antonio Garde Pinera, FECOMA-CC.OO, Spanien 


Grupp 6: Förenade Kungariket, Republiken Irland 

Ledamot: alan Ritchie, UCaTT, UK 

Förste ersättare: Phil Davies, GMB, UK 

andre ersättare: Eric Fleming, SIPTU, Ireland 

Grupp 7: Estland, Lettland, Litauen, Polen, Slovakien, Tjeckiska Republiken, 

Ungern 

Ledamot: Rudolf Kyncl, OS DLV, Tjeckiska republiken 

Förste ersättare: Dusan Barcik, OZ STAVBA SR, Slovakiska republiken 

Andre ersättare: Stanislav Antoniv, OS STAVBA CR, Tjeckiska republiken 

Grupp 8: Bulgarien, Moldavien, Rumänien 

Ledamot: Dan Cristescu, FGS Familia, Rumänien 

Förste ersättare: Ioanis Parteniotis, FCIW-Podkrepa, Bulgarien 

Andre ersättare: Peter Abrashev, FPOGSGP, Bulgarien 

55

56 


Grupp 9: Albanien, Bosnien-Herzegovina, Kroatien, Makedonien, Montenegro, 

Serbien, Slovenien 

Ledamot: Oscar Komac, SDGD,Slovenien 

Förste ersättare: Dusco Vucovic, SGIGM, Serbien 

andre ersättare: Liljana Vladicic, Forest Union, Montenegro 

Ledamot: Sonja Vukanovic, aURMW, Serbien 

Grupp 10: Azerbaijan, Georgien, Kazakhstan, Kirgizistan, Ryssland, Uzbekistan, 

Ukraina 

Ledamot: Boris Soshenko, Byggnads- och träarbetareförbundet, Ryssland 

Förste ersättare: Valery Ochekurov, Timber and Related Industries, Ryssland 

andre ersättare: vakant 

Grupp 11: Cypern, Grekland, Israel, Malta, Turkiet 

Ledamot: Tevfik Özcelik, YOL-IS, Turkiet 

Förste ersättare: Yiannakis Ioannou, CCWMF, Cypern 

andre ersättare: Itzhak Moyal, NUBWW, Israel 

Grupp 12: Kanada, USA 

Ledamot: Bernie Evers, Intl Ironworkers, USa 

Förste ersättare: Chris Carlough, SMWIa, USa 

andre ersättare: Rich McClees, SMWIa, USa 

Ledamot: Owen Herrnstadt, IAM-AW, USA 

Förste ersättare: Norman Rivard, USWa-IWa Council, Kanada 

andre ersättare: Tim Beaty, IBT, USa 

Grupp 13: Benin, Burkina Faso, Centralafrikanska republiken, Demokratiska 

Republiken Kongo, Elfenbenskusten, Gabon, Kamerun, Mali, Niger, Republiken 

Guinea, Senegal, Tchad, Togo 

Ledamot: Baba El Madane Touré, FENIBABCOM, Mali 

Förste ersättare: Yaovi Amento, SYNBARCOT, Togo 

Andre ersättare: Rosine Soubeiga Ouedraogo, FNTCS, Burkina Faso 

Ledamot: Didier afanda, FNSTBC, Kamerun 

Grupp 14: Ghana, Liberia, Nigeria, Sierra Leone 

Ledamot: Abraham Tetteh Dian Okine, PSWU, Ghana 

Förste ersättare: Baba Tunde Liadi, NUCECFWW, Nigeria 

andre ersättare: Joshua ansah, TWU, Ghana


Grupp 15: Angola, Botswana, Lesotho, Madagaskar, Malawi, Mauritius, Moçambique, 

Namibia, Swaziland, Sydafrika, Zambia, Zimbabwe 

Ledamot: Crosby Moni, NUM, Sydafrika 

Förste ersättare: Jeremias Timana, SINTICIM, Moçambique 

andre ersättare: George Nasho Wilson, CSEa, Zimbabwe 

Grupp 16: Burundi, Djibouti, Etiopien, Kenya, Uganda, Ruanda, Seychellerna, 

Tanzania 

Ledamot: Wafulla Wa Musamia, KQMWU, Kenya 

Förste ersättare: Mesilamu Oloka, UBCCECAWU, Uganda 

andre ersättare: Rahel ayele, EIFCWMCTU, Etiopien 

Grupp 17: Algeriet, Egypten, Marocko, Mauretanien, Tunisien 

Ledamot: Hassan Chebil, Building and Wood (UGTT), Tunisien 

Förste ersättare: Sayed Taha, GTUBWW, Egypten 

andre ersättare: ahmad Bahanis, SNTBB, Marocko 

Grupp 18: Bahrain, Jemen, Jordanien, Kuwait, Libanon, Palestina 

Ledamot: Mahmoud al-Hiyary, GTUCW, Jordanien 

Förste ersättare: Shaher Sae’d, NUBWW, Palestina 

andre ersättare: Muhammed Ganem, GTUBCW, Jemen 

Grupp 19: Hongkong, Japan, Mongoliet, Sydkorea, Taiwan 

Ledamot: Nobuo Kawada, SINRIN ROREN, Japan 

Förste ersättare: Kan Wen Nan, NFCCWU, Taiwan 

andre ersättare: Nam Koong Hyun, KFCITU, Korea 

Grupp 20: Filippinerna, Indonesien, Kambodja, Malaysia, Singapore, Thailand 

Ledamot: Mohd. Khalid bin atan, KPPPSM, Malaysia 

Förste ersättare: Ernesto arellano, NFL, Filippinerna 

andre ersättare: Khoirul anam, SP Kahutindo, Indonesien 

Ledamot: Bismo Sanyoto, FCIGW (F-KUI), Indonesien 

Grupp 21: Bangladesh, Indien, Nepal, Pakistan, Sri Lanka 

Ledamot: Rama Chandra Khuntia, INBFCWF, Indien 

Förste ersättare: Muhammad aslam adil, PFBWW, Pakistan 

andre ersättare: Jeetendra Shrestha, CUPPEC, Nepal 

Grupp 22: Australien, Fiji, Nya Zeeland, Papua Nya Guinea, Salomonöarna, 

Vanuatu 

Ledamot: John a. Paul, FEaWU, Fiji 

Förste ersättare: Vakant 


57

58 


Grupp 23: Bolivia, Colombia, Ecuador, Peru, Venezuela 

Ledamot: Hugo Dávila Villanueva, FENATIMAP, Peru 

Förste ersättare: Luis Rodriguez Majz, FETRACONSTRUCCION, Venezuela 

Andre ersättare: Luis Hernandez Lozano, FETRAMECOL, Colombia 

Grupp 24: Argentina, Brasilien, Chile, Paraguay, Uruguay 

Ledamot: Gerardo A. Martínez, UOCRA, Argentina 

Förste ersättare: José Sebastiao dos Santos, FENTICOM-SP 

Andre ersättare: Sergio Gatica Ortiz, CTF, Chile 

Ledamot: Pedro Machado, SINTRaICMa, Paraguay 

Grupp 25: Costa Rica, Dominikanska republiken, El Salvador, Guatemala 

Ledamot: Julio Cesar Flores, SOICSES, El Salvador 

Förste ersättare: Pedro Julio Alcantara, FENTICOMMC, Dominikanska rep. 

andre ersättare: Luis Majorga Galvez, STINCaH, Honduras 

Grupp 26: Barbados, Bermuda, Curacao, Guyana, Jamaica 

Ledamot: Clifford O. Majers, BWU, Barbados 

Förste ersättare: George Scott, BIU, Bermuda 

Andre ersättare: Richenel Ilario, SEBI, Curaçao 

Ledamot, Internationella Kvinnokommittén: Rosa Dominguez, SUNTIMaVEN, Venezuela 

Förste ersättare: Bärbel Feltrini, IG BaU, Tyskland 

andre ersättare: Edna Boakye, PUWU, Ghana

REVISIONSKOMMITTÉN 

Michael von Felten, Unia, Schweiz 

Steinar Karlsen, Fellesforbundet, Norge 

Bert van der Spek, CNV-HB, Nederländerna 

INTERNATIONELLA KVINNOKOMMITTÉN 

Ordförande: Rosa Domínguez, SUNTIMaVEN, Venezuela 

Förste vice ordförande: Bärbel Feltrini, IG BaU, Tyskland 

andre vice ordförande: Edna Boakye, PUWU, Ghana 

Asien och Stillahavsområdet 

Ledamot: Fatimah Mohammad, UFES, Malaysia 

Ersättare: Leelamma Ravi, KKNTC, Indien 

Latinamerika och Karibien 

Ledamot: Rosa Domínguez, SUNTIMaVEN, Venezuela 

Ersättare: Marta Pujadas, UOCRA, Argentina 

Afrika 

Ledamot: Edna Boakye, PUWU, Ghana 

Ersättare: Rachel Djimarai Mongaye, FENaTRaBaT, Chad 

Europa 

Ledamot: Bärbel Feltrini, IG BaU, Tyskland 

Ersättare: Mara Tomsone, LCa, Lettland 


59

Ekonomisk berättelse 

2006 - 2008


KOMMENTAR FRÅN GENERALSEKRETERAREN 

Vid kongressen 2005 bildades en ny global enhet, Byggnads- och träarbetarinternationalen, 

BTI, bestående av två tidigare globala organisationer i våra sektorer, WFBW och IBTU. Detta 

stärkte inte bara det nödvändiga gemensamma arbete vi bedriver i våra sektorer utan också 

vår ekonomiska grund. Med ökad global konkurrens i våra sektorer och en trend mot alltmer 

otrygga arbetsvillkor har emellertid våra medlemsförbund haft stora svårigheter att behålla 

och öka medlemsbasen. Detta har naturligtvis haft en inverkan på de ekonomiska bidragen 

till BTI i några länder, men globalt har vi kunnat behålla intäktsnivån från medlemsavgifter. 

För framtiden behöver emellertid den regelbundna ekonomiska basen från medlemsavgifter 

ökas avsevärt för att vi ska kunna säkerställa en oberoende grund för vår verksamhet. 

Den globala finanskrisen som drabbade världen i september 2008, vilken snabbt utvecklades 

till en sysselsättningskris både inom byggnads-, trä- och skogssektorerna, har också 

haft en negativ inverkan på vår ekonomi. Många medlemsförbund världen över har emellertid 

fortsatt sina ansträngningar att organisera medlemmar och hållit sina löften att 

finansiera vårt globala arbete, med insikt om att i tider av global finansiell oro så finns det 

faktiskt ingen annan väg än att arbeta nära samman som fackliga organisationer. Därför 

har den totala basen för medlemsavgifter bibehållits och till och med ökat lite. Den andra 

del som har hjälpt BTI och våra medlemsförbund väldigt mycket är vårt nära samarbete med 

många olika nationella solidaritetsorganisationer (Solidarity Support Organizations SSO) och 

bidragen från dem, tillsammans med solidaritetsstöd från våra medlemsförbund, har hjälpt 

oss att mer eller mindre fördubbla vår verksamhet för att bistå medlemsförbund globalt. 

BTI har fortsatt att basera sin globala verksamhet på en mycket strikt ekonomisk kontroll, 

med BTI:s ekonomiska riktlinjer som vägleder allt vårt arbete. Dessa riktlinjer hålls aktuella 

och genomförs med hjälp av BTI:s globala och regionala administrativa och ekonomipersonal 

samt med en mycket nära medverkan av vårt interna revisionsutskott som gör ett 

mycket värdefullt arbete utöver den externa revisionen. Därutöver har kapacitetsbyggande i 

ekonomiska frågor genomförts för global och regional personal och vi utvecklar vår hjälp till 

våra medlemsförbund i dessa frågor. BTI har också en mycket tydlig policy mot alla slag av 

bedrägeri, en policy som har mötts av stor respekt bland våra SSO-partner. 

Sammantaget, med en strikt budgetkontroll och stora ansträngningar av våra regionalkontor 

för att alla våra medlemsförbund ska stå fast vid sina åtaganden att betala medlemsavgifter, 

så har vi lyckats att sörja för en långt starkare ekonomisk trygghet för organisationen 

under denna kongressperiod vilken behövs för att möta den förväntade ekonomiska 

nedgången som världen står inför de kommande åren. 

Anita Normark 

63

64 


reVisionsberÄtteLse 

Geneva, april 9, 2009 

DE LAGSTADGADE REVISORERNAS BERÄTTELSE TILL DET ALLMÄNNA 

MÖTET I BYGGNADS- OCH TRÄARBETARINTERNATIONALEN - BTI, 

GENEVE 

Som lagstadgade revisorer har vi granskat Byggnads- och träarbetarinternationalens räkenskaper 

för åren som slutade den 31 december 2006, 2007 och 2008 från vilka sammandraget 

av räkenskaperna (sammandragen balansräkning samt resultaträkning) härstammar, 

i enlighet med de internationella normerna för revision. I våra revisionsberättelser daterade 

9 mars 2007, 12 mars 2008 och 31 mars 2009, uttryckte vi en uppfattning utan reservation 

om de räkenskaper från vilka de sammandragna räkenskaperna härstammar. 

Enligt vår uppfattning är de bifogade sammandragna räkenskaperna i alla materiella avseenden 

förenliga med de räkenskaper som de hämtats från. 

För att få en bättre förståelse av organisationens ekonomiska ställning och resultaten av 

dess verksamhet för de berörda perioderna och vår revisions omfattning, bör de sammandragna 

räkenskaperna läsas tillsammans med de räkenskaper från vilka de sammandragna 

räkenskaperna härstammar och våra revisionsberättelser därom. 

GEROFID SOCIETE FIDUCIAIRE S.A. 

Lucien ZANELLA Gregor WRZOSOWSKI 

auktoriserad revisionsexpert auktoriserad revisionsexpert 

Bilaga: Sammandrag av räkenskaperna


saMMandrag aV rÄKensKaPerna 

FöR ÅREN 2006-2008 

KONSOLIDERAD BALANSRÄKNING BTI 2008 2007 2006 

PER DEN 31 DECEMBER *NOTER CHF CHF CHF 

TILLGÅNGAR 

Kassa, bank, tillgodohavanden, värdepapper 6’747’856 7’091’618 6’434’935 

Projektmedel 1’712’330 1’489’535 1’429’105 

Gäldenärer 281’315 164’608 155’600 

Fasta tillgångar 1 1 1 

SKULDER 

8’741’502 8’745’762 8’019’641 

Löpande skulder 676’977 824’843 903’361 

Projektmedel 1’712’330 1’489’536 1’429’105 

avsättningar 1 1’823’956 1’601’456 1’178’802 

Reserver 2 2’873’570 2’773’738 2’288’765 

ackumulerat överskott 1’654’669 2’056’189 2’219’608 

8’741’502 8’745’762 8’019’641 

SUMMA INTÄKTER & UTGIFTER 2008 2007 2006 

FÖR DEN PERIOD SOM SLUTADE 

INTÄKTER 

CHF CHF CHF 

Medlemsavgifter 3 4’389’609 4’276’757 4’123’776 

Utbildningsprojekt – externa medel 4 5’651’684 5’475’635 4’620’661 

KOSTNADER 

10’041’293 9’752’392 8’744’437 

Personalkostnader huvudkontoret 2’148’961 2’155’440 1’995’185 

Resor och kontorsadministration 705’381 627’818 674’898 

Regionalkontor och aktiviteter 5 1’622’908 1’509’743 1’488’185 

Stadgeenliga möten och dokument 267’982 228’695 217’832 

Utbildningsprojekt verksamhet och 

fältkostnader 

4’554’433 4’383’525 3’579’606 

9’299’665 8’905’221 7’955’706 

Resultat före extraordinära poster 741’628 847’171 788’731 

Finansiella intäkter 6 (807’397) 47’766 156’442 

övriga intäkter 7 181’787 82’762 395’344 

Extraordinära kostnader 8 (132’538) (124’286) (259’070) 

Resultat före överföringar (16’520) 853’413 1’081’447 

överföringar till avsättningar & reserver 65’000 (330’750) (328’750) 

Årets överskott 48’480 522’663 752’697 

överskott vid årets början 2’056’189 2’219’608 2’241’911 

Fördelning till avsättningar/reserver av 

överskott 

(450’000) (686’082) (775’000) 

Utgående överskott 1’654’669 2’056’189 2’219’608 

65

66 


VIKTIGA POLICYRIKTLINJER FÖR BOKFÖRINGEN 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Tillgångarna och skulderna vid 

kontoren i Johannesburg, Panama, 

Kuala Lumpur och New Delhi 

BTI har nolltolerans gentemot bedrägligt 

beteende 

har införlivats i federationens 

BTI ser mycket allvarligt på bedrägligt bete- 

balansräkning. 

ende och kommer alltid kraftfullt och snabbt 

att utreda samt vidta ändamålsenlig åtgärd. 

Federationen är undantagen 

från schweizisk inkomstskatt, 

från att debitera mervärdesskatt 

Bedrägligt beteende (knep, villfarelser, korruption, 

mutor, stöld, förskingring) kan enkelt 

definieras som att använda knep med avsikt 

att uppnå en fördel, undvika en skyldighet eller 

och återfår innehållen skatt på 

förorsaka förlust för en annan part. 

investeringsintäkter. 

Varje anställd på alla nivåer, har till uppgift att 

Förvärv av möbler och utrustning 

bokförs när de uppkommer. 

säkerställa att BTI:s eller externa projektmedel 

tryggas, oavsett om de arbetar med kontanter 

eller betalningssystem, kvitton, eller har att 

göra med entreprenörer eller leverantörer. 

Investeringar i värdepapper uppges 

till det marknadsvärde som råder vid 

årets slut, med eventuell vinst eller 

förlust angiven i resultaträkningen. 

Varje person på alla nivåer bör uppträda ärligt 

och undvika bedrägligt beteende. Bedrägligt 

beteende är inte acceptabelt och att följa 

detaljerade riktlinjer gäller inte bara för anställda 

utan även för: 

Transaktioner i utländska valutor 

omräknas till schweiziska franc till 

den växelkurs som råder vid transaktionsdatum. 

Tillgångar och skulder 

• 

• 

alla valda ledamöter till en BTI-funktion 

vid kongressen, stadgeenliga möten eller 

seminarier; 

alla medlemsförbund eller någon annan 

uttryckta i utländska valutor vid 

balansräkningens datum omräknas 

till schweiziska franc till den växelkurs 

som råder vid detta datum. Kurs- 

organisation som kommer i åtnjutande 

av projektmedel, reseanslag, solidaritetseller 

annat bistånd. 

skillnader som uppkommer vid omräkning tas upp i resultaträkningen. 

Federationens intäkter redovisas när de inkasseras. Medlemsavgifter för innevarande 

år registreras emellertid om de erhålls före slutet av februari och räntor att erhålla 

registreras vid årets slut. Kostnader redovisas på bokföringsmässiga grunder. 

En avsättning anges i balansräkningen när federationen har lagenlig eller stadgeenlig 

plikt och då det är känt att ett utflöde av kontanter krävs för att uppfylla åtagandet. 

Reserverna är uppbyggda från överskott för angivna ändamål och/eller för att täcka 

en förlust i framtiden och används (när det inte gäller specificerade ändamål) bara 

om kostnaderna inte kan täckas genom reguljär budget. 

avsättningar, reserver och Internationella solidaritetsfonden fastställs enligt riktlinjer.


*NOTER TILL SAMMANDRAGNA RÄKENSKAPER 

Enligt BTI:s riktlinjer för skulder anges en avsättning i balansräkningen när federationen har 

lagenlig, avtalsenlig eller stadgeenlig plikt och då det är känt att ett utflöde av kontanter 

krävs för att uppfylla åtagandet. Reserverna byggs upp för specificerade ändamål eller för 

att täcka en förlust i framtiden. Reserver, andra än öronmärkta medel, används därför bara 

när kostnaderna inte kan täckas genom ordinarie budget. 

Per den 31 december 2008 skulle det ackumulerade överskottet och reserverna uppgående 

till CHF 4,53 miljoner kunna täcka 14,8 månader av operativa nettokostnader (inklusive 

projektbidrag), mot 12,5 månader per den 1 januari 2006, eller 11,4 månaders operativa 

bruttokostnader (exklusive projektbidrag), mot 9,5 månader per den 1 januari 2006. 

1. Avsättningar 

Avsättningar Kongressen Möten Pension & Totalt CHF 

Avgångsvederlag Avsättningar 

Balans per 01.01.2006 100’000 100’000 179’300 379’300 

överföring från (till) 

Intäkter och kostnader 690’000 - (116’043) 573’957 

anslag från överskott 500’000 200’000 170’699 870’699 

Balans per 31.12.2008 1’290’000 300’000 233’956 1’823’956 

2. Reserver 

Solidaritetsfond Global Fond Projektfond Totalt CHF 

Solidaritets- 

Balans per 01.01.2006 968’298 151’717 1’120’015 


Intäkter och kostnader 205’272 43’398 248’670 

anslag från överskott 404’885 404’885 

Balans per 31.12.2008 1’173’570 600’000 1’773’570 

Övriga reserver Investeringar Kampanjer Administration Oförutsedda Totalt CHF 

& valuta & Utbildning utgifter Övriga reserver 

Balans per 01.01.2006 


325’000 250’000 200’000 20’000 795’000 

Intäkter och kostnader (400’000) - - - (400’000) 

anslag från överskott 475’000 200’000 - 30’000 705’000 

Balans per 31.12.2008 400’000 450’000 200’000 50’000 1’100’000 

Summa Reserver 2’873’570 

fond 

67

68 


3. Medlemsavgifter 

administrationen av medlemsavgifter regleras av BTI:s stadgar och riktlinjer för medlemsavgifter. 

Den årliga avgiften är CHF 2 per medlem för hela perioden 2006-2009. 

Enligt den handlingsplan som godkändes i Buenos aires, december 2005, var en av BTI:s 

prioriterade verksamheter för kongressperioden 2006-2009: “BTI ska lansera en samordnad 

global organiseringskampanj som ska öka det ekonomiska medlemsantalet med minst 

10%”. BTI skulle säkerligen ha uppnått målet om inte 2008 års kris hade drabbat den 

globala ekonomin. 

Betalande medlemmar (i tusental) Instiftande kongressen Utfall 2008 % 

Europa 1’820 1’843 +1.27% 

Nordamerika 98 155 +58.17% 

Asien/Stillahavsområdet 57 73 +28.07% 

Afrika, Mellersta Östern 37 92 +148.65% 

Latinamerika & Karibien 21 23 +9.53% 

Resterande skulder 9 

Totalt antal betalande medlemmar 2’033 2’195 +7.97% 

Perioden 2006-2009 (beräkningen lägre på grund av den ekonomiska krisen) + 5.70 % 

Totalt antal betalande medlemmar 2006-2009


69

70 


4. Utbildningsprojekt 

I slutet av 2008, tack vare medlemsförbunden och flera biståndsorganisationer, hade BTI 

genomfört omkring 60 projekt världen runt, med en årlig nettofinansiering på 5,6 miljoner 

schweiziska franc. Det måste också noteras att del av de kostnader som är relaterade till 

projektsamordning finansieras av medlemsavgifter och betraktas som BTI:s eget bidrag till 

projekt. 

Omsättning under perioden 2006-2008 

Saldo projekt per den 1.1.2008 CHF 1’371’692 

*1 + Mottagit 2006-2008 CHF 15’747’979 

*2 – Minus saldo projekt per den 31.12.2008 CHF -1’712’330 

Totalt netto (i % nedan) CHF 15’407’341 

*1 Utöver den totala bidragssumma som erhållits har FES Tyskland bidragit till flera av BTI:s regionala 

aktiviteter med cirka EUR 400’000. 

*2 Från saldot per den 31.12.2008, har CHF 702’628 (41%) erhållits i förskott för 2009. 

Per region 2006-2008 2006-2008 

afrika & Mellersta östern 21% 

asien/Stillahavsområdet 33% 

Europa, Central- & öst 9% 

Latinamerika & Karibien 12% 

Globala program (alla regioner) 25% 

Per givarorganisation 2006-2008 

Övriga: ACV-BI, ACCG, CNV-HB, FNV Bouw, FO-BTP, FNSC-CGT, FNCB-CFDT, CFTC-BATIMAT, 3F, Industri- 

Energi, BaT Kartellet, NBTF, Canadian Labour Congress, Child Labour Schools Company, Child LEaRN 

Netherlands, ILO ACTRAV, Solidarity Centre, Swiss Labour Aid, SSG-IG Bau, ISCOD


5. Regionalkontor 

Tillgångarna och skulderna för kontoren i Johannesburg, Kuala Lumpur, Panama och New 

Delhi har införlivats i federationens balansräkning och balanserna mellan huvudkontoret i 

Genève och dessa kontor har tagits bort. 

Regionalkontoren är gemensamt finansierade med projektmedel och medlemsavgifter. 

Sedan 2006 kasserar regionalkontoren in medlemsavgifterna lokalt. 

De övriga projektkontoren är helt finansierade genom projektmedel och är inkluderade i 

projektets portfölj . 

6. Finansiella intäkter 

Del av federationens tillgångar är insatta i två banker och placerade i värdepapper som 

kan omsättas på aktiemarknader. Investeringarna följer konservativa regler såsom fastställts 

i BTI:s riktlinjer och beslutsfattande organ. Investeringar i värdepapper uppges till 

det marknadsvärde som råder vid årets slut, med eventuell vinst eller förlust angiven i 

resultaträkningen. 

Resultatet var positivt de senaste åren, men den världsomfattande finanskrisen drabbade 

också vår investering 2008 och del av avsättningen för fluktuation måste debiteras för att 

absorbera den orealiserade förlusten. 

7. Övriga intäkter 

Under perioden 2006-2008 erhöll BTI donationer för internationellt solidaritetsstöd, Child 

Learn Company, anslag från FES för regionala aktiviteter och under 2006 överförde WFBW 

sitt kapital från upplösningen till BTI. 

8. Extraordinära kostnader 

Det är huvudsakligen kostnader relaterade till andra inkomster som erhållits, Child Learn, 

Internationell solidaritet eller extra aktiviteter som genomförts i regionerna. 

71

72 


INTÄKTERNA OCH KOSTNADERNA UR ETT ANNAT 

PERSPEKTIV 

Finansieringens ursprung 2006 – 2009 

Medlemsavgifter 44,7%, Projekt 55,1%, 

övrigt 0,2% 

Hur medlen använts 2006 – 2009 

Facklig utveckling & organisering 26% Solidaritet/Kampanjer/IT 7% Migrant arbetare 3% 

Sektorvis verksamhet (bygg/trä) 16% arbetsmiljö 8% Regional administration 5% 

Stadgeenliga utskott 10% Global administration 12% Multinationella företag/ 

Int. ramavtal 

3% 

Jämställdhet & Ungdom 5% Barnarbete 5%


reVisionsUtsKottets berÄtteLse 

FöR ÅREN 2006-2008 

Revisionsutskottets direktiv 

Revisionsutskottets direktiv är angivna i BTI:s stadgar §14 med momenten 14.3. och 14.4.: 

14.3. Revisionsutskottet skall minst en gång per år granska generalsekreterarens och 

regionalkontorens administration och skötsel av finanserna samt måste förvissa sig om att: 

a) utgifterna sker i enlighet med BTI:s stadgar och världsrådets och världsstyrelsens 

beslut samt att giltiga verifikationer finns för alla utgifter, och 

b) skötseln av verksamheten sker i enlighet med BTI:s stadgar och de behöriga organens 

beslut. 

14.4. Revisionsutskottet skall varje år utarbeta en utförlig skriftlig rapport för världsstyrelsen. 

Rapporten skall behandlas på ett möte i världsstyrelsen, där minst en representant 

för revisionsutskottet är närvarande. Revisionsutskottet skall dessutom vid varje 

kongress avge en utförlig skriftlig berättelse om sitt arbete under kongressperioden. Denna 

berättelse skall vara de anslutna förbunden tillhanda minst en månad innan kongressen 

inleds. 

Revisionsutskottets verksamhet 

Revisionsutskottet har varje år genomfört revisionen vid BTI:s huvudkontor i Genève. I 

samband med denna har möten också hållits med externa revisorer, BTI:s ordförande 

och BTI:s generalsekreterare. Revisionsutskottet har utarbetat rapporter om dessa årliga 

revisioner. Rapporterna har lämnats till de beslutsfattande organen för genomgång. Revisionsutskottets 

ledamöter har deltagit i möten i Världsrådet och Världsstyrelsen. 

Revisionsutskottet har också genomfört revisioner vid regionalkontoren. Revisionsberättelserna 

från regionalkontoren sänds till generalsekreteraren med rekommendationer till 

åtgärder och förbättringar för att stärka organisationen administrativt eller ekonomiskt. 

Revisionsutskottet har självmant, med avsikten att stärka sitt eget expertkunnande, initierat 

och genomfört ett kompetensbyggande seminarium för utskottet under kongressperioden. 

Seminariet ägde rum i Norge där de ämnen som togs upp var: etik vid investering i aktier, 

att bekämpa korruption, IT-system för att säkerställa kassaflöde samt investeringar och risk. 

De ekonomiska kostnaderna för BTI för att anordna seminariet var minimala då dessa kostnader 

täcktes av de medverkande förbunden. Patrick Fonjallaz vid BTI:s administration och 

huvudkontoret i Genève deltog i seminariet. 

Revisionsutskottet noterar med tillfredsställelse att en avsevärd förbättring av kunskaperna 

ägde rum i organisationen under kongressperioden till följd av ansträngningar att sörja 

för kontinuerlig och vidareutbildning av de anställda vid BTI. Särskilt fokus har lagts på 

projektledning, att uppnå mål, utnyttjande av IT-system och personlig utveckling. Kostnader 

som uppstått vid genomförandet av sådana aktiviteter finansieras genom egna bidrag från 

löpande kostnader och projektfinansiering. Sådana satsningar arrangeras av generalsekreteraren 

och administrationen. 

Revisionsutskottet har kommit fram till att kompetensbyggande på dessa givna områden var 

tillrådligt och att organisationen till följd av sådana kompetensbyggande åtgärder kommer 

73

74 


att bidra till BTI:s fortsatta starka ställning, bland givarorganisationer och generellt inom det 

fackliga området, som en stark, tillförlitlig och öppen global facklig federation som arbetar 

seriöst i medlemmarnas intresse och som på grund av sitt professionella uppträdande och 

kontroll skyddar givarorganisationernas intressen på ett bra sätt. 

Revisionsutskottets rekommendationer under kongressperioden. 

Revisionsutskottet har tillåtit sig att lämna rekommendationer till förbättringar av BTI i sina 

årsberättelser vilka har lämnats till de beslutsfattande organen. Revisionsutskottet har 

också tillåtit sig att lämna rekommendationer till förbättringar i revisionerna av regionalkontoren. 

Revisionsutskottet har lämnat rekommendationer på dessa områden till de 

beslutsfattande organen under kongressperioden: 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Fortsätt med ansträngningarna att säkerställa att medlemsförbunden betalar 

medlemsavgifter i enlighet med de stadgar och riktlinjer som antagits av BTI. 

öka anslagen till värdepappersbuffertfonden för att minska inverkan av en devalvering 

av värdepappersportföljen. 

öka anslagen till fonderna för kongressen som äga rum under 2009. 

öka det ekonomiska anslaget till facklig verksamhet för att öka antalet betalande 

medlemmar i BTI till följd av sådana ansträngningar. 

öka de ekonomiska anslagen till buffertfonden för projekt. 

Fortsätt att vara medveten om projektvolymens sårbarhet och särskilt om den sårbara 

situation som förorsakats av det faktum att över 80% av alla projektintäkter kommer 

från två länder: Sverige och Nederländerna. 

Trygga BTI:s ägarposition och BTI:s intressen i företaget Child Learn Company vilket är 

registrerat i Indien. 

Gör alla kostnader för kongressen som ska äga rum under 2009 tydliga. 

Se över riktlinjerna för ekonomiska investeringar. 

Uppföljning av revisionsutskottets rekommendationer 

Revisionsutskottet har registrerat en avsevärd förbättring av betalningsdisciplinen beträffande 

betalning av medlemsavgifter under kongressperioden. Nya förbund som betalar full 

avgift har anslutit sig och överenskommelser har träffats med några länder om att de ska 

öka sina bidrag. Ekonomiska anslag har ökat på ett antal områden: för kongressen, buffertfonden 

för projekt. Buffertfonden för värdepapper och facklig verksamhet med målet att 

värva fler betalande medlemmar. 

De beslutsfattande organen har gjorts medvetna om sårbarheten när det gäller givarbidrag 

och kommer, enligt vad revisionsutskottet förstår, följa detta nära. BTI har fortsatt att arbeta 

i riktning mot att trygga sina intressen i Child Learn Company. 

För att synliggöra alla kostnader som uppkommer vid anordnandet av kongressen 2009 i 

Lille, Frankrike skall BTI , som revisionsutskottet förstår det, utarbeta en detaljerad rapport 

och tydligt ange alla dessa kostnader. Revisionsutskottet är mycket nöjda med det sätt som 

generalsekreteraren valde att göra detta på efter den gemensamma kongressen mellan 

IBTU och WFBW i Buenos aires år 2005 och har föreslagit att det görs på ett likartat sätt 

efter kongressen 2009.


Beträffande riktlinjerna för ekonomiska investeringar noterar revisionsutskottet att dessa 

kontinuerligt ses över och att vissa steg har tagits för att förbättra kapitalförvaltningen 

och reducera risken i värdepappersportföljen. Revisionsutskottet noterar också att de 

utmaningar som förorsakats genom valutafluktuationer konstant övervakas. 

Revisionsutskottet har, i samband med revisionerna vid regionalkontoren, tillåtit sig att 

lämna rekommendationer till generalsekreteraren på områden där utskottet anser att det 

finns rum för förbättring. Revisionsutskottet registrerar att utskottets rekommendationer har 

följts upp av generalsekreteraren och administrationen på ett tillfredsställande sätt. 

Revisionsutskottet registrerar att de rekommendationer som lämnats av utskottet vid 

kongressen i Buenos aires beträffande byte av extern revisor har följts upp av generalsekreteraren 

och de beslutsfattande organen på ett utmärkt sätt. Revisionsutskottet är nöjda med 

valet av externt revisionsföretag och noterar med tillfredsställelse den goda dialogen mellan 

BTI och det valda revisionsföretaget GEROFID SOCIETE FIDUCIAIRE SA/Horwarth. Det förs 

en bra dialog mellan revisionsutskottet och de externa revisorerna och utskottet är nöjt med 

utförandet av en konsekvent och grundlig kontroll av organisationen. 

BTI:s organisatoriska och ekonomiska utmaningar 

Revisionsutskottet noterar att BTI upprätthåller en hög facklig och politisk profil och har 

omfattande projektverksamhet. Revisionsutskottet registrerar vidare att BTI har en sund 

ekonomi. Trots detta förutses omfattande utmaningar att fortsätta in i nästa kongressperiod 

relaterade till att behålla det ekonomiska manöverutrymme som för närvarande existerar. 

BTI kommer fortsätta att vara beroende av vänligt inställda regeringar för att kunna fortsätta 

erhålla bidrag från givarorganisationer. BTI kommer, på samma sätt som sina medlemsförbund, 

att märka inverkan av den internationella finanskrisen. ökad arbetslöshet, särskilt i 

Europa, är också en utmaning för BTI. Skälet till att situationen i Europa kommer att påverka 

BTI:s ekonomi extra hårt är att det är i Europa som BTI har de flesta av sina avgiftsbetalande 

medlemmar. En nedgång av antalet medlemmar hos medlemsförbunden resulterar i färre 

betalande medlemmar till BTI. Utöver detta kommer BTI:s finansiella intäkter att reduceras 

på grund av värdeminskning för BTI:s värdepappersportfölj. 

Slutsatser och rekommendationer 

Utöver att rekommendera att BTI följer upp de utmaningar som anges ovan önskar revisionsutskottet 

rekommendera följande: 

• 

• 

• 

att BTI fortsätter att upprätthålla och förbättra den nära kontroll som existerar beträffande 

projekt, in i nästa kongressperiod. 

att BTI fortsätter sitt arbete för att förbättra betalningar från medlemsförbund som inte 

till fullo följer de antagna stadgarna och reglerna för betalning till organisationen och att 

BTI ger stadgarna nödvändig uppmärksamhet för att uppnå detta. 

att BTI fortsätter att följa upp den positiva utveckling som har ägt rum i organisationen 

beträffande öppenhet, kompetensbyggande och utveckling, både på regional nivå och 

vid huvudkontoret i Genève. 

75

76 


Slutkommentarer 

Revisionsutskottet har utfört revisionerna under kongressperioden vid BTI:s huvudkontor 

i Genève och vid regionalkontoren i Panama City, Kuala Lumpur och Johannesburg. 

Revisionsutskottet skulle vilja tacka generalsekreteraren och all administrativ personal som 

har varit involverade både vid huvudkontoret i Genève och vid regionalkontoren för den 

hjälp utskottet har fått under genomförandet av revisionerna. Revisionsutskottet skulle vilja 

rikta ett särskilt tack till Patrick Fonjallaz för allt det goda arbete han utför för BTI beträffande 

finansverksamheten och administrationen både på regional nivå och vid huvudkontoret 

i Genève. Revisionsutskottet skulle också vilja ta detta tillfälle i akt att tacka avgående 

generalsekreteraren anita Normark för de goda arrangemang och den hjälp hon har 

gett utskottet. Den omsorg och uppmärksamhet anita Normark har ägnat organisationen 

BTI under de år hon varit generalsekreterare har lett till att BTI, enligt revisionsutskottets 

uppfattning, stärkts avsevärt och tagit rollen som en ledande global facklig federation. 

Revisionsutskottet har getts fullt tillträde till alla relevanta handlingar under hela 

gransknings perioden och administrationen har uppträtt på ett mycket professionellt sätt. 

God standard iakttas i allt arbete som utförs av administrationen och räkenskaperna sköts 

på ett utmärkt sätt. Det är revisionsutskottets uppfattning att räkenskaperna och balansräkningen 

för kongressperioden ger en korrekt bild av BTI:s ekonomiska ställning. 

Brunnen, april 2009 

Michael von Felten Steinar Karlsen Bert van der Spek 

Ledamot Ordförande Ledamot

BTI:s Strategi Plan 

2010 - 2013

FöRSLaG 


“gLobaL soLidaritet FÖr en HÅLLbar 

FraMtid” 

VISION: 

En värld med starka, oberoende och demokratiska fackförbund i byggnads-, skogs- och 

träsektorn, där alla arbetstagare har jämlik tillgång till stabila arbetstillfällen, rättvisa löner 

samt trygga och tjänliga arbets- och levnadsvillkor. Bättre förhållanden måste säkras för 

fackliga organisationer, där internationella arbetsnormer främjas, genomförs och verkställs, 

och där social rättvisa, jämställdhet mellan könen och fackliga och mänskliga rättigheter 

beaktas. 

UPPGIFT: 

Byggnads- och Träarbetar Internationalen – det globala facket 

Vår grundläggande uppgift är att värna och främja arbetstagarnas rättigheter, så att arbets- 

och levnadsvillkoren förbättras i våra sektorer. BTI har framför allt en rättighetsgrundad 

syn. Vår uppfattning är att fackliga rättigheter är mänskliga rättigheter som grundar sig på 

jämlikhet, solidaritet och demokrati, och att fackliga organisationer är oumbärliga för ett 

gott styre. ILOs internationella arbetsnormer, ILO-deklarationen om grundläggande principer 

och rättigheter i arbetslivet och ILOs agenda för människovärdiga arbetsvillkor är den 

fackliga agenda som gäller i våra sektorer. Vi vill påvisa den organiserade arbetskraftens 

positiva medverkan, den “fackliga effekten”, när det gäller att uppnå dessa utvecklingsmål 

och att sätta arbetstagarnas rättigheter i förgrunden. Våra fackliga nätverk är redo att gripa 

sig an exploaterande arbete och arbetspraxis och hävda alla arbetstagares rättigheter i 

byggnads-, skogs- och träbrancherna. 

MÅL: 

att förbättra arbets- och levnadsvillkoren i byggnads- och träsektorerna samt främja en 

hållbar industriell utveckling. 

• Främja och värna mänskliga och fackliga rättigheter: påvisa den positiva “fackliga 

effekten” när det gäller att uppnå en hållbar utveckling och människovärdigt arbete 

genom kampanjer, nätverksarbete, kommunikation och utvecklingsprojekt. 

• Öka den fackliga styrkan: underbygga en konstant tillväxt av det fackliga medlemsunderlaget 

bland arbetstagare i den formella och informella ekonomin samt förbättra den 

fackliga kapaciteten att företräda arbetstagarna i sektorspolitiken, i kollektiva avtalsförhandlingar 

och organiseringsverksamhet på arbetsplatsen. 

79

80 


• Främja en stabil och hög sysselsättningsnivå i våra brancher: Mer direktanställning 

och bredare kollektivt avtalsskydd behövs för att säkra fackliga rättigheter 

och anställningsrättigheter, löner som det går att leva på för män och kvinnor, anständig 

arbetstid, bra arbetsmiljö och goda sociala trygghetsvillkor samt kompetensutveckling för 

att minimera hälsoriskerna för arbetstagare och för att maximera deras möjligheter att få 

anställning och arbetskvalitet. 

• Påverka politiken och öka kapaciteten hos institutioner och trepartsstrukturer i 

våra sektorer: för att förbättra sysselsättning och arbetspraxis samt främja, genomföra 

och verkställa arbetsnormer genom ett trepartssystem, en social dialog och en hållbar 

utveckling för industripolitiken. Tillhandahålla stöd för större facklig medverkan i de 

beslutsfattande processerna. 

CENTRALA OMRÅDEN FÖR VÅR 

STRaTEGISKa PLaN 2010-2013 

Organisering och fackligt uppbyggnadsarbete: öka medlemsantalet och arbetsplatsrepresentationen 

via förbund med rättighetsgrundad åskådning, solida strukturer, en tydlig politisk 

agenda och organiseringsförmåga. 

Avtalsförhandlingar: Förbättra normer genom bindande avtal och underbygga kollektiva 

avtalsförhandlingssystem för att säkra bättre skydd för arbetstagarna i våra sektorer. 

Ökat politiskt inflytande och delaktighet: Det är av avgörande betydelse att förbättra den 

institutionella kapaciteten och att stödja trepartsstrukturer i våra sektorer, om vi ska kunna 

få till stånd en meningsfull social dialog, trepartiska arbetsmarknadsrelationer och en 

hållbar utveckling för industripolitiken.


UPPnÅ riMLiga arbetsFÖrHÅLLanden inoM 

byggnads-, sKogs- oCH trÄindUstrin 

Medlemmar i BTI:s medlemsförbund är arbetare som är anställda inom byggnads-, 

byggmaterial-, skogs- och träindustrin runtom i världen. Deras arbete utgör en 

nyckelfaktor i världsekonomin. 

För andra gången på ett sekel har världen drabbats av en stor finanskris, den här gången 

en verkligt global kris, med åtföljande recession, som leder till kraftigt ökad arbetslöshet, 

inte minst inom BTI:s sektorer. Byggverksamheten, som i hög grad är beroende av offentliga 

investeringar i infrastruktur och bostäder, är en av de sektorer som drabbas hårdast, med 

minskad efterfrågan på byggmaterial och trävaror som följd. 

Samtidigt pågår det en global diskussion om vägvalet inför framtiden. Man räknar med en 

snabb befolkningstillväxt i världen de närmaste årtiondena, från nästan 7 miljarder till över 

9 miljarder 2050, detta framför allt i de mindre utvecklade regionerna och för det mesta 

i snabbt växande storstäder. Det innebär en aldrig tidigare sedd konkurrens om energi, 

mineraler, skogsprodukter och vattentillgångar. Omfattningen av skogsavverkningen i tropikerna 

fortsätter med en hastighet på drygt 4 000 m2 per sekund. Befolkningsökningen 

medför också ett växande behov av nya byggnader, frågan är hur skogar och infrastruktur 

används, och för oss inom facket handlar det om hur levnads- och arbetsvillkoren ska 

komma att se ut för de människor som arbetar inom våra sektorer. 

BTI verkar för en hållbar industriell utveckling inom våra branscher. BTI har i många år 

arbetat för ett hållbart skogsbruk och skogscertifieringsprocesser som vilar på tre pelare – 

den sociala, miljömässiga och ekonomiska. Betydelsen av en hållbar byggverksamhet blir 

allt större, men den sociala “pelaren” är mycket underutvecklad. arbetsvillkoren inom våra 

branscher är långt ifrån godtagbara – det återstår massor att göra för att säkerställa att 

arbetarna inom våra sektorer behandlas med respekt. 

BYGGBRaNSCHEN: EN MYCKET FRaGMENTERaD 

ARBETSGIVARBAS OCH ARBETSSTYRKA 

Den globala marknadsvolymen inom byggsektorn ligger på över 3 triljoner US-dollar och står 

för omkring 10 % av världens BIP. Byggnadssektorn är Europas största industrisektor (11 % 

av BIP) och även USa:s (12 %), medan den i utvecklingsländerna utgör 2–3 % av BIP. I de 

flesta länder går 50 % av kapitalinvesteringarna till byggsektorn. 

De två närmaste decennierna kommer 98 % av världens befolkningstillväxt att äga rum i 

utvecklingsländerna, med ungefär 60 % av världens snabbast växande storstäder (750 000 

plus) i låginkomstländerna. Kostnaderna för världens behov av infrastruktur uppskattas 

till 2 triljoner US-dollar under de närmaste femton åren, och efterfrågan på bostäder är så 

pressande i mindre utvecklade länder att den bara kan tillgodoses med informellt boende. 

Det innebär vanligen egenhändigt byggda, illegala bostäder och en nästan ständig brist på 

grundläggande infrastruktur. I t.ex. Lima lever 54 % av befolkningen i sådana “informella” 

bostäder. 

Byggnadsindustrin är världens största industriella arbetsgivare (med 7% av den globala 

sysselsättningen och 28% av sysselsättningen inom industrin) med över 150 miljoner 

arbetstagare, varav tre fjärdedelar befinner sig i utvecklingsländerna. 

81

82 


Byggnadsindustrin domineras av mikroföretag samt små och medelstora företag (SMF). 

Globalt har 90 % av företagen mindre än sju anställda, och i Europa har 97 % av byggbolagen 

mindre än tjugo anställda. SMF är också starkt beroende av tillverkningen av 

byggnadsmaterial, såsom tegeltillverkning och stenbrott. Denna enormt fragmenterade 

arbetsgivarbas och arbetsstyrka med nästan inga direkta anställningar, i kombination med 

att arbetet inom byggsektorn präglas av korttidsanställningar och stor rörlighet, utgör en 

allvarlig utmaning för den fackliga rekryteringen och den fackliga representationen. 

Cementindustrin befinner sig i en fortlöpande fusions- och omstruktureringsprocess. Globaliseringen 

som är inriktad på tröskelländer och lågkostnadsregioner drivs ofta framåt genom 

sänkta kostnader för miljöinsatser och försämrade arbetsvillkor. Idag är Kina världens 

största producent av cement, följt av Indien, USa, Japan, Ryssland, Korea och Spanien. De 

fyra största koncernerna, Holcim (Schweiz,), Lafarge (Frankrike), CEMEX (Mexico) och Heidelberg 

Cement (Tyskland) producerar mer än 1/5 av världens cement inkl. Kina, och 1/3 av 

världens cement exkl. Kina. Under de senaste åren har arbetsstyrkan på cementföretagen 

förändrats dramatiskt med en ständigt ökande andel visstidsanställda arbetare som för 

närvarande i många länder utgör mer än 50 % av den totala arbetsstyrkan. Visstidsanställda 

arbetare tjänar mycket mindre än tillsvidareanställda även om arbetskostnaderna (cirka 

5%) redan är mycket låga jämfört med energikostnaderna (upp till 60 %) av företagets totala 

kostnader för en cementfabrik. 

Investeringarna i infrastruktur fördelar sig för närvarande med 70 % på offentlig sektor, 

27% på den privata sektorn och 3 % på offentligt utvecklingsstöd. Den offentliga upphandlingen 

står för cirka 15 % av den globala BIP och i en del länder utgör den upp till 70 %. 

OECD:s forum om effektivt bistånd uppmanade eftertryckligt givarna att stärka de nationella 

upphandlingsprocesserna och att bedriva en upphandling “till fördel för de fattiga”, där 

standarder och normer är kopplade till utveckling. 

Konkurrensen är stenhård inom byggnadsindustrin och entreprenörföretagen vinner 

upphandlingarna genom att sänka sina kostnader. Så den som vinner kontraktet kan mycket 

väl vara den som betalar de lägsta lönerna, som inte tillhandahåller säkerhetsutrustning 

eller saknar olycksfallsförsäkringar och som har den största andelen informell arbetskraft, 

som man inte betalar skatt eller sociala avgifter för, och som man inte erbjuder något rättsligt 

eller socialt skydd. Denna lägsta-pris-kultur som råder i konkurrensen om de offentliga 

kontrakten är oförenlig med respekten för arbetstagarnas rättigheter och arbetarskydd. 

I denna situation blir byggkontraktet en potentiellt viktig mekanism både när det gäller 

att driva på tillämpningen av ILO:s grundläggande internationella arbetsvillkor och när det 

gäller att rikta uppmärksamheten på de fördelar dessa innebär. Det finns ett klart behov av 

kontraktsklausuler som speciellt stipulerar att arbetsvillkoren ska finnas med och stärkas. 

Det lägger ett formellt ansvar på företagen att säkerställa att arbetsvillkor och säkerhetsåtgärder 

uppfyller gällande standarder. Det är viktigt att utveckla en process omkring 

upphandlingen, som bidrar till att stärka medvetenheten både bland kunder, entreprenadföretag 

och arbetsgivare liksom också bland arbetstagarna, och där man kommer överens 

om mekanismer för att kontrollera efterlevnaden av bestämmelserna.


TRÄ OCH SKOG: BEVARA LIV OCH SYSSELSÄTTNING 

FÖR KOMMANDE GENERATIONER. 

I de flesta länder har skogssektorn en statlig skogsvårdsstyrelse, några få stora integrerade 

företag som producerar för internationella och inhemska marknader, och en mångfald små- 

och medelstora företag. Det mesta av skogsarbetet utförs av underentreprenörer, många 

med bara några få anställda. 

Man beräknar att 30 % av jordens yta är täckt av skog – ca 4 miljarder ha. Omkring hälften 

av denna yta finns i fem länder: Ryssland, Brasilien, Kanada, USa och Kina. I skogsregionerna 

lever 300 miljoner människor, och 1,6 miljarder människor är i varierande 

grad beroende av skogen för sin utkomst i form av bränsle, mediciner och skogsrelaterade 

livsmedel. 

Omkring 13 miljoner människor arbetar inom den formella skogssektorn, där de producerar 

varor och tjänster för den formella globala ekonomin till ett värde av ca 350 miljarder 

US-dollar. Men den informella överlevnadsekonomin är avsevärt mycket större. Majoriteten 

av skogsarbetarna lever idag i fattigdom, utan tillgång till många av de grundläggande 

samhällstjänsterna. Skogs- och träarbetare verkar i alla delar av skogs- och träindustrin, 

såsom avverkning och återplantering. Träarbetarna arbetar på sågverk, skivfabriker, i industrier 

som tillverkar paneler, dörrar, fönster och möbler. 

anställningsmönstren inom skogs- och träindustrin genomgår en förändring från det globala 

“nord” till “syd”. Det beror delvis på de tekniska förändringarna inom industrin och att 

företag, ofta stora multinationella bolag, flyttar verksamheten till nya marknader för att 

komma närmare de allt mer begränsade råvarukällorna. 

Under de senaste tio åren har sysselsättningen stadigt sjunkit i Nordamerika (-1 %) och 

Europa (-12 %), medan den har ökat i andra regioner (afrika +6 %; asien +10 %; Latinamerika 

+39 %). Det beror dels på den ökade mekaniseringen och dels på att man flyttat 

närmare både tillväxtmarknaderna och råvarukällorna. En av de drivande faktorerna i alla 

dessa trender är att de multinationella företagen får allt större betydelse i våra branscher, 

både när det gäller produktion och försäljning. Eftersom deras betydelse ökar allt mer, så 

kommer de beslut de fattar beträffande sina produktionskedjor att på ett avgörande sätt 

påverka våra medlemmar inom skogs- och träindustrierna. 

Det finns ett land som har en fortlöpande inverkan på de stora förändringarna som pågår i 

den ekonomiska och sociala miljön. På mycket kort tid har Kinas roll bidragit till att förändra 

mönstren i det globala näringslivet. Kina är numera världens största exportör av möbelprodukter 

och världens största importör av rundvirke. För närvarande finns det inget som tyder 

på att denna trend skulle börja försvagas, samtidigt som man ställer sig ytterligare frågor 

om vilken inverkan Indiens växande roll kommer att ha framöver. 

Till stor del som svar på marknadens och konsumenters krav har flera skogscertifieringssystem 

växt fram under senare år vilka var utformade för att införa grundläggande normer i 

skogsindustrin. Dessa är de olika skogscertifieringssystem vilka försöker fastställa en grundläggande 

uppsättning normer vilka är ett steg i riktning mot att garantera bärkraften hos 

skogsproduktindustrierna. BTI stödjer alla certifieringssystem där respekten för ILO:s grundläggande 

arbetsvillkor ingår i kriterierna. Dessa garanterar arbetstagarnas grundläggande 

rättigheter såsom föreningsfrihet och förbud mot både barn- och tvångsarbete. 

83

84 


Om skogarna brukas på ett hållbart sätt kan 

de kraftigt bidra till bekämpningen av klimatförändringarna 

och till ett ökat socialt framåtskridande 

och jämlikhet. För att skogarna 

ska kunna bevaras måste de brukas på ett 

ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbart 

sätt. Skogsarbetare runtom i världen kan 

spela en nyckelroll när det gäller att bevara 

våra skogar, förutsatt att deras rättigheter 

respekteras och att de har frihet att bilda 

fackföreningar och förhandla fram kollektivavtal, 

detta för att få en mer rättvis andel av 

de ekonomiska vinsterna, som de bidrar till 

att producera. BTI är emot illegala och ickehållbara 

avverkningsmetoder. 

Man är överens om att en hållbar utveckling 

vilar på tre pelare: skogen måste brukas på 

ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbart 

sätt. Dessa koncept ingår nu till stor del 

ILO:s grundläggande arbetsnormer 

Nr 87 – Föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten 

Nr 98 – Organisationsrätten och den kollektiva 

förhandlingsrätten 

Nr 29 & Nr 105 – avskaffande av tvångsarbete 

Nr 111* - Diskriminering (anställning och 

yrkesutövning) 

Nr 100* - Lika lön (mellan män och kvinnor) 

Nr 138* - Minimiålder 

Nr. 182* - De värsta formerna av barnarbete 

Övriga viktiga ILO-konventioner 

Nr 94* - arbetsklausuler i kontrakt där offentlig 

myndighet är part 

Nr 162* - asbest 

Nr 167* - Säkerhet och hälsa vid byggnads- 

och anläggningsarbete 

Nr 169 – Urbefolkningar 

*Konvention åtföljd av en rekommendation 

i de båda större globala normerna, PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification) 

och FSC (Forest Stewardship Council), där man pekar på vikten av att ILO:s grundläggande 

arbetstagarrättigheter respekteras. De ingår i de normer som revisorerna tillämpar 

i arbetet på att certifiera skogsområden. Men ändå är speciellt respekten för arbetstagarnas 

grundläggande rättigheter ofta de normer i certifieringsprocessen som genomförs i minst 

omfattning. 

En stor nackdel med certifieringen för nedströmsaktiviteter (s.k. Chain of Custody certification 

- spårbarhetscertifiering) är att detta hittills bara utgör ett spårningssystem där 

konsumenter och säljare i slutet av värdekedjan kan se att en träprodukt ursprungligen 

kommer från certifierade källor. Hittills säger den ingenting om själva processkedjan. En 

kund kan t.ex. bestämma sig för att köpa en stol som är försedd med en FSC-etikett. Träet i 

stolen kommer från en hållbar källa, MEN det kan förekomma extrema fall av exploatering i 

fabriken där stolen tillverkas, t.ex. barnarbete. 

ExPLOATERING AV ARBETSKRAFTEN OCH 

ARBETSRÄTTSLIGA VILLKOR INOM 

BYGGNADS-, SKOGS- OCH TRÄINDUSTRIN 

Inom byggnads- och skogsindustrin rekryteras majoriteten av arbetstagarna genom förmedlingar 

eller byråer på tillfällig, ofta daglig basis och avskedas när de inte längre behövs. 

Många byggnadsarbetare, särskilt i utvecklingsländer, rekryteras från landsbygdsområden 

och flyttar till städerna på säsongsbasis, och återvänder till sina byar för att utföra jordbruksarbete 

några månader om året. Mycket ofta söker sig arbetarna till uppsamlingsplatser 

som finns i alla storstäder i hopp om att bli utvalda för en dags arbete. De får ingen 

semesterersättning, ingen sjukpenning, ingen sjukvård, ingen ersättning vid olyckor, inga 

pensioner eller andra förmåner. De arbetar långa dagar och tvingas ofta arbeta övertid utan 

övertidsersättning. Lönerna som betalas ligger ofta under de nationella minimilönerna, och 

illegala avdrag görs rutinmässigt.


Diskriminering beträffande löner och arbetsvillkor mellan olika grupper är också vanlig. I 

Sydasien utgör kvinnorna minst 30 % av den totala arbetsstyrkan inom byggbranschen, de 

utför de sämst betalda, okvalificerade arbetsuppgifterna. Kvinnorna får nästan alltid sämre 

betalt än männen, framför allt beroende på könssegregationen på arbetsmarknaden och 

en ojämlik tillgång till utbildning, och de får mindre betalt än männen även för lika arbete. 

Migrerande arbetare och de som tillhör vissa etniska grupper eller sociala klasser är också 

utsatta för diskriminering. Denna utnyttjande anställnings- och arbetsrrättspraxis beror i 

första hand på att man flyttar över kraven på arbetsvillkoren till bemanningsföretag, en 

praxis som hindrar arbetarna från att gå samman och försvara sina lagliga rättigheter. 

användningen av barn- och slavarbetare är utbredd i många länder, särskilt i tegelbruk och 

stenbrott, där stora mängder mycket unga barn arbetar under outhärdliga villkor och där 

man betalar ut förskott för säsongsarbete, vilket leder till skuldslaveri. Barn- och slavarbete 

hänger nära samman med migrerande arbetskraft. På vägbyggen och i byggnadsprojekt 

arbetar ett stort antal arbetare som är under arton år, trots att arbetet är så farligt att det 

borde vara uteslutet för dem att arbeta där. 

Byggnads- och skogsarbete i utvecklingsländerna är inte bara dåligt betalt och osäkert, det 

är också onödigt farligt. 

arbete inom byggnadsbranschen har ett envist rykte om sig att vara smutsigt, svårt och 

farligt. arbetet inom byggnadssektorn svarar också för en betydligt större andel arbetsplatsolyckor 

och arbetsrelaterade sjukdomar än andra branscher, cirka 30 % av arbetsplatsolyckorna 

med dödlig utgång inträffar i samband med byggnadsarbete. 100 000 arbetare 

dör varje år på byggarbetsplatserna – en person dör var femte minut på grund av undermåliga 

och illegala arbetsförhållanden. 

I de tropiska områdena riskerar en av tio skogsarbetare att dödas under sin livsarbetstid, 

och skogsmaskiner orsakar fortfarande ett större antal allvarliga skador än maskinerna i 

någon annan sektor. alla dessa “olyckor” är fullständigt förutsägbara och fullt möjliga att 

förebygga. 

För alla risker – kemikalier, damm, manuell hantering, fysiska och psykosociala risker – är 

exponeringen inom våra sektorer rutin och alltför stora. Dåliga välfärdssystem förvärrar 

riskerna. Och i utvecklingsländerna innebär företeelser som informellt arbete, tvångs- och 

barnarbete och frånvaron av en effektiv tillämpning av anständig lagstiftning att respekten 

för arbetstagarnas rättigheter och skyddet av deras hälsa och säkerhet är lågprioriterad eller 

obefintlig. 

Många av de vanligast förekommande cancerframkallande ämnena på arbetsplatserna 

– solens strålning, asbest, kristallisk kisel, radon, trädamm, dieselavgaser, mineralfibrer, 

lösningsmedel i trälacker, bekämpningsmedel och träbehandlingsmedel – allt detta är 

sådant som arbetarna dagligen utsätts för inom byggnads- och träindustrin. Kroniska sjukdomar 

är utbredda. asbestrelaterade sjukdomar, silikos (stendammslunga) p.g.a. exponering 

för cement och stendamm, och exponering för ett stort antal farliga ämnen dödar ytterligare 

tusentals arbetare. Sjukdomar i andningsvägarna, hudsjukdomar, vibrationssyndrom, dövhet 

och långvarig smärta efter hårt fysiskt arbete, hög arbetsbelastning och långa arbetstider är 

nästan universella hälsoproblem. 

I hela världen beräknar ILO att kostnaderna för arbetsplatsolyckor och sjukdomar inom alla 

sektorer utgör 4 % av BIP, vilket gör förebyggande åtgärder på arbetsplatserna till en utvecklingsfråga. 

Ändå är det mycket vanligt att man påträffar även stora byggprojekt som inte 

85

86 


har någon säkerhetspolicy eller något program för att förebygga olyckor, inga skyddsombud, 

ingen projektspecifik hälso- och säkerhetsplan, ingen information om utbildning i förebyggande 

åtgärder, inga kollektiva åtgärder för att förhindra olyckor eller yrkessjukdomar, och 

inte ens den mest grundläggande personliga skyddsutrustning. 

Grundläggande bekvämligheter på bygg- och skogsarbetsplatser saknas vanligtvis, såsom 

rent dricksvatten, toaletter och tvättmöjligheter, möjligheter att laga mat, äta eller ge första 

hjälpen. Tillgången till bra bostäder är ett grundläggande problem och arbetare som flyttar 

till tättbebyggda områden på jakt efter dagarbete har inget annat alternativ än att övernatta 

vid vägen eller på arbetsplatsen. Undernäring och sjukdomar som malaria, denguefeber, 

kolera och tuberkulos är vitt spridda sjukdomar bland byggnads- och skogsarbetare och 

deras familjer. 

DEN FaCKLIGa EFFEKTEN 

Byggnadsindustrin och skogsbruket har mycket stor potential för att minska fattigdom, och 

genomförandet av internationellt erkända arbetsnormer är av central betydelse i strategier 

för att förbättra levnads- och arbetsvillkor. Målsättningen bör vara att göra praktiska förbättringar 

i levnads- och arbetsvillkor samt att ta itu med omedelbara behov som hänför sig 

till tak över huvudet, mat och vatten, barnomsorg och utbildning, sjukvård och framför allt 

sysselsättning och människovärdigt arbete. 

arbetstagare organiserade i fackförbund är medvetna om sina lagstadgade rättigheter och 

kan förhandla kollektivt med arbetsgivarna för att säkerställa att dessa rättigheter respekteras. 

Fackförbund bidrar positivt till att förbättra arbetsvillkor och arbetsorganisation, i 

synnerhet inom det mycket praktiska området arbetsmiljö på arbetsplatsen. 

Fackliga företrädare är avgörande för att övervaka att man följer betalningsplaner, kontrakt, 

avtal och personalbestämmelser, tillhandahåller information och utbildning, inspekterar 

arbetsplatsen för att förhindra risker, kommunicerar med arbetsstyrkan och samarbetar med 

ledningen, i synnerhet genom gemensamma kommittéer där arbetsgivare och fackförening 

ingår. I många länder finns lagenliga krav på arbetsplatser med mer än 50 anställda att 

upprätta en gemensam skyddskommitté, vilken har regler som omfattar dess sammansättning, 

befogenhet och funktioner när det gäller att föra noteringar och förhindra skador och 

sjukdomar. Forskning i industriländer har visat att organiserade arbetsplatser med skyddskommittéer 

har mindre än halva antalet olyckor jämfört med oorganiserade arbetsplatser. 

Men facket har också en viktig pådrivande roll för ansvariga myndigheter, institutionell 

delaktighet och social trygghet för alla. Detta säkerställer goda relationer på arbetsmarknaden 

mellan arbetsgivare och arbetstagare och bidrar till en stabil ekonomi och en 

demokratisk arbetsmarknad. 

Rätten att organisera är avgörande för arbetstagares förmåga att skydda sina rättigheter. 

Den är också mycket central för utveckling och för kampen för att avskaffa fattigdom. 

Åtgärder för att bekämpa barnarbete, tvångsarbete och diskriminering har störst inverkan 

bland de fattiga. Kombinationen av effektiv styrning och starka fria fackförbund kan 

bekämpa utanförskap och få dem som lever i samhällets utkant integrerade. 

Tillgång till betald sysselsättning med rättvisa och säkra arbetsvillkor är mycket viktiga 

faktorer i strategier för att minska fattigdomen i ett land. arbetstagare kan inte skyddas från 

ekonomiskt exploaterande och riskfyllt arbete om de inte har denna grundläggande rätt för


att hjälpa till att rätta till den maktobalans som existerar på arbetsmarknaden. Denna rätt 

bygger under demokratisk, ekonomisk, social och mänsklig utveckling. Självbestämmande 

och trygghet för världens fattiga är mycket viktigt för att eliminera fattigdom och starka, 

oberoende fackförbund ger arbetstagarna ett organ för att uttrycka sina åsikter och försvara 

sina lagstadgade rättigheter. 

anständiga arbetsvillkor kan inte uppnås utan att arbetstagarna försvarar sina rättigheter, 

att facket och arbetsgivarna samarbetar för en mer hållbar industriell utveckling och bättre 

utbildade arbetstagare, och att regeringarna lever upp till sina åtaganden att genomföra 

gällande lagstiftning. 

Det är därför som BTI fokuserar sin strategi på ORGANISERING, FÖRHANDLINGAR OCH 

PÅVERKaN PÅ VÅRa SaMHÄLLEN. 

87

88 


nyCKeLoMrÅden FÖr den strategisKa 

PLanen 2010-2013 

ORGANISERING 

Den alltmer fragmenterade arbetsmarknaden utgör en utmaning för facklig 

organisering och att säkerställa grundläggande rättigheter för arbetstagare i våra 

brancher. Inom byggnadsindustrin världen över är 90% av företagen mikroföretag, 

med mindre än 10 anställda och likartade trender drabbar skogsbrukssektorn. 

Multinationella företag, även om de inte utgör den största arbetsgivargruppen, 

utövar emellertid fortfarande betydande inflytande över ett stort antal arbetstagares 

arbetsliv och arbetsvillkor. 

Mål: 

• Förbunden är engagerade i kampanjer för att säkerställa lagstadgade rättigheter för 

organisering i alla länder. 

• 

Den fackliga organisationsgraden och representativiteten ökas genom medlemsvärvning 

och organiseringsarbete, med betoning på informella och tillfälligt anställda 

arbetstagare, migrerande arbetstagare, unga arbetstagare och kvinnliga arbetstagare. 

BTI och dess medlemsförbund bör: 

1. Organisera de oorganiserade för att höja den fackliga organisationsgraden. Målgrupperna 

innefattar informella och tillfälligt anställda arbetstagare, migrerande arbetstagare, 

unga arbetstagare och kvinnliga arbetstagare. 

2. aktivt värva kvinnor och unga arbetstagare till förbunden. Befästa utvecklingen 

med politiska riktlinjer för jämställdhet och inkludera klausuler om jämställdhet i 

kollektivavtal. 

3. Fortsätta utveckla nätverk och strukturer för att utbyta strategier för organisering, 

medlemsvärvning och att behålla medlemmar. Skapa fackliga nätverk för undersektorer 

och multinationella företag. 

4. Stödja utbildning och kapacitetsbyggande för fackliga medlemmar och organiserare. 

5. Trygga genom forskning och kartläggning av multinationella företag och genomförandet 

av BTI:s ramavtal säkerställandet av organiserings- och förhandlingsrättigheter. 

använda de fackliga nätverken för att få in fall där man inte följer avtalen. 

6. Stödja värvnings- och organiseringsarbete genom: a) att främja ILO:s centrala arbetsnormer 

i internationella ramavtal, genom skogscertifiering och i offentliga kontrakt. b) 

Intensifiera arbetet om hållbar skogsförvaltning, skogscertifiering och träprodukters leveranskedjor 

samt förbättra övervakning av deras genomförande i praktiken. c) Intensifiera 

arbetet om arbetsnormer i offentliga kontrakt och infrastrukturprojekt finansierade av de 

internationella finansinstitutionerna.


7. Belysa arbetstagares rättigheter till en säker och hälsosam arbetsmiljö samt 

fortsätta att bygga upp facklig kapacitet, strukturer, politiska riktlinjer, organiseringsstrategier 

och att göra detta viktiga område inom fackligt arbete mer allmänt känt. 

Förbunden bör sträva efter att ha valda och utbildade fackliga förtroendevalda och 

skyddsombud på varje arbetsplats, och skyddskommittéer på arbetsplatsen bör inrättas. 

KOLLEKTIVAFÖRHANDLINGAR OCH BRANSCHAVTAL 

I byggnads- och skogsindustrin är direktanställning föga utbrett, vi har ett stort antal 

informella arbetstagare, ”egenföretagare”, arbetstagare från bemanningsföretag och 

utkontraktering av enbart arbetskraft samt en lång rad underentreprenörer. 

Denna fragmentering av sysselsättningen har ökat behovet av kollektiva 

förhandlingar och fastställande av normer för att skapa politiska riktlinjer för 

anställning, reglera arbetsnormer och förhindra ojust konkurrens. Fragmenteringen 

av sysselsättningen har emellertid försvagat både arbetsgivarorganisationernas och 

fackförbundens förmåga att förhandla fram kollektivavtal. 

Mål: 

• Lagstadgade rättigheter beträffande kollektiva förhandlingar och strejkrätten 

säkerställs 

• 

• 

• 

Direktanställning med social trygghet och betald semester för arbetstagare i våra 

sektorer 

Kollektivavtalstäckningen och internationella ramavtal i våra sektorer förbättras 

Social dialog och branschavtal främjas 


1. Driva kampanj mot informell och olaglig anställning och trycka på för direktanställningskontrakt 

med social trygghet och rätt till betald semester. 

2. Formalisera och systematisera kollektivförhandlingssystem samt arbeta för nationella 

branschnormer som utökar kollektivavtalens omfattning till alla arbetstagare i alla 

industrisektorer. 

3. Utöva lobbying för sektorsrelaterade lönesatser som fastställs i lagstiftning eller 

genom kollektivavtal. 

4. Fackligt organisera informella och migrerande arbetstagare för att säkerställa lika 

lön och villkor för alla arbetstagare och för att skydda nationella avtal och arbetsnormer. 

5. öka kapacitetsuppbyggnaden när det gäller förhandlingsskicklighet och strategier, 

innefattande informationsutbyte om kollektivavtal och bestämmelser i arbetslagstiftning. 

6. Utöka förhandlingarna om internationella ramavtal med viktiga multinationella 

företag. Sörja för garantier i avtalen om att företagen ska erbjuda människovärdigt arbete 

och socialt skydd även för informella arbetstagare. Utarbeta effektiva företagsnätverk för 

att säkerställa organiserings- och förhandlingsrättigheter. 

89

90 


7. Förhandla fram branschavtal om yrkesutbildning, lärlingssystem för unga arbetstagare 

och livslångt lärande. 

8. Trycka på för att få med jämställdhetsklaususer i kollektivavtal. 

PÅVERKA POLITIKEN 

Bristen på människovärdigt arbete världen runt förblir en stor utmaning för 

fackföreningsrörelsen. Fackförbundens relativa svaghet och marknadsintressenas 

företräde framför rättigheter och hållbar utveckling understryker behovet av att 

fackförbund med kraft företräder arbetstagares intressen och fackliga policyprogram 

hos regeringar och arbetsgivare. Stark institutionell kapacitet och trepartsstrukturer 

är viktiga för att uppnå bra styrning och fackförbunden måste kräva sin rättmätiga 

plats vid förhandlingsbordet. Fackförbund har en absolut nödvändig roll i att skapa 

demokratiska och redovisningsskyldiga institutioner samt politiska riktlinjer för våra 

sektorer. 

Mål: 

• agendan för människovärdigt arbete förverkligad i BTI-sektorerna 

• 

Det fackliga inflytandet på arbetsgivare och regeringar stärks när det gäller arbetstagares 

rättigheter, stabil sysselsättning och hållbar industriell utveckling 


1. Främja social och trepartisk dialog med arbetsgivarföreningar och myndigheter för 

att försvara lika lön och villkor för alla arbetstagare. 

2. Arbeta för reglering av byggnads- och skogsindustrierna för att främja ILO:s agenda 

för människovärdigt arbete och ta itu med undanmanövrar från juridiskt ansvar, som för 

närvarande leder till det höga antalet dödsolyckor och kompetenskrisen. 

3. Påverka arbetsmarknadsdepartement, departement för offentliga arbeten, entreprenörssammanslutningar 

och arbetsgivare i byggnadssektorn i fråga om arbetsnormer 

inom byggnadssektorn, i synnerhet att använda ILO-konvention 94 om arbetsklausuler 

vid offentliga kontrakt. Bedriva lobbying för att arbetsklausuler ska inkluderas i politiska 

riktlinjer för offentlig upphandling inom byggnads- och träsektorerna i offentlig och privat 

sektor. 

4. Fortsätta att främja ratificering och genomförande av ILO:s konventioner och 

programmet för människovärdigt arbete för att ta itu med globala utmaningar. 

5. Fortsätta att arbeta med ILO:s handlingsprogram för byggnadssektorn för att stödja 

social dialog och genomförande av internationella arbetsnormer över hela världen. 

6. Främja sociala normer inom ramen för en hållbar skogshantering och genom 

hela skogsvårdskedjan samt bekämpa olaglig och ohållbar avverkning samt arbeta 

med skogsindustrins styrande organ för att förbättra medverkan i skogsindustrins 

certifieringssystem.


7. Förbättra arbetsmiljönormer för män och kvinnor i våra industrier genom att säkerställa 

efterlevnad av lagar och bestämmelser genom statlig arbetsinspektion, och 

främjande av dessa genom information och utbildning, skyddsombud på arbetsplatsen 

samt skyddskommittéer. 

8. Främja investering i och certifiering av yrkesutbildning, lärlingskap för unga arbetstagare 

samt livslångt lärande. 

9. Driva kampanj för avskaffande av barnarbete och rätten till utbildning. 

VÅRa REDSKaP 

BTI har redskapen som behövs för att främja internationella arbetsnormer och 

agendan för människovärdiga arbetsvillkor, särskilt fackliga rättigheter, genom 

kampanjer, projekt för facklig utveckling, kommunikationer, solidaritetsaktioner och 

mobilisering. 

1. Organisera kampanjer: Fortsätta med de olika organiseringskampanjerna i byggnadssektorn 

och i skogindustrin (till exempel Människovärdigt arbete i byggindustrin 

för internationella sportevenemang, och främjande av ILO:s grundläggande arbetsnormer 

inom hållbart skogsbruk). Exempelvis kan organisering av arbetstagare i den 

informella ekonomin mer specifikt uppnås genom nationella initiativ såsom att skapa 

ömsesidiga fonder, eller system för att tillhandahålla juridiskt stöd, yrkesutbildning eller 

mikrokrediter. 

2. Kapacitetsbyggande: BTI ska fortsätta 

stödja kapacitetsuppbyggnaden hos 

medlemsförbunden. Ge stöd till medlemsförbunden 

för facklig utveckling genom 

projekt, utbildning och annan verksamhet. 

3. Integrering av ett jämställdhetsperspektiv: 

som ett redskap för att uppnå 

jämställdhet och öka kvinnors medverkan 

i facklig verksamhet och strukturer. 

4. Barns rättigheter: Kampanj mot barnarbete 

och för barns rätt till utbildning. 

5. Social dialog och arbete för policy: 

Stärka social dialog och överenskommelser 

med multionationella företag samt 

med globala och regionala arbetsgivarföreningar. 

Formulera politiska program 

som ska läggas fram för regeringar, 

arbetsgivare och multilaterala organisationer. 

Utveckla strategiska allianser med 

medborgargrupper och andra intressenter 

som delar våra övergripande värderingar 

och specifika mål. 

BTI-kampanjer 

De internationella finansinstitutionerna: 

Intensifiera arbetet beträffande genomförande 

och övervakning av arbetsklausuler 

i infrastrukturprojekt. Kapacitetsbyggande 

med fackförbund för att ta upp deras rättigheter. 

arbetsmiljö: arbetarnas internationella minnesdag; 

arbetares och skyddsombuds rättigheter; 

globalt förbud för asbest och förebyggande 

av asbestrelaterade sjukdomar; 

förebyggande av yrkesrelaterade cancersjukdomar. 

Barnarbete: Rätt till utbildning och genomförande 

av minimiålder för att arbeta 

Jämställdhet mellan könen: Lika rättigheter 

till sysselsättning, lön och arbetsvillkor, 

social trygghet och ombesörjande av barnomsorg 

91

92 


6. Kampanjen för människovärdigt arbete: Trycka på för praktiskt genomförande av alla 

centrala internationella arbetsnormer både nationellt och med internationella finansinstitutioner. 

Förbunden bör fortsätta kampanjen för ratificering av ILO-konventioner. 

7. arbetsmiljö- och kompetenskampanjer: Fortsätta driva kampanj och bygga upp kapacitet 

om arbetsmiljön som ett centralt inslag i agendan för människovärdigt arbete och ett viktigt 

område för facklig medverkan i politisk utveckling och arbetsplatsrepresentation. Fortsätta 

driva kampanj för kompetensutveckling för alla arbetstagare och för unga arbetstagare i 

synnerhet. 

8. Klimatförändringsarbete: Vidga arbetet med hållbart skogsbruk och hållbart byggande. 

Våra sektorer har enorm potential för att mildra effekterna av klimatförändringen, och detta 

är ett område som behöver utvecklas inom ramen för hållbar industriell utveckling. 

9. Solidaritetsaktioner: För att underlätta praktiska solidaritetsaktioner i alla regioner och 

globalt bör BTI vidga sin roll i att försvara arbetstagares rättigheter vid konflikter och politisk 

instabilitet, genom solidaritetsaktioner, media samt genom ILO:s och OECD:s mekanismer för 

anmälningar. Samordna facklig medverkan i internationella aktionsdagar. 

10. Informationsteknik och kommunikationer. Stärka utvecklingen av informationsteknik och 

kommunikationer för informationsutbyte, nätverksarbete och kapacitetsbyggande samt för att 

ta fram och distribuera kampanj- och utbildningsmaterial. 

11. Internationella ramavtal. Stärka genomförandet och övervakningen av internationella 

ramavtal samt initiera nya avtal. 

a) för detta ändamål bör fackförbund i hemlandet i större utsträckning medverka i 

övervakningen. 

b) i händelse av svårigheter kommer BTI att mobilisera det fackliga nätverket och ingripa 

via de nationella fackförbunden i hemlandet. Om så behövs bör besök organiseras till de 

länder där problem med att man inte följer avtal uppstår. 

Arbetstagares rättigheter och ILO:s program för människovärdigt arbete 

RÄTTIGHETER: Främjande av Internationella arbetsnormer och grundläggande principer samt rättigheter 

på arbetet 

VÄRDIGHET: Skapa sysselsättning; människovärdigt arbete och inkomstmöjligheter; sysselsättningsstrategier, 

kompetensutveckling; återställande och ombyggnation; främjande av jämställdhet; hjälp 

till små och medelstora företag 

SÄKERHET OCH SKYDD: Stärka socialt skydd; social trygghet, inkomsttrygghet; arbetsmiljö; förebyggande 

av HIV/aIDS 

GE UTTRYCK ÅT: att stärka den sociala dialogen och arbetstagares medbestämmande genom samråd 

och förhandling.

Stadgar

BTI:s Stadgar 


Dessa stadgar antogs av världskongressen den 9 december 2005 i Buenos aires, argentina 

Förord 

Paragraf 1 Namn, juridisk form och säte 

Paragraf 2 Mål och syften 

Paragraf 3 Metoder 

Paragraf 4 Medlemskap och anslutning 

Paragraf 5 Medlemsförbundens rättigheter och skyldigheter 

Paragraf 6 Medlemskapets upphörande 

Paragraf 7 Migrerande medlemmar i anslutna förbund 

Paragraf 8 Medlemsavgifter och finansiering 

Paragraf 9 Världskongress 

Paragraf 10 Världsråd 

Paragraf 11 Världsstyrelse 

Paragraf 12 Ordförande och andre ordförande 

Paragraf 13 Generalsekreterare 

Paragraf 14 Revisionsutskott 

Paragraf 15 Regionala strukturer 

Paragraf 16 Regionalrepresentanter och regionalkontor 

Paragraf 17 ad hoc-arbetsgrupper 

Paragraf 18 Kvinnostrukturer 

Paragraf 19 Upplösning 

Paragraf 20 allmänna bestämmelser 

Bilaga 1: Sammansättning av ländergrupperna i världsrådet 

Bilaga 2: överenskommelse mellan IBTU och WFBW 

95


Förord 

Internationella Byggnads- och Träindustriarbetar-Unionen, IBTU, är ett internationellt 

yrkessekretariat, som bildades 1934 genom samgående mellan byggnadsarbetarnas och 

trä industriarbetarnas internationaler. Den första internationalen för byggnads- och träindustriarbetare 

grundades dock så tidigt som 1893. Idag är IBTU, Internationella Byggnads- och 

Träindustriarbetar-Unionen, en global facklig federation som organiserar över 10,5 miljoner 

medlemmar i 279 fackliga organisationer i 125 länder runtom i världen inom byggnads-, 

byggmaterial-, trä-, skogs- och närliggande branscher. 

Byggnads- och Träindustriarbetarnas Världsförbund (WFBW), som är anslutet till arbetarnas 

Världsfederation, är fortsättningen på Kristna byggnads- och träindustriarbetares internationella 

federation som grundades i Paris den 9 september 1937. Idag representerar WFBW 

(Byggnads- och Träindustriarbetarnas Världsförbund) 1,5 miljoner arbetare inom byggnads- 

och träindustrin, som är organiserade i 55 fackförbund i 41 länder världen över. 

De båda federationerna strävar efter att förena alla demokratiska och oberoende fackliga 

organisationer inom anläggnings-, byggnads-, byggmaterial-, trä-, skogs- och närliggande 

branscher. Föreningen kommer att ge mer tyngd åt byggnads-, trä- och skogsarbetare 

världen över när det gäller att påverka arbetsgivarorganisationer och regeringar. 

Paragraf 1 

Namn, juridisk form och säte 

1.1 Internationalen består av Internationella Byggnads- och Träindustriarbetar-Unionens 

(IBTU) och Byggnads- och Träindustriarbetarnas Världsförbunds (WFBW) medlemsförbund. 

För den juridiska definitionen skall föreningen heta ”Internationella Byggnads- och Träindustriarbetar-Unionen 

- BTI”, här nedan kallad “BTI”. Föreningen lyder under schweizisk lag, i 

enlighet med schweizisk civilrätt (paragraferna 60-79), med status som ”icke-vinstdrivande 

organisation”. 

1.2 BTI:s sekretariat skall ha sitt säte i Carouge, kantonen Genève, Schweiz, och inbegriper 

regionala kontor. Kongressen kan ändra sekretariatets placering genom ändring i de 

nuvarande stadgarna. 

Paragraf 2 

Mål och syften 

2.1 BTI:s uppdrag är att förbättra livskvaliteten och arbetsvillkoren för medlemsförbundens 

medlemmar. BTI tror på att sätta människorna i första rummet i den globala, 

regionala, nationalekonomiska och sociala utvecklingen och skall främja och värna sina 

medlemsförbunds intressen. Dess mål och syften är: 

a) att bilda, öka och stärka oberoende och demokratiska fackföreningar för arbetstagare 

inom sitt organisationsområde, 

b) att främja fred, frihet och demokrati genom oberoende och demokratiska fackliga 

organisationer samt respekt för grundläggande arbetsmarknadsnormer, baserade på 

Internationella Arbetsorganisationens (ILO:s) internationella konventioner, 

c) att samla fackliga organisationer oberoende av nationalitet, ras, religion eller etnisk 

bakgrund samtidigt som man erkänner medlemsförbundens självbestämmanderätt, 

d) att främja jämställdhet mellan könen, 

e) att försvara och främja unga medlemmars och kommande generationers intressen, 

97

98 


f) att skapa solidaritet mellan fackliga organisationer på multinationella företag i syfte 

att: 

•bygga 

strukturer för fackligt samarbete och samordning 

•säkerställa 

att multinationella företag respekterar ILO:s grundläggande 

arbetsmarknadsnormer, internationella riktlinjer, nationella arbetsmarknadslagar och 

ramavtal där sådana finns. 

g) att införa en social dimension i ekonomins globalisering genom att 

•bekämpa 

social och ekonomisk exploatering i alla dess former, 

•främja 

erkännande och tillämpning av arbetsnormer och förbättringar av arbetsmiljön 

för alla arbetstagare i alla länder, 

•säga 

nej till alla former av diskriminering på grund av ras, kön, sexuell läggning, ålder, 

funktionshinder, kulturell eller religiös bakgrund, 

•försvara 

och främja arbetstagarnas ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, 

•föra 

fram och företräda dessa målsättningar i alla relevanta internationella 

organisationer, 

•försvara 

och främja de anslutna medlemmarnas yrkesintressen inklusive inom den 

informella ekonomin, 

h) att bygga in en social dimension i den regionala ekonomiska integrationen genom att 

säkerställa att fackliga organisationer får möjlighet att rådfrågas och att påverka berörda 

organisationers beslut för att främja social rättvisa och utveckla en social dialog mellan 

arbetsgivarna och de fackliga organisationerna, 

i) att försvara mänskliga rättigheter, inklusive åsikts- och yttrandefrihet, skaparfrihet, 

föreningsfrihet och allmän rösträtt och rätt till maximal tillgång till media och medel för 

spridning av skapande verksamhet, som utgör grunden för alla andra rättigheter och 

friheter. 

Paragraf 3 

Metoder 

3.1 De mål och syften som beskrivs i paragraf 2 skall eftersträvas genom att: 

a) uppmuntra solidaritet mellan medlemsförbunden, 

b) stödja och uppmuntra organisering av arbetstagare som faller inom BTI:s behörighetsområde 

genom facklig utbildning, studieverksamhet och solidaritetsaktioner, 

c) beakta jämställdhet mellan könen i samband med alla policybeslut, 

d) bygga upp globala och regionala solidaritetsnätverk i multinationella företag, 

e) ge lämplig hjälp och stöd till medlemsförbund i svårigheter, 

f) utarbeta gemensamma handlingsprogram och prioriteringar i syfte att främja och 

samordna genomförandet av desamma, 

g) samla och sprida information i frågor av intresse för medlemsförbunden, 

h) bygga upp informations- och kommunikationsteknologiska nätverk,

i) förhandla fram ramavtal, 


j) företräda medlemsförbunden i regionala och internationella ekonomiska 

grupperingar, 

k) företräda medlemsförbunden i FN:s, ILO:s och andra fackorgans och institutioners 

arbete, vilkas verksamhet påverkar medlemsförbundens och deras medlemmars sociala, 

ekonomiska och kulturella villkor, 

l) upprätthålla nära relationer med andra fria och demokratiska fackförbunds internationella 

organisationer, 

m) hålla kongresser i enlighet med stadgarna och andra möten och konferenser som 

världsrådet anser vara till gagn för BTI och dess medlemsförbund, 

n) arbeta med målsättningen att kvinnor skall vara representerade i organisationens 

alla organ, 

o) främja unga medlemmars deltagande i BTI:s arbete. 

Paragraf 4 

Medlemskap och anslutning 

4.1 alla oberoende, fria och demokratiska fackförbund och fackliga organisationer, som 

delar BTI:s målsättningar och organiserar arbetstagare i anläggnings-, byggnads-, byggmaterial- 

och träindustrin samt skogsbruket och närbesläktade brancher, kan ansöka om 

medlemskap i BTI. När BTI-anslutna förbund även representerar arbetstagare i andra branscher 

än de som BTI företräder, skall BTI:s behörighet gälla enbart de arbetstagare som är 

sysselsatta i anläggnings-, byggnads-, byggmaterial- och träindustrin samt skogsbruket och 

närbesläktade brancher. 

4.2 ansökan om medlemskap skall efter vederbörlig utredning och konsultation, inklusive 

konsultation med befintliga medlemsförbund inom det berörda landet, föreläggas 

världsstyrelsen för beslut. ansökan om medlemskap och hithörande handlingar, rapporten 

och rekommendationen från BTI:s regionalrepresentant och varje medlemsförbund i det 

berörda landet skall föreläggas vederbörande regionalkommitté för yttrande. Dessa handlingar 

och rekommendationer skall, tillsammans med sekretariatets rekommendation, föreläggas 

styrelsen för beslut. 

4.3 Ett överklagande av styrelsens beslut att avslå en ansökan om medlemskap, måste 

göras av ett medlemsförbund vid nästföljande möte med världsrådet. Rådet skall fatta 

beslut om överklagandet genom omröstning med två tredjedels majoritet. Detta beslut skall 

vara slutgiltigt. 

4.4 Samarbetet inom BTI sker med respekt för medlemsförbundens suveränitet. 

Paragraf 5 

Medlemsförbundens rättigheter och skyldigheter 

5.1 Medlemsförbunden har följande rättigheter och skyldigheter: 

a) Medlemsförbund som erlagt stadgeenliga avgifter har rätt att delta och utöva alla 

rättigheter som medlem vid BTI:s kongresser, konferenser och möten. 

b) att respektera BTI:s stadgar och ledande principer och de beslut som fattas i enlighet 

med dessa. 

99

100 


c) att stödja BTI:s verksamhet och verka för att kongressbesluten genomförs. 

d) att punktligt uppfylla kraven rörande betalning av medlemsavgifter. 

5.2 Ingen person får sitta i BTI:s organ om vederbörande inte längre innehar en befattning 

i den organisation han/hon tillhörde vid tiden för sitt inval i ett BTI-organ eller i en BTIkommitté, 

om inte organisationen uttryckligen begär att ledamoten sitter kvar i organet eller 

kommittén. 

Paragraf 6 

Medlemskapets upphörande 

6.1 Ett utträde ur BTI kan bara träda i kraft vid utgången av ett kalenderår, intill vilken 

tidpunkt medlemsförbundet som söker utträde måste ha fullgjort samtliga sina skyldigheter 

som medlem. anmälan om utträde måste ske skriftligt och sändas till generalsekreteraren 

med minst tre månaders varsel före kalenderårets slut. 

6.2 När medlemskapet upphört skall också alla rättigheter och skyldigheter som följde 

av medlemskapet upphöra. 

a) Medlemsavgifterna skall betalas fram till den dag medlemskapet upphör. 

b) Redan inbetalda medlemsavgifter skall ej återbetalas. 

6.3 Världsstyrelsen kan förklara att ett medlemsförbunds medlemskap har upphört om 

det inte erlagt medlemsavgifter under ett år eller mer. 

6.4 Världsstyrelsen äger rätt att utesluta ett medlemsförbund som avsiktligt agerar mot 

BTI:s mål och syften. 

6.5 Ett medlemsförbund som utesluts skall skriftligen underrättas om beslutet och 

skälen till uteslutningen. Det uteslutna förbundet har rätt att överklaga beslutet vid 

nästföljande möte med världsrådet. 

Paragraf 7 

Migrerande medlemmar i anslutna förbund 

7.1 När medlemmar i ett anslutet förbund utstationeras till ett annat land, skall de på 

basis av sitt medlemskap ha rätt att få gratis råd och information av medlemsförbundet/en i 

arbetslandet. 

7.2 När en medlem i ett anslutet förbund migrerar till ett annat land, skall det anslutna 

förbundet i det landet vidta nödvändiga åtgärder för att se till att ett obrutet medlemskap 

kan garanteras. 

Paragraf 8 

Medlemsavgifter och finansiering 

8.1 BTI skall huvudsakligen finansieras med årliga medlemsavgifter, som fastställs 

av kongressen och kalkyleras på grundval av medlemssiffrorna per den 31 december 

föregående år. 

8.2 Medlemsavgifter skall betalas under årets första kvartal. 

8.3 Nya medlemsförbund skall börja betala avgiften fr.o.m. första dagen i den månad 

som följer efter beviljandet av anslutningen.


8.4 Världsstyrelsen kan i undantagsfall, på regionalkommittéernas rekommendationer, 

bevilja nedsättning av medlemsavgiften för en begränsad tid i enlighet med BTI:s regler för 

medlemsavgifter. Rösträtten reduceras i motsvarande grad. 

8.5 Världsrådet äger befogenhet att under exceptionella omständigheter ålägga 

medlemsförbunden en extra avgift, varvid två tredjedels majoritet erfordras för att förslaget 

skall antas. 

8.6 Minst tjugo procent av medlemsavgifterna som årligen inbetalas skall placeras i en 

fond för regional verksamhet att användas i utvecklingsländer och två och en halv procent 

av årligen inbetalda medlemsavgifter skall placeras i en särskild solidaritetsfond och 

användas i överensstämmelse med reglerna för BTI:s solidaritetsfond. 

Paragraf 9 

Världskongressen 

9.1 Världskongressen utgör BTI:s högsta beslutande organ. 

9.2 Ordinarie världskongress sammankallas vart fjärde år vid tid och plats som beslutas 

av världsrådet. Medlemsförbunden skall underrättas om datum och dagordning senast åtta 

månader före kongressens öppnande. 

9.3 Kongressens dagordning skall omfatta följande punkter: 

a) val av fullmaktsutskott 

b) val av resolutionsutskott 

c) val av valberedning 

d) godkännande av kongressens dagordning och arbetsordning 

e) generalssekreterarens verksamhetsberättelse för perioden sedan föregående 

världskongress 

f) årsredovisning 

g) revisionsberättelse 

h) motioner och resolutioner 

i) fastställande av den årliga medlemsavgiften 

j) fastställande av en strategiplan för den kommande kongressperioden 

k) val av världsråd 

l) val av ordförande och andre ordförande 

m) val av generalsekreterare 

n) val av revisorer 

9.4 Medlemsförbunden, världsrådet och världsstyrelsen kan inkomma med motioner, 

resolutioner, nomineringar till ordförande, andre ordförande och generalsekreterare, förslag, 

stadgeändringsförslag eller frågor, som skall behandlas av kongressen. Dessa måste vara 

sekretariatet tillhanda senast fyra månader innan kongressen inleds. 

101

102 


9.5 Med undantag för stadgeändringsförslag kan brådskande resolutioner och ändringsförslag 

inlämnas under kongressen i enlighet med reglerna i kongressens arbetsordning. 

9.6 Kongressen består av medlemsförbundens ombud. Varje medlemsförbund får 

bestämma antalet deltagare det vill sända till kongressen och måste också bestrida deras 

kostnader. 

9.7 Medlemsförbunden skall sträva efter att ge sina delegationer en sammansättning 

som återspeglar andelen kvinnor och unga medlemmar i sina förbund. 

9.8 På kongressen är det de närvarande medlemsförbundens ombud som röstar. 

a) antalet röster som tillkommer varje enskilt medlemsförbund beräknas på genomsnittssumman 

av de gällande medlemsavgifterna som inbetalats under de senaste fyra 

åren. 

b) Nya medlemsförbund, som anslutit sig till BTI mindre än fyra år före kongressen, 

skall ha sin rösträtt grundad på den genomsnittliga medlemsavgift som de betalat in 

sedan de blev medlemmar i BTI. 

c) Varje medlemsförbund har rätt till en röst för varje 1000-tal betalande medlemmar 

eller del därav. 

9.9 Omröstning sker normalt med handuppräckning eller genom omröstning med röstsedlar. 

Omröstning med röstsedlar skall anordnas om någon delegat begär detta. Varje delegation 

förfogar över ett röstantal i enlighet med paragraf 9.8. 

9.10 Kongressen fattar sina beslut med enkel majoritet med undantag av förslag till 

strykningar, ändringar eller tillägg i stadgarna, då två tredjedels majoritet erfordras för att 

förslaget skall antas. 

9.11 En extraordinarie kongress kan sammankallas när som helst efter beslut i världsrådet 

med två tredjedels majoritet eller på begäran av en femtedel av antalet fullbetalande 

medlemmar i BTI. 

Paragraf 10 

Världsrådet 

10.1 Världsrådet ansvarar för BTI:s allmänna policy under perioderna mellan världskongresserna. 

Om en fråga uppkommer som inte täcks av stadgarna, har rådet befogenhet att 

fatta beslut i densamma. 

10.2 Världsrådet består av: 

a) ordföranden, andre ordföranden och de regionala viceordförandena, en från varje 

region bland de ledamöter som i första hand valts till världsrådet, 

b) generalsekreteraren, 

c) ländergruppernas representanter som valts på basis av de av kongressen godkända 

ländergrupperna och på basis av nomineringar från medlemsförbunden i ländergrupperna. 

För varje ledamot skall också en första och andra suppleant utses. 

d) ordföranden i internationella kvinnokommittén.


10.3 Världsrådet sammanträder normalt en gång om året. Extraordinarie rådssammanträden 

kan sammankallas efter gemensamt beslut av ordföranden och generalsekreteraren 

eller på begäran av två tredjedelar av dess ledamöter. 

10.4 Världsrådets möten skall ledas av ordföranden eller, i hans/hennes frånvaro, 

andreordföranden. 

10.5 Omröstning skall normalt ske med handuppräckning eller med röstsedlar. 

10.6 Vakans som uppstår i världsrådet mellan kongresserna skall fyllas av den suppleant 

som står i tur intill dess att rådet utser en företrädare från vederbörande ländergrupp i 

samråd med ländergruppen och på rekommendation av det medlemsförbund som tidigare 

innehaft posten. 

10.7 Vid sitt möte i omedelbar anslutning till kongressen skall världsrådet utse de 

regionala viceordförandena på basis av nomineringar från medlemsförbunden i regionerna. 

De regionala viceordförandena skall fungera som ordförande vid respektive regionalkonferens 

och regionalkommittémöte. 

10.8 Vid sitt sammanträde i omedelbar anslutning till kongressen skall världsrådet bland 

sina ledamöter utse en världsstyrelse i enlighet med § 11 i dessa stadgar. Röstningen för 

representation i världsstyrelsen skall ske i enlighet med antalet fullbetalande medlemmar. 

10.9 BTI bestrider kostnaderna i samband med världssrådets möten i enlighet med reglemente 

som fastställs av världsstyrelsen. 

Pragraf 11 

Världsstyrelsen 

11.1 Världsstyrelsen äger rätt och skyldighet att sköta föreningens angelägenheter och att 

företräda organisationen i enlighet med stadgarna. Styrelsen ansvarar för att kongressens 

och rådets beslut verkställs, för administration, medlemskapsfrågor och den årliga budgeten 

samt för att strategiplanen och den årliga verksamhetsplanen verkställs. 

11.2 Världsstyrelsen består av 

a) ordföranden, andre ordföranden och viceordförandena, 

b) generalsekreteraren, 

c) fyra ytterligare ledamöter från världsrådet, 

d) internationella kvinnokommitténs ordförande. 

Ordföranden, andre ordföranden och viceordförandena och de fyra andra ledamöterna 

från världsrådet skall komma från nationella medlemsorganisationer i de i bilagan angivna 

ländergupperna, men bara en ledamot per ländergrupp, och med beaktande av antalet 

betalande medlemmar i respektive region. 

För varje ordinarie ledamot skall en första och andra suppleant utses från samma region. 

Vad ordföranden och andre ordföranden beträffar skall deras suppleanter bara representera 

dem i deras egenskap av styrelseledamöter. 

11.3 Världsstyrelsen skall skriftligen fastställa generalsekreterarens arbetsvillkor i ett 

anställningsavtal. 

103

104 


11.4 Världsstyrelsen äger befogenhet att tillsätta ad hoc-arbetsgrupper som bistår den i 

dess arbete. arbetsgrupperna arbetar under ansvar inför världsstyrelsen. 

11.5 Världsstyrelsen sammanträder två gånger per år. BTI bestrider kostnaderna 

i samband med världsstyrelsens möten i enlighet med reglemente som fastställs av 

världsstyrelsen. 

Paragraf 12 

Ordföranden och andre ordföranden 

12.1 Ordföranden och andre ordföranden väljs av kongressen. 

12.2 Ordföranden leder mötena på världskongressen samt sammanträdena i BTI:s 

världsråd och världsstyrelse. 

12.3 Ordföranden har rätt att närvara vid alla andra möten som anordnas av BTI. 

12.4 andre ordföranden skall biträda ordföranden i utförandet av hans/hennes 

arbetsuppgifter. 

12.5 BTI bär de rese- och traktamentskostnader som uppstår i samband med att 

ordföranden fullgör sina arbetsuppgifter i enlighet med reglemente som fastställs av 

världsstyrelsen. 

12.6 I ordförandens eventuella tillfälliga frånvaro skall hans arbetsuppgifter och åligganden 

tas över av andre ordföranden. I sådant fall skall BTI ansvara för de rese- och 

traktamentskostnader som uppstår i samband med fullgörandet av dessa arbetsuppgifter 

och åligganden. 

12.7 Om ordförandeposten blir vakant mellan kongresserna, skall världsrådet fylla denna 

vakans med en av sina ledamöter. 

12.8 Om andre ordförandens post blir vakant mellan kongresserna, skall världsrådet inom 

sig utse en efterträdare. 

Paragraf 13 

Generalsekreteraren 

13.1 Generalsekreteraren väljs av kongressen. 

13.2 Generalsekreteraren äger rätt att närvara vid alla möten som anordnas av BTI. 

13.3 Generalsekreteraren ansvarar för BTI:s administration och handhavandet av dess 

finanser och skall omedelbart informera revisorerna och styrelsen i händelse av att något 

problem eller någon oegentlighet uppstår. 

13.4 Generalsekretaren fungerar som arbetsledare för BTI:s anställda: 

a) Det är generalsekreterarens sak att anställa och avskeda personal och fastställa 

deras löner. 

b) Generalsekreteraren föreslår tillsättandet eller avskedandet av en biträdande 

generalsekreterare, som skall godkännas av världsstyrelsen. Biträdande generalsekreteraren 

träder i generalsekreterarens ställe vid dennes/dennas frånvaro. 

c) Generalsekreteraren föreslår tillsättandet eller avskedandet av regionalrepresentanter, 

vilka skall godkännas av världsstyrelsen och berörd regionalkommitté. 

d) Skäliga anställningsavtal skall tecknas med alla anställda.


13.5 Generalsekreteraren skall handla i enlighet med stadgarna och kongressbesluten 

och skall för hela verksamheten vara ansvarig inför världsstyrelsen, världsrådet och 

kongressen. 

13.6 Blir posten som generalsekreterare vakant, skall ordföranden underrätta världsrådet 

som vid sitt nästa sammanträde skall tillsätta posten som generalsekreterare för den återstående 

mandatperioden. 

Paragraf 14 

Revisionsutskottet 

14.1 Revisionsutskottet väljs av kongressen och skall bestå av tre medlemmar, av 

vilka minst en skall vara bosatt i det land där sekretariatet har sitt säte. Medlemmarna i 

revisionsutskottet får ej vara ledamöter i världsstyrelsen eller världsrådet. 

14.2 En auktoriserad revisionsbyrå, som anlitas efter beslut av världsstyrelsen, skall 

utföra en granskning av räkenskaperna. Deras revisionsberättelse skall läggas fram för 

världsrådet och världsstyrelsen. 

14.3 Revisionsutskottet skall minst en gång per år granska generalsekreterarens och 

regionalkontorens administration och skötsel av finanserna samt måste förvissa sig om att: 

a) utgifterna sker i enlighet med BTI:s stadgar och världsrådets och världsstyrelsens 

beslut samt att giltiga verifikationer finns för alla utgifter, och 

b) skötseln av verksamheten sker i enlighet med BTI:s stadgar och de behöriga 

organens beslut. 

14.4 Revisionsutskottet skall varje år utarbeta en utförlig skriftlig rapport för världsstyrelsen. 

Rapporten skall behandlas på ett möte i världsstyrelsen, där minst en representant 

för revisionsutskottet är närvarande. Revisionsutskottet skall dessutom vid varje 

kongress avge en utförlig skriftlig berättelse om sitt arbete under kongressperioden. Denna 

berättelse skall vara de anslutna förbunden tillhanda minst en månad innan kongressen 

inleds. 

14.5 De kostnader som uppstår för revisorerna vid fullgörandet av deras officiella 

uppdrag bestrids av BTI i enlighet med reglemente som fastställs av världsstyrelsen. 

Paragraf 15 

Regionala strukturer 

15.1 Regionala strukturer skall inrättas i följande regioner: afrika, Latinamerika & Karibien, 

asien & Stillahavsområdet, Europa och Nordamerika, i syfte att främja BTI:s målsättningar 

i var och en av dessa regioner. 

15.2 arbetet i de regionala strukturerna skall utföras i överenstämmelse med dessa 

stadgar, kompletterade med av världsrådet godkänt regionalreglemente. 

15.3 Världsrådet fastställer i samråd med berörda regioner vilka länder och längergrupper 

som skall ingå i regionerna. 

15.4 De regionala strukturerna omfattar regionalkonferenser, regionalkommittéer och regionala 

kvinnokommittéer. I varje region utarbetas ett regionalt handlingsprogram med regionala 

prioriteringar, inom ramen för gällande budgetramar samt BTI:s globala handlingsplan. 

15.5 Endast BTI:s medlemsförbund har rätt att vara företrädda i de regionala 

strukturerna. 

105

106 


15.6 En regionalkonferens skall sammankallas i varje region minst en gång vart fjärde år. 

15.7 Regionalkommittén väljs av regionalkonferensen och sammanträder en gång per år. 

15.8 Medlemmarna i de regionala kvinnokommittéerna väljs vid regionalkonferensen och 

valet skall godkännas av världsstyrelsen. De regionala kvinnokommittéerna sammanträder 

en gång om året. 

Den regionala kvinnokommitténs ordförande är fullvärdig medlem av regionalkommittén och 

är regionens ledamot i Internationella kvinnokommittén. 

15.9 alla beslut, resolutioner, rekommendationer och förslag från de regionala strukturerna 

skall föreläggas världsstyrelsen för godkännande. Beslut, resolutioner, rekommendationer 

och förslag som avser utvecklingen av en ny policy skall också föreläggas världsrådet 

för godkännande. 

15.10 BTI skall ge ekonomiskt stöd till de regionala strukturernas arbete. 

Paragraf 16 

Regionalrepresentanter och regionalkontor 

16.1 Regionalrepresentanterna skall handla och rapportera enligt generalsekreterarens 

anvisningar i enlighet med stadgarna och ansvarar för internationalens verksamhet i respektive 

region. Detta omfattar följande: 

a) Regionalrepresentanten ansvarar för ledningen av arbetet på respektive regionalkontor 

och för BTI:s politiska representation på regional nivå. 

b) Regionalrepresentanten rapporterar direkt till generalsekreteraren. 

c) Regionalrepresentanten ansvarar för att regionalkontoret har välutbildad och 

adekvat personal. alla anställningar och uppsägningar skall ske med generalsekreterarens 

förhandsgodkännande och skäliga anställningsavtal skall slutas med alla anställda. 

d) Regionalkontorens budgetar skall göras upp i samråd mellan generalsekreteraren 

och respektive regionalrepresentant och godkännas av världsstyrelsen. Regionalrepresentanten 

skall säkerställa att sekretariatet förses med regelbundna och uppdaterade 

räkenskaper inom ramen för de finansiella riktlinjerna. 

e) Regionalrepresentanten ansvarar för administrationen och skötseln av regionalkontorets 

finanser samt för all verksamhet inom regionen. 

f) Regionalrepresentanten har rätt att närvara vid alla möten i regionala organ. 

16.2 Världsstyrelsen äger rätt att upprätta, flytta och stänga regionala kontor. 

Paragraf 17 

Ad hoc-arbetsgrupper 

17.1 Syftet med ad hoc-arbetsgrupper är att främja BTI:s målsättningar och att försvara 

och främja arbetstagarnas intressen inom anläggnings-, byggnads-, byggmaterial- och träindustrin, 

skogsbruket samt närliggande branscher. Detta innefattar utvecklingen av en social 

dialog, arbetsmiljöpolitik och fackligt samarbete. 

17.2 Världsstyrelsen kan tillsätta ad hoc-arbetsgrupper och fastställer uppdragets art 

samt tids- och budgetram. 

17.3 Varje medlemsförbund med medlemmar i den berörda branschen har rätt att på 

egen bekostnad delta i de globala och regionala branschaktiviteterna.

Paragraf 18 

Kvinnostrukturer 

18.1 Internationella kvinnokommittén 


a) Internationella kvinnokommittén består av ordförandena i de regionala kvinnokommittéerna. 

För varje ledamot skall också en första och andra suppleant utses. Suppleanterna 

deltar i Internationella kvinnokommitténs möten om ledamoten har förhinder och 

suppleanten har då full rösträtt. Bara en suppleant deltar i en ledamots ställe. Internationella 

kvinnokommittén sammanträder en gång per år. 

b) Världsrådet utser internationella kvinnokommitténs ordförande samt förste och 

andre vice ordförande baserat på nomineringar från medlemsförbunden. 

c) Ordföranden är ledamot av världsrådet och av världsstyrelsen och viceordförandena 

är suppleanter i världsrådet och världsstyrelsen. 

d) Vakans som uppstår i internationella kvinnokommittén skall fyllas genom att en 

representant från den berörda regionen utses och godkänns av världsstyrelsen. 

18.2 BTI står för kostnaderna i samband med Internationella kvinnokommitténs sammanträden 

i enlighet med reglemente som fastställs av världsstyrelsen. 

Paragraf 19 

Upplösning 

19.1 BTI kan endast upplösas genom beslut av kongressen med två tredjedels majoritet 

av de avgivna rösterna om ett yrkande på upplösning i enlighet med bestämmelserna i Paragraf 

9 i dessa stadgar. 

19.2 Ett yrkande på upplösning måste också åtföljas av anvisningar om hur BTI:s medel 

och tillgångar skall fördelas, och hur BTI:s förpliktelser gentemot personalen skalluppfyllas. 

19.3 När de åtaganden som nämns i Paragraf 19.2 har verkställts, skall samtliga tillgångar 

tilldelas en institution som eftersträvar en målsättning liknande den som BTI har. 

Paragraf 20 

Allmänna bestämmelser 

20.1 Dessa stadgar antogs av BTI:s kongress den 9 december 2005 i Buenos aires, 

argentina. 

20.2 Dessa stadgar träder i kraft omedelbart vid kongressen i Buenos aires och alla tidigare 

stadgar skall betraktas som ogiltiga. 

20.3 För tolkningen av dessa stadgar skall den engelska versionen vara utslagsgivande. 

Mellan kongresserna skall världsstyrelsen tolka stadgarna. Eventuella tvistigheter beträffande 

världsstyrelsens tolkning av stadgarna skall hänföras till världsrådet. 

20.4 Ärenden som inte täcks av dessa stadgar skall avgöras av världsrådet. 

107

108 


BILaGa 1: 

Sammansättning av ländergrupperna i världsrådet: 

antalet världsrådsledamöter per ländergrupp avgörs av antalet fullbetalande medlemmar i 

varje grupp enligt följande skala: 

Grupper med upp till 100.000 medlemmar = 1 ledamot 

Grupper med 100.001 till 250.000 medlemmar = 2 ledamöter 

Grupper med 250.001 till 600.000 medlemmar = 3 ledamöter 

Grupper med 600.001 medlemmar och fler = 4 ledamöter 




Grupp 4: Schweiz, österrike 


Grupp 6: Irland, Storbritannien 

Grupp 7: Estland, Lettland, Litauen, Polen, Slovakien, Tjeckien, Ungern 


Grupp 9: albanien, Bosnien-Hercegovina, Kroatien, Makedonien, Montenegro, Serbien, 

Slovenien 

Grupp 10: azerbajdzjan, Georgien, Kazakstan, Kirgisistan, Ryssland, Tadjikistan, Ukraina, 

Uzbekistan 


Grupp 12: Kanada, USa 

Grupp 13: Benin, Burkina Faso, Centralafrikanska Republiken, Demokratiska Republiken 

Kongo, Elfenbenskusten, Gabon, Guinea, Kamerun, Mali, Niger, Senegal, Tchad, Togo 

Grupp 14: Ghana, Liberia, Nigeria, Sierra Leone 

Grupp 15: Angola, Botswana, Lesotho, Madagaskar, Malawi, Mauritius, Moçambique, 

Namibia, Swaziland, Sydafrika, Zambia, Zimbabwe 

Grupp 16: Burundi, Djibouti, Etiopien, Kenya, Rwanda, Seychellerna, Tanzania, Uganda 

Grupp 17: algeriet, Egypten, Marocko, Mauretanien, Tunisien, 

Grupp 18: Bahrain, Jemen, Jordanien, Kuwait, Libanon, Palestina

Grupp 19: Hongkong, Japan, Mongoliet, Sydkorea, Taiwan 


Grupp 20: Filippinerna, Indonesien, Kambodja, Malaysia, Singapore, Thailand 

Grupp 21: Bangladesh, Indien, Nepal, Pakistan, Sri Lanka 

Grupp 22: australien, Fiji, Nya Zeeland, Papua Nya Guinea, Salomonöarna, Vanuatu 

Grupp 23: Bolivia, Colombia, Ecuador, Peru, Venezuela, 

Grupp 24: argentina, Brasilien, Chile, Paraguay, Uruguay 

Grupp 25: Costa Rica, Dominikanska republiken, El Salvador, Guatemala, Honduras, Mexico, 

Nicaragua, Panama 

Grupp 26: Barbados, Bermuda, Curaçao, Guyana, Jamaica 

109

110 


BILaGa 2: 

Överenskommelsen mellan IBTU och WFBW 

1. Den nya organisationens namn 

Den nya organisationen har sitt säte i Carouge, kantonen Geneva, och lyder under schweizisk 

lag, i enlighet med schweizisk civilrätt (paragraf 60-79), med status som ”icke vinstdrivande 

organisation”. av juridiska skäl skapar vi den nya organisationen utifrån registreringen 

av den nuvarande föreningen kallad ”Internationella Byggnads- och Träindustriarbetar-Unionen”. 

Den nya organisationens kommer att gå under beteckningen Byggnads- och 

Träarbetarinternationalen, BTI, och en ny logotyp kommer att tas fram. 

2. Anslutna förbund 

BTI kommer att bestå av IBTU:s och WFBW:s nuvarande medlemsförbund. 

Stadgarna preciserar vilka arbetstagargrupper som kan bli medlemmar i Byggnads- och 

Träarbetarinternationalen. 

Den nya organisationen skall vara öppen för alla fackföreningar som uppfyller de stadgeenliga 

kraven. 

BTI skall inte ingripa på det nationella planet beträffande de fackliga strukturerna. 

3. Representation 

För att från början säkerställa de regionala WFBW-organisationernas representation, skall 

en representant från varje region: Europa, Latinamerika, asien och afrika, sitta i världsrådet, 

världsstyrelsen och regionalkommittéerna under en kongressperiod. Efter fyra år skall demokratiska 

val hållas enligt de nya stadgarna. Om en av de ursprungliga organisationerna, som 

bildade den nya organisationen, efter valen år 2009 inte längre är proportionellt representerad 

i världsstyrelsen, skall världsrådet säkra proportionell representation i världsstyrelsen 

under en kongressperiod enligt organisationernas medlemsantal. 

4. Gemensam handlingsplan 

En gemensamt beslutad handlingsplan kommer att läggas fram på den konstituerande 

kongressen.

Riktlinjer för 

medlemsavgifter


BTI:s medlemsförbund är fr.o.m. den 1.1.2006 skyldiga att iaktta följande regler om 

medlemsavgifter och dithörande paragrafer i stadgarna: 

1. Syfte 

Syftet med att betala årliga medlemsavgifter till BTI är att solidariskt stödja dess målsättningar, 

metoder och struktur såsom de beskrivs i BTI:s stadgar. 

BTI är en erkänt ”icke-vinstdrivande organisation” och är därför som huvudsaklig inkomstkälla 

ekonomiskt beroende av de medlemsavgifter som dess medlemsförbund årligen 

betalar in. BTI upprättar varje år en budget som godkänns av världsstyrelsen. 

För att BTI skall kunna utvecklas till en stark internationell facklig organisation, bedriva en 

omfattande strategisk verksamhet och utveckla globala och regionala nätverk för att bättre 

kunna företräda och försvara arbetstagarna inom våra branscher är det varje medlemsförbunds 

ansvar att respektera att inbetalning av medlemsavgifterna sker till BTI enligt nedanstående 

beskrivning. 

2. Medlemsavgifter 

BTI:s medlemsförbund skall betala medlemsavgifter som grundas på deras totala medlemsantal 

(hädanefter medlemssiffror) i anläggnings-, byggnads-, byggmaterial-, trä-, skogs- och 

närliggande branscher. 

Medlemsförbunden skall varje år informera BTI om sitt faktiska antal medlemmar, för de 

aktiva medlemmarna i ovannämnda branscher. Den stadgeenliga medlemsavgiften är CHF 

2.00 per medlem och år. 

BTI:s stadgar § 8 föreskriver: 

8.1 BTI skall huvudsakligen finansieras med årliga medlemsavgifter, som fastställs av 

kongressen och räknas ut på grundval av medlemssiffrorna per den 31 december föregående 

år. 

8.2 Medlemsavgifter skall betalas under årets första kvartal. 

8.3 Nya medlemsförbund skall börja betala avgiften fr.o.m. första dagen i den månad 

som följer efter beviljandet av anslutningen. 

8.4 Världsstyrelsen kan i undantagsfall, på regionalkommittéernas rekommendationer, 

bevilja nedsättning av medlemsavgiften för en begränsad tid i enlighet med BTI:s riktlinjer 

för medlemsavgifter. Rösträtten reduceras i motsvarande grad. 

8.5 Världsrådet äger befogenhet att under exceptionella omständigheter ålägga 

medlemsförbunden en extra medlemsavgift, varvid två tredjedels majoritet erfordras för 

att förslaget skall antas. 

8.6 Minst 20 % av medlemsavgifterna som årligen inbetalas skall placeras i en fond för 

regional verksamhet att användas i utvecklingsländer, och 2,5 % av årligen inbetalda 

medlemsavgifter skall placeras i en särskild solidaritetsfond och användas i överensstämmelse 

med reglerna för BTIs solidaritetsfond. 

113

114 


2.a Nedsättning 

Om ett medlemsförbund, av giltiga skäl och under en begränsad tid, inte kan betala sin 

stadgeenliga medlemsavgift för samtliga sina medlemmar, kan världsstyrelsen efter skriftlig 

begäran från berört medlemsförbund bevilja en nedsättning av avgiften. Begäran skall först 

godkännas av regional-kommittén. Rösträtten reduceras i samma mån som den procentuella 

avgiftsnedsättningen. 

Medlemsförbundet är medvetet om sina rättigheter och skyldigheter och är medvetet om att 

medlemsavgiften är viktig för BTI. Medlemsförbund som betalar nedsatt avgift måste visa 

sin vilja att öka sitt åtagande gentemot BTI, när det senare åter ansöker om nedsättning. 

Ett medlemsförbund som har svårt att betala den fulla stadgeenliga medlemsavgiften på 

CHF 2.00 per medlem: 

a) kan föreslå andra metoder för betalning (begära uppskov, betala kvartals- eller 

månadsvis, etc.) 

b) kan rikta en skriftlig begäran om nedsatt avgift (inom gränserna för de olika kategorierna 

i bilagan) till regionalkommittén och sedan till världsstyrelsen; 

c) när ett förbund begär nedsatt medlemsavgift, skall det föreslå ett högsta belopp som 

det kan betala under en begränsad period (innevarande/nästföljande år); 

d) världsstyrelsen kan på regionalkommitténs rekommendation ge sitt medgivande till 

nedsatt medlemsavgift för en viss tid; 

e) världsstyrelsen kan anmoda medlemsförbundet att betala en högre avgift än den 

som föreslagits. 

2.b Befrielse 

Om ett medlemsförbund befinner sig i exceptionella och extrema svårigheter och inte 

ens kan betala en nedsatt avgift, kan världsstyrelsen besluta om avgiftsbefrielse för en 

begränsad tidsperiod. Den skriftliga begäran skall först godkännas av regionalkommittén. 

Medlemsförbundet får då sin rösträtt indragen. 

3. Rättigheter och skyldigheter 

3.a Rätt att delta 

BTI:s stadgar § 5.1a föreskriver: Medlemsförbund som betalat stadgeenliga avgifter har 

rätt att delta och utöva alla rättigheter som medlem vid BTI:s kongresser, konferenser och 

möten. 

3.b Rösträtt 

BTI:s stadgar §9.8 Rösträtt på kongressen och i BTI:s regionalreglemente §3.8 Rösträtt på 

regionalkonferensen, föreskriver: 

a) antalet röster som varje närvarande medlemsförbund har, avgörs av genomsnittssumman 

av de gällande och inbetalda medlemsavgifterna under de senaste fyra åren. 

b) Nya medlemsförbund som ansluter sig till BTI mindre än fyra år före kongressen skall 

ha sin rösträtt baserad på de genomsnittliga medlemsavgifterna som erlagts sedan de 

blev medlemmar. 

c) Varje medlemsförbund har rätt till en röst för varje 1000-tal betalande medlemmar 

eller del därav.

BTI:s stadgar § 5.1 d) föreskriver: 


• Medlemsförbunden är skyldiga att punktligt uppfylla kraven på betalning av 

medlemsavgifterna. 

3.c Avgiftsskuld och indragning av rätten att delta 

Ett medlemsförbund som inte betalar in sin årliga medlemsavgift utan av världsstyrelsen 

godkänt giltigt skäl skall förklaras häfta i skuld och förlorar rätten att delta eller medverka 

vid någon av BTI:s kongresser, konferenser, möten till dess att hela avgiftsskulden är betald. 

Världsstyrelsen har rätt att utesluta ett förbund som häftar i skuld för ett års medlemsavgifter 

eller mer. 

BIT:s stadgar § 6.3 föreskriver: 

• Världsstyrelsen kan förklara att ett medlemsförbunds medlemskap har upphört om 

det inte erlagt medlemsavgifter under ett år eller mer. 

3.d Medlemskapets upphörande 

BTI:s stadgar § 6.2 föreskriver: 

När medlemskapet upphör skall alla med medlemskapet förenade rättigheter och skyldigheter 

upphöra. 

a) Medlemsavgiften skall betalas fram till den dag medlemskapet upphör. 

b) Redan inbetalda medlemsavgifter återbetalas ej. 

115

116 


4. BILaGa 

BNI - Bruttonationalinkomst per capita (Världsbankens atlas-metod, 2007) 

Omfattning Full avgift Nedsättningsgränser Befrielse 

Klassificering Stadgeenlig Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 4 

Exceptionella 

fall 

Nedsättning i % 0% 0-25% 0-75% 0-90% 0-95% 100% 

CHF per medlem 2.- 2.->1.50 2.->0.50 2.->0.20 2.->0.10 0.00 

Kategori 1 Höginkomstekonomier, USD 11’456 per capita och högre 

antigua och Barbuda, australien, österrike, Bahamas, Bahrain , Barbados, Belgien, 

Bermuda, Brunei, Kanada, Caymanöarna, Cypern, Danmark, Färöarna, Finland, Frankrike, 

Franska Polynesien, Tyskland, Grekland, Grönland, Hongkong, Island, Irland, Isle of Man, 

Israel, Italien, Japan, Republiken Korea, Kuwait, Liechtenstein, Luxemburg, Macao, Malta, 

Monaco, Nederländerna, Nederländska antillerna, Nya Kaledonien, Nya Zeeland, Norge, 

Portugal, Puerto Rico, Qatar, San Marino, Singapore, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, 

Schweiz, Taiwan, Förenade arabemiraten, Storbritannien, Ungern, USa. 

Kategori 2 Ekonomier med högre medelinkomst per capita, USD 3’706-USD 11’455 

argentina, Belize, Botswana, Chile, Costa Rica, Kroatien, Tjeckien, Dominica, Estland, Fiji, 

Gabon, Grenada, Kuba, Lettland, Libanon, Libyen, Litauen, Malaysia, Mauritius, Mexico, 

Oman, Panama, Polen, Saudi-Arabien, Seychellerna, St. Kitts and Nevis, S:t Lucia, S:t 

Vincent och Grenadinerna, Trinidad och Tobago, Uruguay, Venezuela. 

Kategori 3 Ekonomier med lägre medelinkomst per capita, USD 936-USD 3’705 

albanien, algeriet, azerbajdzjan, Vitryssland, Bolivia, Bosnien och Hercegovina, Brasilien, 

Bulgarien, Cape Verde, Kina, Colombia, Djibouti, Dominikanska republiken, Ecuador, 

Egypten, El Salvador, Georgien, Guatemala, Guyana, Honduras, Indien, Indonesien, Iran, 

Irak, Jamaica, Jordanien, Kamerun, Kazakstan, Lesotho, Makedonien, Maldiverna, Mikronesien, 

Marocko, Moldavien, Montenegro, Namibia, Nicaragua, Paraguay, Peru, Filippinerna, 

Rumänien, Ryssland, Samoa, Serbien, Sydafrika, Sri Lanka, Surinam, Swaziland, Syrien, 

Thailand, Tunisien, Turkiet, Turkmenistan, Ukraina, Vanuatu, Västbanken och Gaza. 

Kategori 4 Låginkomstekonomier med 935 USD eller mindre per capita 

afghanistan, angola, Bangladesh, Benin, Burkina Faso, Burundi, Kambodja, Centralafrikanska 

republiken, Tchad, Demokratiska Republiken Kongo, Republiken Kongo, Elfenbenskusten, 

Equatorial-Guinea, Eritrea, Etiopien, Gambia, Ghana, Guinea, Guinea-Bissau, Haiti, 

Kenya, Demokratiska Republiken Korea, Kirgizistan, Laos, Liberia, Madagaskar, Malawi, 

Mali, Mauretanien, Mongoliet, Moçambique, Nepal, Niger, Nigeria, Pakistan, Papua Nya 

Guinea, Rwanda, Sao Tomé och Principe, Senegal, Sierra Leone, Salomonöarna, Sudan, 

Tadzjikistan, Tanzania, Togo, Uganda, Uzbekistan, Vietnam, Jemen, Zambia, Zimbabwe.

Regionalreglemente


Paragraf 1 

Regionala strukturer 

1.1 Byggnads- och Träarbetarinternationalens (BTI) regionala strukturer upprättas i 

enlighet med BTI:s stadgar. 

1.2 BTI:s regionala strukturer omfattar regionalkonferenser, regionalkommittéer och regionala 

kvinnokommittéer. 

1.3 De regionala strukturernas funktionssätt och verksamhet skall städse styras av BTI:s 

stadgar, kompletterade med föreliggande regionalreglemente (godkänt av världsrådet). 

Paragraf 2 

Syften och mål 

2.1 Regionala strukturer skall inrättas i följande regioner: afrika, Latinamerika & Karibien, 

asien & Stillahavsregionen, Europa samt Nordamerika, i syfte att främja BTI:s målsättningar 

i var och en av dessa regioner. 

2.2. I varje region skall en regional handlingsplan, med regionala prioriteringar, utarbetas 

inom ramen för gällande budget och BTI:s globala handlingsplan. 

Paragraf 3 

Regionalkonferens 

3.1 En regionalkonferens skall sammankallas i varje region minst vart fjärde år. 

3.2 Regionalkonferensen består av representanter från de medlemsförbund i respektive 

region som har erlagt gällande medlemsavgifter och inte släpar efter med betalningen. 

3.3 Deltagande i regionalkonferensen skall ske i överensstämmelse med BTI:s stadgar. 

a) anslutna förbund har rätt att på egen bekostnad ta med sig observatörer, men deras 

antal får inte överstiga antalet utsedda delegater. 

b) Icke anslutna organisationer, som önskar delta som observatörer på regionalkonferensen, 

måste få BTI:s generalsekreterares samtycke till detta. 

3.4 BTI:s regionalrepresentant skall minst fyra månader före konferensen informera 

medlemsförbunden om konferensdatum och förslag till dagordning. Medlemsförbundens 

förslag till konferensens dagordning skall vara skriftliga och sändas till regionalrepresentanten 

senast två månader före regionalkonferensen. 

3.5 Regionalkonferensens dagordning skall innefatta följande punkter: 

a) fastställande av konferensens dagordning 

b) val av fullmaktsutskott, redaktionsutskott och valberedning 

c) regionalrepresentantens rapport 

d) fullmaktsutskottets rapport 

e) medlemskap och betalning av medlemsavgifter 

f) finanser 

g) val av regionalkommitté 

119

120 


h) val av regionalkommitténs vice ordförande bland de ledamöter som i första rummet 

valts till regionalkommittén 

i) val av regional kvinnokommitté 

j) resolutioner och motioner 

k) regional handlingsplan 

3.6 BTI:s regionala vice ordföranden är ordförande vid regionalkonferensen. I dennes/ 

dennas frånvaro leder regionalkommitténs viceordförande konferensens arbete. 

3.7 Ordföranden leder debatterna, upprätthåller ordningen, ser till att BTI:s stadgar och 

regionalreglemente följs, låter ärenden gå till omröstning och tillkännager konferensens 

beslut. 

3.8 antalet röster som varje medlemsförbund har avgörs av genomsnittssumman av 

gällande medlemsavgifter som inbetalats under de senaste fyra åren. Nya medlemsförbund 

som ansluter sig till BTI mindre än fyra år före regionalkonferensen skall ha sin rösträtt 

baserad på de genomsnittliga medlemsavgifter som erlagts sedan de blev medlemmar. Varje 

medlemsförbund har rätt till en röst för varje 1000-tal medlemmar eller del därav. 

3.9 alla resolutioner, ändringsförslag och motioner skall tillställas ordföranden i skriftlig 

form med klart angivande av det motionerande medlemsförbundets namn. 

a) Föreligger flera ändringsförslag till en motion eller resolution, bestämmer ordföranden 

i vilken ordning de skall diskuteras och gå till omröstning, varvid följande föreskrifter 

skall iakttas: 

(i) röstning om ändringsförslag kan företas antingen separat eller ställda mot andra 

ändringsförslag, vilket avgörs av ordföranden; 

(ii) om en omröstning resulterar i en ändring av en motion eller resolution, skall den 

nya versionen gå till slutlig omröstning. 

b) En ledamot kan dra tillbaka ett ändringsförslag han/hon lagt fram, när det är under 

behandling eller innan det har antagits. 

3.10 När beslut inte kan fattas i samförstånd, skall omröstning företas genom handuppräckning 

eller med röstsedlar. Omröstning med röstsedlar skall ske om en delegat begär det. 

Paragraf 4 

Regionalkommitté 

4.1 Regionalkommittén övervakar att den regionala handlingsplanen genomförs och 

kommer med rekommendationer till världsstyrelsen om medlemskapsfrågor i enlighet med 

stadgarna och BTI:s riktlinjer för medlemsavgifter. 

4.2 Regionalkommittén väljs av regionalkonferensen i enlighet med § 15 i BTI:s stadgar, 

och samlas en gång om året till ordinarie möte. 

4.3 Regionalkommittén består av 2 ledamöter per ländergrupp såsom anges i bilagan 

till regionalreglementet samt av ordföranden för den regionala kvinnokommittén. Ländergrupper 

med fler än 2 ledamöter i världsrådet skall vara representerade med samman antal 

ledamöter som de har i världsrådet.


4.4 Valet av regionalkommitté skall bekräftas av världsrådet. 

4.5 Ländergruppernas representanter i regionalkommittén väljs av regionalkonferensen 

på förslag från ländergrupperna. För varje representant skall även två ersättare väljas. 

Ersättarna deltar i regionalkommittémöten om representanten får förhinder och ersättaren 

har då full rösträtt. Endast en ersättare skall delta i representantens ställe. 

4.6 Vakans i regionalkommittén som uppstår mellan regionalkonferenserna skall fyllas 

med den ersättare som står i tur intill dess att en representant från vederbörande ländergrupp 

utses. Beslut om detta fattas av regionalkommittén i samråd med och på rekommendation 

av ländergruppen och skall föreläggas världsrådet för godkännande. 

4.7 Datum för regionalkommittémötet fastställs i samråd med regionalkommitténs ledamöter 

och BTI:s generalsekreterare. BTI:s regionalrepresentant skall informera regionalkommitténs 

ledamöter om datum och plats för regionalkommitténs möte. 

4.8 Bara BTI:s medlemsförbund får delta i regionalkommittémötena liksom BTI:s 

personal, men rösta får endast regionalkommitténs ledamöter göra. 

4.9 Den regionala viceordföranden är ordförande på regionalkommittémötet och i ordförandens 

frånvaro leder regionalkommitténs viceordförande mötet. 

4.10 Ordföranden leder debatterna, upprätthåller ordningen, ser till att BTI:s stadgar 

och regionalreglemente följs, låter ärenden gå till omröstning och tillkännager kommitténs 

beslut. 

4.11 Om beslut inte kan fattas i samförstånd, skall omröstning ske genom handuppräckning 

eller med röstsedlar. 

Paragraf 5 

Regional viceordförande 

5.1 För varje region skall en regional viceordförande utses av BTI:s världsråd på basis av 

meldlemsförbundens nomineringar och i enlighet med stadgarnas §10. 

5.2 Den regionala viceordföranden är ordförande vid regionalkommittémötet och 

regionalkonferensen. 

Paragraf 6 

Regional kvinnokommitté 

6.1 Varje regional kvinnokommitté sammanträder en gång om året. 

6.2 Ledamöterna i den regionala kvinnokommittén väljs vid regionalkonferensen och 

skall godkännas av världsstyrelsen. 

6.3 Den regionala kvinnokommitténs ordförande ooch förste och andre viceordförande 

utses av regionalkommittén på basis av medlemsförbundens nomineringar. Den regionala 

kvinnokommitténs ordförande är fullvärdig medlem av regionalkommittén och är regionens 

ledamot i Internationella kvinnokommittén. 

6.4 Varje regional kvinnokommitté skall bestå av ordinarie ledamöter fördelade på basis 

av delregionala grupper. För varje ledamot skall också två suppleanter utses. Suppleanterna 

deltar i kvinnokommitténs möten om ordinarie ledamot har förhinder och suppleanten har 

då full rösträtt. Bara en suppleant skall delta i ordinarie ledamots ställe. 

121

122 


6.5 Vakans i den regionala kvinnokommittén som uppstår mellan regionalkonferenserna 

skall fyllas av den suppleant som står i tur intill dess att en ledamot från den berörda 

delregionala gruppen utses. Beslut om detta fattas av regionalkommittén i samråd med och 

på rekommendation av den delregionala gruppen och skall föreläggas världsstyrelsen för 

godkännande. 

6.6 Den regionala kvinnokommittén avlägger rapport till regionalkommittén och till internationella 

kvinnokommittén. 

6.7 De regionala kvinnokommittémötena är öppna för observatörer. 

6.8 Den regionala kvinnokommittén har i uppdrag att ge regionalkommittén råd om 

jämställdhetsprogram, kurser, kampanjer och andra insatser som syftar till att främja kvinnors 

effektiva integrering. 

Paragraf 7 

Rapporter och protokoll 

7.1 Regionalrepresentanterna är ansvariga för protokollen och rapporterna från alla regionalkommittémöten 

och regionalkonferenser. 

7.2 alla beslut, resolutioner, rekommendationer och förslag från de regionala strukturerna 

skall föreläggas världsstyrelsen för godkännande. Beslut, resolutioner, rekommendationer 

och förslag som avser utvecklingen av en ny policy skall också föreläggas världsrådet 

för godkännande. 

7.3. Protokollen och rapporterna från alla regionalmöten och konferenser skall göras tillgängliga 

för medlemsförbunden inom regionen.

BILaGa 

Regionalkommittéernas sammansättning 

(Gruppernas numrering enligt stadgarna) 

BTI:s regionalkommitté för Europa 




Grupp 4: Schweiz, österrike 


Grupp 6: Irland, Storbritannien 


Grupp 7: Estland, Lettland, Litauen, Polen, Slovakien, Tjeckien, Ungern 


Grupp 9: albanien, Bosnien/Herzegovina, Kroatien, Makedonien, Montenegro, Serbien, 

Slovenien 

Grupp 10: azerbajdzjan, Georgien, Kazakstan, Kirgisistan, Ryssland, Tadjikistan, Ukraina, 

Uzbekistan 


BTI:s regionalkommitté för Afrika 

Grupp 13 (Västafrika - franskspråkiga): Benin, Burkina Faso, Centralafrikanska Republiken, 

Elfenbenskusten, Gabon, Guinea, Kamerun, Demokratiska Republiken Kongo, Mali, Niger, 

Senegal, Togo, Tchad 

Grupp 14 (Västafrika - engelskspråkiga): Ghana, Nigeria, Liberia, Sierra Leone 

Grupp 15 (Södra afrika): angola, Botswana, Lesotho, Madagaskar, Malawi, Mauritius, 

Moçambique, Namibia, Swaziland, Sydafrika, Zambia, Zimbabwe 

Grupp 16 (östafrika): Burundi, Djibouti, Etiopien, Kenya, Rwanda, Seychellerna, Tanzania, 

Uganda 

Grupp 17 (Nordafrika): algeriet, Egypten, Marocko, Mauretanien, Tunisien 

Grupp 18 (Mellanöstern): Bahrain, Jemen, Jordanien, Kuwait, Libanon, Palestina 

123

124 


BTI:s regionalkommitté för Asien & Stillahavsregionen 

Grupp 19 (östasien): Hongkong, Japan, Mongoliet, Sydkorea, Taiwan 

Grupp 20 (Sydöstasien): Filippinerna, Indonesien, Kambodja, Malaysia, Singapore, Thailand 

Grupp 21 (Sydasien): Bangladesh, Indien, Nepal, Pakistan, Sri Lanka 

Grupp 22 (Oceanien & Söderhavet): Australien, Fidji, Nya Zeeland, Papua Nya Guinea, Salomonöarna, 

Vanuatu 

BTI:s regionalkommitté för Latinamerika & Karibien 

Grupp 23 (andinska länderna): Bolivia, Colombia, Ecuador, Peru, Venezuela 

Grupp 24 (Södra konen): argentina, Brasilien, Chile, Paraguay, Uruguay 

Grupp 25 (Centralamerika & Karibien): Costa Rica, Dominikanska republiken, El Salvador, 

Guatemala, Honduras, Mexiko, Nicaragua, Panama 

Grupp 26 (Engelsktalande Karibien): Barbados, Bermuda, Curaçao, Guyana, Jamaica

Untitled - BWI 2013 World Congress

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?