Förord - Klippan

KAPITEL 5 

INTRESSEKONFLIKTER 

I detta kapitel behandlas intressekonflikter och större frågor i kommunen. Problemområdena tas upp var 

för sig. Efter en faktaredogörelse i ämnet följer under rubriken "lösning" kommunens inriktning och prio 

ritering i den fortsatta planeringen. 

5.1 VATTENTÄKTER 

Enligt miljöskyddsprogrammet skall kommunen via det kommunala ledningsnätet leverera ett fullgott 

dricksvatten. Kommunen skall skydda och värna vattentäkter på ett sätt som garanterar fullgod vattenför 

sörjning i framtiden. EU:s ramdirektiv för vatten är redovisade i kap 1.3. 

Vid stora grustillgångar är det vanligen gott om grundvatten. Konflikt uppstår, när det finns intresse för 

både grusbrytning och vattenuttag i ett och samma område. Grusmaterialet har mycket god vattengenom- 

släpplighet och oönskad påverkan kan därför lätt nå grundvattnet och skada det. 

Den sura nederbörden gör att grundvattnet successivt försuras. Marklagren ovanpå har dock en viss för 

måga att neutralisera, varför påverkan på grundvattnet ännu inte är alarmerande. Men i stora delar av 

kommunen består jordtäcket av morän med ringa neutraliserande effekt. Man bör därför vara vaksam på 

problemet. 

Om vegetationstäcket och en stor del av marklagret försvinner, kommer den naturliga 

neutraliseringsförmågan att avsevärt försämras med sämre grundvattenkvalitet som konsekvens. Det 

innebär inte bara sänkt pH-värde utan också en ökning av metaller och tungmetaller i vattnet. 

I samband med grusbrytning kan man aldrig helt gardera sig mot olyckshändelser och oavsiktlig förore 

ning av marken. Små vattentäkter kan dessutom drabbas av grundvattensänkning och därmed sinande 

brunnar till följd av grusbrytning. 

Det moderna jordbruket kan komma i konflikt med intresset av en vattentäkt. Vid gödning och olika slag 

av bekämpning sprids näringsämnen och kemiska medel. Dessa kan leta sig ned i marken och påverka 

grundvattnet. 

Bebyggelse inom influensområdet för en vattentäkt är inte heller helt riskfritt. I och med att fler aktiviteter 

försiggår på marken är också sannolikheten större för att olika ämnen kommer ned i marken och för- 

orenar grundvattnet. 

Kring kommunala vattentäkter finns skyddsområden, med bestämmelser, förordnade av länsstyrelsen. 

Då det handlar om många konsumenter och stora kommunala investeringar är behovet av skydd särskilt 

stort. 

133

Nedan behandlas de två kommunala vattentäkter där det föreligger starka intressekonflikter. 

.1 Klintarp 

I Klintarp finns en vattentäkt som försörjer Klippans tätort m.fl. mindre orter med renvatten. I området 

finns också isälvsavlagringar markerade som viktiga för grusförsörjningen. 

Klintarp ingår även i riksintresseområde för naturvården och för friluftslivet. Därtill bedrivs modernt jord 

bruk på åkermarken i området. För vattenförsörjning, naturvård och friluftsliv bör markens nuvarande 

användning inte förändras. 

Grustäktsverksamhet riskerar vattenkvaliteten, spolierar värdefulla naturmiljöer och försämrar naturupple- 

velsen för friluftslivet. 

Nitrathalten i råvattnet är förhöjd. Detta beror med största sannolikhet på åkerbruket. 

Lösning: 

I Klintarp prioriteras vattentäkten. 

Grundvattentillgångarna måste säkras. Vattentäkten i Klintarp är föremål för utredning i avsikt att skärpa 

skyddsbestämmelserna. Förslag till nya gränser för skyddsområdet har redovisats på kartbilaga 8. 

De nya gränserna kommer inte i konflikt med rekommenderad väg för transport av farligt gods. 

Kommunfullmäktige beslutar om förslag till nya gränser för skyddsområdet och Länsstyrelsen fast- 

ställer dessa. 

Ingen ytterligare täktverksamhet bör ges tillstånd inom den inre skyddszonen. Stor restriktivitet måste 

gälla även för den yttre skyddszonen. Bestämmelserna bör omprövas även vad beträffar gödning så att 

kvalitén på vattnet inte äventyras. 

Ny bostadsbebyggelse inom skyddsområdet bör utformas och uppföras i enlighet med krav på säkerhet så 

att risken för förorening av grundvattnet minimeras. 

.2 Östra Ljungby 

I Östra Ljungby finns en kommunal vattentäkt, som försörjer Östra Ljungby och Stidsvig med vatten. 

Inom vattentäktens skyddsområde finns grusavlagringar. Tidigare täktverksamhet är avslutad. 

Vattentäkten är belägen i anslutning till tätorten, varför ett visst bebyggelsetryck föreligger. 

Lösning: 

I Östra Ljungby prioriteras vattentäkten. Vattenkvalitén bör inte äventyras genom att ytterligare skyddan 

de lager av material över grundvattenytan tas bort. Skyddsbestämmelserna bör skärpas. Inget ytterligare 

tillstånd till grusbrytning bör ges vare sig inom det inre eller yttre skyddsområdet. 

Ny bostadsbebyggelse inom skyddsområdet bör utformas och uppföras i enlighet med krav på säkerhet så 

att risken för förorening av grundvattnet minimeras. 

134

5.2 GRUS 

Klippans kommun är förhållandevis rik på grus. Det kommunala målet om en god hushållning med 

naturresurser ger som konsekvens, att minsta möjliga mängd grus skall brytas och att brytningens 

påverkan på landskapet skall minimeras. I miljöskyddsprogrammet är det fastslaget, att grustäkternas 

inverkan på landskapsbild, flora och fauna skall utredas. 

.1 Kommunen intar följande principiella ståndpunkter: 

• Tillstånd till täkter för grus, lera och dylikt skall meddelas restriktivt och först efter noggrann 

prövning i varje enskilt fall. 

• Grus skall aldrig brytas inom ett influensområde för befintlig eller framtida vattentäkt. 

• Antalet öppna täkter skall hållas lågt och brytningstiderna vara korta, så att uttagen sker 

snabbt. 

• Vid beslut om grustäktsverksamhet måste frågor om landskapsbild, ekologi och 

trafikstörningar samt behov av grus utredas i enlighet med MB och f.d. NVL:s bestämmelser. 

• Den grushushållningsplan, som f.d. NSK (numera NOSAM) genomförde 1993, ger en samlad 

bedömning av konsekvenserna av grusbrytning. 

• Med ledning av de inventeringar som gjordes 1991-1994 bör ett register över samtliga 

grustäkter i kommunen upprättas och hållas aktuellt. 

• Exploateringssamverkan över fastighetsgränser bör eftersträvas vid täktverksamhet för 

undvikande av onaturliga gränser i landskapet vid återställande av täkten. 

.2 Här behandlas några områden där motstående 

intressen är särskilt starka: 

1 Herrevadskloster Bonnarp 

Ett större område kring Herrevadskloster - Bonnarp är enligt riksantikvarieämbetet av riksintresse för 

kulturminnesvården. I samma område finns betydande mängder brytningsvärt grus. 

Lösning: 

I Herrevadskloster - Bonnarpsområdet prioriteras landskapets kulturhistoriska värden. 

Brytning av grus bör ej tillåtas eftersom det inverkar menligt på landskapsbilden. 

135

2 Riseberga 

Riseberga är en kyrkby, med kulturhistoriskt värde. Byn är belägen på och i anslutning till ett större 

område med grusavlagringar, som bedöms värdefulla för grusförsörjningen. 

Lösning: 

Området kring byn bör bevaras, så att landskapets karaktär bibehålls. 

Någon grustäktsverksamhet bör av estetiska skäl inte tillåtas inom synhåll från kyrkbyn. 

3 Färingtofta 

Färingtofta kyrkby utgör en kulturhistoriskt värdefull miljö, omnämnd i kulturminnesvårdsprogrammet för 

f.d. Kristianstads län och ”från Bjäre till Österlen”. Byn är belägen i anslutning till ett område med 

grusavlagringar. 

Lösning: 

Landskapets kulturhistoriska värden prioriteras. 

Täktverksamhet som försämrar landskapets kulturhistoriska värden bör ej tillåtas. 

4 Söder om Perstorp 

Området är intressant för friluftslivet. Där finns också värdefulla lokaler för naturvården. Trakten är rik på 

grus. 

Lösning: 

Ingen grusbrytning bör ske i området så att dess värde för friluftslivet försämras. 

Grustäkt vid Färingtofta 

136

5.3 FLYGVERKSAMHET Kartbilaga 2 

Militärflyget har haft en historisk anknytning till Ljungbyhed. Samhället har växt upp kring flyget och 

invånarna där är beroende av det på olika sätt. I dag finns fyra start- och landningsbanor vid flygflottiljen. 

De senaste åren har man flugit framförallt med skolflygplanen SK 60-plan, PA31:or och SK 61:or. Se F5planen. 

Flygverksamhet på F5-området alstrar framförallt buller men också en del avgaser. 

Ett stort område kring Ljungbyhed i påverkas av buller. Enligt miljöskyddsprogrammet får gällande rikt 

värden för buller inte överskridas. Detta värde överstigs i stora delar av orten Ljungbyhed och i ett områ- 

de, som sträcker sig cirka 10 km västerut, omfattande även större delen av Krika. 

Lösning: 

Flygets intressen prioriteras inom dess influensområde. Det innebär, att bebyggelseutvecklingen i områ 

det, där flygbullernivån överstiger 55 dBA, skall regleras, så att inte restriktioner måste läggas på verksamheten. 

I Ljungbyheds samhälle ligger bullernivån över gränsvärdet för vad som är acceptabelt vid nybyggnad. 

Orten måste dock tillåtas att utvecklas. I samhället skall erbjudas fullgod service, såväl kommer 

siell som offentlig. 

Förtätningar av den centrala bebyggelsen bör kunna ske, men nya stora bostadsområden bör undvikas, där 

bullernivån överstiger 65 dBA. Dessa kan i stället lokaliseras norr om rv. 13, väster och öster om väg 108 

samt söder om nya 13/1816. För all ny bebyggelse på orten bör gälla, att ljudnivån inomhus inte får övers 

tiga 30 dBA i enlighet med Infrastrukturspropositionen 1996/97:53 som beslutades av riksdagen mars 

1997. Det bör noteras att Ljungbyheds invånare är knutna till flyget på olika sätt och därför har en högre 

toleransnivå gentemot det ljud som verksamheten alstrar. Bullerstörningarna omfattar också Krika by. Det 

skall klarläggas, vilken ytterligare bebyggelse, som kan tillåtas i byn med hänsyn till bullret. Resten av 

det 

bullerstörda området utgörs av landsbygd. Bebyggelseutvecklingen här är idag relativt låg och behöver 

inte regleras särskilt. 

Innan nya områden tas i anspråk avser kommunen upprätta en fördjupad översiktsplan, FÖP, för 

hela Ljungbyhed. 

137

Väg 21 mot Helsingborg Väg 13 mot Ängelholm Väg 108 mot Örkelljunga 

Väg 13/108 Ystad/Malmö 

Ljungbyheds start- och landningsbanor samt vägnät till de större orterna i Skåne. 

138

5.4 RÖNNE Å 

Rönne å och delar av dess dalgång är enligt naturvårdsverket av riksintresse för naturvården. Nedströms 

Stackarpsdammen är den därtill klassad som riksintressant för friluftslivet. Ån utgör en populär kanotled 

från Ringsjön till havet. Rönne å tjänar som recipient för flera reningsverk, kommuner och större 

industrier. Vattenkvalitén kontrolleras regelbundet genom Rönneåkommitténs försorg. Vattnet är mycket 

näringsrikt, främst beroende på urlakning av kväve och fosfor från jordbruksmark och på utsläpp från 

reningsverk. Därtill märks förhöjda värden av vissa metaller. 

Kanotleden är väl anordnad med övernattningsplatser, eldningsplatser, dricksvatten mm iordningställda 

och markerade på en kanotkarta. Det sammanlagda antalet kanoter i ån beräknas till 15 000 per år. 

Kanotingen ger upphov till slitage på stränder och näraliggande områden. Dåligt uppträdande hos ett litet 

antal individer gör att boende längs vattendraget kan känna sig störda. 

Lösning: 

Rönne å är en mellankommunal angelägenhet och frågor som rör den skall lösas i samarbete med övriga 

kommuner längs ån. Information om skyddsvärden i och kring ån skall i ännu större utsträckning riktas till 

dem som rör sig där. Kommunen bör verka för att vattenkvalitén förbättras. Antalet övernattningsplatser 

och rastplatser bör utökas. Större insatser bör göras i fråga om information om skyddsvärden och 

hänsynstagande till häckande fågel. Om slitage på stränder och näraliggande områden ändå förvärras, bör 

landstigningsförbud införas mellan de iordningställda rast- och lägerplatserna. Ett dylikt förbud skrivs 

lämpligen in i den kommunala ordningsstadgan. I enlighet med vad som sägs i Rönneåkommitténs 

informationsbroschyr måste de vattenvårdande åtgärderna i framtiden inriktas på att reducera läckaget av 

näringsämnen från jordbruksmark samt att minska utsläppen av kväve från industrin och de kommunala 

reningsverken. Möjligheten att införa odlingsfria skyddszoner längs ån kommer att utredas. 

Rönne å (Gränsen mot Åstorps kommun) 

139

5.5 HÄSTAR OCH RIDNING 

Klippans kommun är mycket hästtät. I kommunen fanns, år 2000, fem ridklubbar: Åsbo ponnyklubb, 

Perstorps ridklubb, Åsbo ryttarförening Herrevadskloster och Klippans ridklubb. Vid Krika uppförs för 

närvarande ytterligare en större hästanläggning. Dessutom finns ett stort antal enskilda hästägare i 

kommunen, av vilka inte alla har tillgång till egen mark att rida på. Många ryttare rör sig således i marker, 

som inte är deras egna. Allemansrätten ger viss möjlighet för enstaka ryttare att färdas i markerna. 

Organiserade ridturer med många ekipage har dock inte samma rätt. Inte heller får man utan tillstånd 

regelbundet rida samma stråk på annans mark, så att ridstigar skapas genom slitage på marken. 

Avsaknaden av vedertagna, godkända ridstråk gör att många ryttare håller sig längs såväl allmänna som 

enskilda vägar. Detta innebär trafikfara, särskilt som många hästar blir oroliga av motorfordon. Många rör 

sig också som nämnts på andras marker. Detta är en källa till konflikter, då flera markägare upplever att 

intrånget och slitaget på deras marker är oacceptabelt. Det förekommer hästhållning även inom 

tätbebyggda områden. Närboende kan drabbas av olägenheter som hästallergen, lukt och flugor. Vid 

nyplanering bör ett skyddsavstånd på minst 200 meter hållas kring en hästanläggning (enl. Länsstyrelsens 

rekommendationer). Eventuellt behov av skydd prövas av miljö- och byggnämnden (MB 9 kap 3§). 

Lösning: 

Goda förutsättningar för ridning skall finnas, men markägare skall inte lida någon skada. Eventuellt 

intrång regleras genom avtal med berörda parter. Eftersom hästintresset är stort i hela kommunen, bör 

möjligheterna till anordnande av ridstigar utredas närmare. Stigarna bör då lokaliseras till kommunens 

hästtäta områden i nordväst samt till Herrevadskloster. Ridstigar på Söderåsen kan också bli aktuella. 

Hästhållning inom områden med detaljplan eller områdesbestämmelser regleras i ”Särskilda bestämmelser 

till skydd mot olägenheter för människors hälsa. Det är kommunens uppfattning att en tolerant syn på 

avståndet mellan hästhållning och bostäder måste tillämpas. Vilket avstånd som är lämpligt måste 

bedömas i varje enskilt fall. 

Hästgård utanför Ljungbyhed 

140

5.6 LANTBRUK OCH DJURHÅLLNING 

Kring lantbruk med djurhållning uppstår viss lukt. Denna kan uppfattas som en olägenhet av dem, som 

inte hör till gården. Enligt Boverkets rekommendationer (Bättre plats för arbete) bör inte ny bebyggelse 

uppföras närmare djurstallar med mer än 100 djurenheter, än 500 meter och inte närmare djurstallet till ett 

familjejordbruk än 200 meter. 

Om dessa rekommendationer tillämpades konsekvent skulle ytterligare bosättningar i flera av kommunens 

byar omöjliggöras. Ny bebyggelse skulle få lokaliseras i andra lägen, vilket skulle ge främmande inslag i 

landskapsbilden, där den gamla bystrukturen dominerar. 

Miljöbalken, 9 kap 3 §, ”Med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller 

hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.” 

Begreppet ”olägenhet för människors hälsa” ersätter begreppet ”sanitär olägenhet”. 

Djurlukt, gödsellukt, buller från verksamheter inom jordbruket m.m. är en del av livet på landet. Samtidigt 

skall djurstallar och tillhörande anläggningar skötas, så att inte olägenheterna blir större än nödvändigt. 

Om ingen bebyggelse får lokaliseras närmare något djurstall än 500 meter, läggs en hämsko på landsbygdens 

utveckling, som inte är försvarbar, när det samtidigt pågår ansträngningar, för att landsbygden 

skall leva. Etablerade byar är boendemiljöer, där närhet till lantbruk är ett naturligt inslag. Viss komplette- 

ring i befintliga byar bör därför få förekomma. 

Lösning: 

Kommunen bör fastlägga en policy avseende vilka skyddsavstånd som skall tillämpas för de olika verk- 

samheterna. Inom det fastlagda skyddsavståndet bör inga nya bostäder tillåtas. 

5.7 VINDKRAFT 

Lämpliga områden för vindkraft i energiklass A och B, saknas inom Klippans kommun. 

Områden inom energiklass C och D finns i väster mot gränsen till Ängelholm. Huvuddelen av kommunen 

utgörs av skogsområden och klassas därmed i energiklass D. 

Jordbrukslandskapet i väster är bättre och tillhör klass C, varav de vindrikaste områdena finns på gränsen 

mot Ängelholm. En etablering här innebär dock starka konflikter med natur- och kulturmiljön. 

SE även, NUTEK (SOU 1988:32),(Boverket Allmänna råd 1995:1), Lokalisering av vindkraftverk och 

radiomaster i Skåne, aug. –96, Vindenergi i Skåne, SMHI, jan. 94. 

141

5.8 KULTURMILJÖVÅRD 

Utbyggnader (intresseområde för tätortsexpansion) föreslås vid Herrevadskloster – Skräddarhusen, 

Slättåkra – Svenstorp och vid Klippans pappersbruk (Borgen). Samtliga dessa ligger inom riksintressen 

för kulturmiljövården 

Påtagliga skador på riksintresset kan inte uteslutas. 

Lösning 

Innan områdena tas i anspråk avser kommunen att upprätta fördjupade översiktsplaner, 

områdesbestämmelser och/eller detaljplaner. Dessa planer måste föregås av en noggrann analys och en 

nära kommunikation med Länsstyrelsen. 

142

KAPITEL 6 

RIKTLINJER FÖR 

ANVÄNDNING AV MARK 

OCH VATTEN (Karta A) 

6.1 VIKTIGARE BESTÄMMELSER I 

LAGTEXTER 

MB 3 kap 1 §. "Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål, för vilka områdena är 

mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan 

användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning". 

Vid sidan om denna grundläggande hushållningsbestämmelse finns en rad olika speciallagar, som reglerar 

mark- och vattenanvändningen. Många bestämmelser gäller generellt för hela kommunens yta. 

Här följer en genomgång av de viktigaste lagrummen: 

• All täktverksamhet utöver markägarens husbehov är tillståndspliktig enligt MB 12 kap 1§. 

För övriga arbetsföretag som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön måste samråd ske 

med länsstyrelsen innan arbetet påbörjas enligt MB 12 kap 6 §. 

• Strandskydd enligt MB 7 kap 13 § (f.d. NVL 15 §) råder inom 100 meter från strandlinjen 

vid alla kommunens sjöar, åar och större bäckar. Skyddet innebär, att vissa åtgärder inte får 

vidtas inom området, som hindrar eller avskräcker allmänheten från att beträda det. Strandskyddet 

gäller normalt inte på tomtmark och inom detaljplan. För att tillgodose strandskyddets 

syfte kan det utvidgas till högst 300 meter. 

• Alla fornlämningar, kända såväl som okända, jämte ett kringliggande skyddsområde är skyddade 

enligt lagen om kulturminnen. Skyddsområdets storlek beror på fornlämningens art. Påverkan 

på fornlämningen får inte ske utan tillstånd enligt nämnda lag. 

• Skog skall enligt MB 3 KAP 4 §, (f.d. skogsvårdslagen), numera skötas, så att den varaktigt 

ger en hög och värdefull virkesavkastning. Därvid skall dock hänsyn tas till naturvården och 

andra allmänna intressen. 

• Enligt MB 12 KAP 7-10 §§, (f.d. lagen om skötsel av jordbruksmark), reglerar bland annat 

nedläggning av åkermark. Dessutom stadgas det om viss hänsyn till naturvårdens intressen. 

143

144

6.2 KOMMUNAL RIKTLINJE 

Större exploateringsföretag bör lokaliseras till områden och stråk, som redan är exploaterade. På så sätt 

hushållar man med markresurser och bevarar samtidigt handlingsfrihet inför framtiden. Parallellt med 

upprättandet av ÖP-2002 har en fördjupad översiktsplan, FÖP, för Söderåsen tagits fram. Denna beräknas 

att antas av fullmäktige samtidigt som antagandet av ÖP-2002. FÖP för Söderåsen kompletterar ÖP-2002. 

Området som omfattas av FÖP för Söderåsen kommer således att gälla parallellt med ÖP-2002. 

6.3 BESKRIVNING TILL 

MARKANVÄNDNINGSKARTAN (Karta A) 

Kartan redovisar grunddragen i hur mark och vatten avses användas. Eftersom översiktsplanen är strategisk, 

förutsättes fortsatt utredning om exploatering respektive behov av skydd inom de intresseområden 

som markerats. Närmare beskrivning av sektorsintressena återfinns i kap 3. 

Områden, där täktverksamhet kan tillåtas, har inte markerats på kartan. Ställningstaganden inom denna 

sektor är gjorda enligt grushushållningsplanen, som f.d. NSK har gjort. Se kartbilaga 7. 

Klippans kommun har i tidigare policy bl. a. uttalat följande principiella ståndpunkter: 

• Grus skall aldrig brytas inom ett influensområde för befintlig eller framtida vattentäkt. 

• Antalet öppna täkter skall hållas lågt och brytningstiderna vara korta så att uttagen sker 

snabbt. 

• Vid beslut om grustäktsverksamhet måste frågor om landskapsbild, ekologi och trafikstörningar 

samt behov av grus utredas enligt MB bestämmelser 

• De täkter som strider mot upprättad översiktsplan och miljöskyddsprogram bör inte tillåtas 

Länsstyrelsen beviljar tillstånd till täkt och kan lagligen göra detta emot kommunens vilja. 

En redovisning av områden, där det kan finnas intresse av täktverksamhet finns på kartbilaga 7 "Värdefulla 

ämnen och material". 

.1 Förändringsområden 

• Områden där exploatering skett eller markanvändningen avses förändras. 

• Förändringarna kan bestå av ny bebyggelse, förtätning, nya vägar och ledningar, nya friluftsanläggningar. 

• För de tre tätorterna avses fördjupade översiktsplaner utarbetas. I övriga områden skall som 

regel översiktsplanen fördjupas eller områdesbestämmelser upprättas. Äldre detaljplaner skall 

ses över. 

145

.2 Områden med fastställd detaljplan eller områdesbestämmelse 

Detaljplan 

• Klippans tätort 

• Klippans pappersbruk 

• Ljungbyheds tätort (inkl Hästhagen) 

• Östra Ljungbys tätort 

• Stidsvig (inkl Övarp) 

• Hyllstofta 

• Lycke 

• Gråmanstorp 

• Nybygget 

• Ljung - Släaröd 

• Smålanden 

• Tornsborg 

• Fastarp 

Områdesbestämmelser 

• Östra Sorröd 

• Kopparmöllan 

• F5-området 

.3 Intresseområden för tätortsexpansion 

• Klippans tätort 

• Ljungbyheds tätort 

• Östra Ljungby – Stidsvigs tätorter 

Avsikten är inte att tätorterna skall växa ut och fylla upp de markerade områdena. I detta skede har inga 

markundersökningar eller andra lokaliseringsanalyser gjorts, varför avgränsningarna får betraktas som 

preliminära. I de fördjupade översiktsplaner eller områdesbestämmelser som skall göras för tätorterna 

kommer framtida bebyggelseområden att närmare preciseras. 

.4 Övriga intresseområden för bebyggelse 

• Forsby 

• Färingtofta 

• Tornsborg 

• Riseberga 

• Hyllstofta 

• Gråmanstorp 

• Källna 

• Släaröd/Svenstorp 

Även i andra delar av kommunen kan småskalig bostadsbebyggelse, efter erforderlig planutredning, anses 

som lämplig. I första hand skall lämpligheten avgöras med hänsyn till kommunikationer, va- försörjning, 

service samt natur- och kulturmiljö. Områdesbestämmelser kan komma att användas. 

146

.5 Teknisk försörjning 

Större allmänna vägar Europaväg 4 

Riksväg 21 

Riksväg 13/108 

Länsväg 108 (Ljungbyhed – Örkelljunga) 

Planerade allmänna vägar Riksväg. 13 mellan Klippan – Krika – Ljungbyhed enligt 

Vägverkets alternativ väst. (Utredning pågår) 

Övriga vägar Transportväg mellan Extraco – Mölletofta – väg 1838. 

Järnvägar Helsingborg – Hässleholm, (Skånebanan föreslås av Klippans 

kommun att byggas ut med dubbelspår) 

Europabanan Banverkets utredning avvaktas 

Högtrycksledning för naturgas Gråmanstorp - Vedby 

Högspänningsledning Söderåsen – Breared (2 x 400 kV) 

Planerade vindkraftverk Bolestad väster om Östra Ljungby. 

Kommunens VA-anläggningar VA-ledningar, reningsverk, vattenverk, branddammar m.m. 

.6 Bevarandeområden 

• områden där särskilda miljövärden finns och avses bevaras, 

• pågående markanvändning, i allmänhet jord- och skogsbruk, avses i allt väsentligt fortsätta, 

varvid förutsätts, att särskild hänsyn tas till natur- och kulturmiljön. 

• Inom dessa områden skall översiktsplanen vid behov fördjupas. Där det behövs för att säkerställa 

syftet med översiktsplanen upprättas områdesbestämmelser eller utfärdas förordnanden 

enligt MB. 

.7 Vattentäkter med förordnande (MB 7 kap 21 §) 

• Klintarp Nytt förslag till gränser för skyddsområdet prövas av länsstyrelsen. 

Beslut väntas vara klart 2001/2002. 

• Östra Ljungby 

• Ljungbyhed 

• Ljung 

• Färingtofta 

• Hyllstoftas skyddszoner kommer att upphävas. 

Inom skyddsområdena prioriteras vattenskyddet. Ingen exploatering, som riskerar vattenkvalitén bör 

tillåtas. Inga ytterligare täkttillstånd bör ges inom skyddsområdena. I Klintarp bör förordnande bestämmelserna 

skärpas även vad gäller gödsel- och kemikaliehantering i jordbruket. 

Inom område, där bevarandeområde för vattentäkt sammanfaller med förändringsområde, tillåts bebyggelse 

med de restriktioner, som skyddet av vattentäkten kräver. 

147

.8 Områden av intresse för naturvård, 

kulturmiljövård och friluftsliv. 

Naturvård: Områden av intresse för naturvården är redovisade på kartbilaga 3. 

På kartbilaga 4 redovisas N-inv. och B-Ö KN-inv.,. 

Kulturmiljövård: Områden av intresse för kulturmiljövården är redovisade på kartbilaga 5. 

Friluftsliv: Områden av intresse för friluftslivet är redovisade på kartbilaga 6. 

Beskrivningen av följande områden är till stor del hämtad från Öp-90. 

Östra Ljungby skog 

Värdefull naturmiljö, av intresse för friluftslivet. 

Områdets kvaliteter för friluftsliv och naturvård bör bevaras. 

Öja - Stora Mölla 

Värdefull kulturmiljö, intressant för friluftslivet och med vissa naturvärden. 

Områdets natur- och kulturvärden och landskapets öppna karaktär bör bevaras. 

Fastarp 

Värdefull kulturmiljö med vissa naturvärden. 

Områdets natur- och kulturvärden bör bevaras. 

Kopparmöllan 

Värdefull kulturmiljö, intressant för friluftslivet och med vissa naturvärden. 

Områdets natur- och kulturvärden och kvalitet för friluftslivet bör bevaras. 

Bjersgård 

148

Gråmanstorp - Bjersgård 

Större delen utgörs av värdefull kulturmiljö. Dessutom finns stora naturvärden samt mark av intresse för 

friluftslivet i området. 

Området kring sjöarna bör bevaras som naturområde. Kulturlandskapet i väster bör skyddas, så att dess 

kvaliteter består. 

Pappersbruket 

Värdefull kulturmiljö, området närmast bruket är av riksintresse. 

Enligt uppdrag skall gällande detaljplaner ses över vad gäller bevarandeaspekten. 

Tillkommande byggnader och anläggningar inom pappersbruksområdet skall anpassas till miljön. 

Vid nyetablering av industrier i närheten av bruket skall påverkan på kulturmiljön analyseras. 

Herrevadskloster - Sorrödssjöarna - Bonnarp 

Större delen av området är en kulturmiljö av riksintresse. Området kring klostret och norr därom är betydelsefullt 

för friluftslivet och innehåller flera miljöer av värde för naturvården. 

Områdets natur- och kulturvärde och kvalitet för friluftslivet bör bevaras. Sorrödssjöarna skall göras mera 

tillgängliga för friluftslivet. 

Söderåsen 

Söderåsen är riksintressant för naturvården och friluftslivet. För hela åsen gäller förordnande enligt f.d. 

NVL l9 § till skydd för landskapsbilden. ”Söderåsens nationalpark” invigdes den 13 juni år 2001. Se även 

fördjupad översiktsplan för Söderåsen. (Klippan, Bjuv, Svalöv och Åstorps kommuner). 

Slättåkra är en gammal gård på åsen, som med sitt omgivande jordbrukslandskap utgör en värdefull kulturmiljö. 

Området kring gården bör ej förvanskas. Åsens stora kvaliteter bör bevaras. 

Hyltemossa - Guvarp – Hunseröd 

Landskap av intresse för friluftslivet och med vissa naturvärden. 

Områdets naturvärden och kvaliteter för friluftslivet bör bevaras. 

Koholma 

Området är en värdefull kulturmiljö 

Områdets kulturvärden bör bevaras. 

Färingtofta - Forestad 

Landskap av intresse för friluftslivet, värdefull kulturmiljö med stora naturvärden. 

Områdets natur- och kulturvärden och kvalitet för friluftslivet bör bevaras. 

Rönne å – Bäljane å - Pinnån samt deras biflöden 

Åarna och deras raviner är viktiga inslag i landskapsbilden. Rönne å är av riksintresse för naturvården och 

delvis även för friluftslivet. Den utgör en väl utnyttjad kanotled. Bäljane å och Pinnån är värdefulla fortplantningsmiljöer 

för ädelfisk. Ravinerna vid bäckar och åar är lämpliga för strövtåg. 

Miljön kring vattendragen bör bevaras. Längs åarna bör marken skötas med hänsyn till risken för näringsläckage 

samt med beaktande av friluftslivets behov. 

Ishult 

Naturområde väster om Varshulta mosse 

149

Bjärröd - Hillarp - Falholma 

Naturområde väster om Varshultsmyren 

Linneröd 

På gränsen till Perstorps kommun ligger Linnerödsskogen 

Ankarlöv - Pukemosse 

Naturområde väster om Linnerödsmossen 

Linnerödsmossen 

På gränsen till Perstorps kommun ligger Linnerödsmossen 

Smedjeryd 

Ybbarpsån norr om Storarydsdammen. 

Syrkhultamyren och Syrkhultasjön 

Dessa bevarandeområden utgör värdefulla naturmiljöer av olika slag. 

Ingen förändring av markanvändningen, som försämrar naturvärdena bör tillåtas. 

6.3.9 Övriga områden 

Områden där inga större förändringar förväntas. Allmänna miljövärden finns och avses bevaras. 

Pågående mark- och vattenanvändning avses fortsätta, varvid förutsätts att hänsyn tas till miljövärdena. 

Spridd bebyggelse och andra mindre anläggningar kan tillkomma. 

Inom dessa områden behövs sannolikt ingen ytterligare reglering. 

Stackarpsdammen (Rönne å) Åbytorp, Klippan 

150

KAPITEL 7, RIKTLINJER 

FÖR BEBYGGELSE (Karta B) 

7.1 ALLMÄNNA RIKTLINJER 

Bestämmelser om bebyggelsens lokalisering och utformning återfinns i PBL. I 2 kap redovisas de allmänna 

intressen som skall beaktas vid planläggning och lokalisering av bebyggelse och i 3 kap finns kraven 

på byggnader m.m. Den grundläggande regeln för planläggning är, att den skall främja en lämplig 

utveckling och ge förutsättningar för en från social synpunkt god bostads-, arbets-, trafik- och fritidsmiljö. 

Mark- och vattenområden skall användas för de ändamål, för vilka de är mest lämpade. 

Den grundläggande regeln för bebyggelse är, att den skall lokaliseras till mark, som är lämpad med hänsyn 

till: 

• de boendes och övrigas hälsa 

• jord-, berg- och grundvattenförhållandena 

• möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning och avlopp samt annan samhällsservice 

• möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar. 

Det grundläggande kravet på en byggnad är, att den skall placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt 

med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Härtill kommer 

krav på trafiksäkerhet, skydd för omgivningen och grundvattnet, energihushållning, hållfasthet, funktion, 

trevnad, hygien, arbetsmiljö, inomhusklimat, skydd mot olycksfall och brand, tillgänglighet för handikappade 

mm. samt tillämpning av Agenda 21. 

Kommunen vill särskilt beakta följande krav i samband med tillkomst och förändring av bebyggelse 

m.m.: 

• Sammanhållen bebyggelse bör i första hand lokaliseras till tätorterna och de övriga orter, som i 

denna plan eller efter särskild utredning anges som lämpliga härför. 

• Bebyggelse bör lokaliseras så att minsta möjliga intrång görs på jordbruksmark och skogsmark. 

• Bebyggelsen bör lokaliseras och utformas så att natur- och kulturvärden i mesta möjliga mån 

bevaras. 

• Bebyggelse bör lokaliseras så att minsta möjliga intrång görs på mark av värde för friluftslivet, 

särskilt i tätorternas närhet. 

• Bebyggelse och andra för trafiken störande anläggningar placeras minst 50 m från E4, minst 

30 m från riksvägarna 21 och 13 och länsväg 108 samt minst 12 meter från övriga allmänna 

vägar. Vid korsningar mellan allmänna vägar bör en frisiktstriangel med sidan 75 m hållas fri 

från bebyggelse och andra skymmande anläggningar. Planskilda korsningar eftersträvas. 

• Vid nybyggnad i närheten av järnväg skall risken för störningar till följd av buller eller 

vibrationer beaktas. T.ex. vid utbyggnad av ett eventuellt dubbelspår på Skånebanan. En 

översyn av gällande detaljplaner utmed järnvägen är nödvändig. 

• Bebyggelse och andra anläggningar skall lokalieras så att de inte påtagligt motverkar totalförsvarets 

intressen. 

151

7.2 BESKRIVNING TILL KARTAN MED 

RIKTLINJER FÖR BEBYGGELSEN 

På kartan redovisas områden med särskilda riktlinjer i fråga om tillkomst, förändring och bevarande av 

bebyggelse. Den berör i första hand nybyggnadsföretag. Följande kapitel innehåller riktlinjer till varje 

avgränsat område. Riktlinjerna är inte bindande, men materialet skall tjäna som vägledning vid beslut om 

förhandsbesked, bygglov, fastighetsbildning och annan tillståndsprövning. 

Följande olika områdestyper har markerats: 

• Område med gällande bestämmelser 

• Område av intresse för naturvården 

• Lokala störande anläggningar 

• Områden med särskilda riktlinjer 

• Övriga område 

För vart och ett av de sistnämnda områdena finns specifika riktlinjer angivna. 

Olika typer av områden kan överlagra varandra. Information om vad som gäller får då hämtas från flera 

olika ställen i texten. 

Utanför markerade områden gäller de allmänna riktlinjer och bestämmelser, som finns i kommunen och 

som angivits i inledningen till detta kapitel. Bygglov och förhandsbesked meddelas till byggnadsföretag, 

som står i överensstämmelse med dessa. 

Områden med gällande bestämmelser 

Detaljplaner, områdesbestämmelser, förordnande enligt f.d. l9 § naturvårdslagen till skydd för landskapsbilden 

samt samlad bebyggelse. 

Inom detaljplan skall tillstånd lämnas till åtgärd, som ej strider mot planen. 

Inom områden med förordnande enligt miljöbalken 7 kap 4 + 9 §§ (f.d. 19 § NVL) gäller, att nybyggnad 

m.m. inte får komma till stånd utan länsstyrelsens tillstånd. 

Inom dessa områden med samlad bebyggelse gäller plan- och bygglagens, PBL:s, bestämmelser för samlad 

bebyggelse. 

Områden av intresse för naturvården 

Naturvärdena skall beaktas vid frågor om bygglov, förhandsbesked och annan tillståndsprövning inom 

områden med denna markering. Ny bebyggelse kan tillåtas, men skall så långt möjligt anpassas till 

naturmiljön. Kartan redovisar områden av intresse för naturvården enligt kommunens Naturvårdsinventering. 

Lokala störande anläggningar 

S Nedlagda soptippar 

Marken är olämplig att bebygga. 

S1 Killebacke – Läderfabriksområdet, Klippan 

S2 Killebacke 3:6, 3:8 delar av 

S3 Söndraby – Vedby 

152

S4 Bjersgård, öster om Vättinge 

S5 Norbjär, norr om Gråmanstorp 

S6 Kopparmöllan, väster om Pinnån 

S7 Övarp 17:1 

S8 Nybygget, söder om Forsmöllan 

S9 Vieröd, Riseberga, söder om Stora dämme 

S10 Hyllstofta 4:78 (avstyckade tomter) 

S11 Klippan 3:17, öster om Bruksskolan 

S12 Inom f.d. F5-området 

Motorbanor 

Eventuella bullerstörningar skall beaktas vid nybyggnadsföretag i närheten av en motorbana. 

Källna 

C Civila skjutbanor (se även 4.7.6) 

Eventuella bullerstörningar skall beaktas vid nybyggnadsföretag i närheten av en skjutbana. 

C1–C9 Se redovisning av de civila skjutbanorna (sidan 101) kapitel 4.7.6 Fritidsmark. 

Områden med risk för störningar i form av buller 

I Flygbullerområden 

tillkommande bebyggelse skall utformas och konstrueras så att ljudnivån blir acceptabel inomhus. 

Nytt tillstånd för civil flygverksamhet prövas för närvarande av miljödomstol. 

II Militära skjutbanor (se även 2.4.7) 

Vid nybyggnad av bostadshus inom området skall bullerförhållandena analyseras. Ljudnivån inomhus 

skall ligga på en acceptabel nivå. Riktvärden för buller får inte överskridas. 

• Horsakärr skjutbana To6 

• (F5 skjutbana, nedlagd To7) 

• (Färingtofta skjutbana, nedlagd To8) 

Vid nybyggnad av bostäder i närheten av järnvägar och vägar skall risken för störningar till följd av buller 

beaktas. Översyn av gällande detaljplaner kan bli aktuell. 

Områden med särskilda riktlinjer 

1 Öja - Stora Mölla 

• Landskap av kulturhistoriskt värde. 

• Ny bebyggelse bör lokaliseras på dalkrönet i likhet med befintliga gårdar. För att bevara 

storgårdens karaktär bör området kring Stora Mölla hållas fritt från bebyggelse. 

2 Källna by 

• Enstaka bostadshus och småskalig bebyggelse bör tillåtas i byn. 

3 Källna kyrka 

• Kyrkomiljö av kulturhistoriskt värde. 

• Ny bebyggelse bör ej uppföras i det markerade området. 

153

4 Högspänningsledning 

• 2 x 400 kV-ledningar, Söderåsen – Breared. 

För kraftledningar gäller särskilda säkerhetsbestämmelser. Generellt bör bebyggelse undvikas 

upp till 100 meter från ledningen. 

5 Fastarp 


• Eventuellt tillkommande hus bör placeras och utformas så att kulturlandskapets karaktär bevaras. 

6 Östra Ljungby/Stidsvig 

• Intresseområde för tätortsexpansion. 

• Ny bebyggelse som föregriper planläggning bör ej tillåtas. Tätortens behov av närströvområden 

skall beaktas 

7 Kopparmöllan 

• Miljö av kulturhistoriskt värde. 

• Ny bebyggelse tillåts endast om särskilda skäl föreligger. 

8 Rösa 

• By av kulturhistoriskt värde. 

• Ny bebyggelse skall anpassas till rådande bebyggelsestruktur vad gäller såväl placering som 

utformning och material. 

9 Bjersgård 

• Jordbruksområde av kulturhistoriskt värde. 

• Ny bebyggelse i området bör anpassas till rådande bebyggelsestruktur, både vad gäller placering 

och utformning. 

10 Högtrycksledning för naturgas 

• Naturgasföreskrifterna ställer vissa säkerhetskrav inom en 400 meter bred zon kring ledningen. 

Ny bebyggelse bör undvikas inom området, eftersom kvaliteten i ledningen inte är anpassad 

till tätare bostadsbebyggelse längs denna sträcka. 

11 Gråmanstorp 


12 Bjärsgårdssjöarna 

• Mycket värdefullt område för friluftslivet och naturvården. 

• Ingen ny bebyggelse bör tillåtas utom kompletteringar på befintliga tomter. 

13 Klippan 


• Ny bebyggelse, som föregriper planläggning, bör ej tillåtas. 

• Tätortens behov av närströvområden skall beaktas. 

14 Hyllstofta 


154

15 Högriskområde för radon 

• På grund av radonförekomst huvudsakligen öster om Klippans Pappersbruk, mellan Krikavägen 

och Rönne å, bör viss restriktivitet gälla gentemot ny bostadsbebyggelse. Övriga lågriskområden 

bör undvikas vid ny exploatering. 

• Tillkommande hus bör byggas radonsäkra. 

16 Krika 


17 Söderåsen 

• Område av riksintresse för friluftslivet och naturvården. 

• Ingen ytterligare bebyggelse bör tillåtas på åsen annat än på lucktomter samt i form av kompletteringar 

på befintliga tomter. Se även fördjupad översiktsplan för Söderåsen, framställd 

av Söderåskommunerna. 

18 Övad 

• Gårdsmiljö av kulturhistoriskt värde. 

• Ny bebyggelse bör anpassas till kulturmiljön och uppföras i anslutning till befintliga gårdsmiljöer. 

19 Herrevadskloster 

• Landskap av kulturhistoriskt riksintresse. 

• Ny bebyggelse bör placeras och utformas, så att det kulturhistoriska värdet av klosterområdet 

bevaras. 

20 Flygets område 

• Område av kulturhistoriskt riksintresse. 

• Hänsyn bör tas till de kulturhistoriska värdena vid byggnadsföretag. 

21 Bonnarp 

• By av kulturhistoriskt riksintresse. 

• Ny bebyggelse skall anpassas till rådande bebyggelsestruktur, vad gäller såväl placering som 

utformning och material. 

22 Ljungbyhed 


• Ny bebyggelse som föregriper planläggning bör ej tillåtas. Tätortens behov av närströvområde 

skall beaktas. 

23 Ruveröd 


• Ny bebyggelse anpassas till kulturmiljön, vad gäller lokalisering och utformning. 

24 Juskushall 

• Värdefull naturmiljö. 

• Ingen ny bebyggelse bör tillåtas inom området. 

155

25 Riseberga 

• By av visst kulturhistoriskt värde. 

• Ny bebyggelse skall anpassas till kulturmiljön beträffande placering och utformning. 


26 Ängaröd 

• Gårdsanläggning av kulturhistoriskt värde. 

• Ny bebyggelse inom området bör lokaliseras, så att den inte inverkar störande på kulturmiljön. 

27 Bolmentunneln respektive Bolmenledningen 

• Enligt ledningsrätten får bebyggelse ej uppföras inom en zon på 10 meter med ledningen som 

mittlinje. Detta gäller vattenledningen, som går från Äktaboden och söderut. Beträffande tunneln 

bör inte bebyggelse uppföras inom en dylik 10-meterszon. 

28 Färingtofta - Tornsborg 

• By av kulturhistoriskt värde. 

• Ny bebyggelse skall anpassas till rådande bebyggelsestruktur, vad gäller placering, utformning 

och material. 

• I området gäller, att enstaka bostadshus och småskalig bebyggelse bör tillåtas i byn. 

29 Koholma 


• Ny bebyggelse bör anpassas till kulturmiljön och uppföras i anslutning till befintliga gårdsmiljöer. 

30 Snälleröd - Forestad 


• Tillkommande bebyggelse bör anpassas till rådande bebyggelsestruktur, både vad gäller placering 

och utformning. 

31 Jällabjär 

• Område av riksintresse för naturvården, även av värde för friluftslivet. 

• Ingen ny bebyggelse bör tillåtas utom kompletteringar på befintliga tomter. 

32 Allarp - Skäralid 

• Kulturhistoriskt värdefull bebyggelsemiljö. 

• Eventuellt tillkommande byggnader skall anpassas till kulturmiljön. 

33 Europakorridoren/Europabanan 

• Markreservat för eventuell framtida Europabana. 

156

KAPITEL 8 

KONSEKVENSANALYS 

Bakgrund 

Översiktsplanens innebörd och konsekvenser skall enligt 4 kap 1 § PBL kunna utläsas utan svårighet. 

Till översiktsplanen skall därför en konsekvensanalys fogas. Kraven har skärpts sedan tidigare genom att 

redovisning av konsekvenserna skall finnas med redan vid samrådsskedet. Konsekvenserna skall också 

finnas med vid utställningen. Konsekvensbeskrivningen kommer att utvecklas stegvis under planprocessen. 

Syfte 

Syftet med konsekvensanalysen är att få ett beslutsunderlag som på ett brett sätt beskriver konsekvenser 

vid utbyggnad inom de redovisade områdena. Beskrivningen behandlar nytillskottet av bebyggelse, verksamheter 

och anläggningar. Såväl positiva som negativa konsekvenser till följd av utbyggnaden redovisas. 

Viktiga frågor kommer särskilt att beaktas i den fortsatta planeringen. (Fördjupad översiktsplan, områdesbestämmelser, 

detaljplan). 

Konsekvensbeskrivningen är inte heltäckande utan kommer att under hand tillföras nya fakta. 

Beskrivningen redovisar nollalternativet jämfört med ett exploateringsalternativ. 

Innan ett område tas i anspråk för exploatering krävs en fördjupad analys. 

8.1 UTBYGGNADSOMRÅDEN FÖR 

TÄTORTSEXPANSION 

Avsikten är inte att tätorterna skall växa ut och fylla de redovisade utbyggnadsområdena till 100%. 

Innan områdena kan detaljplaneras måste en lokaliseringsanalys göras, varför avgränsningarna får betraktas 

som preliminära. I de fördjupade översiktsplaner eller områdesbestämmelser som kommer att upprättas 

för tätorterna kommer framtida exploateringsområden att närmare preciseras. All redovisad mark för framtida 

utbyggnad kommer inte att tas i anspråk fram till år 2020. 

Några alternativa utbyggnadsområden redovisas inte i översiktsplanen. Om och när en utbyggnad 

blir aktuell inom de redovisade områdena, måste en noga prövning göras enligt ovan. 

157

.1 Östra Ljungbys och Stidsvigs tätorter 

I översiktsplanen har angivits ett mycket preliminärt reservat (100 meters bredd) för en eventuell europa- 

bana omedelbart norr om väg E4. (se Europakorridoren 3.7.3 och 4.10.4). 

Området i anslutning till korsningen mellan vägarna E4 och riksväg 13 är av intresse för företag som har 

behov av att synas eller ligga nära det större vägnätet. 

Östra Ljungby 

Områden med fastställd detaljplan är i det närmaste fullt utnyttjade. Möjlighet till viss komplettering 

finns. Under år 2000 har två större företag etablerats sig utmed Brödernas gata. En försiktig utbyggnad av 

bostäder föreslås söder om Södra vägen (Övarp) och Kärrödsvägen samt mellan Södra vägen och Skvat- 

temölla. Övarpsområdet bör inte komma för nära Bläsinge säteri. 

Flygbild över del av Östra Ljungby 

158

Delområde Östra Ljungby 

Område 0-alternativ, ingen ny exploatering Konsekvenser vid exploatering 

Natur Naturvärden söder om Södra vägen 

sparas. Kring Pinnån råder strand- 

skydd 

Utbyggnaden har endast en marginell påverkan 

på naturvärdena. 

Området kring Pinnån bevaras. 

Kultur Kända fornlämningar Kända fornlämningar. Arkeologisk utredning 

krävs. Exploatering runt Bläsinge säteri inom 

Övarpsområdets västra del undviks. 

Rekreation Rekreationsområde kring Pinnån Inga ytterligare rekreationsområde planeras 

Störningar Buller från trafiken utmed väg E4 

och riksväg 13. 

2 x 400kV kraftledning. 

Oförändrat buller från trafiken utmed väg E4 och 

riksväg 13. 

2 x 400 kV kraftledning. 

Inom en 20-års period kan Europabanan bli aktuell. 

Denna påverkar privata fastigheter, landskap 

m.m. Ett byggande måste föregås av en ingående 

miljökonsekvensbeskrivning, MKB. Om järnvägen 

skulle komma att aktualiseras erfordras en 

planering enligt lagen om byggande av järnväg. 

Mot Ängelholm Väg E4 

Väg E4 Väg 13 

Utdrag ur karta A, MARKANVÄNDNING. - Intresseområde för exploatering inom tjock kantlinje 

159

Delområde Mölletofta 

Den fastställda detaljplanen måste revideras med hänsyn till den värdefulla kulturmiljön. En mindre utök 

ning kan ske åt väster mot Haglekulla. Området öster om Lisåkravägen mellan väg E4 och Ängavägens 

förlängning österut är tänkt för företag som har behov av att synas eller ligga nära det större vägnätet. 

Mölletofta, 

utdrag ur kartguiden, Klippans kommun 

160

Delområde Mölletofta 


Natur Större naturvärden saknas. 

Området kring Pinnån bevaras. 

(Strandskyddat område). 

Eftersom området kring Pinnån bevaras 

kommer aldrig Östra Ljungby 

och Stidsvig att växa samman till ett 

samhälle. 

Kultur Fornlämningsområde inom detaljplanerat 

område. Området är beläget 

söder om Ängavägen och kommer 

att bevaras. 

Söder om väg E4 planeras nya verksamhetsområden. 

Utbyggnaden har endast en marginell påverkan 

på naturvärdena. Eventuella naturvärden 

inarbetas i detaljplanen. 

Eftersom området kring Pinnån bevaras kommer 

aldrig Östra Ljungby och Stidsvig att växa sam- 

man till ett samhälle. 

Rekreation Rekreationsområde finns att tillgå 

kring Pinnån. 

Störningar Buller från väg E4. Buller från väg E4. 

Trafik Ny väg mellan gamla E4:an och 

EXTRACO AB och ELLCO FOOD 

AB är önskvärd. 

Gällande detaljplan kommer att ändras eller att 

upphävas för den del som berör fornlämningsområdet. 

Fornlämningsområdet bevaras. 

Arkeologisk utredning kan komma att krävas vid 

ny exploatering. 

Inga nya rekreationsområde planeras. 

Ny väg mellan gamla E4:an och EXTRACO AB 

och ELLCO FOOD AB är önskvärd oberoende 

av ny exploatering eller ej. 

Banverkets utredning avseende Europabanan 

avvaktas. 

Delområde Mölletofta och Stidsvig Europabanan/ väg E4 

Utdrag ur karta A, MARKANVÄNDNING. – Intresseområde för exploatering inom tjock kantlinje 

161

Delområde Stidsvig 

Med tanke på det skyddsavstånd på 1 500 meter som rekommenderas mellan EXTRACO AB och bostäder 

bör ytterligare utbyggnad av Stidsvig undvikas. 

Väg E4, trafikplats Mölletofta 

Delområde Stidsvig, utdrag ur kartguiden, Klippans kommun. 

Delområde Stidsvig 


Natur Större naturvärden saknas. 

Kopparmölledammen bevaras liksom 

området kring Pinnån 

Vid en exploatering bevaras eventuella naturvärden. 

Ny väg planeras från/till Extraco AB till 

väg E4 varvid naturmark kommer att tas i anspråk. 

Kultur Kända fornlämningar finns. Kända fornlämningar finns i området. 

Arkeologisk utredning krävs när ny mark tas i 

anspråk. 

Rekreation Rekreationsområde saknas Påverkar ej något rekreationsområde. 

Störningar Rekommenderat skyddsavstånd 

mellan Extraco AB och bostäder är 

1 500 meter. 

Ellco Food AB:s skyddsavstånd till 

bostäder är 400 m. 

162 

Oförändrat skyddsavstånd. Ny väg planeras 

från/till Extraco AB till väg 1864 f.d. E4. 

Om denna väg anläggs minskas dagens störningar 

inom Stidsvigs samhälle. 

Norr om väg E4 finns reservatet för en eventuell 

Europabana.

.2 Klippans tätort 

Områden med fastställd detaljplan är i det närmaste fullt utnyttjade. Möjlighet till viss komplettering av 

bostäder finns framförallt i Nyslätt i de östra delarna. Åbytorps industriområde börjar bli fullbyggt. Söder 

om Fabriksvägen har ASG satsat på en större utbyggnad av sin anläggning med bl.a. anslutning till nytt 

industrispår. 

Flygfoto över del av Åbytorps industriområde 

Delområde Fabriksvägens förlängning. Utdrag ur kartguiden, Klippans kommun 

163

Delområde Fabriksvägens förlängning 

Nya verksamhetsområden planeras utmed Fabriksvägens förlängning (Nya alléns) fram till Krikavägen/Klostervägen. 

Delområde Fabriksvägens förlängning 


Natur God åkermark utan större naturvärde. 

Oförändrad landskapsbild. Nära riksintresset 

för miljön kring Pappersbru- 

ket 

Kultur Bruksallén. 

Klippans pappersbruk omfattas av 

riksintresse för kulturmiljövården. 

Fornlämningsområde. 

Rekreation Rekreationsområde finns företrädesvis 

vid området kring Rönne å 

Störningar Järnvägen, Skånebanan + det nya 

industrispåret till ASG. 

Delområde Fabriksvägens förlängning och Pappersbruket 

Åkermarken tas i anspråk för exploatering. Utbyggnaden 

blir ett naturligt inslag i tätorten. 

Landskapsbilden förändras. 

Industribebyggelsen i gränsen till riksintresset 

bedöms möjlig. En vegetationsridå avgränsar 

industriområdet från bruksmiljön. Bruksallén 

bevaras med undantag för det genombrott som 

krävdes för industrispåret till ASG. Arkeologisk 

utredning kan komma att krävas. 

Ingen förändring. Exploateringen påverkar inte 

rekreationsmöjligheterna. 

Eventuella störningar påverkar inte verksamhetsområdet. 

Inga nya bostäder planeras. Hänsyn 

kommer att tas till de befintliga bostäderna 

vid Klostergården. Fabriksvägens anslutning till 

Klostervägen ändras samtidigt som järnvägens 

plankorsning med Klostergatan stängs. 

Rönne å Väg 13 mot Ljungbyhed 

Utdrag ur karta A, MARKANVÄNDNING - Intresseområde för exploatering inom tjock kantlinje. 

Delområde Pappersbruket 

164

Väg 21 

Flygfoto över Pappersbruket i Klippan 

Delområde Pappersbruket 


Natur Pappersbruket är av riksintresse för 

kulturmiljövården. 

Naturen kring Pappersbruket ingår i 

riksintresset 

Kultur Pappersbruket är av riksintresse för 


Rekreation Rönne å som rinner genom området har 

ett stort rekreationsvärde. 

Naturvärden bevaras. 

Pappersbruket är av riksintresse för kulturmiljövården. 

Innan en utbyggnad kan ske i närheten av 

Klippans pappersbruk avses en noga prövning 

göras med tanke på riksintresset för kulturmiljövården. 

Ny exploatering kräver tillstånd hos Länssty- 

relsen. 

Rönne å som rinner genom området har ett 

stort rekreationsvärde. Ny exploatering påverkar 

inte detta. 

Störningar Trafikbuller utmed väg 21. Trafikbuller utmed väg 21. 

Ny trafikplats planeras i korsningen väg 21 – 

Krikavägen. Kommunen förespråkar en planskild 

korsning. Viktigt med tanke på korsande 

gång- och cykeltrafik. 

165

Delområde Väster 

Delområde Väster, Klippans tätort 


Natur God åkermark utan större naturvärde. 

Landskapsbilden består idag av lätt 

kuperad jordbruksmark med en och 

annan träddunge. 

Eventuella naturvärden bevaras. Åkermarken 

tas i anspråk för exploatering. Landskapsbilden 

förändras. Industribyggnader i en till två 

våningar med inslag av parkmark blir ett naturligt 

inslag i tätorten. 

Kultur Inga kända fornlämningar Något kulturhistoriskt värde påverkas inte. 

Rekreation Området används inte för rekreation. Området används inte för rekreation. 

Störningar Järnvägen, Skånebanan + väg 13 Störningar från järnvägen Skånebanan och 

från riksväg 13 kvarstår. Påverkar verksamhetsområdet 

marginellt. 


Väg 13 mot Ängelholm 

Väg 21/13 


166


Nya verksamhetsområden för industri planeras också väster om riksväg 13 söder om Karossvägen norr 

och söder om Skånebanan. 

Delområde Väster, klippans tätort. Utdrag ur kartguiden. 

167

Delområde, Norr om Bäljane å och Vedby 

Enda möjligheten för tätorten att expandera (med nya bostadsområden) är vid Vedby och inom området 

norr om Bäljane å och då framförallt norr om Storäng. Området är till stor del av intresse för naturvård, 

kulturvård och/eller friluftsliv. Största hänsyn till områdets natur- och kulturvärden måste beaktas. Tätor 

tens behov av närströvområden måste tillgodoses. Området kring Bäljane å kan utvecklas till en attraktiv 

grön lunga i tätorten. 

Delområde Norr om Bäljane å. Utdrag ur terrängkartan. 

Bjärsgård 

168

Delområde Norr om Bäljane å 


Natur Strandskydd kring Bäljane å. 

Kulturbetesmark längs hela ån. 

N-inv. område A3, Smålarpsån 

Kultur Inom området finns kända fornlämningar. 

Området är av regionalt intresse för 


Vedby kyrkmiljö bevaras 

Stranden bibehålls i oförändrat skick och blir 

ett naturligt inslag för närrekreation i tätorten. 

Kulturbetesmarken längs ån bevaras. 

Eventuellt krävs en ny bro över Bäljane å. 

Hänsyn tas till fornlämningar. 

Arkeologisk utredning kommer att krävas. 

En utbyggnad kan komma i konflikt med intresset 

för kulturmiljövården 

Vedby kyrkmiljö bevaras 

Rekreation Gång- och cykelväg längs åkanten. Gång- och cykelvägen längs åkanten bevaras. 

Närströvområden kan skapas 

Störningar Klippans reningsverk. 

Klippans reningsverk. Inom skyddszonen 

Skyddszon till bostäder 500 meter. planeras inga nya bostäder. 

Buller från trafiken på Oderljungvägen. Ny bro över Bäljane å kan komma att behövas. 

Hänsyn tas till buller från trafiken på Oderljungvägen. 

Delområde Norr om Bäljane å och Vedby 

Oderljungavägen 

Ny väg 13 Väg 21/13 Väg 13 mot Ljungbyhed 

Utdrag ur karta A, MARKANVÄNDNING. - Intresseområde för exploatering inom tjock kantlinje. 

169

.3 Ljungbyheds tätort 

Ljungbyheds möjlighet till tätortsexpansion för nya bostäder är helt beroende av flygplatsens framtida 

användning. Ambitionen är att Ljungbyheds flygplats skall bli en renodlad utbildningsflygplats. Intresse 

området för bebyggelse kring Skräddarehusen mot Sorrödssjöarna kan påverkas. Del av f.d. F5-området 

har planerats för verksamheter, kontor och till en mindre del handel. 

Ny körbar förbindelse för tyngre trafik till och från F5-området planeras från väg 1816. Först när flygplat 

sens framtid är avgjord kan Ljungbyheds utbyggnadsplaner ses över. Fördjupad översiktsplan framtages 

innan nya områden detaljplaneras. 

En utökning av industriområdet mot sydost i anslutning till Nils Hanssons Åkeri är aktuell. 

Nils Hanssons åkeri AB m.fl. 

Flygfoto över del av Ljungbyhed 

170

Delområde Ljungbyheds tätort 


Natur Strandskydd kring Rönne å. 

N-inv. Herrevadskloster och Söderåsen. 

Naturvärdena bevaras. 

Bonnarps hed = Natura 2000-område. 

Brandeborg = Natura 2000-område 

Båda Natura 2000-områdena är numera 

av riksintresse. 

Strandskyddad mark bevaras i första hand. 

Vid en utbyggnad blir naturen ett naturligt 

inslag (tillgång) i tätorten. Naturvärdena 

kommer därför att bevaras och inarbetas i de 

nya detaljplanerna. 

Ombyggnad av nuvarande väg 13 berör 

Natura 2000-området Brandeborg 

Ny sträckning av väg 13 berör Natura 2000- 

Kultur Herrevadskloster-området som är av 

området Bonnarps hed 

Kulturvärdena sparas. (Riksintresse). 

riksintresse för kulturmiljövården beva 

En eventuell utbyggnad vid Skräddarhusen 

ras. 

samt Slättåkra och Svenstorp som är väl 

Ljungbyhed ligger inom ett arkeolo- 

anpassad till rådande kulturmiljövärden kan 

giskt känsligt område. 

skapa ett välkommet tillskott av attraktiva 

bostadstomter. Arkeologisk utredning krävs 

innan exploatering kan ske. 

Rekreation 18 håls golfbana väster om F5-området. Oförändrat. Nära till 18 håls golfbana väster 

Nära till stora strövområden som Her 

om F5-området. Bättre tillgänglighet till de 

revadskloster, Söderåsen och dalgången 

stora strövområdena Herrevadskloster, Sö- 

kring Rönne å. 

deråsen och dalgången kring Rönne å. 

Störningar Flygplats, Väg 13, väg 108, väg 1816 Oförändrat. På sikt kan väg 13 byggas söder 

(buller). Horsakärr skjutbana skydds- om samhället lika med söder om väg 1816. 

avstånd till nya bostäder 2 500 meter. Framtida flygbuller osäkert. Skjutbanan. 

Delområde Ljungbyhed 

Mot Klippan Väg 108 

Väg 13/108 

Utdrag ur karta A, MARKANVÄNDNING - Intresseområde för exploatering inom tjock kantlinje 

171

Flygfoto över del av Ljungbyhed 

Väg 1816 förbi Bonnarp mot Krika 

Väg 1816-Strädesvägen (Nils Hanssons Åkeri AB m.m.) 

172

8.2 ÖVRIGA INTRESSEOMRÅDE 

1 Krika – Lilla Forsby 

Möjlighet till tätortsexpansion för nya bostäder i Krika och Lilla Forsby är helt beroende av flygplatsens 

framtida användning.. Intresseområde för bebyggelse vid Krika kan påverkas av tillstånds- 

beslutet. 


Natur Slätt- och jordbrukslandskap. Söder 

En försiktig och hänsynsfull utbyggnad av 

åsen är av riksintresse för naturvår- 

byn kan bli ett naturligt inslag i landskapet. 

den. Naturvärdena bevaras inom Naturvärdena bevaras. 

skyddsområdet kring Klintarps vatten- 

Klintarps vattentäkt skyddas. 

täkt. Strandskydd vid Längstebäcken. 

Strandskyddade områden bevaras. 

Kultur Större kulturvärdena 

saknas Eventuella kulturvärdena påverkas ej. 

Rekreation Möjlighet till rekreations saknas 

i Rekreationsvärdena bevaras. Tillgänglighet 

bymiljön. Stora angränsande rekrea- 

till Söderåsen förbättras när gång- och cy- 

tionsvärden inom Söderåsen som 

är av kelvägar byggs ut. 

riksintresse för rörligt friluftsliv. 

Störningar Buller från flygplatsen. 

Oförändrat buller från väg 1816. Ny sträck- 

Buller från väg 1816. 

ning av väg 13 kan innebära minskat buller 

för Krika eftersom vägen då byggs norr 

om 

Krika. Buller från flyget kan i framtiden 

förändras väsentligt. 

Delområde Krika – Lilla Forsby 

Väg 21/13 Väg 21 mot Perstorp 


173

.2 Färingtofta 

Samlad bebyggelse. Byn har stort kulturhistoriskt värde. Ny bebyggelse skall anpassas till rådande 

bebyggelsestruktur, avseende placering, utformning och material. Såväl enstaka bostadshus som 

gruppbebyggelse kan tillåtas i byn. Området bör inte växa samman med Tornsborg. 


Natur Området kring byn är av intresse för 

naturvården enligt N-inv. område 

Klingstorpabäcken. Vattenborror med 

ett inre skyddsområde kring vattentäkt. 

God åker- mark och naturbetesmark 

bevaras. 

Nya byggnader anpassas till den befintliga 

natur- och kulturmiljön. 

Skyddsområdet kring vattentäkten i Färingtofta 

bevaras. 

God åkermark och naturbetesmark bevaras i 

möjligaste mån. 

Kultur By har stort kulturhistoriskt värde. Oförändrat. Kulturvärdena bevaras 

Rekreation Nära till natur- och friluftsområden. Oförändrat 

Störningar Centralt belägen anläggning för musik 

och dans. I övrigt inga störningar. 

Delområde Färingtofta – Tornsborg 

Oförändrad störning. 


3 Tornsborg 

Samlad bebyggelse. Ny bebyggelse skall anpassas till rådande bebyggelsestruktur, vad gäller placering, 

utformning och material. Området bör inte växa samman med Färingtofta by. 


Natur Området kring byn är av intresse för Nya byggnader anpassas till den befintliga 

naturvården. 

natur- och kulturmiljön i byn. 

Kultur By av kulturhistoriskt värde Kulturmiljön bevaras. 

Rekreation Nära till natur- och friluftsområden. Oförändrat 

Störningar Inga störningar. (Skjutbanan nedlagd). Inga störningar. (Skjutbanan är nedlagd). 

174

.4 Riseberga 

Samlad bebyggelse. By av visst kulturhistoriskt värde. Ny bebyggelse skall anpassas till kulturmiljön 

beträffande placering och utformning. Såväl enstaka bostadshus som gruppbebyggelse kan tillåtas i 

byn. 


Natur Angränsande Rönne å är av riksintresse 

Ny bebyggelse anpassas till den befintliga 

för det rörliga friluftslivet. 

natur- och kulturmiljön. 

Landskapsbildsskydd enligt f.d. NVL Stränderna kring Rönne 

å och Tisdagsbäck- 

§19. Strandskydd kring Rönne å och en skyddas. 

Tisdagsbäck. 

Angränsande Rönne 

å som är av riksintresse 

N-inv. område Rönneåns dalgång. för det rörliga friluftslivet påverkas 

inte. 

Kultur Arkeologiskt känsligt område. 

Bykaraktären 

bevaras. 

Kulturvärdena sparas 

Arkeologisk 

utredning krävs före exploatering 

av området. 

Rekreation Närhet till friluftsbad i Bandsjön. Närheten till bad i Bandsjön förblir oföränd- 

Angränsande Rönne å är av riksintresse rad. Rekreationsvärdena kring Rönne å bi- 

för det rörliga friluftslivet. 

behålls. 

Störningar Inga störningar Inga störningar 

Delområde Riseberga 

Väg 108 


175

.5 Hyllstofta 

Samlad bebyggelse. Såväl enstaka bostadshus som mindre hussamlingar kan tillåtas. 


Natur Strandskydd kring Bäljane å. Hänsyn tas till området kring Bäljane å. 

Åkermark. 

Ny bebyggelse anpassas till naturmiljön 

i 

N-inv. område C, Bäljane å. 

området. 

Kultur Inga större kulturvärden. Kulturvärden bör höjas genom ny välanpas- 

sad bebyggelse. 

Rekreation Nära till stora naturområden. Oförändrat nära till naturen. 

Störningar 

Delområde Hyllstofta 

Järnvägen Skånebanan. 

Buller från gamla och i viss mån nya 

väg 21. 

NÅRAB:s avfallsanläggning. 

Rekommenderat skyddsavstånd 

mellan 

bostäder och NÅRAB:s avfallsanlägg 

ning är 500 meter 

Skånebanan byggs ev. ut med dubbelspår. 

Ökat buller innebär att bullerskydd kan 

komma att krävas. 

Oförändrat buller från gamla och i viss mån 

nya väg 21. 

NÅRAB:s avfallsanläggning kommer 

att 

utökas. Skyddsavstånd till bostäder 500 

meter. 

Intresseområden för ny bebyggelse ligger 

längre från störningskällan 

än nuvarande 

bebyggelse. 


176

.6 Gråmanstorp 

Samlad bebyggelse. Såväl enstaka bostadshus som mindre hussamlingar kan tillåtas. 


Natur Strandskydd kring Bäljane å. 

Ny bebyggelse blir ett naturligt inslag i tät 

Stora naturvärden i angränsande områ- orten. Såväl enstaka bostadshus som mindre 

den. N-inv., Bjärsgård, Bäljane 

å och 

Rönne å. 

hussamlingar 

kan tillåtas i byn. 

Kultur Arkeologiskt känsligt område. Kulturvärdena bevaras. Arkeologisk 

utred- 

Värdefullt kulturlandskap. 

ning krävs före exploatering.. 

Rekreation Dalgången kring Bäljane å samt området Oförändrat. Dalgången kring Bäljane å samt 

kring Bjärsgård. 

området kring Bjärsgård Bevaras. 

Störningar Buller från riksväg 13. 

Avståndet till vägen är ca 200 meter. 

Oförändrad bullerstörning. 

Delområde Gråmanstorp 

Väg 13 mot Ängelholm 

Väg 21/13 Väg 21 


177

.7 Källna 

Samlad bebyggelse. Såväl enstaka bostadshus som mindre hussamlingar kan tillåtas. Kyrkomiljön i 

Källna 

är av kulturhistoriskt värde. Ny bebyggelse bör ej uppföras inom kyrkomiljön. 

Område 0-alternativ, ingen ny exploatering Konsekvenser 

vid exploatering 

Natur Strandskydd kring Rönne å och Pinnån. 

Ny bebyggelse anpassas till natur- och kul 

N-inv. område, Pinnån samt område, turmiljön. 

Rönne å är av riksintresse för naturvården. 

Miljön kring vattendragen bevaras. 

Kultur Stora natur och kulturvärden. Kulturvärdena kring kyrkan bevaras. Ny bebyggelse 

anpassas till kulturmiljön i byn. 

Rekreation De angränsande dalgångarna 

utmed Dalgångarna utmed Rönne å och Pinnån 

beva- 

Rönne å och Pinnån bevaras. 

ras och möjligheten till kanotpaddling 

och 

Rönne å är av riksintresse för friluftsli- 

vet och utgör en väl utnyttjad kanotled. 

strövtåg bibehålls. 

Störningar Viss bullerstörning från väg E6 och Oförändrad störning från de allmänna vägar- 

riksväg 13. 

na. Ny bebyggelse planeras så att störningar 

från riksväg 13 minimeras så långt möjligt. 

Delområde Källna 

Mot Ängelholm 

Mot Klippan Europabanan Väg E4 

Utdrag ur karta A, MARKANVÄNDNING - Intresseområde för exploatering inom tjock kantlinje 

178

8.3 KONSEKVENSER PÅ KOMMUNAL 

NIVÅ 

. 1 Naturresurser 

Vid all använd ning av naturresurser skall principen ”minsta 

möjliga påverkan” gälla. En regional 

grushushållningsplan för nordvästra Skåne har utarbetats år 1993. Länsstyrelsen i f.d. Kristianstads 

län 

inventerade grus- och moränförekomsten i länets 

nordvästra del år 1994. Viktiga grusförekomster 

finns framförallt i Risebergaområdet. Grus förekommer 

även 

vid området kring Färingtofta och 

Ljungbyhed sa mt vid Bjärsgård m.fl. områden. 

Täkter på mer än 25 000 ton tillståndsprövas. Sådana 

större bergs- eller grustäkter beaktas med en säkerhetszon 

på 500 meter. 


Ö Ljungby Områden med grus sparas. Grustäkt med 

Områden med grus exploateras inte. Grus- 

tillstånd förekommer. 

täkt med tillstånd förekommer. Efter det att 

täktverksamheten upphört iordningställs 

marken enligt fastställd plan. 

Klippan Inga områden med grusförekomst tas i Inga områden med grusförekomst tas i an- 

anspråk. Grusförekomst finns i Bjärsgårdsområdet. 

Inget täkttillstånd. 

språk för ny exploatering. 

Ljungbyhed Rikliga grusförekomster i framförallt de Område med grusförekomst kommer att tas i 

södra delarna. Viktig grusförekomst anspråk. Området med viktig grusförekomst 

nordväst om Bonnarp. Pågående lertäkt sparas. Pågående lertäkt vid Lugnet 

berörs 

vid Lugnet (grå kaolin). 

inte av ny exploatering. 

Krika Söder om Krika finns avslutade grustäk- Nya områden med grusförekomst exploateter.ras 

inte. 

Färingtofta Nordsydligt bälte med grusförekomst Nya områden med grusförekomst exploate- 

väster om Färingtofta. Pågående grustäkt ras inte. Efter det att täktverksamheten upp- 

vid Klingstorp. 

hört iordningställs marken enligt fastställd 

plan. 

Tornsborg Inga områden med grusförekomst. Inga områden med grusförekomst. 

Riseberga Större sammanhängande område med 

viktig grusförekomst. Täkttillstånd finns. 

Områden med viktiga grusförekomster sparas. 

Efter brytningsperioden iordningställs 


Området med avslutad grustäkt berörs inte 

Hyllstofta Grusförekomst norr om samhället. Avslutad 

täkt. 

av ny exploatering. 

Gråmans- Lertäkt med tillstånd. Lertäkten med tillstånd berörs inte av ny 

torp 

exploatering. Efter brytningsperioden iordningställs 


Källna Grustäkt med tillstånd vid Bolestad 33:3. Områden med grusförekomst exploateras 

Inga områden med grusförekomst utöver inte. Efter det att täktverksamheten upphört 

Bolestad 33:3. 

iordningställs marken enligt fastställd plan. 

179

.2 Landskapspåverkan 

En indelning i delregioner har skett med hänsyn till naturgeografiska skillnader samt skillnader i od- 

lingsmönster, kulturbygd, 

befolkningstäthet och exploateringsgrad. Marken väster om Klippans tätort 

ingår 

i Ängelholmsslätten. 

Ängelholmsslätten är relativt platt. Området nordöst om tätorten ingår i 

Nordvästskånes mellanbygd. Huvudsakligen lövskog 

med inslag av betesmark, våtmark och uppodlad 

mark i svagt kuperad terräng. Området sydöst om tätorten ingår i Skånes centrala mellanbygd. Huvud- 

sakligen lövskog med inslag av betesmark, våtmark och uppodlad mark i svagt kuperad terräng. Mar 

ken söder och sydväst omfattas av Söderåsen. Se även 8.4.1 till 8.4.7 


Ö Ljungby Nordvästskånes mellanbygd. Småskalig bebyggelse. Förtätningen 

utformas så att landskapbilden inte påverkas 

negativt. 

Klippan Ängelholmsslätten, Nordvästskånes Endast småskalig bebyggelse. Industri 

mellanbygd och Skånes centrala mel- etablering föregås av detaljplan med 

lanbygd. 

miljökonsekvensbeskrivning. Förtätningen 

utformas så att landskapbilden 

inte påverkas negativt. 

Ljungbyhed Skånes centrala mellanbygd och Söder 

Endast småskalig bostadsbebyggelse 

åsen. Ganska öppet och storslaget 

land- samt lättare industri. Förtätningen 

utfor- 

skap söder om tätorten mot Söderåsen.. 

mas så att landskapbilden inte påverkas 

negativt. Ev. flygbuller kan påverka vilka 

nya exploateringsområden som är 

möjliga. 

Krika Skånes centrala mellanbygd 

och Söder- Komplettering med småskalig 

bostads- 

åsen. Ganska öppet och storslaget 

land- bebyggelse. Förtätningen utformas så att 

skap 

landskapbilden inte 

påverkas negativt 

Färingtofta Skånes centrala mellanbygd. Komplettering med småskalig bostads 

bebyggelse. Förtätningen utformas 

så att 

landskapbilden inte påverkas negativt 

Tornsborg Skånes centrala mellanbygd. Komplettering med småskalig bostads- 

bebyggelse. Förtätningen utformas så att 

landskapbilden inte påverkas negativt. 

Riseberga Skånes centrala mellanbygd. Komplettering med småskalig bostadsbebyggelse. 

Förtätningen utformas så att 


Hyllstofta Nordvästskånes mellanbygd och Skånes Komplettering med småskalig bostads- 

centrala mellanbygd. 

bebyggelse. Förtätningen utformas så att 


Gråmanstorp Ängelholmsslätten och Nordvästskånes Komplettering med småskalig bebyggel- 

mellanbygd. 

se. Förtätningen utformas så att landskapbilden 


Källna Ängelholmsslätten och Nordvästskånes Komplettering med småskalig bebyggel- 

mellanbygd. 

se. Förtätningen utformas så att landskapbilden 


180

.3 Boendemiljö och kretslopp 

Kommunens Agenda 21 dokument ”KUNGSFISKAREN VISAR VÄGEN” anger 4 villkor för ekolo- 

giskt hållbar utveckling i Klippans kommun. 

1 Sluta slösa på jordens resurser, 

2 Ta inte ur jordskorpan, 

3 Undvik naturfrämmande ämnen och 

4 Bevara djur och natur. 

K ommunen har en handlingsplan för hur man skall sänka koldioxidhalten, t.ex. genom ökad fjärrvär 

meanslutning. Det allmänna kommunikationsnätet 

måste utvecklas mot att ha tätare turer, miljövänli 

gare drivmedel, 

st örre geografisk täthet och ökad trafiksäke rhet. Cykelvägnätet byggs ut inom och 

mellan tätorterna för att minska bilåkandet och öka trafiksäk erheten. Miljöaspekterna arbetas in i den 

fysiska planeringen. Det osorterade avfallet skall halveras 

fram till 2005. Utåtriktade aktiviteter, 

utbildning, 

information m.m. skall öka kommuninvånarnas 

miljömedvetenhet. 

Klippans kommun är 

medlem i SeKom, Svenska Eko kommuner. 

Agenda 21 arbetet konkretiseras. Utbyggnad sker med inriktning 

mot ett ekologiskt byggande i närhe- 

ten av utbyggd infrastruktur och etablerad service. Detta gäller 

samtliga utbyggnadsområden i kom- 

munen. 

Fler betesdjur kan ge öppna landskap och hindra att naturen 

förbuskas. 

181

.4 Grönstruktur 

Ett mark- eller vattenområde får förklaras som naturreservat om det behövs för att bevara biologisk 

mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. 

Sammanhängande grönområden i kommunen utgörs av hela Söderåsen, Rönneås dalgång liksom dal- 

gångarna utmed Pinnån och Bäljane å. Andra större sammanhängande områden utgörs av Bjärsgård- 

sområdet, Herrevadskloster samt områdena 

kring Färingtofta, Snälleröd och Anderstorp. 

Område 0-alternativ, ingen ny exploatering 

Konsekvenser vid exploatering 

Ö Ljungby - Nuvarande område utmed Pinnåns Områden utmed Pinnåns dalgång bevaras i 

Stidsvig dalgång sparas. möjligaste mån. Gällande strandskydd 

beaktas vid detaljplanering av området. 

Klippan Värdefullt naturområde Bjersgård – Dalgång utmed Bäljane å bevaras i möjli- 

Smålarpsån och dalgången utmed gaste mån. Norra stranden utgör intresse- 

Bäljane å. Rönne å är av riksintresse. område för ny bostadsbebyggelse. 

Strandskydd utmed åarna. 

Gällande strandskydd bör beaktas vid ev. 

detaljplanering av området. 

Ljungbyhed Värdefull natur utmed Rönne å. Området kring Rönne å bevaras i möjligas- 

Strandskydd. 

te mån. 

Bonnarps hed liksom området 

mellan Gällande strandskydd bör beaktas vid 

väg 1816 och Söderåsen utgör ett eventuell detaljplanering av området. 

värdefullt naturområde. 

En mindre del av området närmast väg 

1816 kan komma att behöva tas i anspråk 

för Ljungbyheds utbyggnad. 

Krika Söderåsens nordsluttning utgörs av ett Söderåsens nordsluttning utgör värdefullt 

värdefullt naturområde. (landskaps- naturområde där stor restriktivitet skall 

bildsskydd). Söderåsen är av riksin- gälla för eventuell nytillkommande bebyg- 

tresse. 

gelse. 

Färingtofta Värdefulla naturområden kring Fä- Naturområdena bevaras i möjligaste mån. 

ringtofta. 

Ny exploatering inom dessa områden är 

Klingstorpabäcken och Gruvarpsbäcken 

är av intresse för naturvården. 

inte aktuell. 

Tornsborg Värdefulla naturområden kring Naturområdena bevaras i möjligaste mån. 

Tornsborg. 


Området kring Snällerödsån är av 

intresse för naturvården. 

inte aktuell. 

Riseberga Värdefull natur utmed Rönne å. Naturområdena bevaras i möjligaste mån. 

Strandskydd. 


Värdefull landskapsbild söder om 

Rönne å. 

inte aktuell. 

Hyllstofta Området kring Bäljane å är av intresse Naturområdena bevaras i möjligaste mån. 

för naturvården. 


inte aktuell. 

Gråmanstorp Området kring Bäljane å och Rönne å Naturområdena bevaras i möjligaste mån. 

är av intresse för naturvården liksom Ny exploatering inom dessa områden är 

området kring Bjersgård. 

inte aktuell. 

Källna Området vid Pinnån är av intresse för Områden kring Pinnån tas inte i anspråk 

naturvården. I övrigt inga större na- vid nyexploatering. Naturområde bevaras i 

turvårdsintressen i området. möjligaste mån. 

182

Trafik 

Klippans kommun har under 1980- och 1990-talet haft ett minskat befolkningsunderlag (från ca 16 

600 till ca 15 500 personer). Detta innebär att en försiktig utbyggnad inte kräver någon nämnvärd förstärkning 

av det nuvarande gatunätet. En satsning på övergripande gång- och cykelvägar synes dock 

nödvändig. En förbättrad kollektivtrafik skulle också öka kommunens attraktivitet som bostadsort 

och 

för etablering av nya företag. 


Ö Ljungby Sam 

hällena är belägna utmed och söder om Oförändrat vägnät. Europabanan i direkt an- 

- Stidsvig motorvägen E4. Anslutning 

till motorvägen slutning till väg E4 kan bli aktuell inom 

en 

kan ske i Östra Ljungby där väg 13 mot 20-årsperiod. Ett byggande innebär intrång 

på 

Ängelholm 

korsar motorvägen samt vid privata fastigheter och områden av 

intresse för 

Mölletofta. Övriga allmänna vägar 1804, 

naturvården. I övrigt inga nya vägar. 

Ny väg 

1826, 

1830 och 1831. 

mellan Extraco och f.d. väg E4 är önskvärd 

redan idag för att minska trafikbuller i Stids 

vig. 

Klippan Tätorten är belägen huvudsakligen norr om Oförändrat under planperioden d.v.s. de närväg 

21 (Kristianstad och Helsingborg). Väg maste 20 åren. Väg 13:s framtida sträckning 

13 (Ystad och Ängelholm) passerar väster mellan Klippan och Ljungbyhed utreds 

för 

om samhället. Anslutning till väg 21 kan 

ske 

närvarande. Fabriksvägen byggs ut och järn- 

vid Nybygget och Pappersbruket 

samt via vägens plankorsning på Klostervägen stängs, 

väg 13. Övriga allmänna vägar 1815, 1818, 

vilket avlastar det centrala gatunätet. Plan 

1819, 1821, 1822 och 2531. 

korsningarnas utformning på väg 21 utreds för 

närvarande. 

Ljungby- Lju ngbyhed kan nås via väg 13 i norr, väg Väg 13:s framtid utreds för närvarande. 

hed 13/108 i öster och väg 1816 i söder. Övriga 

I övrigt oförändrat vägnät. Ett byggande 

inne- 

allmänna vägar 1823, 

1824, 1825, 1860 och 

bär intrång 

på privata fastigheter och områden 

1865. 

av intresse för naturvården. 

Krika Krika nås via de allmänna vägarna 1816, Väg 13:s framtid utreds för närvarande. 

Väg 

1817 

och 1819. 

1816 kan komma att bli berörd av väg 13:s 

framtida läge. 

Färingtof- Färingtofta ligger utmed den allmänna vägen Oförändrat vägnät. 

ta 18 65 mellan Ljungbyhed och Norra Rörum. 

Från söder ansluter väg 1867. 

Tornsborg ligger utmed den allmänna vägen 

Oförändrat 

vägnät. 

Tornsborg 18 65 mellan Ljungbyhed och Norra Rörum. 

Riseberga Riseberga ligger utmed den allmänna 

vägen 

1865 mellan Ljungbyhed 

och Norra Rörum. 

Från norr ansluter väg 1868 (Perstorp) 

Oförändrat vägnät. 

Hyllstofta Hyllstofta är beläget norr om väg 21 utmed 

de allmänna vägarna 1822 och 1828. 

Väg 108 passerar öster om samhället. 


Gråmans- Gråmanstorp är beläget väster om väg 13 Oförändrat 

vägnät. 

torp utmed den allmänna vägen 1809. Från norr 

ansluter 

den allmänna vägen 1826 (Grå- 

manstorp/väg 

13 – Stidsvig). 

Källna Källna och Källna kyrkby ligger utmed den 

allmänna vägen 1781 som ansluter till 

väg 

13 och väg 1804. 


183

Gäller generellt: 

Kommunen har i detta skede inte resurser för att tillgodose alla synpunkter som kommit 

fram vid samrådet och utställningen. Det sker också hela tiden lagändringar (PBL 

och MB m.fl.) som kan påverka texten och kartmaterialet. Eftersom nytt material 

och 

nya uppgifter tillkommer hela tiden måste 

kommunen i något skede begränsa sig när 

det gäller att tillföra ÖP-2002 mer och mer material. Lagändringar beaktas givetvis i 

det 

dagliga arbetet. 

De inkomna synpunkterna kommer att beaktas vid 

nästa 

översyn av översiktsplan för 

Klippans kommun. 

Efter antagen ÖP kan det mycket väl bli aktuellt att ta fram fördjupade översiktsplaner 

som då ersätter/kompletterar ÖP-2002 i dessa avsnitt. 

(t.ex. FÖP för Söderåsen). 

Även sakomr ådesinriktade utredningar kan komma att behövas i vissa fall. 

Kommunen avser 

bland annat att: 

• Att våren 2002 anta fördjupad översiktsplan 

( FÖP) för Söderåsen. 

• Upprätta en FÖP för Ljungbyhed. Bullret från 

flyget kan i framtiden förändras 

väsen tligt. Beslut om flygfältets framtid avvaktas. 

• Upprätta FÖP för Klippans tätort inklusive området norr om Bäljane å. 

• Upprätta en SkåneMats (trafikfrågor i Klippans 

kommun). 

• Upprätta en LandsbygdsMats (trafikfrågor på 

landsbygden). 

• Konsekvensanalysen kompletteras med ekonomiska 

frågor och sociala frågor 

( Kap 8). 

• Riskanalysen kompletteras och utvecklas. 

• Karta utvisande olika krav på skyddsavstånd upprättas. 

• Lokaliseringsutredning avseende kommunens vattenreserver görs. 

• Översyn 

av grushushållningsplanen görs. 

Fler utredningar visar sig med all sannolikhet komma att behövas i det fortsatta arbetet 

nästa ÖP oc h i det dagliga arbetet. 

184

Flygfoto över Storgatan i Klippan 

Gårdsgata, Storgatan i Klippan 

185

Ruveröds kvarn 

Oskiftad by i Rösa 

Oskiftad by i Färingtofta 

186

Källförteckning: 

Miljöbalken 

Plan- och Bygglagen 

Naturvårdsinventering, Klippans kommun 1997, Ekocenter Söderåsen 

Agenda 21, Kungsfiskaren visar vägen till ett ekologiskt hållbart Klippan 1998 

Faktabladet, Agenda 21-arbetet i Skånes kommuner, 1998 

Kulturminnesvårdsprogram för Skåne, Länsstyrelsen i Kristianstads län, 1982 

Från Bjäre till Österlen, Värdefulla natur- och kulturmiljöer 

i Kristianstads län, 1996 

Underlag för samhällsplanering, Vägar i Region Skåne, 1997, Vägverket 

Projekt Europakorridoren, 341 83 Ljungby, Helsingborg, Mikael Stamming 

NATURA 2000, Rapportserien Skåne i utveckling, Länsstyrelsen 

i Skåne län 

Kommunala naturvårdsprojekt 1998, Rapportserien Skåne 

i utveckling, Länsstyrelsen i Skåne län 

Miljötillståndet i Skåne, årsrapporter, Länsstyrelsen i Skåne län 

Uppföljning av miljövårdsprogram, 1999, Länsstyrelsen i Skåne län 

Skånes mångfald – Vårt gemensamma 

ansvar 2000:5, Länsstyrelsen i Skåne län 

Riksintressen i Skåne, 

januari 1997, Länsstyrelsen i Skåne län 

Lokalisering av vindkraftverk och radiomaster i Skåne, 1996, Länsstyrelsen 

Vindenergi i Skåne, 1994, SMHI 

Fiskfaunan i Skånska vattendrag, 1999:11, Länsstyrelsen i Skåne län 

Checklista för jämställd 

planering, 2000:42, Länsstyrelsen i Skåne län 

Regeringens jämställdhetspolitik, 

faktablad, februari 1998 

Den Skånska allén, 1996, Länsstyrelsen i Kristianstads län 

Vår Skånska kulturbygd, 

Länsstyrelsen i Malmöhus län 

Vindkraften och luftfarten, 1998, Luftfartsverket 

Trafikförsörjningsplan, Region Skåne 

Miljöanpassat transportsystem, 

MATS, Region Skåne 

GRUS Hushållningsplan för nordvästra Skåne, NSK:s styrgrupp för miljöfrågor 

1992 

Grus och morän 

i Kristinstads län, Länsstyrelsen i Kristianstads län 1994 

Sydgas, 

Region Nordvästra Skåne, Åstorp 

Energiplan för Klippans kommun, 1998-03-19, Klippans kommun 

Regional grönstrukturplanering för nordvästra Skåne, NSK, december 1995. 

Regionalt uppföljningssystem för miljömålen. 

Regeringsuppdrag RUS 99 den 1 oktober 1999 

Miljöprogram för Öresundsregionen, Öresundskomiteen, 1998 

Sverigeatlas 1999, Rekommenderade 

färdvägar för transporer av farligt gods 

Uppställning av fordon lastade med 

farligt gods, FoU rapport 1998, Räddningsverket 

Att skydda och rädda liv, egendom och miljö, 1989, Räddningsverket 

Riskanalys för Klippans kommun 

1997, Räddningstjänsten i Klippans och Åstorps kommuner 

Grannskapet i Den oslagbara staden, Expertgruppen för säkerhet i förvaltning, ny- och ombyggnad 

Den oslagbara staden, Expertgruppen för säkerhet i förvaltning, ny- och ombyggnad, 1994 

Den måttfulla 

staden, Boverket rapport 1995:7 

Systemplan 

Skåne, 1997, Banverket, Södra regionen 

Trafiksäkerhetsprogram för Klippans kommun 1997 – 2000 

Utredning inför försvarsbeslut 1996, F5 Ljungbyhed, 

Fortifikationsverket augusti 1996 

Kulturminnesvård, Ljungbyheds 

tätort och Herrevadskloster, byggnads- och kulturnämnden 1998 

Skyddsvärda trädmiljöer 

i Skåne, Per Blomberg, Skånes Naturvårdsförbund, 18 augusti 2000 

Översiktlig torvinventering i Kristianstads län, SGU-81. 

187

Det nya industrispåret till Danzas megalager i Åbytorps industriområde anlades 2001

Förord - Klippan

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?