Boken Energimarknadsinspektionen - en sekellång historia i pdf ...
Boken Energimarknadsinspektionen - en sekellång historia i pdf ...
Boken Energimarknadsinspektionen - en sekellång historia i pdf ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />
– En <strong>sekellång</strong> <strong>historia</strong> –<br />
Håkan Hed<strong>en</strong><br />
1
Håkan Hed<strong>en</strong><br />
Det var <strong>en</strong> slump att jag kom att ägna<br />
mina sista 20 yrkesår åt <strong>en</strong>ergifrågor och<br />
<strong>en</strong>gagera mig i utveckling<strong>en</strong> av <strong>en</strong>ergi-<br />
marknaderna. Jag hade i mitt<strong>en</strong> av<br />
1980-talet jobbat nästan tio år på Riksrevisionsverket<br />
och tyckte det var på tid<strong>en</strong><br />
att göra något nytt. Energiområdet hade<br />
jag dock tänkt undvika.<br />
Från mitt RRV-perspektiv verkade<br />
det dötrist.<br />
M<strong>en</strong> så ck jag ett erbjudande att bli<br />
sekreterare i <strong>en</strong> parlam<strong>en</strong>tarisk<br />
utredning, och när d<strong>en</strong> var klar kom<br />
<strong>en</strong> fråga från Miljö- och <strong>en</strong>ergi-<br />
departem<strong>en</strong>tet om jag ville arbeta<br />
med miljö- och <strong>en</strong>ergifrågor.<br />
Det blev tre år på det departem<strong>en</strong>tet, där jag som huvudsekreterare i d<strong>en</strong><br />
parlam<strong>en</strong>tariska Miljöavgiftsutredning<strong>en</strong> var med och tog fram förslag om att<br />
införa koldioxidskatter i d<strong>en</strong> första ”gröna skatteväxling<strong>en</strong>” i Sverige.<br />
1990 blev jag <strong>en</strong>hetschef (departem<strong>en</strong>tsråd) och huvudman för <strong>en</strong>ergifrågor i<br />
Näringsdepartem<strong>en</strong>tet. Det var <strong>en</strong> tid i d<strong>en</strong> <strong>en</strong>ergipolitiska hetluft<strong>en</strong>.<br />
Dec<strong>en</strong>niet präglades av två stora partiövergripande politiska beslut inom<br />
<strong>en</strong>ergiområdet med kärnkraftsfrågan i c<strong>en</strong>trum. På min <strong>en</strong>het fungerade vi som<br />
sekretariat under dessa överläggningar.
Håkan Hed<strong>en</strong><br />
Som <strong>en</strong>hetschef var jag också ansvarig tjänsteman för d<strong>en</strong> stora elmarknadsreform<strong>en</strong>,<br />
d<strong>en</strong> som nu <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong> har att förvalta.<br />
Efter åtta år på Näringsdepartem<strong>en</strong>tet började jag som överdirektör vid Energi-<br />
myndighet<strong>en</strong> med särskilt ansvar för nätreglerings- och <strong>en</strong>ergimarknadsfrågor.<br />
Under mina sista yrkesår, 2006 och 2007, arbetade jag som chef för <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />
som då var <strong>en</strong> självständig <strong>en</strong>het inom Energimyndighet<strong>en</strong>.<br />
Från att ha varit ett område som jag hade tänkt att undvika blev <strong>en</strong>ergifrågan<br />
i allra högsta grad <strong>en</strong> stor del av mitt yrkesliv. Det är jag glad för idag. Jag<br />
tror att det är ett av de mest spännande och utmanande politikområd<strong>en</strong>a som<br />
man kan arbeta inom.<br />
Med bok<strong>en</strong> <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong> – <strong>en</strong> <strong>sekellång</strong> <strong>historia</strong> har jag fått<br />
möjlighet att fördjupa mig ytterligare i d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska elmarknad<strong>en</strong>s <strong>historia</strong><br />
och i <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>s uppkomst som självständig myndighet.<br />
Jag hoppas att bok<strong>en</strong> ska bidra med kunskap och perspektiv i det viktiga<br />
arbete som myndighet<strong>en</strong> bedriver idag.<br />
Håkan Hed<strong>en</strong>
4<br />
© Håkan Hed<strong>en</strong> 2012<br />
<strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong> – <strong>en</strong> <strong>sekellång</strong> <strong>historia</strong><br />
FÖRFATTARE: Håkan Hed<strong>en</strong><br />
DESIGN: aStory Kommunikationsbyrå<br />
FOTO: aStory Kommunikationsbyrå, Andreas Besterman<br />
Bildarkivet, Anna Holmquist<br />
Christer Åhlin<br />
<strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>, Hel<strong>en</strong>a Karjalain<strong>en</strong> och Jessicka Strandell<br />
Eskilstuna Energi & Miljö<br />
Johnér<br />
TRYCK: Elanders Sverige AB 2012<br />
OMSLAGSBILD: Glödlampa med klart glas och koltrådsdekor (karbon).<br />
Form och tråddragning är av d<strong>en</strong> typ som förekom i Sverige<br />
under period<strong>en</strong> 1900-1930. Foto: aStory Kommunikation<br />
ISBN 978-91-977417-1-2<br />
<strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong> – <strong>en</strong> <strong>sekellång</strong> <strong>historia</strong>
När <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong> bildades år<br />
2008 såg jag framför mig att vi skulle ra femårsjubileum<br />
2013, det året när jag själv planerade att<br />
lämna mitt uppdrag som g<strong>en</strong>eraldirektör. M<strong>en</strong> jag<br />
tänkte också, att äv<strong>en</strong> om myndighet<strong>en</strong> blir fem<br />
år, så är delar av själva verksamhet<strong>en</strong> lika gammal<br />
som uppbyggnad<strong>en</strong> av elnät<strong>en</strong> i Sverige. Jag ck<br />
idén att be Håkan Hed<strong>en</strong> skriva <strong>en</strong> lit<strong>en</strong> bok åt<br />
oss om verksamhet<strong>en</strong>s <strong>historia</strong>. Håkan var chef<br />
för verksamhet<strong>en</strong> när d<strong>en</strong> utgjorde <strong>en</strong> avdelning<br />
inom Energimyndighet<strong>en</strong>. Nu är bok<strong>en</strong> klar lagom<br />
till Ei:s femårsjubileum och jag tackar Håkan och<br />
önskar alla <strong>en</strong> trevlig läsning om vår hundraåriga<br />
<strong>historia</strong>.<br />
Yvonne Fredriksson<br />
G<strong>en</strong>eraldirektör<br />
Förord<br />
5
6<br />
Innehållsförteckning<br />
Innehållsförteckning<br />
FÖRORD 5<br />
EN SEKELLÅNG HISTORIA 8<br />
REGLERANDE AV KRAFTPRISEN – EN SYNNERLIGEN ÖMTÅLIG FRÅGA 11<br />
1911 års kraftkommitté 11<br />
Frågan är synnerlig<strong>en</strong> svårlöst – 1920 års riksdagsbeslut 13<br />
En direkt reglering icke bör ifrågakomma förrän andra vägar till<br />
uppgörelse visat sig oframkomliga – 1938 års riksdagsbeslut 15<br />
STATENS PRISREGLERINGSNÄMND FÖR ELEKTRISK STRÖM 27<br />
Instruktion<strong>en</strong> 27<br />
De första ledamöterna 27<br />
Det första är<strong>en</strong>det 29<br />
Ett märkligt brev till Prisregleringsnämnd<strong>en</strong>s ordförande 32<br />
Kommunala och statliga taxor kan prövas efter riksdagsinitiativ 33<br />
År<strong>en</strong> efter 1958 37<br />
Lite är<strong>en</strong>destatistik 39<br />
Metoder och praxis i prisreglering<strong>en</strong> 41<br />
ELEKTRIFIERINGSBEREDNINGEN OCH KOMMERSKOLLEGIUM<br />
– MYNDIGHETER FÖR ELDISTRIBUTIONENS RATIONALISERING 45<br />
Koncessioner som styrmedel 45<br />
Statligt ekonomiskt stöd för landets elektrifiering 53<br />
Ett målmedvetet strukturarbete med ellag<strong>en</strong> som grund 57<br />
DEN STORA ELMARKNADSREFORMEN – NÄTMYNDIGHETEN BILDAS 61<br />
Elmarknadsreform<strong>en</strong> 61<br />
En o<strong>en</strong>ig riksdag beslutar 1994 om handel med el i konkurr<strong>en</strong>s 67<br />
Mindre motstånd i riksdag<strong>en</strong> 1995 om <strong>en</strong> ny ellagstiftning 69<br />
Prövning av skäliga nättariffer och elpriser efter elmarknadsreform<strong>en</strong> 70<br />
NÄTMYNDIGHETEN – EN MYNDIGHET I MYNDIGHETEN 73<br />
En myndighet i myndighet<strong>en</strong> – vad är det? 73<br />
Utredningarna 74<br />
1994 års riksdagsbeslut – effektivitetsfördelar med <strong>en</strong>ergifrågorna vid <strong>en</strong> myndighet 75<br />
Nätmyndighet<strong>en</strong> i Närings- och teknikutvecklingsverket 76<br />
Nätmyndighet<strong>en</strong> i Stat<strong>en</strong>s <strong>en</strong>ergimyndighet 79<br />
<strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong> i Stat<strong>en</strong>s <strong>en</strong>ergimyndighet 82<br />
Kärt barn har många namn 84<br />
EN NY ELMARKNAD – UTMANINGAR UNDER NÄTMYNDIGHETEN FÖRSTA DECENNIUM 87
Innehållsförteckning<br />
ATT SKAPA AKTIVA KONSUMENTER – LÄTTARE SAGT ÄN GJORT 89<br />
Ökad valfrihet för konsum<strong>en</strong>t<strong>en</strong> – ett mål för elmarknadsreform<strong>en</strong> 89<br />
Schablonavräkning införs för att öppna elmarknad<strong>en</strong> för alla konsum<strong>en</strong>ter 90<br />
Förutsättningar för valfrihet – finns dom? 91<br />
Att stärka konsum<strong>en</strong>ternas ställning på elmarknad<strong>en</strong> – <strong>en</strong> uppgift för Nätmyndighet<strong>en</strong>? 92<br />
Energimyndighet<strong>en</strong> får ett konsum<strong>en</strong>tpolitiskt uppdrag 94<br />
Konsum<strong>en</strong>ternas elrådgivningsbyrå 96<br />
De första år<strong>en</strong> med ett konsum<strong>en</strong>tpolitiskt uppdrag 96<br />
EN MYNDIGHET FÖR ÖVERVAKNING OCH UTVECKLING AV EU:S INRE MARKNAD 99<br />
De europeiska tillsynsmyndigheterna bildar <strong>en</strong> samarbetsorganisation 99<br />
Behovet av samarbete och erfar<strong>en</strong>hetsutbyte 99<br />
Flor<strong>en</strong>ce Forum 101<br />
Sydeuropéerna tar initiativ till ett samarbete 102<br />
Council of European Energy Regulators<br />
– <strong>en</strong> sammanslutning för obero<strong>en</strong>de myndigheter 104<br />
Reglerarsamarbetet institutionaliseras<br />
– <strong>en</strong> tydlig roll i utveckling<strong>en</strong> av d<strong>en</strong> inre marknad<strong>en</strong> 106<br />
Nordic Energy Regulators 108<br />
Nätmyndighet<strong>en</strong> blir europeisk 108<br />
REGLERING AV NÄTPRISERNA – EN SYNNERLIGEN ÖMTÅLIG HISTORIA 113<br />
Skäliga nättariffer – vad är det? 114<br />
Nätnyttomodell<strong>en</strong> 117<br />
Ellag<strong>en</strong> ändras – de samlade intäkterna från nätverksamhet<strong>en</strong> ska vara<br />
skäliga i förhållande till nätkoncessionshavar<strong>en</strong>s prestation 120<br />
Nätnyttomodell<strong>en</strong> tillämpas… 121<br />
… och avvecklas 122<br />
VÄGEN TILL EN SJÄLVSTÄNDIG ENERGIMARKNADSINSPEKTION 125<br />
Kan <strong>en</strong> sammanslagning med Elsäkerhetsverket vara ett alternativ? 125<br />
Statskontoret utreder och föreslår <strong>en</strong> fristå<strong>en</strong>de myndighet 126<br />
Energimyndighet<strong>en</strong> reagerar på delningsförslaget 127<br />
Ett halvt steg framåt 129<br />
Det sista (halva) steget mot <strong>en</strong> självständig Energimarknadsinspektion 130<br />
Varför skulle detta behöva ta 15 år? 132<br />
EFTERORD 135<br />
FOTNOTER 136<br />
7
8<br />
En <strong>sekellång</strong> <strong>historia</strong><br />
”<strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong> är <strong>en</strong> nybildad<br />
myndighet med <strong>en</strong> lång <strong>historia</strong> som <strong>en</strong> del<br />
av andra myndigheter”, så inleddes myndighet<strong>en</strong>s<br />
första verksamhetsplan 2008. 1 Och<br />
sannerlig<strong>en</strong> är det så.<br />
Frågan om reglering av elpriset – eller delar<br />
av det – har i Sverige diskuterats i åtminstone<br />
100 år. Start<strong>en</strong> har beskrivits så här i <strong>en</strong> proposition<br />
från 1938.<br />
1903<br />
Sveriges första ellag<br />
trädde i kraft.<br />
1911<br />
Kraftkommittén tillsätts för att bland<br />
annat utreda om priset på elkraft<br />
behöver regleras.<br />
En <strong>sekellång</strong> <strong>historia</strong><br />
1939<br />
Stat<strong>en</strong>s prisregleringsnämnd för<br />
elektrisk ström inrättas. Nämnd<strong>en</strong><br />
ska i första hand medla mellan<br />
tvistande parter i fråga om elpriser.<br />
”I <strong>en</strong> skrivelse d<strong>en</strong> 28 mars 1907, nr<br />
62, anhöll riksdag<strong>en</strong> om <strong>en</strong> utredning,<br />
på vilket sätt betryggande garantier för<br />
kontrakts<strong>en</strong>ligt åtnjutande av elektrisk<br />
<strong>en</strong>ergi kunde g<strong>en</strong>om lagstiftning eljest<br />
beredas avnämare av sådan <strong>en</strong>ergi. D<strong>en</strong><br />
kommitté, d<strong>en</strong> s.k. kraftkommittén, som<br />
år 1911 med anledning därav tillsattes av<br />
Kungl. Maj:t, erhöll dessutom i uppdrag<br />
att utreda, huruvida och på vad sätt<br />
priset på elektrisk kraft, som distribuerades<br />
till allmänhet<strong>en</strong>, kunde av off<strong>en</strong>tlig<br />
myndighet regleras”. 2<br />
1957<br />
1968<br />
Första utredningsförslaget<br />
om att införa<br />
konkurr<strong>en</strong>s i elnät<strong>en</strong>.<br />
Läggs i papperskorg<strong>en</strong><br />
av regering<strong>en</strong>.<br />
Områdeskoncessioner införs för att bland annat<br />
minska antalet ansökningar om linjekoncessioner<br />
och på så sätt minska arbetsbelastning<strong>en</strong> för<br />
Kommerskollegium som var koncessionsmyndighet.
1938 hade frågan beretts så långt att Kungl.<br />
Maj:t kunde föreslå riksdag<strong>en</strong> <strong>en</strong> prövning i<br />
vissa fall av elpriset g<strong>en</strong>om <strong>en</strong> för ändamålet<br />
inrättad nämnd av sakkunniga personer,<br />
Stat<strong>en</strong>s prisregleringsnämnd för elektrisk<br />
ström 3 . 56 år s<strong>en</strong>are inrättades Nätmyndighet<strong>en</strong><br />
och ytterligare 13 år s<strong>en</strong>are <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />
som <strong>en</strong> självständig<br />
myndighet.<br />
<strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong> uppstod som<br />
självständig myndighet 101 år efter det att<br />
frågan om <strong>en</strong> prisregleringsmyndighet hade<br />
aktualiserats i riksdag<strong>en</strong>. D<strong>en</strong>na skrift syftar<br />
till att beskriva d<strong>en</strong>na resa och samtidigt<br />
belysa utveckling<strong>en</strong> när det gäller myndighetsutövning<strong>en</strong><br />
avse<strong>en</strong>de elmarknad<strong>en</strong> under<br />
d<strong>en</strong>na <strong>sekellång</strong>a period.<br />
1982<br />
Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> avvecklas som <strong>en</strong> självständig<br />
myndighet för att bli <strong>en</strong> del av det<br />
nybildade Stat<strong>en</strong>s <strong>en</strong>ergiverk.<br />
1994<br />
Nätmyndighet<strong>en</strong> inom<br />
NUTEK bildas.<br />
En <strong>sekellång</strong> <strong>historia</strong><br />
Under de dryga 100 år som prisreglering har<br />
funnits eller diskuterats har mycket förändrats.<br />
Det gäller samhället och elmarknad<strong>en</strong>.<br />
Det gäller syn<strong>en</strong> på prisreglering och tillsyn.<br />
Myndigheternas roll och arbetsformer har<br />
utvecklats. Histori<strong>en</strong> kan delas in i fyra<br />
epoker.<br />
D<strong>en</strong> första sträcker sig från 1907, när frågan<br />
om prisreglering först aktualiserades i<br />
riksdag<strong>en</strong> till 1938 då riksdag<strong>en</strong> beslutade<br />
att inrätta Stat<strong>en</strong>s prisregleringsnämnd för<br />
elektrisk ström.<br />
Året 1938 kan ses som <strong>en</strong> startpunkt för d<strong>en</strong><br />
andra epok<strong>en</strong>. Det året beslutade riksdag<strong>en</strong><br />
om tre större politiska åtgärder som tillsammans<br />
skulle kunna läggas under rubrik<strong>en</strong> <strong>en</strong><br />
effektiv elförsörjning till skäliga priser för<br />
1996<br />
Konkurr<strong>en</strong>s införs<br />
på elmarknad<strong>en</strong>.<br />
2008<br />
<strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />
blir <strong>en</strong> självständig myndighet.<br />
9
10<br />
konsum<strong>en</strong>terna. D<strong>en</strong>na andra epok omfattar<br />
tid<strong>en</strong> med Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> fram till<br />
och med 1995. D<strong>en</strong> tredje epok<strong>en</strong> är kortare<br />
och sträcker sig mellan 1996 och 2007<br />
då tillsynsmyndighet<strong>en</strong> för elmarknad<strong>en</strong><br />
(och sedermera också naturgasmarknad<strong>en</strong>)<br />
– Nätmyndighet<strong>en</strong> – var inrättad som <strong>en</strong><br />
”självständig” del av d<strong>en</strong> c<strong>en</strong>trala <strong>en</strong>ergimyndighet<strong>en</strong><br />
(NUTEK och Stat<strong>en</strong>s <strong>en</strong>ergimyndighet).<br />
Elmarknadsreform<strong>en</strong> innebar ett<br />
utvidgat ansvarsområde och nya uppgifter<br />
för tillsynsmyndighet<strong>en</strong>, vilket ansågs kräva<br />
<strong>en</strong> annan organisation och verksamhet. D<strong>en</strong><br />
fjärde epok<strong>en</strong> inleddes i och med att <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />
blev <strong>en</strong> självständig<br />
myndighet 2008.<br />
Min ambition är att d<strong>en</strong>na skrift ska täcka<br />
de tre första epokerna. Min tanke var först<br />
att lägga tyngd<strong>en</strong> på d<strong>en</strong> tredje epok<strong>en</strong>. Det<br />
visade sig inte självklart efter ett tags arbete.<br />
Jag har själv varit mycket inblandad i utveckling<strong>en</strong><br />
från 1990. Som huvudman för<br />
<strong>en</strong>ergifrågor i Näringsdepartem<strong>en</strong>tet var jag<br />
under d<strong>en</strong> politiska nivån ansvarig tjänsteman<br />
för 1990-talets stora elmarknadsreform.<br />
Därefter var jag under nästan tio år chef<br />
för d<strong>en</strong> verksamhet som 2008 blev <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>.<br />
Jag har verklig<strong>en</strong><br />
haft mina ngrar grävandes i sandlådan<br />
eller i syltburk<strong>en</strong> eller hur man kan beskriva<br />
området. Därför kände jag ganska snart att<br />
jag behövde skaffa mig ett avstånd till dessa<br />
år. Att försöka se dem i ett litet större historiskt<br />
perspektiv. Av detta skäl har jag yttat<br />
tyngdpunkt<strong>en</strong> något och lägger ganska stort<br />
utrymme på tid<strong>en</strong> före elmarknadsreform<strong>en</strong>.<br />
Hur tänkte politiker och tjänstemän om<br />
En <strong>sekellång</strong> <strong>historia</strong><br />
elmarknad<strong>en</strong>s utveckling och myndigheternas<br />
roll och uppdrag under 1900-talet?<br />
Det ska understrykas att detta är min berättelse<br />
om <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>s <strong>historia</strong>.<br />
Jag är inte <strong>en</strong> historiker av facket, vilket<br />
präglar såväl beskrivningarna av tid<strong>en</strong> före<br />
1990-talets elmarknadsreform som elmarknadsreform<strong>en</strong><br />
och tid<strong>en</strong> därefter. Jag har valt<br />
att lyfta fram frågor och händelser som jag<br />
har funnit intressanta. För de s<strong>en</strong>aste 20 år<strong>en</strong><br />
gäller också, vill jag säga <strong>en</strong> gång till, att jag<br />
själv var mitt i smet<strong>en</strong>. En fackhistoriker som<br />
nalkas d<strong>en</strong>na tid utifrån skulle antaglig<strong>en</strong> ha<br />
ett annat urval av händelser och göra delvis<br />
andra tolkningar av ske<strong>en</strong>det. M<strong>en</strong> det här är<br />
min berättelse.<br />
D<strong>en</strong>na skrift kommer att handla ganska<br />
mycket om tid<strong>en</strong> före 1990-talets elmarknadsreform.<br />
Vi börjar redan 1907 med det<br />
inledande citatet ur riksdagstrycket. <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />
är förvisso inte bara<br />
<strong>en</strong> prisreglerande myndighet. Jag kommer<br />
därför också att ägna <strong>en</strong> del utrymme inte<br />
bara om prisregleringsfrågor utan också ge<br />
<strong>en</strong> hel del plats åt d<strong>en</strong> stora elförsörjningsfrågan<br />
under 1900-talet, nämlig<strong>en</strong> d<strong>en</strong> om<br />
eldistribution<strong>en</strong>s struktur och dess rationalisering.
Reglerande av kraftpris<strong>en</strong><br />
– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig fråga<br />
1911 års kraftkommitté<br />
D<strong>en</strong> första januari 1903 trädde Sveriges första<br />
ellag i kraft. Riksdag<strong>en</strong> hade 1896 begärt<br />
<strong>en</strong> utredning om <strong>en</strong> lagstiftning för elektriska<br />
anläggningar. Sex år s<strong>en</strong>are kunde riksdag<strong>en</strong><br />
besluta om vår första ellag – Lag<strong>en</strong> d<strong>en</strong> 27<br />
juni 1902 (nr 71) innefattande vissa bestämmelser<br />
om elektriska anläggningar, som d<strong>en</strong><br />
formellt hette. 1902 års lag levde i 93 år då<br />
d<strong>en</strong> slutlig<strong>en</strong> ersattes av nuvarande ellag.<br />
Ellag<strong>en</strong> innehöll inga bestämmelser om<br />
reglering av kraftpriserna. Frågan aktualiserades<br />
dock snart i riksdag<strong>en</strong>. 1907 anhöll<br />
riksdag<strong>en</strong> om <strong>en</strong> utredning om ”på vilket sätt<br />
betryggande garantier för kontrakts<strong>en</strong>ligt<br />
åtnjutande av elektrisk <strong>en</strong>ergi må kunna<br />
g<strong>en</strong>om lagstiftning eller eljest beredas avnämare<br />
av sådan <strong>en</strong>ergi”. 4 I skrivels<strong>en</strong> berördes<br />
bl.a. frågan om fastställandet av priser på<br />
elektrisk kraft.<br />
Det gick inte så fort på d<strong>en</strong> tid<strong>en</strong>. Regering<strong>en</strong><br />
tillsatte först 1911 <strong>en</strong> stor utredning i frågan:<br />
Kraftkommittén. Innan Kraftkommittén<br />
tillsattes hann prisreglering diskuteras i riksdag<strong>en</strong>.<br />
Både 1909 och 1910 motionerades<br />
det om utredningar om prisreglering av elektrisk<br />
kraft. Motionerna ledde inte till någon<br />
åtgärd från riksdag<strong>en</strong>s sida. Motionerna<br />
behandlades av Lagutskottet vars komm<strong>en</strong>tar<br />
Reglerande av kraftpris<strong>en</strong><br />
– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig fråga<br />
kring prisreglering kan vara värd att notera.<br />
”… reglerande av kraftpris<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om ingripande<br />
från det allmännas sida vore <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong><br />
ömtålig fråga, samt att stora tekniska<br />
och praktiska frågor därvid mötte”. 5 Det<br />
lagutskottet också framhöll var svårighet<strong>en</strong><br />
att få lönsamhet i investeringarna i vatt<strong>en</strong>kraft<strong>en</strong>.<br />
Man kan anta att Lagutskottet snarast<br />
ansåg priserna för låga än för höga.<br />
Kraftkommittén hade i uppdrag ”att dels<br />
utarbeta förslag till tryggande av avnämares<br />
rätt till kontrakts<strong>en</strong>ligt åtnjutande<br />
av elektrisk kraft dels ock att verkställa<br />
utredning, huruvida och på vad sätt<br />
priset på elektrisk kraft, som distribueras<br />
till allmänhet<strong>en</strong>, må kunna av off<strong>en</strong>tlig<br />
myndighet regleras samt, därest utredning<br />
därtill giver anledning, framlägga förslag<br />
i är<strong>en</strong>det”. 6 Kommittén var till vissa delar<br />
parlam<strong>en</strong>tarisk. Ordförande var ledamot<strong>en</strong><br />
häradshövding<strong>en</strong> Ernst Håkansson, ledamot<br />
i första kammar<strong>en</strong>. Han tillhörde d<strong>en</strong> protektionistiska<br />
grupp<strong>en</strong> till 1909 för att då gå<br />
in i Första kammar<strong>en</strong>s Moderata parti som<br />
1912 bildade Första kammar<strong>en</strong>s Nationella<br />
parti (riksdagsgrupper som är föregångare<br />
till Moderata samlingspartiet). Därutöver ingick<br />
två andra parlam<strong>en</strong>tariker. Övriga fyra<br />
icke-parlam<strong>en</strong>tariska ledamöter var experter<br />
eller sakkunniga inom området med juridisk,<br />
teknisk och ekonomisk kompet<strong>en</strong>s.<br />
11
12<br />
Kommittén lämnade sitt betänkande i december<br />
1914 (ett par månader in i första världskriget).<br />
D<strong>en</strong> formulerade två huvudfrågor som skulle<br />
besvaras i uppdraget om prisreglering. ”Finns<br />
det inom överskådlig tidsrymd d<strong>en</strong> risk<strong>en</strong> att<br />
kraftkonsum<strong>en</strong>ter av olika slag, anslutna till<br />
distributionsföretag, skola nödgas betala oskäligt<br />
höga kraftpriser, till skada för industrin<br />
och det allmänna? Om så är förhållandet,<br />
vilka åtgärder böra förebyggande redan nu<br />
vidtagas eller förberedas?”<br />
Kommittén konstaterar att det kan hävdas<br />
både formella och reella skäl för <strong>en</strong> prisreglering.<br />
De formella skäl<strong>en</strong> har samband med att<br />
verksamhet<strong>en</strong> har koncession och vissa företag<br />
g<strong>en</strong>om d<strong>en</strong>na har fått rätt att utnyttja annans<br />
mark och också rätt att utnyttja vatt<strong>en</strong>drag<strong>en</strong>.<br />
De reella skäl<strong>en</strong> är dels monopolfaran, nämlig<strong>en</strong><br />
att kraftföretag<strong>en</strong> ”antages kunna och<br />
<strong>en</strong>ligt sak<strong>en</strong>s natur äv<strong>en</strong> böra monopolisera<br />
kraftförsörjning<strong>en</strong> inom sina områd<strong>en</strong>” 7 . En<br />
annan risk för höga priser var risk<strong>en</strong> för <strong>en</strong><br />
varaktig höjning av kol- och oljepriserna som<br />
skulle driva upp kostnaderna för ”bränslekraft<strong>en</strong>”.<br />
Kommittén listade och analyserade bl.a. skilda<br />
förslag till prisreglering som framställts i<br />
riksdagsmotioner och andra sammanhang.<br />
Några kan vara värda att nämna i detta sammanhang.<br />
Det första var att stat<strong>en</strong> (Kungl.<br />
Maj:t) vid koncessionsgivning också bestämde<br />
kraftpriserna g<strong>en</strong>om att fastställa taxor<br />
eller ”maximaltariffer”. Ett annat var att<br />
reglera avkastning<strong>en</strong> på det i företaget bundna<br />
kapitalet. Kommittén kom på eg<strong>en</strong> hand<br />
fram till alternativet med ett prövningsförfarande<br />
efter anmälan från konsum<strong>en</strong>t.<br />
Reglerande av kraftpris<strong>en</strong><br />
– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig fråga<br />
Ett alternativ eller komplettering till prisreglering<br />
som togs upp av kommittén var att<br />
kraftföretag<strong>en</strong>, utan särskilt tillstånd, inte<br />
”skulle kunna inlåta sig på<br />
att driva annan rörelse”.<br />
D<strong>en</strong>na tankegång att verksamheter som<br />
drivs under monopolliknande förhålland<strong>en</strong><br />
ska hållas åtskilda, räk<strong>en</strong>skapsmässigt eller<br />
legalt, fanns alltså redan i diskussion<strong>en</strong> om<br />
reglerna på elmarknad<strong>en</strong> redan 80 år innan<br />
d<strong>en</strong> introducerades i d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska ellagstiftning<strong>en</strong><br />
1996.<br />
Kraftkommittén kom med några förslag till<br />
ändringar i ellagstiftning<strong>en</strong>, dock inte om<br />
prisreglering. Kommittén var inte <strong>en</strong>ig på<br />
d<strong>en</strong>na punkt. Majoritet<strong>en</strong> hade inte funnit<br />
några vägande skäl som talade för att ”g<strong>en</strong>om<br />
lag- eller koncessionsbestämmelser<br />
åstadkomma ett ingripande i eller kontroll<br />
av de elektriska kraftdistributionsföretag<strong>en</strong>s<br />
ekonomiska förhålland<strong>en</strong>”. Enligt majoritet<strong>en</strong><br />
skulle <strong>en</strong> prisreglering snarast vara till<br />
skada för utbyggnad<strong>en</strong> av kraftproduktion<strong>en</strong><br />
och distribution<strong>en</strong> av el. Majoritet<strong>en</strong><br />
hänvisar också till att ”för industrikretsar<br />
repres<strong>en</strong>tativa yttrand<strong>en</strong>” bestämt avböjt<br />
prisreglering.<br />
Två reservanter – <strong>en</strong> liberal riksdagsledamot<br />
och Kraftkommitténs juridiske ledamot –<br />
ansåg däremot att det fanns behov av <strong>en</strong> statlig<br />
prisreglering. En tredje ledamot – <strong>en</strong> av de<br />
sakkunniga – ansåg att <strong>en</strong> reglering behövdes<br />
åtminstone vid försäljning<strong>en</strong> till småförbrukare<br />
på landsbygd<strong>en</strong>. Reservanterna hade tagit
fram ett imponerande utredningsunderlag.<br />
Bl.a. <strong>en</strong> analys av d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska vatt<strong>en</strong>kraft<strong>en</strong>s<br />
produktionsförmåga (risk<strong>en</strong> för kraftbrist<br />
och höga priser) och <strong>en</strong> analys av de framtida<br />
världsmarknadspriserna på kol. De redovisar<br />
också <strong>en</strong> detaljerad g<strong>en</strong>omgång av ellagstiftning<strong>en</strong><br />
i tolv europeiska länder, Japan och<br />
För<strong>en</strong>ta Staterna. Reservanterna 8 lämnade<br />
också lagförslag som gav regering<strong>en</strong>, eller<br />
Kungl. Maj:t som det hette på d<strong>en</strong> tid<strong>en</strong>, rätt<br />
att fastställa taxor för el. Reservanternas<br />
förslag innehöll också bestämmelser om skyldigheter<br />
för d<strong>en</strong> som hade nätkoncession 9 att<br />
till Kommerskollegium lämna uppgifter om<br />
företaget och dess ekonomi samt tillämpade<br />
elpriser.<br />
Kabelreparation 1938 - (Sv<strong>en</strong>sk Energi)<br />
Reglerande av kraftpris<strong>en</strong><br />
– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig fråga<br />
Kraftkommittén hade lämnat sitt betänkande<br />
under pågå<strong>en</strong>de krig ute i Europa. Landet<br />
lyckades att hålla sig utanför kriget m<strong>en</strong> d<strong>en</strong><br />
politiska oron var påtaglig. De sv<strong>en</strong>ska regeringarna<br />
hade sannolikt mer akuta frågor att<br />
hantera än reglering av kraftpriserna. Sverige<br />
bytte också regering fem gånger mellan 1914<br />
och 1917. Det var <strong>en</strong> turbul<strong>en</strong>t tid. Det dröjde<br />
därför ända till 1920 års riksdag innan<br />
regering<strong>en</strong> återkom till riksdag<strong>en</strong> i frågan om<br />
elnätet och reglerande av kraftpris<strong>en</strong>.<br />
Frågan är synnerlig<strong>en</strong><br />
svårlöst – 1920 års<br />
riksdagsbeslut<br />
1920 återkom regering<strong>en</strong> till riksdag<strong>en</strong> med<br />
sitt ställningstagande till Kraftkommitténs<br />
förslag. Det var <strong>en</strong> historisk regering.<br />
Regering<strong>en</strong> hade tillträtt efter 1917 år riksdagsval<br />
då högern gjorde mycket stora förluster.<br />
Efter <strong>en</strong> del dramatiska konstitutionella<br />
förvecklingar kunde liberal<strong>en</strong> Nils Edén<br />
bilda <strong>en</strong> majoritetskoalition av liberaler och<br />
socialdemokrater. Detta var första gång<strong>en</strong><br />
socialdemokraterna ingick i <strong>en</strong> sv<strong>en</strong>sk regering.<br />
Det var också första gång<strong>en</strong> som kung<strong>en</strong><br />
inte lade sig i regeringsbildar<strong>en</strong>s och d<strong>en</strong> blivande<br />
statsministerns val regeringsledamöter.<br />
Redan här var regering<strong>en</strong> historisk.<br />
Det var också d<strong>en</strong>na regering som g<strong>en</strong>omförde<br />
demokratisering<strong>en</strong> av Sverige. Rösträtts-<br />
reform<strong>en</strong> 1918, då kvinnorna ck rösträtt till<br />
riksdag<strong>en</strong>, var det kanske viktigaste <strong>en</strong>skilda<br />
beslutet på Sveriges väg mot demokratin. Det<br />
bar i hög grad Edéns prägel. Riksdagsbeslutet<br />
13
14<br />
kunde tas i bred <strong>en</strong>ighet trots att högern<br />
g<strong>en</strong>om sin majoritet i första kammar<strong>en</strong> kunde<br />
ha förhindrat det. Fokus på samarbetet<br />
mellan liberaler och socialdemokrater låg<br />
på författningsfrågan. När d<strong>en</strong>na var löst<br />
uppstod stora motsättningar mellan regeringspartierna<br />
om d<strong>en</strong> ekonomiska politik<strong>en</strong>.<br />
Motsättningarna var så stora att regering<strong>en</strong><br />
upplöstes vår<strong>en</strong> 1920. D<strong>en</strong> fråga som d<strong>en</strong>itivt<br />
knäckte regering<strong>en</strong> var <strong>en</strong> reformering av<br />
kommunalskatt<strong>en</strong>.<br />
Innan ministär<strong>en</strong> Edén avgick lyckades d<strong>en</strong> i<br />
alla fall komma över<strong>en</strong>s om proposition 1920<br />
nr 298 med förslag till lag med vissa bestämmelser<br />
i syfte att trygga rätt till elektrisk<br />
kraft m.m. som behandlade Kraftkommitténs<br />
förslag.<br />
I frågan om rätt<strong>en</strong> till tillgång på elektrisk<br />
kraft kunde regering<strong>en</strong> <strong>en</strong>a sig kring förslag<br />
till ändringar i 1902 års ellag, om <strong>en</strong> ny lag<br />
med vissa bestämmelser i syfte att trygga rätt<br />
till elektrisk kraft och till ändringar i 1875<br />
års förordning angå<strong>en</strong>de inteckning i fast<br />
eg<strong>en</strong>dom. Det handlade om frågor som i <strong>en</strong><br />
nutida iakttagares ögon kan te sig märkliga.<br />
En fråga gällde till exempel arr<strong>en</strong>datorer på<br />
landsbygd<strong>en</strong> och deras rätt att vid arr<strong>en</strong>dets<br />
upphörande få ersättning av markägar<strong>en</strong> för<br />
de kostnader som arr<strong>en</strong>datorn lagt ner för att<br />
ansluta sig till elnät<strong>en</strong> 10 .<br />
M<strong>en</strong> i prisregleringsfrågan blev det inget. Det<br />
som åstadkoms, i stället för ett lagförslag,<br />
var ett principiellt resonemang kring behovet<br />
av och möjligheterna för <strong>en</strong> prisreglering.<br />
Det föredragande statsrådet 11 inleder sitt resonemang<br />
i proposition<strong>en</strong> med att ”det syntes<br />
Reglerande av kraftpris<strong>en</strong><br />
– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig fråga<br />
upp<strong>en</strong>bart att (Kraft)kommittén icke bedömt<br />
förhålland<strong>en</strong>a riktigt” då d<strong>en</strong> ansett att prisreglering<br />
inte behövdes. Det konstaterades<br />
dock att frågan var ”synnerlig<strong>en</strong> svårlöst”<br />
och att det utkast till lagstiftning som reservanterna<br />
i kommittén tagit fram ”i varje fall<br />
(skulle) kräva åtskillig omarbetning innan<br />
det kunde läggas till grund för proposition<br />
i ämnet”. En uppskjut<strong>en</strong> lagstiftning skulle<br />
inte innebära någon större nackdel. Tvärtom.<br />
”För att kunna bedöma, vilket system, som<br />
borde användas, därest prisreglering för<br />
abonn<strong>en</strong>ter i allmänhet skulle förekomma,<br />
kunde det äv<strong>en</strong> vara önskligt, att under ytterligare<br />
någon tid erfar<strong>en</strong>het samlades rörande<br />
kraftdistribution<strong>en</strong>s utveckling i vårt<br />
land”. Föredragande statsråd konstaterade<br />
vidare att det, som reservanterna i kommittén<br />
hade föreslagit, skulle vara lämpligt<br />
att större distributionsföretag som hade <strong>en</strong><br />
monopolliknande ställning var skyldiga att<br />
lämna uppgifter om sitt ekonomiska resultat.<br />
På så sätt skulle man få underlag att bedöma<br />
om dessa företag tog ut oskäliga priser och<br />
”om till följd därav åtgärder från stat<strong>en</strong>s<br />
sida vore av nöd<strong>en</strong>”. Statsrådet bedömde att<br />
bestämmelser om d<strong>en</strong>na uppgiftsskyldighet<br />
skulle kunna meddelas på administrativ väg,<br />
dvs. inte skulle behöva införas i ellag<strong>en</strong> som<br />
reservanterna hade föreslagit.<br />
Avsnittet i proposition<strong>en</strong> om prisreglering avslutas<br />
sedan med ett stycke där några länder<br />
lyftes fram, bl.a. Frankrike och Storbritanni<strong>en</strong>,<br />
där företag<strong>en</strong> har skyldighet att lämna<br />
ekonomiska uppgifter om verksamhet<strong>en</strong> och<br />
att detta fungerar så väl att man inte behövt<br />
införa prisreglering.
När jag var ny i regeringskansliet i slutet av<br />
1980-talet förklarade <strong>en</strong> något mer erfar<strong>en</strong><br />
kollega att man kunde hitta de frågor i <strong>en</strong><br />
proposition där regering<strong>en</strong> hade varit o<strong>en</strong>ig<br />
g<strong>en</strong>om att studera språkbehandling<strong>en</strong>. Om<br />
språket <strong>en</strong> sida eller ett stycke avvek kraftigt<br />
från det gängse g<strong>en</strong>om vara anting<strong>en</strong> riktigt<br />
uselt eller extremt välskrivet kunde man vara<br />
ganska säker att här låg <strong>en</strong> o<strong>en</strong>ighet begrav<strong>en</strong><br />
och någon eller några formulerat fram<br />
<strong>en</strong> kompromiss. Proposition nr 298 är ett<br />
exempel på d<strong>en</strong> s<strong>en</strong>are variant<strong>en</strong>. En mycket<br />
välskriv<strong>en</strong> och välavvägd text som balanserar<br />
mellan två oför<strong>en</strong>liga ståndpunkter och inte<br />
lovar någonting.<br />
D<strong>en</strong>na proposition var ett av de sista är<strong>en</strong>d<strong>en</strong>a<br />
för ministär<strong>en</strong> Edén. Mindre än tio dagar<br />
efter d<strong>en</strong> konselj som behandlade proposition<br />
nr 298 avgick regering<strong>en</strong> och efterträddes av<br />
<strong>en</strong> socialdemokratisk minoritetsregering under<br />
ledning av Hjalmar Branting.<br />
Riksdag<strong>en</strong> antog med några ändringar regering<strong>en</strong>s<br />
förslag till lagstiftning för att skydda<br />
kundernas rätt till elektrisk kraft. Prisregleringsfrågan<br />
berördes inte i motioner och<br />
utskottsbetänkande.<br />
Reglerande av kraftpris<strong>en</strong><br />
– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig fråga<br />
En direkt reglering icke bör<br />
ifrågakomma förrän andra<br />
vägar till uppgörelse visat<br />
sig oframkomliga<br />
– 1938 års riksdagsbeslut<br />
Regering<strong>en</strong> skulle återkomma till frågan<br />
<strong>en</strong>ligt proposition nr 298 från 1920. Det<br />
gjorde d<strong>en</strong> också 18 år och elva ministärer<br />
s<strong>en</strong>are i <strong>en</strong> proposition till riksdag<strong>en</strong>. 12<br />
Det var tre huvudfrågor som behandlades<br />
i proposition<strong>en</strong>; nämlig<strong>en</strong> koncessionshantering<strong>en</strong>,<br />
prisreglering av elektrisk ström,<br />
ansvarighetsfrågan vid skador av elektrisk<br />
ström och kontroll av installatörsföretag.<br />
Prisregleringsfrågan kommer jag att beskriva<br />
i detta kapitel. Jag återkommer i ett s<strong>en</strong>are<br />
kapitel till koncessionshantering<strong>en</strong>. I behandling<strong>en</strong><br />
av prisreglering<strong>en</strong> konstateras<br />
inledningsvis i proposition<strong>en</strong> att de framförda<br />
synpunkterna 1920 om reglering<strong>en</strong> av<br />
kraftpriserna inte hade fullföljts. M<strong>en</strong> nu<br />
föreslog regering<strong>en</strong>, vågar jag säga äntlig<strong>en</strong>,<br />
regler om reglering av kraftpriserna. Regering<strong>en</strong>s<br />
förslag antogs av riksdag<strong>en</strong> och 1939<br />
inrättades Stat<strong>en</strong>s prisregleringsnämnd för<br />
elektrisk ström.<br />
Jag kommer att redovisa d<strong>en</strong> diskussion som<br />
fördes inför riksdagsbeslutet för att i nästa<br />
kapitel sedan behandla Prisregleringsnämnd<strong>en</strong>.<br />
Först kan det dock vara på plats med<br />
ett försök till <strong>en</strong> snabbskiss av d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska<br />
elförsörjning<strong>en</strong> under år<strong>en</strong> före och under<br />
andra världskriget. Min beskrivning bygger<br />
på främst Tore Petersons utmärkta skrift<br />
om elsystemets utveckling i Sverige 13 och på<br />
15
16<br />
Elkraftkommitténs utredningar 14 om förhålland<strong>en</strong>a<br />
i d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska eldistribution<strong>en</strong> under<br />
1940-talet. Jag återkommer s<strong>en</strong>are till Elkraftkommittén<br />
som tillsattes 1943 och som<br />
var d<strong>en</strong> nästa stora utredning<strong>en</strong> om elsystemet<br />
efter 1911 års Kraftkommitté.<br />
Eldistribution<strong>en</strong> år<strong>en</strong> kring<br />
andra världskriget<br />
I slutet av 1930-talet fanns över 3 500 eldistributionsföretag<br />
i Sverige. Många av dessa,<br />
Stallbackalinj<strong>en</strong> - (Sv<strong>en</strong>sk Energi)<br />
Reglerande av kraftpris<strong>en</strong><br />
– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig fråga<br />
särskilt på landsbygd<strong>en</strong>, hade skapats g<strong>en</strong>om<br />
att befolkning<strong>en</strong> slutit sig samman i elektriska<br />
andelsför<strong>en</strong>ingar och med egna medel,<br />
naturainsatser i form av eget arbete, stolpar<br />
och transport med häst och vagn samt med<br />
lånade medel svara för byggandet av kraftledningarna.<br />
D<strong>en</strong>na ”modell” för att bygga ut<br />
elnätet ck vissa konsekv<strong>en</strong>ser.<br />
Lokalnät<strong>en</strong> (ett begrepp som inte fanns på<br />
d<strong>en</strong> tid<strong>en</strong>) hade ofta låg teknisk kvalitet. Stolparna<br />
var ofta oimpregnerade. Ledningarna
var många gånger järntråd. Kapacitet<strong>en</strong> var<br />
mycket låg och därmed också förmågan att<br />
klara också små effektvariationer. Spänningsfall<strong>en</strong><br />
var höga och resulterade i dålig<br />
lyskraft i stugorna där ute. Elkunder i jordbruket<br />
eller småindustrin ck ofta turas om<br />
att använda elmotorer 15 .<br />
Nu 70 år s<strong>en</strong>are nns i beredskapsplanering<strong>en</strong><br />
inför effektbrister i det sv<strong>en</strong>ska elsystemet<br />
metod<strong>en</strong> roterande bortkoppling. Det innebär<br />
att abonn<strong>en</strong>ter vid effektbrist kopplats<br />
bort kortare perioder för att sedan släppas in<br />
medan andra abonn<strong>en</strong>ter kopplas bort. Det<br />
som på 30-talet tillämpades på landsbygd<strong>en</strong><br />
tycks ha varit samma sak fast tvärt om: Roterande<br />
inkoppling. Jag har inte någonstans<br />
sett hur detta organiserades. Och frågan, om<br />
än intressant, ligger utanför d<strong>en</strong>na studie.<br />
M<strong>en</strong> frågan om elnät<strong>en</strong>s kapacitet och prissättning<strong>en</strong><br />
av d<strong>en</strong>na kapacitet återkommer i<br />
berättels<strong>en</strong> och redan i Prisregleringsnämnd<strong>en</strong>s<br />
första är<strong>en</strong>de.<br />
En annan konsekv<strong>en</strong>s var företagsstruktur<strong>en</strong>.<br />
Det fanns 3 500 eldistributionsföretag.<br />
Med så många företag var de esta med nödvändighet<br />
små, mycket små, med dag<strong>en</strong>s mått<br />
mätt. På d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska landsbygd<strong>en</strong> år 1944<br />
hade eldistributionsföretaget i g<strong>en</strong>omsnitt 307<br />
kunder. Ungefär var sjätte elförbrukare på<br />
landsbygd<strong>en</strong> var uppkopplad till ett företag<br />
med mindre än 200 kunder. Mer än var tredje<br />
kund tillhörde ett företag med färre än 500<br />
förbrukare 16 . En möjlig förklaring till att det<br />
överhuvudtaget var möjligt att samarbeta om<br />
”roterande inkoppling” har, gissar jag, att<br />
göra med företagsstruktur<strong>en</strong>. I d<strong>en</strong> miljön,<br />
och särskilt som de esta företag<strong>en</strong> var någon<br />
Reglerande av kraftpris<strong>en</strong><br />
– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig fråga<br />
form av ekonomisk för<strong>en</strong>ing var det säkerlig<strong>en</strong><br />
möjligt för några få företagare eller<br />
jordbrukare att många gånger komma<br />
över<strong>en</strong>s om hur man skulle fördela kapacitet<strong>en</strong>.<br />
Inom par<strong>en</strong>tes kan man konstatera att frågan<br />
om att ytta förbrukning från höglasttider<br />
fortfarande är aktuell. Nu handlar det dock<br />
sällan om kapacitetsbrister i lokalnätet utan<br />
är snarare <strong>en</strong> fråga för det nationella elsystemet.<br />
Kalla vinterdagar och kraftigt uktuerande<br />
vindkraftsproduktion är två exempel<br />
på orsaker som aktualiserar metoder för att<br />
fördela kapacitet<strong>en</strong> mellan förbrukarna. D<strong>en</strong><br />
kommande utveckling<strong>en</strong> mot timvis mätning,<br />
dubbelriktad kommunikation till förbrukarna<br />
och <strong>en</strong> kapacitetsrelaterad prissättning är<br />
d<strong>en</strong> moderna storskaliga marknadsmässiga<br />
alternativet till över<strong>en</strong>skommelser brukarna<br />
emellan på för<strong>en</strong>ingsstämmor eller vid köksbord<strong>en</strong>.<br />
De kunder som fanns hade <strong>en</strong>, återig<strong>en</strong> med<br />
våra mått mätt, lit<strong>en</strong> förbrukning. År 1944<br />
förbrukade d<strong>en</strong> g<strong>en</strong>omsnittliga landsbygds-<br />
kund<strong>en</strong> 645 kWh. Stadskund<strong>en</strong> förbrukade<br />
769 kWh per år. Förbrukning<strong>en</strong> varierade<br />
över landet. I Mälarlän<strong>en</strong> låg d<strong>en</strong> g<strong>en</strong>omsnittliga<br />
årliga landsbygdsförbrukning<strong>en</strong> på<br />
950 kWh. Lägst var d<strong>en</strong> i Blekinge på knappt<br />
300 kWh. Äv<strong>en</strong> i Kronobergs och Kalmar län<br />
var elanvändning<strong>en</strong> låg.<br />
Bakom siffrorna på länsnivå döljer sig stora<br />
variationer mellan företag<strong>en</strong>. Jag väljer att<br />
illustrera detta med att visa de eldistributionsföretag<br />
som ingick i Luggude Kraftintress<strong>en</strong>tför<strong>en</strong>ing<br />
u.p.a. Luggude samlade dist-<br />
17
18<br />
”Alla hushåll hade inte elmätare.<br />
Jag har under detta<br />
arbete sett tariffer som<br />
är baserade på antalet<br />
glödlampor som användes<br />
i hushållet.”<br />
ributionsföretag som låg på södra del<strong>en</strong> av<br />
Kullahalvön i Skåne. Skälet till detta val är att<br />
det var Luggude som öppnade det första är<strong>en</strong>det<br />
i Prisregleringsnämnd<strong>en</strong>, vilket också kommer<br />
att beskrivas i nästa kapitel. G<strong>en</strong>omsnittsförbrukning<strong>en</strong><br />
i Malmöhus län var 467 kWh per<br />
Reglerande av kraftpris<strong>en</strong><br />
– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig fråga<br />
år. Tabell<strong>en</strong> visar <strong>en</strong> bild av små, mycket små<br />
företag med kunder med <strong>en</strong>, återig<strong>en</strong> med våra<br />
mått mätt, lit<strong>en</strong> elförbrukning.<br />
Jag lånade tidigare i detta avsnitt ordet ”lyskraft”<br />
från Tore Peterson. Och det var det<br />
som el<strong>en</strong> användes till. Alla hushåll hade inte<br />
elmätare. Jag har under detta arbete sett tariffer<br />
som är baserade på antalet glödlampor<br />
som användes i hushållet. Det diskuterades<br />
om det var ekonomiskt möjligt för landsbygdshushåll<strong>en</strong><br />
att njuta av de nya hushållsapparater<br />
som började dyka upp. I Blekinge<br />
hade mindre än <strong>en</strong>dast <strong>en</strong> halv proc<strong>en</strong>t av<br />
hushåll<strong>en</strong> på landet elspis (1945). I Kalmar<br />
län, Kronoberg och på Gotland var d<strong>en</strong>na<br />
andel under <strong>en</strong> proc<strong>en</strong>t. I Bullerbyn bakades<br />
bullarna i vedspis.<br />
LUGGUDE KRAFTINTRESSENTFÖRENINGS MEDLEMSFÖRETAG.<br />
KUNDSTRUKTUR OCH PRISNIVÅ ÅR 1943<br />
Företag Antal Såld <strong>en</strong>ergi Medel- Medelpris<br />
förbrukare 1000 kWh förbrukning kWh kWh<br />
Mölle municipala elverk<br />
Arilds elektriska<br />
251 70 279 26<br />
andelsför<strong>en</strong>ing u.p.a. 180 86 478 13<br />
Brunnby Elektriska för<strong>en</strong>ing<br />
Nyhamnsläges elektriska<br />
91 29 319 16<br />
distributionsför<strong>en</strong>ing 200 103 515 17<br />
Kull<strong>en</strong>s <strong>en</strong>ergiför<strong>en</strong>ing u.p.a. 25 27 1080 19<br />
Väsby <strong>en</strong>ergiför<strong>en</strong>ing 194 115 593 21<br />
Väsby Södra elektricitetsför<strong>en</strong>ing<br />
Lerbergets elektriska<br />
186 112 602 16<br />
distributionsför<strong>en</strong>ing 180 78 433 12<br />
Vik<strong>en</strong>s municipalsamhälle<br />
Jonstorp och Farhults elektriska<br />
420 325 774 11<br />
andelsför<strong>en</strong>ing 476 287 603 15<br />
Källa: Elkraftutredning<strong>en</strong>s redogörelse nr 2:12 (SOU 1947:35)<br />
Luggude Kraftintress<strong>en</strong>tför<strong>en</strong>ings medlemsföretag. Kundstruktur och prisnivå år 1943
Äv<strong>en</strong> priserna varierade. Elkraftutredning<strong>en</strong><br />
har redovisat elpriser för i princip alla 3 500<br />
distributionsföretag år 1944. Utredning<strong>en</strong><br />
tog fram ett s.k. jämförelsepris g<strong>en</strong>om att<br />
beräkna förbrukning<strong>en</strong> för <strong>en</strong> typkund. De-<br />
nition<strong>en</strong> av <strong>en</strong> typkund är här något mer<br />
komplicerad än vad som används nuförtid<strong>en</strong>.<br />
Relevanta parametrar var antalet rum i bostad<strong>en</strong><br />
och antalet hektar i jordbruket. D<strong>en</strong> som<br />
är specialintresserad av beräkningssättet hänvisar<br />
jag till Elkraftutredning<strong>en</strong>s redogörelser 17 .<br />
Elkraftutredning<strong>en</strong>s tarifnv<strong>en</strong>tering gjordes<br />
1943 och 1944 och visar att skiftande<br />
tariffer användes och att företag<strong>en</strong>s intäkter<br />
per levererad kWh varierade mycket. Medelpriset<br />
på landsbygd<strong>en</strong> var 14 öre/kWh och<br />
12 öre/kWh i städerna. Mycket p<strong>en</strong>gar på<br />
d<strong>en</strong> tid<strong>en</strong>. Till detta kom <strong>en</strong>gångsavgifterna<br />
vid t.ex. anslutning som uppges vara större<br />
på landsbygd<strong>en</strong>. Dyrast på landsbygd<strong>en</strong> är<br />
Gotlands län med 22 öre/kWh. I Visby stad<br />
låg kilowattimmepriset på extrema 35 öre.<br />
Priserna varierade kraftigt. Vi kan i tabell 1<br />
se hur priserna varierade inom ett så begränsat<br />
område som södra Kullahalvön.<br />
Av de nära 3 000 distributionsföretag på<br />
landsbygd<strong>en</strong> som verkade 1944 var 60 proc<strong>en</strong>t<br />
ekonomiska för<strong>en</strong>ingar. Övriga var aktiebolag,<br />
ofta industriföretag som också hade<br />
<strong>en</strong> viss distribution till hushåll och småföretag.<br />
Det förekom också att <strong>en</strong>skilda personer<br />
ägde distributionsnät. Vatt<strong>en</strong>fallsverket och<br />
några kommuner hade också landsbygdsdistribution.<br />
Aktiebolag<strong>en</strong> var relativt stora. De<br />
nio proc<strong>en</strong>t av företag<strong>en</strong> som var aktiebolag<br />
hade <strong>en</strong> tredjedel av förbrukarna.<br />
Reglerande av kraftpris<strong>en</strong><br />
– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig fråga<br />
I städerna var eldistributionsföretag<strong>en</strong> främst<br />
kommunalt ägda.<br />
Elkraftutredning<strong>en</strong> lät också inspektörerna<br />
vid Stat<strong>en</strong>s elektriska inspektion undersöka<br />
tillståndet i distributionsnätet främst på<br />
landsbygd<strong>en</strong> under år<strong>en</strong> 1943 - 1951. Rapporterna<br />
var inte uppmuntrande. Elkraftkommittén<br />
kunde utläsa<br />
”att detaljdistributionsnät<strong>en</strong>s tillstånd ur<br />
drift- och underhållssynpunkt samt med<br />
hänsyn till överföringsförmåga ofta är<br />
otillfredsställande och att nät<strong>en</strong> i stor utsträckning<br />
för närvarande äro i det skick,<br />
att det icke på ett nöjaktigt sätt kunna<br />
tillgodose de ökade behov, som kunna<br />
förväntas under d<strong>en</strong> närmaste framtid<strong>en</strong>.<br />
Väs<strong>en</strong>tliga förbättringar ha under<br />
de s<strong>en</strong>aste år<strong>en</strong> utförts på många håll,<br />
m<strong>en</strong> brist<strong>en</strong> på materiel och arbetskraft,<br />
de höga byggnads- och underhållskostnaderna<br />
samt, i många fall, brist<strong>en</strong> på<br />
erforderligt kapital göra, i för<strong>en</strong>ing med<br />
det snabbt ökande behovet av elektrisk<br />
kraft på landsbygd<strong>en</strong>, att nät<strong>en</strong> ofta icke<br />
utvecklas i d<strong>en</strong> takt, som är önskvärd.<br />
Särskilt nät<strong>en</strong> tillhörande små distributionsföretag<br />
äro otillräckliga. Till de<br />
svårigheter, med vilka småföretag<strong>en</strong><br />
brottas, kommer <strong>en</strong> besvärande brist på<br />
teknisk-ekonomisk sakkunskap för företag<strong>en</strong>s<br />
ledning” 18 .<br />
Trots alla svagheter var landet ändå förhållandevis<br />
väl elektrierat. Vid mitt<strong>en</strong> av<br />
1930-talet hade cirka 90 proc<strong>en</strong>t av hushåll<strong>en</strong><br />
tillgång till elektricitet (Tore Peterson), vilket<br />
var högt i ett internationellt perspektiv. Utveckling<strong>en</strong><br />
gick också snabbt. 1950 saknade<br />
19
20<br />
sju proc<strong>en</strong>t av landsbygdshushåll<strong>en</strong> el. 1956<br />
hade nära 99 proc<strong>en</strong>t av alla hushåll el 19 .<br />
D<strong>en</strong>na korta beskrivning av tillståndet i det<br />
sv<strong>en</strong>ska elnätet visar, tycker jag, att d<strong>en</strong> stora<br />
politiska frågan om elförsörjning<strong>en</strong> knappast<br />
var oskälig prissättning, äv<strong>en</strong> om priserna<br />
många gånger säkerlig<strong>en</strong> kunde upplevas<br />
som, och också vara, oförklarligt höga och<br />
oskäliga. Politikernas fokus måste ha legat<br />
5<br />
Sid. ERA<br />
ELEKTRICITETENS<br />
koka ., ,<br />
elektriskt!<br />
UR INNEHÅLLET:<br />
bakelit<br />
Vakuumv<strong>en</strong>tiler för<br />
Notiser.<br />
(helår, 12 häft<strong>en</strong>): Sverige, Norge, Danmark 5 kr. Utlandet eljest 7 kr. Postgirokonto 2750. Lösnummer 50 öre.<br />
Omslag till tidning<strong>en</strong> ERA från 1933 - (Sv<strong>en</strong>sk Energi)<br />
på frågorna om leveranskvalitet och kapacitetsuppbyggnad.<br />
Jag tror att man ska vara<br />
medvet<strong>en</strong> om det perspektivet och prisernas<br />
relativa betydelse när man värderar de åtgärder<br />
om prisreglering som beslutades 1938.<br />
Reglerande av kraftpris<strong>en</strong><br />
– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig fråga<br />
Utredningarna och remissinstanserna<br />
En reexion som jag gjort under min – i<br />
och för sig mycket begränsade – resa g<strong>en</strong>om<br />
riksdagstrycket i arbetet med d<strong>en</strong>na skrift är<br />
att det slarvades sannerlig<strong>en</strong> inte med utredningar<br />
och betänketid inför förändringar i<br />
lagstiftning<strong>en</strong>. Frågorna utreddes grundligt<br />
under lång tid. Mitt intryck är att balans<strong>en</strong><br />
i prioriteringarna mellan g<strong>en</strong>omtanke och<br />
snabbhet var <strong>en</strong> annan än d<strong>en</strong> i dag. Mandatperioder<br />
verkar inte ha varit styrande i<br />
tidsplanering<strong>en</strong> på d<strong>en</strong> tid<strong>en</strong>. M<strong>en</strong> frågan om<br />
prisreglering av elektrisk ström förefaller ha<br />
ryckts upp snabbt från d<strong>en</strong> vila som d<strong>en</strong> lagts<br />
i efter 1920 års riksdagsbeslut.<br />
1935 tillkallade regering<strong>en</strong> sakkunniga<br />
för elektriska kontrollväs<strong>en</strong>det. Det var <strong>en</strong><br />
kommitté som hade till uppgift att utarbeta<br />
moderna säkerhetsföreskrifter för elektriska<br />
anläggningar och tillsynsbestämmelser och<br />
myndighetsorganisation. De sakkunniga skulle<br />
också utreda om <strong>en</strong> koncessionsprövning av<br />
elektriska anläggningar också skulle omfatta<br />
behovet av anläggning<strong>en</strong>. D<strong>en</strong> s<strong>en</strong>are frågan<br />
ck betydelse för syn<strong>en</strong> på prisreglering.<br />
Frågan om prisreglering ingick inte i de<br />
sakkunnigas uppdrag. M<strong>en</strong> de tog ändå upp<br />
frågan efter det att regering<strong>en</strong> 1936 hade<br />
överlämnat handlingarna i ett är<strong>en</strong>de om <strong>en</strong><br />
konikt om elpriserna. Det var Blekinge läns<br />
elektriska för<strong>en</strong>ing u.p.a. som i <strong>en</strong> skrivelse<br />
till regering<strong>en</strong> hade begärt åtgärder för sänkning<br />
av taxorna på elektrisk <strong>en</strong>ergi.<br />
Regering<strong>en</strong> hade också uppdragit åt Kommerskollegium<br />
att ta fram förslag till
”bestämmelser rörande statlig reglering av<br />
kraftpris<strong>en</strong>”. Vintern 1938 fanns det därför<br />
två utredningar som behandlade prisregleringsfrågan.<br />
En utredning – de sakkunniga<br />
för kontrollväs<strong>en</strong>det, som ansåg att det inte<br />
behövdes någon prisreglering och <strong>en</strong> myndighet<br />
– Kommerskollegium som lämnade ett<br />
förslag till <strong>en</strong> sådan reglering.<br />
De sakkunniga (för det elektriska kontrollväs<strong>en</strong>det)<br />
börjar med att framhålla att detaljdistribution<strong>en</strong><br />
i stor omfattning ligger i<br />
sådana händer, att faran för oskäliga priser<br />
är förebyggd. I städerna är det kommunerna<br />
som normalt svarar för distribution<strong>en</strong> och på<br />
landsbygd<strong>en</strong> är det vanlig<strong>en</strong> kooperativt ägda<br />
distributionsföretag, äv<strong>en</strong> om det i landets<br />
södra del nns <strong>en</strong>skilda företag i ”icke ringa<br />
omfattning”. De sakkunniga ansåg inte att<br />
det fanns några förhålland<strong>en</strong> som motiverade<br />
ett ingripande från stat<strong>en</strong>s sida g<strong>en</strong>om<br />
taxereglering. De sakkunniga ansåg att, om<br />
verkligt missbruk beträffande priserna kunde<br />
konstateras, det skulle många gånger räcka<br />
med att ge också ett konkurrerande företag<br />
koncession. De sakkunniga höll före ”att redan<br />
möjlighet<strong>en</strong> av <strong>en</strong> dylik åtgärd i de esta<br />
fall torde medföra önskvärd korrigering av<br />
strömpriserna”. De sakkunniga, som var<br />
<strong>en</strong>iga i d<strong>en</strong>na fråga, lämnade inget förslag<br />
om prisreglering. 20<br />
Kommerskollegium hade inget att erinra mot<br />
de sakkunnigas analys. M<strong>en</strong> som ett mot<br />
regering<strong>en</strong> lojalt ämbetsverk kom kollegiet<br />
ändå med ett förslag till lagutformning av <strong>en</strong><br />
prisreglering. Förslaget hade följande grundst<strong>en</strong>ar.<br />
Reglerande av kraftpris<strong>en</strong><br />
– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig fråga<br />
• Stat<strong>en</strong>s åtgärder bör inskränkas till<br />
”åvägabringandet av möjligheter” för <strong>en</strong><br />
individuell prövning av ev<strong>en</strong>tuella klagomål<br />
mot för höga elpriser. Skälet var att struktur<strong>en</strong><br />
och förutsättningarna för landets distributionsföretag<br />
var så olikartade att det skulle<br />
vara mycket svårt att fastställa g<strong>en</strong>erella taxor<br />
för landet eller större områd<strong>en</strong>.<br />
• D<strong>en</strong> statliga kommunala distribution<strong>en</strong> ska<br />
undantas från prövning<strong>en</strong>. Alla förbrukare,<br />
stora som små, skulle ha rätt att få sina taxor<br />
prövade. Kommerskollegium fann att de<br />
kommunala taxorna kunde överprövas g<strong>en</strong>om<br />
kommunala besvär g<strong>en</strong>om att kommunmedlemm<strong>en</strong><br />
överklagade beslutet. Kollegiet<br />
ansåg också att det fanns skäl att undanta de<br />
statliga taxorna eftersom dessa fastställdes<br />
av Kungl. Maj:t. Reservanterna i 1911 års<br />
Kraftkommitté hade föreslagit prisreglering<br />
för belysning, jordbruksdrift, hantverk och<br />
småindustri medan övrig användning inte<br />
skulle kunna få priserna reglerade. Kollegiet<br />
ansåg att det fanns skäl för <strong>en</strong> sådan begränsning,<br />
som också fanns i andra länder<br />
med prisreglering, m<strong>en</strong> ville inte lämna något<br />
förslag om detta, eftersom det skulle vara<br />
svårt att författningsmässigt göra <strong>en</strong> <strong>en</strong>tydig<br />
gränsdragning.<br />
• Prisreglering<strong>en</strong> ska skötas av särskild<br />
nämnd. Kommerskollegium ville d<strong>en</strong>itivt<br />
inte ha frågan i sitt knä. Nämnd<strong>en</strong> borde<br />
bestå av fem ledamöter med företrädare för<br />
partsintress<strong>en</strong>a.<br />
• Kommerskollegium bör dock summariskt<br />
förhandsgranska ev<strong>en</strong>tuella ansökningar om<br />
prisreglering för att sålla bort dem som är<br />
upp<strong>en</strong>bart ogrundade.<br />
21
22<br />
• Prövning<strong>en</strong> ska inte kosta något för parterna.<br />
Kommerskollegium ansåg att ett beslut i<br />
nämnd<strong>en</strong> skulle kunna komma er konsum<strong>en</strong>ter<br />
tillgodo än bara d<strong>en</strong> som klagade.<br />
Det var därför orimligt att d<strong>en</strong> som klagade<br />
skulle bära kostnad<strong>en</strong>. Det allmänna borde<br />
därför stå för konsum<strong>en</strong>tpart<strong>en</strong>s kostnader.<br />
Balans<strong>en</strong> krävde då att det allmänna stod för<br />
också motpart<strong>en</strong>s andel av nämnd<strong>en</strong>s kostnader.<br />
Två remissinstanser refereras i proposition<strong>en</strong>;<br />
Kungliga Vatt<strong>en</strong>fallsstyrels<strong>en</strong> och Sv<strong>en</strong>ska<br />
Vatt<strong>en</strong>kraftverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> som var de privata<br />
kraftproduc<strong>en</strong>ternas intresseorganisation vid<br />
d<strong>en</strong> tid<strong>en</strong>.<br />
Vatt<strong>en</strong>fallsstyrels<strong>en</strong> framhåller hur svårt det<br />
är med prisreglering av strömm<strong>en</strong>. Förhålland<strong>en</strong>a<br />
varierar över landet. Vissa kunder<br />
är mycket stora och andra är mycket små.<br />
Prissättning<strong>en</strong> är ett stort system och ändrar<br />
man på priset på ett ställe så inverkar det på<br />
hela systemet. Vatt<strong>en</strong>falls viktigaste punkt är<br />
dock att statliga elpriser ska undantas eftersom<br />
d<strong>en</strong> som köper kraft från Vatt<strong>en</strong>fall har<br />
<strong>en</strong> grundlags<strong>en</strong>lig rätt att få priset prövat av<br />
regering<strong>en</strong> (eller Kungl. Maj:t som det hette).<br />
Vidare ansåg Vatt<strong>en</strong>fallsstyrels<strong>en</strong> att nämnd<strong>en</strong><br />
borde begränsas till ”tre auktoritativa<br />
män” varav <strong>en</strong> borde vara hög jurist och de<br />
övriga tekniker. Några partsintress<strong>en</strong> behövdes<br />
inte och det skulle dessutom vara ”mycket<br />
svårt” att hitta <strong>en</strong> gem<strong>en</strong>sam repres<strong>en</strong>tant för<br />
de mycket skiftande konsum<strong>en</strong>tintress<strong>en</strong>a.<br />
Vatt<strong>en</strong>fallsstyrels<strong>en</strong> ansåg också att man borde<br />
ta ut ”<strong>en</strong> mindre avgift t.ex. 100 kronor”<br />
för att förebygga okynnesklagomål.<br />
Reglerande av kraftpris<strong>en</strong><br />
– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig fråga<br />
Om detta är <strong>en</strong> ”mindre avgift” kan diskuteras.<br />
100 kronor var ganska mycket på d<strong>en</strong> tid<strong>en</strong>.<br />
Ett mått för avgift<strong>en</strong>s storlek är <strong>en</strong> normalkunds<br />
årskostnad för el. Vi har nyss sett<br />
att <strong>en</strong> typkund på landsbygd<strong>en</strong> förbrukade<br />
645 kWh per år till ett g<strong>en</strong>omsnittspris på 16<br />
öre, vilket blir just 100 kr/år. Det är nog helt<br />
klart det knappast skulle bli några ”okynnesklagomål”<br />
från <strong>en</strong>skilda konsum<strong>en</strong>ter med<br />
Vatt<strong>en</strong>fallsstyrels<strong>en</strong> förslag till avgift. Frågan<br />
är om det hade blivit några överhuvudtaget.<br />
Vatt<strong>en</strong>kraftverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> var negativ. De<br />
sv<strong>en</strong>ska konsum<strong>en</strong>tpriserna var låga i jämförelse<br />
med länder med prisreglering. Det var<br />
inte otänkbart, <strong>en</strong>ligt Vatt<strong>en</strong>kraftverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>,<br />
att <strong>en</strong> priskontroll skulle medföra att<br />
d<strong>en</strong> pågå<strong>en</strong>de justering<strong>en</strong> av priserna nedåt<br />
skulle ske långsammare än hittills. Nämnd<strong>en</strong><br />
borde begränsas till tre ledamöter.<br />
Två elmontörer - (Sv<strong>en</strong>sk Energi)
200<br />
150<br />
100<br />
50<br />
EL UNDER 100 ÅR<br />
0<br />
1900 10 20 30 40 50 60 70 80 90 00 10<br />
Elförbrukning<strong>en</strong> 1900-2010, TWh. År 2000 och 2010 uppskattad förbrukning<br />
(Källa: Energimyndighet<strong>en</strong> och SCB)<br />
När Sverige elektrifi erades försågs städerna med ångdrivna elg<strong>en</strong>eratorer. På landsbyggd<strong>en</strong> byggdes små vatt<strong>en</strong>fall ut. Allt<br />
eftersom elförbrukning<strong>en</strong> ökade exploaterades vatt<strong>en</strong>kraft<strong>en</strong> i Norrland. Efter vatt<strong>en</strong>kraftepok<strong>en</strong> kom kärnkraft<strong>en</strong> som under<br />
mitt<strong>en</strong> av 90-talet svarade för hälft<strong>en</strong> av Sveriges elbehov.<br />
Elkraft<strong>en</strong> i Samhället - Tore Petterson<br />
4000<br />
3000<br />
2000<br />
1000<br />
Reglerande av kraftpris<strong>en</strong><br />
– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig fråga<br />
DISTRIBUTIONSFÖRETAG<br />
0<br />
1943 1957 1967 1975 1980 1992 2000 2010<br />
Strukturförändring<strong>en</strong><br />
(Källa: <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>)<br />
När Sverige elektrifi erades organiserades ett stort antal företag. I städerna bildades elektricitetsverk. På landsbyggd<strong>en</strong> växte<br />
andelsför<strong>en</strong>ingar upp. Runt industrier med vatt<strong>en</strong>kraftverk förgr<strong>en</strong>ade sig ledningsnät. D<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska modell<strong>en</strong> med bland<br />
annat huvudmannaskap kännetecknas av kommunalt, statligt, privat och kooperativt ägande. Antalet distributionsföretag<br />
har från 1943 minskat med 3 300 och uppgick 2010 till 172 st.<br />
Elkraft<strong>en</strong> i Samhället - Tore Petterson<br />
23
24<br />
Proposition och riksdagsbeslut – <strong>en</strong><br />
direkt reglering bör icke ifrågakomma<br />
förrän andra vägar till uppgörelse<br />
visat sig oframkomliga<br />
Regering<strong>en</strong> är kortfattad i proposition<strong>en</strong>.<br />
Först kommer <strong>en</strong> kort motivering till varför<br />
det behövs någon form av prisreglering<br />
äv<strong>en</strong> om d<strong>en</strong>na närmast kan betraktas som<br />
förebyggande. Det motiv som lyfts fram i<br />
proposition<strong>en</strong> är att distributionsföretag<strong>en</strong>s<br />
monopolställning blir mer framträdande g<strong>en</strong>om<br />
de ändringar i koncessionslagstiftning<strong>en</strong><br />
som föreslagits i proposition<strong>en</strong>, nämlig<strong>en</strong> att<br />
koncessionsprövning<strong>en</strong> ska omfatta också <strong>en</strong><br />
prövning av behovet av d<strong>en</strong> elektriska anläggning<strong>en</strong>.<br />
Vidare konstateras att det torde<br />
vara obestridligt att ”missförhålland<strong>en</strong> rörande<br />
strömtaxorna redan nu i viss utsträckning<br />
föreligga”. Departem<strong>en</strong>tschef<strong>en</strong> pekar<br />
här på kooperativa <strong>en</strong>ergiföretag som tillämpar<br />
<strong>en</strong> oskälig prissättning mot icke-medlemmar.<br />
Någon avvaktan på ytterligare erfar<strong>en</strong>heter<br />
skulle inte vara lyckligt. Därefter antas<br />
i huvudsak Kommerskollegiums förslag.<br />
Såväl de kommunala taxorna som de statliga<br />
undantas från prisreglering.<br />
En nämnd med fem ledamöter skapas.<br />
Kommerskollegium förhandsprövar anmälningar,<br />
för att se till att det nns <strong>en</strong> grund<br />
för klagomål och yrkand<strong>en</strong>. För att undvika<br />
okynnesanmälningar ska d<strong>en</strong> sökande betala<br />
<strong>en</strong> avgift på 25 kronor (”förses med stämpel<br />
till ett belopp av tjugofem kronor”). D<strong>en</strong>na<br />
punkt bekymrade departem<strong>en</strong>tschef<strong>en</strong> som<br />
Reglerande av kraftpris<strong>en</strong><br />
– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig fråga<br />
argum<strong>en</strong>terade att beloppet är betungande<br />
för <strong>en</strong> <strong>en</strong>skild abonn<strong>en</strong>t m<strong>en</strong> det nns säkerlig<strong>en</strong><br />
era som kan dela på beloppet, om det<br />
nns grundad anledning till att klaga.<br />
Det nns <strong>en</strong> nyhet i proposition<strong>en</strong>. Regering<strong>en</strong><br />
avser att i instruktion<strong>en</strong> för nämnd<strong>en</strong><br />
föreskriva att ”<strong>en</strong> direkt reglering icke bör<br />
ifrågakomma, förrän andra vägar till uppgörelse<br />
i tvistefrågor av här avsedd natur visat<br />
sig oframkomliga”. Departem<strong>en</strong>tschef<strong>en</strong> förutspår,<br />
mer eller mindre, att det kommer att<br />
bildas ”<strong>en</strong> repres<strong>en</strong>tativ sammanslutning av<br />
landet kraftleverantörer … med uppgift att<br />
handhava taxefrågor”. Om regering<strong>en</strong> nner<br />
d<strong>en</strong>na organisation lämplig för detta så<br />
kommer Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> att åläggas<br />
att hänvisa är<strong>en</strong>det dit för att d<strong>en</strong>na organisation<br />
förlikningsväg<strong>en</strong> ska försöka lösa tvist<strong>en</strong>.<br />
Om förlikning inte kan nås med d<strong>en</strong>na<br />
organisation ska nämnd<strong>en</strong> själv inrikta sig på<br />
ett förlikningsförfarande och först om detta<br />
misslyckas meddela tvingande beslut.<br />
Man kan ana att det förekommit diskussioner<br />
och förhandlingar med branschorganisationerna<br />
om nämnd<strong>en</strong> och dess arbetssätt.<br />
I nästa kapitel ska vi följa hur nämnd<strong>en</strong> arbetade.<br />
Redan här kan vi konstatera att när<br />
nämnd<strong>en</strong> inrättades hade Sv<strong>en</strong>ska elektricitetsverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong><br />
bildat <strong>en</strong> tariffkommitté<br />
med precis de uppgifter som förutspåtts av<br />
departem<strong>en</strong>tschef<strong>en</strong>.<br />
Det är också noterbart hur tandlös prisreglering<strong>en</strong><br />
skulle vara. Tandlös kanske är fel ord.<br />
Hela prisreglering<strong>en</strong> präglas av samförstånd<br />
mellan stat<strong>en</strong> och <strong>en</strong> bransch som verkade<br />
för att bygga upp <strong>en</strong> modern samhällelig
infrastruktur. De missbruk som förekommer<br />
adresseras i regering<strong>en</strong>s proposition till några<br />
kooperativa konsum<strong>en</strong>tföretag. Det förutsattes<br />
att tvister var av d<strong>en</strong> karaktär<strong>en</strong> att de i<br />
normalfall<strong>en</strong> skulle kunna lösas g<strong>en</strong>om <strong>en</strong><br />
förlikning som organiserades av d<strong>en</strong> ansvarstagande<br />
samhällsbyggande bransch<strong>en</strong>.<br />
Det var inte heller priserna som var det stora<br />
problemet äv<strong>en</strong> om strömm<strong>en</strong> var dyr för<br />
vanligt folk. Det stora bekymret var snarast<br />
leveranskapacitet<strong>en</strong> och anläggningarnas<br />
kvalitet. Mitt intryck när jag läst utredningar<br />
och riksdagstryck att det var på dessa s<strong>en</strong>are<br />
frågor som fokus låg äv<strong>en</strong> om de åtgärder<br />
som beslutades 1937 inte var så kraftfulla.<br />
Det skulle dröja ytterligare 20 år innan statsmakterna<br />
kom fram till mer g<strong>en</strong>omgripande<br />
åtgärder.<br />
Riksdag<strong>en</strong>s första lagutskott besvarar mina<br />
funderingar på ett tydligt sätt. ”Utskottet<br />
anser att de i lagförslaget ingå<strong>en</strong>de bestämmelserna<br />
om prisreglering har fått <strong>en</strong> sådan<br />
utformning att oläg<strong>en</strong>heter som kunna vara<br />
för<strong>en</strong>ade med tvångsreglering komma att<br />
görligaste mån undvikas” 21 . Utskottet ger<br />
också det, till företag<strong>en</strong>, lugnande beskedet<br />
att man vid prisreglering<strong>en</strong> ska ta hänsyn till<br />
inte bara allmänna skälighetsnormer utan<br />
också det aktuella företagets ekonomi och<br />
driftsförhålland<strong>en</strong>.<br />
Reglerande av kraftpris<strong>en</strong><br />
– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig fråga<br />
”Drygt 30 år efter det att frågan om prisreglering<br />
av elektrisk ström hade väckts i riksdag<strong>en</strong> hade<br />
d<strong>en</strong> baxats till <strong>en</strong> konkret lagstiftning.”<br />
Riksdag<strong>en</strong> beslutade i <strong>en</strong>lighet med regering<strong>en</strong><br />
proposition 22 . Förändringarna i ellag<strong>en</strong><br />
trädde i kraft vid årsskiftet 1938/39. Drygt<br />
30 år efter det att frågan om prisreglering av<br />
elektrisk ström hade väckts i riksdag<strong>en</strong> hade<br />
d<strong>en</strong> baxats till <strong>en</strong> konkret lagstiftning. D<strong>en</strong><br />
myndighet som skulle svara för d<strong>en</strong>na prisreglering<br />
inrättades 1939. Det vill säga 37 år<br />
efter det att Sverige ck sin första ellag och<br />
69 år innan <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />
etablerades som <strong>en</strong> eg<strong>en</strong> myndighet. I nästa<br />
kapitel försöker jag att beskriva Prisregleringsnämnd<strong>en</strong><br />
och hur d<strong>en</strong> arbetade.<br />
25
26<br />
Kraftststion<strong>en</strong> i Skogstorp utanför Eskilstuna - Foto: aStory
Instruktion<strong>en</strong><br />
Stat<strong>en</strong>s prisregleringsnämnd<br />
för elektrisk ström<br />
D<strong>en</strong> 17 november 1939 inrättades Stat<strong>en</strong>s<br />
prisregleringsnämnd för elektrisk ström 23<br />
g<strong>en</strong>om att Kungl. Maj:t beslutade om instruktion<br />
för nämnd<strong>en</strong>.<br />
Möjligtvis kan man tycka att namnet Stat<strong>en</strong>s<br />
prisregleringsnämnd var missvisande. En<br />
grundtanke med nämnd<strong>en</strong>s verksamhet var<br />
att nämnd<strong>en</strong> skulle göra så få ingripand<strong>en</strong><br />
med prisreglering som möjligt. Detta framgår<br />
redan av riksdagsbeslutet vilket refererades i<br />
förra kapitlet. Det understryks också tydligt<br />
i regering<strong>en</strong>s instruktion till Prisregleringsnämnd<strong>en</strong><br />
där det föreskrevs också att nämnd<strong>en</strong><br />
i första hand skulle försöka nå <strong>en</strong> frivillig<br />
uppgörelse mellan parterna. Vidare skulle<br />
nämnd<strong>en</strong> <strong>en</strong>ligt instruktion<strong>en</strong> ”innan vidare<br />
åtgärd vidtas” hänvisa är<strong>en</strong>det till Sv<strong>en</strong>ska<br />
Elektricitetsverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s tariffkommission<br />
för att d<strong>en</strong>na skulle åstadkomma <strong>en</strong> uppgörelse.<br />
Om inte Tariffkommission<strong>en</strong> lyckades<br />
förlika parterna ”må prisreglering likväl ej av<br />
nämnd<strong>en</strong> verkställas, förrän möjligheterna att<br />
förlikningsvis i annan ordning bilägga tvist<strong>en</strong><br />
blivit av nämnd<strong>en</strong> undersökta”.<br />
D<strong>en</strong> som klagade skulle lämna in sin framställan<br />
om prisreglering till Kommerskollegium.<br />
D<strong>en</strong>na myndighet skulle göra <strong>en</strong><br />
Stat<strong>en</strong>s prisregleringsnämnd<br />
för elektrisk ström<br />
förberedande handläggning och besluta om<br />
framställning<strong>en</strong> skulle avvisas som upp<strong>en</strong>bart<br />
ogrundad eller vidarebefordras till prisregleringsnämnd<strong>en</strong>.<br />
De första ledamöterna<br />
Samma dag, d<strong>en</strong> 17 november, utsågs ledamöter<br />
och suppleanter intill utgång<strong>en</strong> av<br />
juni 1942. Till ordförande utsågs vatt<strong>en</strong>rättsdomar<strong>en</strong><br />
K. F. Appelberg, Stockholm.<br />
Övriga ledamöter var direktör<strong>en</strong> Y.V. Holm,<br />
Stockholm, direktör<strong>en</strong> Nils Ekwall, Lidingö,<br />
ledamot<strong>en</strong> av riksdag<strong>en</strong>s första kammare,<br />
köpmann<strong>en</strong> L. Franzon och lantbrukar<strong>en</strong><br />
I. S. Johansson, Ros<strong>en</strong>hill, Höganäs. Dessutom<br />
utsågs personliga suppleanter för dessa.<br />
Nämnd<strong>en</strong>s sammansättning hade inte diskuterats<br />
närmare i riksdagsbehandling<strong>en</strong><br />
m<strong>en</strong> d<strong>en</strong> återspeglar möjlig<strong>en</strong> <strong>en</strong> ambition<br />
att skapa ett partssammansatt organ med<br />
huvuduppgift att åstadkomma förlikning.<br />
Vid sidan av ordförand<strong>en</strong> som var <strong>en</strong> hög<br />
jurist och domare fanns två tydliga företrädare<br />
för produc<strong>en</strong>tintress<strong>en</strong>a och två som<br />
kan antas företräda ett kundintresse eller<br />
åtminstone ett allmänintresse. Man kan<br />
också se ledamöterna mer som sakkunniga<br />
på eldistribution än som partsföreträdare.<br />
Åtminstone tre av de fyra övriga ledamö-<br />
27
28<br />
terna var mer eller mindre <strong>en</strong>gagerade i<br />
kraftdistribution<strong>en</strong>.<br />
Holm var direktör på Krångede 24 som vid<br />
d<strong>en</strong> tid<strong>en</strong> var det stora icke statliga kraftbolaget<br />
vid sidan av Sydsv<strong>en</strong>ska kraftaktiebolaget<br />
(s<strong>en</strong>are Sydkraft och från 2005 E.ON).<br />
Ekwall 25 var verkställande direktör för Sv<strong>en</strong>ska<br />
elektricitetsverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> som var huvudman<br />
för d<strong>en</strong> tariffkommission som första<br />
instans skulle åstadkomma förlikning mellan<br />
parterna. D<strong>en</strong> kommitté vars tillkomst hade<br />
förutspåtts i regering<strong>en</strong>s proposition.<br />
Vilka var då de personer som kan antas<br />
Stat<strong>en</strong>s prisregleringsnämnd<br />
för elektrisk ström<br />
Dubbelg<strong>en</strong>eratorer vid Trollhätte Kraftverk - Foto: Sv<strong>en</strong>sk Energi<br />
repres<strong>en</strong>tera kund- eller allmänintresset? Laur<br />
Franzon gjorde 1939 sitt första år som ledamot<br />
i riksdag<strong>en</strong>s första kammare för socialdemokraterna.<br />
Han kom från Norrtälje. Man kan<br />
knappast kalla honom <strong>en</strong> r<strong>en</strong>odlad konsum<strong>en</strong>tföreträdare.<br />
Han hade bakom sig <strong>en</strong> karriär i<br />
Roslag<strong>en</strong>s elektriska AB. 1920 anställdes han<br />
som kontorschef för att året efter gå in som delägare.<br />
1926 blev han <strong>en</strong>samägare till bolaget,<br />
vilket han var också under sin riksdagsmannatid<br />
26 . Ivar S. Johansson har jag inte hittat i<br />
lägg<strong>en</strong>. Jag gissar 27 att han kan ha varit aktiv<br />
inom jordbrukets för<strong>en</strong>ingsrörelse. Konsum<strong>en</strong>tföreträdarna<br />
satt kvar länge i nämnd<strong>en</strong>. Laur<br />
Franzon slutade 1960. I.S. Johansson satt kvar
ett år längre. Han efterträddes av <strong>en</strong> blivande<br />
statsminister, Torbjörn Fälldin.<br />
Frågan om hur nämnd<strong>en</strong>s ledamöter skulle<br />
arvoderas löstes ett halvår s<strong>en</strong>are g<strong>en</strong>om<br />
ett beslut av Kungl. Maj:t. Enligt detta ska<br />
ersättning utgå till varje ledamot av nämnd<strong>en</strong><br />
och till nämnd<strong>en</strong>s sekreterare med 25<br />
kronor för varje sammanträdesdag. Därtill<br />
ck nämnd<strong>en</strong>s ordförande 300 kronor per år<br />
och sekreterar<strong>en</strong> 150 kronor. Till detta ck<br />
ordförand<strong>en</strong> <strong>en</strong> prestationsbonus, som det<br />
utrycks i beslutet: ӊv<strong>en</strong>som tjugofem kronor<br />
för varje av nämnd<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om förlikning eller<br />
prisreglering slutlig<strong>en</strong> avgjort är<strong>en</strong>de”.<br />
Det första är<strong>en</strong>det<br />
Det första är<strong>en</strong>det kom till Prisregleringsnämnd<strong>en</strong><br />
d<strong>en</strong> 23 december 1939. Kommers-<br />
kollegium hade gjort <strong>en</strong> förprövning av <strong>en</strong><br />
hemställan från Luggude kraftintress<strong>en</strong>tför<strong>en</strong>ing<br />
u.p.a. om ”reglering av pris å elektrisk<br />
ström som av Höganäs – Billesholms aktie-<br />
bolag tillämpas mot för<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s medlemmar”.<br />
D<strong>en</strong> 8 januari 1940 beslutade Prisregleringsnämnd<strong>en</strong><br />
– helt i <strong>en</strong>lighet med sin instruktion<br />
– att hänvisa parterna att underställa tvistefrågan<br />
Sv<strong>en</strong>ska elektricitetsverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s<br />
tariffkommission.<br />
Jag kan från arkivhandlingarna inte läsa<br />
ut annat än att detta var nämnd<strong>en</strong>s första<br />
sammanträde. Något särskilt protokoll från<br />
själva mötet fördes inte – eller har i vart fall<br />
inte arkiverats. Närvarande vid beslutet var<br />
ordförand<strong>en</strong>, ledamöterna Holm och Ekwall<br />
samt nämnd<strong>en</strong>s sekreterare (vars namn inte<br />
Stat<strong>en</strong>s prisregleringsnämnd<br />
för elektrisk ström<br />
går att läsa från namnteckning<strong>en</strong>). Ledamöterna<br />
från landsort<strong>en</strong> var således inte närvarande.<br />
Antaglig<strong>en</strong> ansågs det inte vara nödvändigt<br />
med <strong>en</strong> resa till Stockholm för detta<br />
formella beslut. I fortsättning<strong>en</strong> beslutade<br />
ordförand<strong>en</strong> <strong>en</strong>sam om att skicka är<strong>en</strong>d<strong>en</strong>a<br />
till Tariffkommission<strong>en</strong>.<br />
Luggude kraftintress<strong>en</strong>tför<strong>en</strong>ing var <strong>en</strong> sammanslutning<br />
av tio kommunala och privata<br />
elnätsföretag i Malmöhus län och närmare<br />
bestämt Kullabygd<strong>en</strong> 28 . Följande elnätsföretag<br />
repres<strong>en</strong>terades av Luggude: Mölle<br />
municipalsamhälle, Arilds elektriska andelsför<strong>en</strong>ing<br />
u.p.a., Brunnby elektriska för<strong>en</strong>ing,<br />
Nyhamnsläges elektriska distributionsför<strong>en</strong>ing<br />
m.b.p.a., Kull<strong>en</strong>s <strong>en</strong>ergiför<strong>en</strong>ing u.p.a.,<br />
Väsby <strong>en</strong>ergiför<strong>en</strong>ing m.b.p.a., Väsby Södra<br />
elektricitetsför<strong>en</strong>ing m.b.p.a., Lerbergets<br />
elektriska distributionsför<strong>en</strong>ing m.b.p.a.,<br />
Vik<strong>en</strong>s municipalsamhälle samt Jonstorp och<br />
Farhults elektriska andelsför<strong>en</strong>ing.<br />
Det var tio företag som i slutet av 1930talet<br />
distribuerade el på <strong>en</strong> yta av högst två<br />
kvadratmil av d<strong>en</strong> skånska landsbygd<strong>en</strong>.<br />
Det är <strong>en</strong> blandning av kommunala samt<br />
olika sorters ekonomiska för<strong>en</strong>ingar och<br />
samfälligheter. De s<strong>en</strong>are kan kanske ses<br />
mer som förbrukarekooperativ än som det<br />
vi idag kallar elnätsföretag. Det vi ser här<br />
är <strong>en</strong> konkret bild av d<strong>en</strong> eldistribution på<br />
landsbygd<strong>en</strong> som jag beskrev i förra kapitlet<br />
innan strukturomvandling<strong>en</strong> av elnätsverksamhet<strong>en</strong><br />
inleddes.<br />
I detta första är<strong>en</strong>de är det inte slutkunderna<br />
som klagar utan eldistributörsföretag<strong>en</strong> som<br />
29
30<br />
är missnöjda med priserna. Vi minns från<br />
förra kapitlet att d<strong>en</strong> föredragande departem<strong>en</strong>tschef<strong>en</strong><br />
i proposition<strong>en</strong> som föregick<br />
Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> hade pekat ut just<br />
taxorna hos de små kooperativa distributionsföretag<strong>en</strong><br />
som problemet. Nu var det<br />
tvärtom några sådana som var klagande.<br />
Höganäs – Billesholms aktiebolag var med<br />
det språkbruk som används idag ägar<strong>en</strong> av<br />
det regionnät från vilket Luggudes medlemmar<br />
tog ut sin ström. Jag har inte hittat i<br />
handlingarna om Höganäs – Billesholm också<br />
var kraftproduc<strong>en</strong>t. Sannolikt producerade<br />
bolaget kraft.<br />
Vad handlar då konikt<strong>en</strong> om? Jag väljer att<br />
göra som Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> och luta<br />
mig mot Tariffkommission<strong>en</strong> och d<strong>en</strong> sammanfattning<br />
av frågan som ordförand<strong>en</strong> i<br />
kommission<strong>en</strong>s verkställande utskott gjorde<br />
på ett möte med parterna i Höganäs d<strong>en</strong><br />
10 mars 1941 29 .<br />
1. Spänning<strong>en</strong> varierar inom för vida gränser<br />
vilket orsakar förluster för abonn<strong>en</strong>terna.<br />
2. Distributionsområdet är uppdelat i för<br />
små <strong>en</strong>heter, vilket tvingar de små distributionsför<strong>en</strong>ingarna<br />
att abonnera på<br />
onödigt stor effekt.<br />
3. Bolaget debiterar <strong>en</strong>ergiförbrukning<strong>en</strong><br />
efter <strong>en</strong> ofördelaktig taxa. Här vill jag<br />
gärna citera ordförand<strong>en</strong> som på ett bra<br />
sätt beskriver situation<strong>en</strong>.<br />
Förutom att taxan … bl.a. medför<br />
att <strong>en</strong> stor del av tröskning<strong>en</strong> måste<br />
utföras med oljemotorer och att, särskilt<br />
inom de mindre för<strong>en</strong>ingarna,<br />
avsättning av <strong>en</strong>ergi för hushållsbruk<br />
försvåras, klagar för<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> över att<br />
Stat<strong>en</strong>s prisregleringsnämnd<br />
för elektrisk ström<br />
extra effektavgift uttages så snart<br />
belastning<strong>en</strong> överstiger d<strong>en</strong> abonnerade<br />
effekt<strong>en</strong>, medan i Sydkrafts taxa d<strong>en</strong><br />
får överskridas med 25 % innan extra<br />
effektavgift debiteras. För<strong>en</strong>ing<strong>en</strong><br />
framhåller vidare, att nära utanför<br />
Höganäsbolagets distributionsområde<br />
liggande för<strong>en</strong>ingar åtnjuta ett kraftpris,<br />
som ligga långt under dem, som<br />
för<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s medlemmar erlägga.<br />
Vi ser två frågor. D<strong>en</strong> <strong>en</strong>a gäller råkraftpriserna<br />
i sig. D<strong>en</strong> andra frågan speglar kapacitetsproblem<strong>en</strong><br />
i elnätet. I det föregå<strong>en</strong>de<br />
kapitlet talade vi om kapacitetsbristerna i<br />
lokalnät<strong>en</strong> som ett av de stora landsbygdsproblem<strong>en</strong><br />
och som kanske var <strong>en</strong> följd av<br />
det sätt som utbyggnad<strong>en</strong> av elnätet hade<br />
organiserats. Här förefaller det som det fanns<br />
kapacitetsbrister också i regionnät<strong>en</strong>.<br />
Detta möte som syftade till att nå <strong>en</strong> förlikning<br />
mellan parterna hölls drygt ett år<br />
efter det att Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> hänvisat<br />
parterna till Tariffkommission<strong>en</strong>. Det går att<br />
förstå att det tog lång tid. I d<strong>en</strong> arkiverade<br />
akt<strong>en</strong> nns <strong>en</strong> imponerande mängd utredningar<br />
och korrespond<strong>en</strong>s mellan kommittén<br />
och parterna. M<strong>en</strong> allt detta arbete var inte<br />
nog. Vid mötet kunde Tariffkommission<strong>en</strong>s<br />
verkställande utskott konstatera att någon<br />
förlikning inte kunde åstadkommas, vilket<br />
rapporterades till Prisregleringsnämnd<strong>en</strong>.<br />
Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> höll sitt andra sammanträde<br />
i är<strong>en</strong>det d<strong>en</strong> 12 mars 1941. Nu<br />
var samtliga ledamöter närvarande. Ledamot<strong>en</strong><br />
Johanssons närvaro hade dock tidigare<br />
ifrågasatts av några av nämnd<strong>en</strong>s ledamöter,
vilket framgår av ett brev till ordförand<strong>en</strong><br />
Appelberg från just I.S. Johansson. Mer om<br />
detta s<strong>en</strong>are. Vid detta sammanträde kunde<br />
nämnd<strong>en</strong> konstatera att Tariffkommission<strong>en</strong><br />
vid ett möte d<strong>en</strong> 10 februari inte hade kunna<br />
nå förlikning i frågan. Nämnd<strong>en</strong> beslöt att förelägga<br />
Tariffkommission<strong>en</strong> att s<strong>en</strong>ast d<strong>en</strong> 19<br />
april inkomma med handlingarna i är<strong>en</strong>det.<br />
Nämnd<strong>en</strong>s tredje sammanträde i är<strong>en</strong>det<br />
var ett ”tvådagars”. Sammanträdet inleddes<br />
”Å hotell Mollberg i Hälsingborg d<strong>en</strong> 9 maj<br />
1941 klockan 18.” Vid d<strong>en</strong>na del överlade<br />
nämnd<strong>en</strong> om ”förlikningsförslag att framläggas<br />
för parterna”.<br />
Sammanträdet fortsatte dag<strong>en</strong> efter på hotell<br />
Schweitz i Höganäs där nämnd<strong>en</strong> redovisade<br />
sitt förlikningsförslag. Förslaget var <strong>en</strong> detaljerad<br />
tariff med fast årsavgift, effektavgift<br />
och <strong>en</strong>ergiavgift. D<strong>en</strong> var differ<strong>en</strong>tierad efter<br />
abonnemangsstorlek. Vidare ingick extra<br />
effektavgift, p<strong>en</strong>ningvärdesklausul och kolklausul<br />
samt <strong>en</strong> klausul om maximal reaktiv<br />
effekt.<br />
”Efter diskussion anhöllo parterna om anstånd<br />
till d<strong>en</strong> 24 maj 1941 med avgivande<br />
av yttrande över förlikningsförslaget” vilket<br />
också blev nämnd<strong>en</strong>s beslut.<br />
Det fjärde sammanträdet ägde rum d<strong>en</strong><br />
30 maj. Nu var nämnd<strong>en</strong> tillbaka i Stockholm.<br />
Det framgår av protokollet att parterna<br />
inkommit med yttrand<strong>en</strong> över nämnd<strong>en</strong>s<br />
förlikningsförslag. Eftersom är<strong>en</strong>det inte<br />
avslutas med detta förstår man att parterna<br />
inte accepterat förslaget. I protokollet noteras<br />
också att ledamot<strong>en</strong> Holm redovisade två<br />
graska bilder över ”ifrågavarande taxor”<br />
Stat<strong>en</strong>s prisregleringsnämnd<br />
för elektrisk ström<br />
och att ledamot<strong>en</strong> Johansson beräkningar<br />
över det ”strömpris” som intress<strong>en</strong>tför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s<br />
kunder skulle ha fått betala om nämnd<strong>en</strong><br />
förlikningsförslag hade tillämpats under<br />
1940. Därefter överlade nämnd<strong>en</strong> om sitt<br />
utlåtande i är<strong>en</strong>det.<br />
Det femte och sista sammanträdet ägde rum<br />
d<strong>en</strong> 10 juni 1941.<br />
Nämnd<strong>en</strong> beslöt om prisreglering. I sitt första<br />
är<strong>en</strong>de misslyckades Prisregleringsnämnd<strong>en</strong><br />
att nå d<strong>en</strong> eftersträvade förlikning<strong>en</strong>.<br />
Motiv<strong>en</strong> för beslutet är ganska korta och<br />
redovisas här i sin helhet.<br />
En för ifrågavarande kraftdistribution<br />
lämpad taxa bör <strong>en</strong>ligt nämnd<strong>en</strong> möjliggöra<br />
att kraftpriset i högre grad än <strong>en</strong>ligt<br />
d<strong>en</strong> nu gällande sjunker vid <strong>en</strong> högre<br />
utnyttning av tecknade abonnemang och<br />
på samma gång bidrager till att distributionssystemet<br />
på det sättet rationaliseras<br />
att nu b<strong>en</strong>tliga konsum<strong>en</strong>tgrupper sammanföras<br />
till större <strong>en</strong>heter.<br />
Det visade sig s<strong>en</strong>are att beslut om prisreglering<br />
kunde vara svåra att formulera. Nämnd<strong>en</strong>s<br />
beslut om priser för Luggude gällde till<br />
utgång<strong>en</strong> av 1943. Vad skulle då hända?<br />
I ett brev till Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> i maj<br />
1945 återkommer Tariffkommission<strong>en</strong> till<br />
frågan om Höganäs priser. I brevet konstateras<br />
att Prisregleringsnämnd<strong>en</strong>s lösning var<br />
av provisorisk karaktär och att parterna var<br />
intresserade av <strong>en</strong> perman<strong>en</strong>t lösning. Tariffkommission<strong>en</strong><br />
hade därför tagit upp frågan<br />
på nytt och tagit fram ett förslag till uppgörelse<br />
mellan parterna. Enligt brevet hade<br />
31
32<br />
Höganäs förklarat sig villigt acceptera förslaget.<br />
Brevet ger ing<strong>en</strong> antydan om att Luggude<br />
var informerad eller kontaktad i frågan.<br />
Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> samlas inom <strong>en</strong> vecka<br />
och gör ett uttalande om att d<strong>en</strong> kan tillstyrka<br />
<strong>en</strong> över<strong>en</strong>skommelse mellan Luggude och<br />
Höganäs Billesholm <strong>en</strong>ligt de riktlinjer som<br />
Tariffkommission<strong>en</strong> hade redovisat i brevet.<br />
Det ankom dock på parterna att ta initiativ<br />
till <strong>en</strong> över<strong>en</strong>skommelse. Vad som sedan händer,<br />
går inte att hitta i Prisregleringsnämnd<strong>en</strong>s<br />
arkiv. Antaglig<strong>en</strong> kom parterna över<strong>en</strong>s.<br />
Trolig<strong>en</strong> skulle d<strong>en</strong> regering som införde prisreglering<br />
nicka gillande om d<strong>en</strong> hade noterat<br />
nämnd<strong>en</strong>s beslut. Förlikning var målet. Prisreglering<br />
skulle undvikas i det längsta. Lite lustigt<br />
är det kanske att Tariffkommission<strong>en</strong> ser som<br />
sin uppgift att underlätta framtagandet av<br />
över<strong>en</strong>skommelser redan innan det har kommit<br />
<strong>en</strong> begäran om prisreglering från kund<strong>en</strong>.<br />
Ett märkligt brev till Pris-<br />
regleringsnämnd<strong>en</strong>s ordförande<br />
D<strong>en</strong> 23 mars 1940 skickade ledamot<strong>en</strong> Ivar<br />
S. Johansson, Ros<strong>en</strong>hill ett, i vart fall för <strong>en</strong><br />
s<strong>en</strong>tida läsare märkligt brev till sin ordförande<br />
i Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> K.F. Appelberg<br />
30 . Brevet inleds med <strong>en</strong> hänvisning till<br />
ett möte och <strong>en</strong> diskussion herrarna emellan<br />
om förspelet till statsmakternas beslut att<br />
inrätta prisregleringsnämnd<strong>en</strong>. Sedan har<br />
brevskrivar<strong>en</strong> ”… <strong>en</strong>ligt löfte … äran meddela”<br />
hänvisningar till det riksdagstryck som<br />
behandlar frågan om prisreglering och prisregleringsnämnd<strong>en</strong>,<br />
dvs. proposition<strong>en</strong>, <strong>en</strong><br />
Stat<strong>en</strong>s prisregleringsnämnd<br />
för elektrisk ström<br />
motion i första kammar<strong>en</strong> och lagutskottets<br />
betänkande (alla med nummerhänvisning i<br />
Johanssons brev) samt också författningsnumret<br />
i Sv<strong>en</strong>sk författningssamling för d<strong>en</strong><br />
ändring i ellag<strong>en</strong> som föreskriver prisregleringsnämnd<strong>en</strong>.<br />
Och sedan kommer:<br />
”Såväl proposition som motion<strong>en</strong> och<br />
utskottsutlåtandet kunna säkerlig<strong>en</strong> av<br />
Eder erhållas anting<strong>en</strong> å handelsdepartem<strong>en</strong>tet<br />
eller i riksdag<strong>en</strong> eller av någon<br />
riksdagsman. Skulle emellertid så icke<br />
låta sig göra, är jag naturligtvis villig att,<br />
åtminstone till låns, sända Eder dessa<br />
handlingar”.<br />
Känn på d<strong>en</strong>, säger jag och erbjuder läsar<strong>en</strong>s<br />
fantasi fritt spelrum.<br />
M<strong>en</strong> brevet fortsätter med <strong>en</strong> annan fråga<br />
som nog var anledning<strong>en</strong> till brevet, nämlig<strong>en</strong><br />
om Johanssons ev<strong>en</strong>tuella jäv i Luggude/<br />
Höganäs-är<strong>en</strong>det. Någon nämndledamot<br />
hade <strong>en</strong>ligt brevet, jag gissar vid det första<br />
sammanträdet då Johansson inte var närvarande,<br />
ifrågasatt om Johansson var behörig<br />
att delta i behandling<strong>en</strong>. Jävsfrågan blev<br />
dock aldrig protokollförd.<br />
Jag hittar inte i arkiv<strong>en</strong> någon förklaring till<br />
d<strong>en</strong>na jävsfråga. Jag erbjuder följande hypotes.<br />
Johansson var, och om detta råder det<br />
inget tvivel, bosatt inom Luggudes område.<br />
Johansson var av Kungl. Maj:t utsedd som<br />
ledamot i <strong>en</strong> statlig nämnd. En sådan befattning<br />
tillkommer <strong>en</strong>dast personer som ingår i<br />
kategorin ”samhällets stöttepelare”. Sannolikt<br />
var han aktiv i jordbrukets för<strong>en</strong>ingsrörelse.<br />
Det kunde ligga nära till hands att tro<br />
att han också var <strong>en</strong>gagerad i sin hembygds
elförsörjning och därför inblandad i etablering<strong>en</strong><br />
av Luggudes eller något av medlemsföretag<strong>en</strong>.<br />
Johansson kontrar ifrågasättandet av sin<br />
ojävighet g<strong>en</strong>om att skicka med ett utdrag ur<br />
länsstyrels<strong>en</strong>s för<strong>en</strong>ingsregister där det framgår<br />
att han inte ingår i styrels<strong>en</strong> för Luggude.<br />
I brevet säger han sig också kunna styrka att<br />
han inte heller ingår i styrels<strong>en</strong> för något av<br />
Luggudes medlemsföretag.<br />
Det är oneklig<strong>en</strong> lite lustigt att Johansson<br />
ifrågasattes. Han var ju faktiskt d<strong>en</strong> <strong>en</strong>de<br />
som inte hade koppling till direkta elproduktions-<br />
och distributionsintress<strong>en</strong>. Systemet<br />
med partsammansatta organ får ibland lite<br />
märkliga effekter.<br />
Kommunala och statliga<br />
taxor kan prövas efter<br />
riksdagsinitiativ<br />
Elkraftutredning<strong>en</strong> av år 1943<br />
Under kriget tillsatte regering<strong>en</strong> <strong>en</strong> utredning<br />
om stat<strong>en</strong>s medverkan för att trygga landets<br />
försörjning av elektrisk kraft som ck namnet<br />
Elkraftutredning<strong>en</strong>. Jag har redan använt utredning<strong>en</strong>s<br />
beskrivning av d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska eldistribution<strong>en</strong><br />
under krigsår<strong>en</strong>. Jag återkommer i<br />
Stat<strong>en</strong>s prisregleringsnämnd<br />
för elektrisk ström<br />
1954 är första gång<strong>en</strong> som det i off<strong>en</strong>tliga utredningsväs<strong>en</strong>det<br />
dyker upp förslag om att bilda <strong>en</strong> r<strong>en</strong>odlad myndighet för<br />
<strong>en</strong>ergimarknadsfrågor.<br />
nästa kapitel om själva utredning<strong>en</strong> och dess<br />
förslag om koncessionsväs<strong>en</strong>det, som nog får<br />
anses vara utredning<strong>en</strong>s huvudnummer. Elkraftutredning<strong>en</strong><br />
lämnade också förslag om<br />
förändringar i prisreglering<strong>en</strong>, vilka jag tar<br />
upp här.<br />
Det var tre prisregleringsfrågor som behandlades<br />
av Elkraftutredning<strong>en</strong>. Det första förslaget<br />
när det gäller prisreglering<strong>en</strong> var att reglering<strong>en</strong><br />
skulle omfatta inte bara priset utan<br />
Utredning<strong>en</strong> om Elkraftsförsörjning<strong>en</strong> 1943<br />
också de villkor i övrigt som sammanhänger<br />
med leverans<strong>en</strong> och som är av betydelse för<br />
att tillgodose förbrukar<strong>en</strong>s elkraftbehov. För<br />
33
Kraftledningsutbyggnad - (Sv<strong>en</strong>sk Energi)<br />
34<br />
Stat<strong>en</strong>s prisregleringsnämnd<br />
för elektrisk ström
det andra föreslog elkraftutredning<strong>en</strong> att<br />
alla distributionsföretags taxor – såväl Vatt<strong>en</strong>fallsverkets<br />
som de kommunägda – skulle<br />
omfattas av prisreglering<strong>en</strong>.<br />
D<strong>en</strong> tredje förslaget gällde organisation<strong>en</strong>.<br />
Elkraftutredning<strong>en</strong> föreslog att prisregleringsfrågorna<br />
skulle föras över till d<strong>en</strong> myndighet<br />
som handlade koncessionerna. Utredning<strong>en</strong><br />
hade föreslagit <strong>en</strong> särskild myndighet<br />
för eldistribution<strong>en</strong> – Stat<strong>en</strong>s elnämnd. 1954<br />
är första gång<strong>en</strong> som det i off<strong>en</strong>tliga utredningsväs<strong>en</strong>det<br />
dyker upp förslag om att bilda<br />
<strong>en</strong> r<strong>en</strong>odlad myndighet för <strong>en</strong>ergimarknadsfrågor.<br />
I de två sista förslag<strong>en</strong> var Elkraftutredning<strong>en</strong><br />
inte <strong>en</strong>ig. De kommunala elföretag<strong>en</strong>s företrädare<br />
i utredning<strong>en</strong> 31 reserverade sig. Han<br />
ansåg att det var olämpligt att ett administrativt<br />
och samordnande organ som handlade<br />
koncessionsär<strong>en</strong>d<strong>en</strong> samtidigt skulle vara <strong>en</strong><br />
dömande myndighet. För prövning<strong>en</strong> av de<br />
kommunala taxorna framför reservant<strong>en</strong> det<br />
gamla argum<strong>en</strong>tet att kommunala taxor kan<br />
prövas g<strong>en</strong>om kommunala besvär.<br />
1957 års riksdagsbeslut<br />
Förslaget att utvidga prövning<strong>en</strong> till att omfatta<br />
också övriga leveransvillkor var okontroversiellt<br />
bland remissinstanserna och<br />
antogs också av regering<strong>en</strong> i proposition<strong>en</strong><br />
till riksdag<strong>en</strong> 32 .<br />
För de övriga förslag<strong>en</strong> i prisregleringsfrågan<br />
blev det stopp i proposition<strong>en</strong>. Remissinstanserna<br />
hade varit delade. Ett principiellt<br />
intressant argum<strong>en</strong>t framfördes av<br />
Stat<strong>en</strong>s prisregleringsnämnd<br />
för elektrisk ström<br />
Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> som var negativ till<br />
att ytta reglering<strong>en</strong> till <strong>en</strong> annan myndighet.<br />
Nämnd<strong>en</strong> uttalar ”att det – med hänsyn<br />
till de åtgärder och bestämmelser som <strong>en</strong><br />
c<strong>en</strong>tral övervakande myndighet kan nna sig<br />
böra föreskriva – understundom torde kunna<br />
inträffa att leverantörer av elkraft liksom<br />
abonn<strong>en</strong>ter anser sig stå i mer eller mindre<br />
starkt motsatsförhållande till <strong>en</strong> sådan myndighet”.<br />
Det ligger nära till hands att se detta som<br />
revirbevakning. Det är sällan roligt att se<br />
sin verksamhet eller organisation vara nedläggningshotad.<br />
M<strong>en</strong> tar man argum<strong>en</strong>tet på<br />
allvar så redovisas <strong>en</strong> bild av nämnd<strong>en</strong> som<br />
<strong>en</strong> medlande och i värsta fall som dömande<br />
instans och inte som <strong>en</strong> myndighetsutövande<br />
organ. Närmast frikopplad från stat<strong>en</strong>. Det<br />
är samma syn som reservant<strong>en</strong> i Elkraftutredning<strong>en</strong><br />
hade.<br />
Regering<strong>en</strong> avvisade förslaget om <strong>en</strong> Stat<strong>en</strong>s<br />
elnämnd och lät Kommerskollegium behålla<br />
koncessionshantering<strong>en</strong> och de övriga frågor<br />
som var kopplade till eldistribution<strong>en</strong>. Det<br />
blev därför ing<strong>en</strong> fråga i proposition<strong>en</strong> att<br />
föra över prisregleringsfrågorna till <strong>en</strong> ny<br />
myndighet. Därmed ck också Prisregleringsnämnd<strong>en</strong><br />
nnas kvar.<br />
Regering<strong>en</strong> avvisade också förslaget att utvidga<br />
prövning<strong>en</strong> till de statliga och kommunala<br />
taxorna. M<strong>en</strong> på d<strong>en</strong> punkt<strong>en</strong> reagerade<br />
riksdag<strong>en</strong>.<br />
I två likalydande motioner 33 yrkades att också<br />
Vatt<strong>en</strong>fallsverkets och de kommunala taxorna<br />
skulle kunna regleras. Huvudargum<strong>en</strong>tet var<br />
35
36<br />
d<strong>en</strong> statliga och kommunala eldistribution<strong>en</strong><br />
var underkastad samma statliga kontroll som<br />
de privata företag<strong>en</strong> när det gäller säkerhetsföreskrifter.<br />
I konsekv<strong>en</strong>s<strong>en</strong>s namn bör därför<br />
samma kontroll också gälla prissättning<strong>en</strong>.<br />
Tredje lagutskottet 34 och riksdag<strong>en</strong> följde<br />
motionärerna. Utskottet kunde inte nna<br />
att regering<strong>en</strong> redovisat något bärande skäl<br />
för att undanta statliga och kommuners<br />
taxor från prisregleringsnämndes prövning.<br />
Lagutskottet passar också på att ge Stat<strong>en</strong>s<br />
vatt<strong>en</strong>fallsverk <strong>en</strong> känga: ”Erfar<strong>en</strong>het<strong>en</strong><br />
lär knappast heller ha visat att de statliga<br />
företag<strong>en</strong>s elkrafttaxor regelmässigt höjs i<br />
mindre grad eller s<strong>en</strong>are än andra företags”.<br />
Möjligtvis är d<strong>en</strong>na spark lite orättvis. Vatt<strong>en</strong>fallsverket<br />
hade, och förväntades ha,<br />
<strong>en</strong> prisledande roll, vilket framgår av t.ex.<br />
Elkraftutredning<strong>en</strong>s slutbetänkande. Lagutskottets<br />
iakttagelse bekräftar bara att prisledarskapet<br />
fungerade.<br />
I <strong>en</strong> annan motion 35 som behandlades i<br />
samband med proposition<strong>en</strong> om Elkraftutredning<strong>en</strong>s<br />
förslag föreslås <strong>en</strong> utredning om<br />
kraftfullare prisreglering, som jag tolkar<br />
det. Motionärerna, två kvinnliga och tre<br />
manliga ledamöter för Bondeförbundet, tar<br />
upp frågan om de, i deras tycke, orimliga<br />
effektavgifterna på landsbygd<strong>en</strong>. Jag ger motion<strong>en</strong><br />
utrymme här då d<strong>en</strong> på ett konkret<br />
sätt belyser d<strong>en</strong> politiska frågan om landsbygd<strong>en</strong>s<br />
elektriering – och att d<strong>en</strong>na också<br />
var <strong>en</strong> reell kvinnofråga. Jag citerar delar av<br />
motion<strong>en</strong>:<br />
”Husmödrarna på landet har som regel<br />
alltjämt <strong>en</strong> dryg arbetsdag i jämförelse<br />
med städernas husmödrar. Till de mera<br />
Stat<strong>en</strong>s prisregleringsnämnd<br />
för elektrisk ström<br />
betungande göromål<strong>en</strong> hör tvätt<strong>en</strong>, som<br />
ofta måste utföras under bar himmel och<br />
under i övrigt primitiva förhålland<strong>en</strong>.<br />
De tvättmaskiner, som numera nns i<br />
handeln, kan medföra betydande arbetslättnader.<br />
Tyvärr blir kostnaderna för <strong>en</strong><br />
sådan maskin oöverkomliga för många<br />
lanthushåll, då man utöver inköpspriset<br />
också måste räkna med <strong>en</strong> särskilt för<br />
de större maskinerna ganska hög årlig<br />
grundavgift för maskin<strong>en</strong>s nätanslutning.<br />
D<strong>en</strong>na grundavgift motiveras av kraftleverantörerna<br />
med att utnyttjandetid<strong>en</strong><br />
för dessa maskiner ofta är mycket lit<strong>en</strong>,<br />
varför inkomsterna på kraftleveranserna<br />
blir för små för att täcka de nätförstärkningskostnader,<br />
som krävs för att tillgodose<br />
d<strong>en</strong> ökade strömförbrukning<strong>en</strong>.<br />
Det synes i hög grad skäligt och önskvärt<br />
att åtgärder vidtas för att ge lanthushåll<strong>en</strong><br />
bättre möjligheter att utnyttja<br />
de moderna tvättmaskinerna och övriga<br />
elektriska hushållsapparater. En utjämning<br />
i detta avse<strong>en</strong>de ter sig starkt motiverad<br />
i <strong>en</strong> tid då ykt<strong>en</strong> från landsbygd<strong>en</strong><br />
– och särskilt kvinnoykt<strong>en</strong> – är ett av<br />
våra största samhällsproblem. ”<br />
Motion<strong>en</strong> är intressant – inte bara från kvinnoperspektivet.<br />
D<strong>en</strong> tar upp samma sakfråga<br />
som var med i Prisregleringsnämnd<strong>en</strong>s första<br />
är<strong>en</strong>de 20 år tidigare: Elnätets låga kapacitet<br />
och de därför höga effektavgifterna<br />
som ansågs hindra landsbygdsbefolkning<strong>en</strong>s<br />
möjligheter att utnyttja elektricitet<strong>en</strong>s alla<br />
välsignelser. 1938 var det de nylig<strong>en</strong> introducerade<br />
tröskmaskinerna. 1957 de moderna<br />
tvättmaskinerna. Landsbygd<strong>en</strong>s elektriering<br />
var <strong>en</strong> fråga om ekonomisk och social
utveckling. Tredje lagutskottet 36 , som ”skrev<br />
bort motion<strong>en</strong>” konstaterar helt kallt (eller<br />
realistiskt) att det ”knappast kan krävas att<br />
landsbygdsnät<strong>en</strong> ska vara anpassade till <strong>en</strong><br />
belastningsförmåga, som … tål inkoppling<br />
av apparater med hög effektförbrukning”.<br />
Problem<strong>en</strong> med landsbygdsnät<strong>en</strong> lever i viss<br />
mån fortfarande äv<strong>en</strong> om det sista perman<strong>en</strong>ta<br />
boningshuset anslöts till elnätet något år in på<br />
2000-talet. Nu handlar det om leveranskvalitet<br />
och leveranssäkerhet. De lagändringar som följde<br />
av storm<strong>en</strong> Gudrun var de s<strong>en</strong>aste försök<strong>en</strong><br />
att få <strong>en</strong> för landsbygdsbefolkning<strong>en</strong> acceptabel<br />
leveranssäkerhet. Spisar och tvättmaskiner –<br />
ja, till och med bostadsuppvärmning – klaras<br />
numera av i de esta fall.<br />
År<strong>en</strong> efter 1958<br />
Från 1958 hade Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> också<br />
att pröva kommunala och statliga taxor. Det<br />
märktes direkt. Är<strong>en</strong>demängd<strong>en</strong> hade långsamt<br />
ökat över år<strong>en</strong>. Från något <strong>en</strong>staka är<strong>en</strong>de<br />
per år i början av 40-talet till omkring 15<br />
är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> per år vid mitt<strong>en</strong> av 1950-talet. 1958<br />
fördubblades antalet är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> för att sedan<br />
ligga kvar på d<strong>en</strong> högre nivån.<br />
Prisreglering<strong>en</strong> av elektrisk kraft utreddes<br />
återig<strong>en</strong> på 1960-talet. Ellagstiftningsutredning<strong>en</strong><br />
föreslog 1966 37 att Prisregleringsnämnd<strong>en</strong><br />
skulle upphöra och att Kommerskollegium<br />
skulle svara för prisreglering<strong>en</strong>.<br />
Utredning<strong>en</strong> föreslog också att myndighet<strong>en</strong><br />
skulle kunna ingripa med prisreglering inte<br />
bara efter klagomål utan också på eget<br />
Stat<strong>en</strong>s prisregleringsnämnd<br />
för elektrisk ström<br />
initiativ – ex ofcio, som det heter. Till sitt<br />
förfogande vid tvister mellan <strong>en</strong>skilda och<br />
distributionsföretag skulle Kommerskollegium<br />
kunna utnyttja <strong>en</strong> rådgivande nämnd,<br />
Stat<strong>en</strong>s elnämnd. Dessa förslag, som avsåg<br />
eldistribution<strong>en</strong>, tycks ha kommit med ”av<br />
bara fart<strong>en</strong>” när utredning<strong>en</strong> lanserade ny<br />
ellag för att ersätta 1902 års ellag. Utredning<strong>en</strong>s<br />
huvuduppgift gällde skydd mot och<br />
ansvarighet för skada. Dessa områd<strong>en</strong> ligger<br />
utanför d<strong>en</strong>na <strong>historia</strong> om <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>.<br />
Regering<strong>en</strong> valde att lämna Ellagstiftningsutrednings<br />
förslag som berörde eldistribution<strong>en</strong><br />
till annan utredning, Eldistributionsutredning<strong>en</strong>,<br />
för ytterligare övervägand<strong>en</strong>. D<strong>en</strong>na<br />
återkom med samma förslag om tariffprövning<br />
ex ofcio och att Prisregleringsnämnd<strong>en</strong><br />
skulle upphöra 38 . Utredning<strong>en</strong> ville skapa <strong>en</strong><br />
ordning där eldistributionsfrågor i princip<br />
ska handläggas i första instans av koncessionsmyndighet<strong>en</strong>.<br />
I tvister mellan <strong>en</strong>skilda<br />
och distributionsföretag<strong>en</strong> skulle Kommerskollegium<br />
kunna skjuta frågan till <strong>en</strong> särskild<br />
beslutande nämnd, Elnämnd<strong>en</strong>. Utredning<strong>en</strong><br />
föreslog också – vilket var helt nytt – att förlikningstvånget<br />
skulle avskaffas. Det ansågs<br />
innehålla många principiella betänkligheter.<br />
Eldistributionsutredning<strong>en</strong> var tidigt ute på<br />
<strong>en</strong> punkt. D<strong>en</strong> föreslog <strong>en</strong> försiktig variant av<br />
det som blev grundbult<strong>en</strong> i 1995 års elmarknadsreform<br />
– skyldighet<strong>en</strong> att överföra kraft<br />
åt annan. Utredning<strong>en</strong> betonade vikt<strong>en</strong> av<br />
att lagstiftar<strong>en</strong> söker hindra att de som fått<br />
koncession missbrukar sin monopolställning.<br />
Eldistributionsutredning<strong>en</strong> förslog därför<br />
37
38<br />
vissa regler inom ram<strong>en</strong> för koncessionslagstiftning<strong>en</strong><br />
som skulle främja friare konkurr<strong>en</strong>sförhålland<strong>en</strong><br />
inom eldistribution<strong>en</strong>.<br />
Tank<strong>en</strong> var att koncessionsmyndighet<strong>en</strong> skulle<br />
kunna tillåta transiteringar över annans<br />
områdeskoncession. Utredning<strong>en</strong> förmodade<br />
att d<strong>en</strong>na regel skulle utnyttjas bara i undantagsfall<br />
m<strong>en</strong> att d<strong>en</strong> skulle främja <strong>en</strong> sund<br />
priskonkurr<strong>en</strong>s.<br />
Eldistributionsutredning<strong>en</strong>s förslag slängdes<br />
i papperskorg<strong>en</strong> av regering<strong>en</strong> vintern 1970.<br />
Jag citerar regering<strong>en</strong>s proposition 39<br />
”D<strong>en</strong> beredning av utredningarnas<br />
förslag som efter remissbehandling<strong>en</strong><br />
påbörjades inom Industridepartem<strong>en</strong>tet<br />
syftade till att åstadkomma <strong>en</strong> helt ny<br />
lagstiftning om elektriska anläggningar.<br />
Frågan om eldistribution<strong>en</strong>s rationalisering<br />
kräver emellertid ytterligare<br />
övervägand<strong>en</strong>. En ny lagstiftning måste<br />
därför anstå såvitt avser tillståndsreglerna.<br />
I övrigt har däremot beredning<strong>en</strong><br />
av lagstiftningsär<strong>en</strong>det kunnat<br />
avslutas och jag anhåller nu att få ta<br />
upp frågan om ändring av gällande lag<br />
avse<strong>en</strong>de skyddsåtgärder … samt skadeståndsansvar”.<br />
Jag har därefter inte sett att frågan om<br />
prisreglering behandlades i utredningsväs<strong>en</strong>det<br />
förrän i samband med 1990-talets<br />
elmarknadsreform. Säkerlig<strong>en</strong> diskuterades<br />
prisreglering<strong>en</strong> i riksdag<strong>en</strong> och d<strong>en</strong> allmänna<br />
debatt<strong>en</strong> m<strong>en</strong> omfattning och inriktning låg<br />
fast fram till 1996.<br />
Stat<strong>en</strong>s prisregleringsnämnd<br />
för elektrisk ström<br />
D<strong>en</strong> organisatoriska hemvist<strong>en</strong><br />
Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> var från början <strong>en</strong><br />
självständig myndighet. D<strong>en</strong> lämnade varje<br />
år in <strong>en</strong> eg<strong>en</strong> anslagsframställning till regering<strong>en</strong><br />
– eller med språkbruket på d<strong>en</strong> tid<strong>en</strong>:<br />
<strong>en</strong> petita till Kungl. Maj:t. D<strong>en</strong> administrativa<br />
hemvist<strong>en</strong> var Kommerskollegium. Det<br />
var Elektriska byrån på Kommerskollegium<br />
som svarade för förprövning<strong>en</strong> av anmälda<br />
klagomål om eltaxorna innan dessa lämnades<br />
över till Prisregleringsnämnd<strong>en</strong>.<br />
Elektriska byrån var också d<strong>en</strong> <strong>en</strong>het inom<br />
Kommerskollegium som svarade för koncessioner<br />
och de myndighetsuppgifter som rörde<br />
landets elektriering med syftet att rationalisera<br />
eldistribution<strong>en</strong>. Detta arbete beskrivs i<br />
nästa kapitel.<br />
Under slutet av 1960-talet och de första år<strong>en</strong><br />
under 1970-talet utvecklades <strong>en</strong> mer aktiv<br />
ambitiös statlig industri- och näringspolitik.<br />
Detta manifesterades i bl.a. bildandet av Stat<strong>en</strong>s<br />
industriverk 1973. I det sammanhanget<br />
ansågs det angeläget att de <strong>en</strong>ergipolitiska<br />
resurserna på myndighetsplanet konc<strong>en</strong>trerades<br />
och att verksamhet<strong>en</strong> breddades till <strong>en</strong><br />
bevakning av hela <strong>en</strong>ergiområdet. Regering<strong>en</strong><br />
beslutade därför att bilda <strong>en</strong> <strong>en</strong>het för <strong>en</strong>ergifrågor<br />
i Stat<strong>en</strong>s industriverk.<br />
Det kan noteras att Elsäkerhetsverkets föregångare,<br />
Elektriska inspektion<strong>en</strong>, knöts till<br />
Industriverket och att <strong>en</strong> av uppgifterna för<br />
inspektion<strong>en</strong> var att såsom Industriverkets<br />
fältorgan följa hur eldistributörerna uppfyller<br />
sina förpliktelser som koncessionshavare.
D<strong>en</strong>na uppgift försvann sedan när Elsäkerhetsverket<br />
bildades år 1993.<br />
Tio år s<strong>en</strong>are (1982) var det dags att bilda<br />
Stat<strong>en</strong>s <strong>en</strong>ergiverk som då övertog frågorna<br />
om koncessioner och prisregleringsär<strong>en</strong>d<strong>en</strong>.<br />
Energibyrån delades upp i era <strong>en</strong>heter. I<br />
samband med överyttning<strong>en</strong> av ellagsfrågorna<br />
till Energiverket avvecklades också<br />
Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> som <strong>en</strong> självständig<br />
myndighet. Nämnd<strong>en</strong>s självständiga beslutsfattande<br />
behölls m<strong>en</strong> nu inom ram<strong>en</strong><br />
för det nybildade Stat<strong>en</strong>s <strong>en</strong>ergiverk 40 . 1991<br />
bildades Närings- och teknikutvecklingsverket<br />
(NUTEK) g<strong>en</strong>om <strong>en</strong> sammanslagning av<br />
de tre myndigheterna Stat<strong>en</strong>s industriverk,<br />
Styrels<strong>en</strong> för teknisk utveckling och Stat<strong>en</strong>s<br />
<strong>en</strong>ergiverk. Prisregleringsfrågorna och prisregleringsnämnd<strong>en</strong><br />
följde med. Elsäkerhetsfrågorna<br />
yttades från NUTEK år 1993 då<br />
Elsäkerhetsverket bildades.<br />
Lite är<strong>en</strong>destatistik<br />
Luggudeär<strong>en</strong>det ck <strong>en</strong> mycket ingå<strong>en</strong>de<br />
behandling av Tariffkommission<strong>en</strong> och<br />
Prisregleringsnämnd<strong>en</strong>. Mitt intryck är att<br />
är<strong>en</strong>det blev stilbildande äv<strong>en</strong> om verksamhet<strong>en</strong><br />
i Tariffkommission<strong>en</strong> och Prisregleringsnämnd<strong>en</strong><br />
efter hand fann mer rationella<br />
former. Kommerskollegium och framför<br />
Stat<strong>en</strong>s prisregleringsnämnd<br />
för elektrisk ström<br />
ÄRENDEN VID PRISREGLERINGSNÄMNDEN 1939 - 1970<br />
allt Tariffkommission<strong>en</strong> lade ner betydande<br />
utredningsresurser på varje är<strong>en</strong>de. I <strong>en</strong> studie<br />
41 från Sv<strong>en</strong>ska elverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> nämns<br />
i introduktion<strong>en</strong> <strong>en</strong> uppskattning av Tariffkommission<strong>en</strong>s<br />
kostnader under de 30 första<br />
år<strong>en</strong> till ungefär <strong>en</strong> miljon kronor. Drygt 30<br />
tus<strong>en</strong> kronor per år kan i <strong>en</strong> s<strong>en</strong>tida betraktares<br />
ögon synas vara väldigt lite. Räknad i<br />
2010 års p<strong>en</strong>ningvärde är beloppet större och<br />
ungefär 220 tus<strong>en</strong> kr per år. Äv<strong>en</strong> det ett lågt<br />
belopp, kan tyckas.<br />
Varje är<strong>en</strong>de ck <strong>en</strong> ingå<strong>en</strong>de behandling m<strong>en</strong><br />
det antal är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> som bereddes var få. Under<br />
det första året (november 1939 – juni 1940)<br />
inkom två är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> till nämnd<strong>en</strong>. Under det<br />
följande året 42 inkom inga nya är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> m<strong>en</strong><br />
nämnd<strong>en</strong> kunde avsluta de två första. Det första<br />
g<strong>en</strong>om prisreglering och det andra g<strong>en</strong>om<br />
<strong>en</strong> förlikning i Tariffkommission<strong>en</strong>.<br />
Över huvud taget var det få är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> fram till<br />
1957. 1958 infördes nya regler vilket ökade<br />
är<strong>en</strong>deströmm<strong>en</strong> under de sista år<strong>en</strong> på<br />
1950-talet. Under 1960-talet sjönk antalet<br />
är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> ig<strong>en</strong>. Tabell<strong>en</strong> nedan har hämtats<br />
från d<strong>en</strong> nyss nämnda granskning<strong>en</strong> av Prisregleringsnämnd<strong>en</strong>s<br />
verksamhet.<br />
Det första är<strong>en</strong>det för Prisregleringsnämnd<strong>en</strong><br />
slutade med <strong>en</strong> prisreglering. Detta hörde<br />
Antal är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> inkomna 1939-1950 28<br />
Antal är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> inkomna 1951-1960 (varav 94 är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> 1958-1960) 148*<br />
Antal är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> inkomna 1961-1970 131<br />
Källa: Utlåtand<strong>en</strong> av Stat<strong>en</strong>s prisregleringsnämnd för elektrisk ström 1939 – 1970. Sv<strong>en</strong>ska elverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s handlingar 1971 Nr 19.<br />
39
40<br />
Arbetare i <strong>en</strong> undre ledhjulsring vid Lilla Edet - (Sv<strong>en</strong>sk Energi)
till undantag<strong>en</strong>. Nästa prisregleringsbeslut<br />
kom 1946. Dessförinnan hade Tariffkommission<strong>en</strong><br />
skapat sex förlikningar. Under år<strong>en</strong><br />
1939 – 1970 slutade ungefär hälft<strong>en</strong> av är<strong>en</strong>d<strong>en</strong>a<br />
g<strong>en</strong>om förlikning inför Tariffkommission<strong>en</strong>,<br />
medan det skedde förlikning i Prisregleringsnämnd<strong>en</strong><br />
i 20 proc<strong>en</strong>t av är<strong>en</strong>d<strong>en</strong>a.<br />
Flertalet är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> slutade med förlikning. I<br />
mindre än 20 proc<strong>en</strong>t av är<strong>en</strong>d<strong>en</strong>a tvingades<br />
nämnd<strong>en</strong> tillgripa prisreglering.<br />
Under de första elva år<strong>en</strong> inkom i g<strong>en</strong>omsnitt<br />
knappt tre är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> per år. Under de första<br />
sju år<strong>en</strong> fram på 1950-talet låg årsg<strong>en</strong>omsnittet<br />
på knappt åtta är<strong>en</strong>d<strong>en</strong>. De tre sista<br />
år<strong>en</strong> på 1950-talet, när också de statliga och<br />
kommunala strömpriserna prövades, steg<br />
g<strong>en</strong>omsnittet till 31 är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> per år. Under<br />
1960-talet sjönk antalet är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> till i g<strong>en</strong>omsnitt<br />
13 är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> per år.<br />
Mellan 1958 och 1970 svarade de statliga<br />
och kommunala taxorna (och villkor<strong>en</strong>) för<br />
<strong>en</strong> fjärdedel av klagomål<strong>en</strong>. De kooperativa<br />
<strong>en</strong>ergiföretag<strong>en</strong> drabbades av 20 proc<strong>en</strong>t<br />
av klagomål<strong>en</strong>. En kanske förvånande lit<strong>en</strong><br />
andel eftersom det var d<strong>en</strong>na företagsgrupp<br />
som specikt pekades ut av regering<strong>en</strong> 1937 43<br />
som d<strong>en</strong> som tillämpade <strong>en</strong> oskälig prissättning.<br />
En tredjedel av klagomål<strong>en</strong> gällde <strong>en</strong>gångsavgifter,<br />
främst anslutnings- och återanslutningsavgifter.<br />
Nämnd<strong>en</strong> tillämpade här<br />
princip<strong>en</strong> att nya abonn<strong>en</strong>ter ska betala <strong>en</strong><br />
g<strong>en</strong>omsnittskostnad för anslutning inom<br />
området. Dock fanns det är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> då d<strong>en</strong>na<br />
”utjämningsprincip” inte kunde tillämpas<br />
eftersom d<strong>en</strong> nya anslutning<strong>en</strong> låg i glest<br />
befolkade områd<strong>en</strong>. De som på myndighet<strong>en</strong><br />
Stat<strong>en</strong>s prisregleringsnämnd<br />
för elektrisk ström<br />
har ägnat sig åt anslutningsavgifter under<br />
detta sekel känner ig<strong>en</strong> frågan.<br />
Ungefär hälft<strong>en</strong> av är<strong>en</strong>d<strong>en</strong>a gällde överföringsavgifter.<br />
I övrigt var det ett ganska stort<br />
antal är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> som gällde markersättning<br />
till d<strong>en</strong> som upplät mark för ledningar. Det<br />
fanns också ett tiotal är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> som gällde<br />
strömkvalitet<strong>en</strong>.<br />
Det var alltså få är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> som överlämnades<br />
till Prisregleringsnämnd<strong>en</strong>. Klagomål<strong>en</strong> på<br />
strömtaxorna var betydligt er. Under år<strong>en</strong><br />
1939 – 1952 inkom omkring 400 är<strong>en</strong>d<strong>en</strong><br />
till Kommerskollegium. Av dessa hänsköts<br />
50 är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> till Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> 44 . 80<br />
proc<strong>en</strong>t av klagomål<strong>en</strong> nådde aldrig Prisregleringsnämnd<strong>en</strong>.<br />
Kommerskollegium med<br />
uppgift<strong>en</strong> att sålla bort framställningar som<br />
var upp<strong>en</strong>bart ogrundade fungerade som ett<br />
effektivt lter.<br />
D<strong>en</strong> här beskrivning<strong>en</strong> gäller fram till 1970<br />
och bygger på d<strong>en</strong> studie som Elverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong><br />
gjorde det året. I slutet av 1980-talet<br />
och början av 1990-talet var antalet är<strong>en</strong>d<strong>en</strong><br />
i Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> omkring 30 – 40<br />
är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> per år 45 . Flertalet av dessa avgjordes<br />
av Tariffkommission<strong>en</strong>.<br />
Metoder och praxis i<br />
prisreglering<strong>en</strong><br />
En c<strong>en</strong>tral fråga i våra dagar för prisregleringsmyndighet<strong>en</strong><br />
är hur skälighet<strong>en</strong> i avgifterna<br />
eller priserna ska beräknas, eller med<br />
andra ord: vilk<strong>en</strong> är d<strong>en</strong> kostnadsbas som ska<br />
ligga till grund för skälighetsberäkningarna.<br />
41
42<br />
Metoderna för prisreglering<strong>en</strong> har också varit<br />
<strong>en</strong> av de stora tvistefrågorna i prisreglering<strong>en</strong><br />
under 2000-talet.<br />
Vilka metoder använde då Prisregleringsnämnd<strong>en</strong><br />
och Tariffkommission<strong>en</strong> i sina<br />
övervägand<strong>en</strong> om vad som var <strong>en</strong> skälig eller<br />
oskälig tariff? Elverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s studie från<br />
1970 ger <strong>en</strong> viss vägledning. Där tas upp ett<br />
antal principiella frågor kring tariffkonstruktioner.<br />
Många frågor handlade om hur effekt skulle<br />
prissättas hos slutkund<strong>en</strong>. Det var först på<br />
s<strong>en</strong>t 1940-tal som ”propptariff<strong>en</strong> infördes”,<br />
det vill säga att kund<strong>en</strong> ck betala för uttag<strong>en</strong><br />
effekt. Dessförinnan tycks många tariffer<br />
ha byggt på antalet glödlampor eller ”motorer”<br />
hos abonn<strong>en</strong>t<strong>en</strong>. Detta ck som följd att<br />
många fann det oskäligt dyrt att använda el<strong>en</strong>ergi<br />
för motordrift, g<strong>en</strong>om att tariff<strong>en</strong> vid<br />
<strong>en</strong> installation av <strong>en</strong> motor helt plötsligt blev<br />
mycket högre. Det är inte så konstigt att kon-<br />
ikterna många gånger rörde prissättning<strong>en</strong><br />
av effektuttag<strong>en</strong>. I förra kapitlet beskrevs<br />
tillstånd<strong>en</strong> i distributionsnätet under världskriget<br />
och år<strong>en</strong> därefter. Nät<strong>en</strong> klarade helt<br />
<strong>en</strong>kelt inte ett stort effektuttag. Effektdel<strong>en</strong><br />
av tariff<strong>en</strong> var hög i förhållande till <strong>en</strong>ergidel<strong>en</strong>.<br />
Man kan lätt tänka sig kund<strong>en</strong>s missnöje<br />
när effektavgift<strong>en</strong> slogs ut på de få timmar<br />
som motorerna faktiskt användes. Priset per<br />
kilowattimme blev högt.<br />
Jag har inte sett spår av någon sakdiskussion<br />
om hur företagets kostnader ska beräknas.<br />
Jag måste dock erkänna att jag inte har<br />
trängt ig<strong>en</strong>om alla nämnd<strong>en</strong>s och Tariffkommission<strong>en</strong>s<br />
är<strong>en</strong>d<strong>en</strong>. M<strong>en</strong> det jag sett är<br />
Stat<strong>en</strong>s prisregleringsnämnd<br />
för elektrisk ström<br />
att Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> använder sig av<br />
det berörda företagets självkostnader <strong>en</strong>ligt<br />
företag<strong>en</strong>s redovisning. Jag har inte – i mitt<br />
bläddrande bland de avgjorda är<strong>en</strong>d<strong>en</strong>a – sett<br />
någon diskussion om vad som är skälig avkastning<br />
på insatt kapital. Inte heller Elverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s<br />
studie redovisar några ställningstagand<strong>en</strong><br />
kring skälig avkastning.<br />
Det var företag<strong>en</strong>s egna kostnader som<br />
gällde. Standardkostnader användes med<br />
ett undantag inte. Undantaget gällde distributionsföretag<strong>en</strong>s<br />
kostnader för inköp<strong>en</strong> av<br />
råkraft. Ett distributionsföretag skulle inte<br />
kunna föra vidare oskäligt höga råkraftpriser.<br />
Elverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s studie har uppmärksammat<br />
ett ställningstagande i d<strong>en</strong> frågan<br />
från år 1961.<br />
Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> ansåg i ett är<strong>en</strong>de<br />
mellan <strong>en</strong> kund och elleverantör att d<strong>en</strong><br />
också skulle kunna pröva skälighet<strong>en</strong> i de<br />
råkraftpriser som leverantör<strong>en</strong> hade att betala.<br />
Avsaknad<strong>en</strong> av d<strong>en</strong> möjlighet<strong>en</strong> skulle<br />
vara otillfredsställande från rättsäkerhetssynpunkt<br />
g<strong>en</strong>om att prisreglering<strong>en</strong> kunde sättas<br />
ur spel. Kraftleverantör<strong>en</strong> skulle annars<br />
kunna etablera <strong>en</strong> andrahandsleverantör som<br />
gjorde det omöjligt för <strong>en</strong> prisreglering vid<br />
oskäliga råkraftpriser. Jag hämtar ett citat<br />
från nämnd<strong>en</strong> ur Elverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s studie.”…<br />
äv<strong>en</strong> om elleverantör<strong>en</strong> inte uttagit<br />
ett oskäligt pris utöver vad han själv betalat<br />
för råkraft<strong>en</strong>, utgjorde detta inget hinder för<br />
abonn<strong>en</strong>t<strong>en</strong> att göra gällande, att elleverantör<strong>en</strong><br />
likväl – med hänsyn till att han funnit<br />
sig i för högt råkraftpris – tillämpar ett oskäligt<br />
pris på kraft<strong>en</strong> till abonn<strong>en</strong>t<strong>en</strong>”.
I Elverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s studie framhålls att<br />
Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> inte såg sina beslut<br />
som prejudicerande. Nämnd<strong>en</strong>s uppgift var<br />
att – vid <strong>en</strong> giv<strong>en</strong> tidpunkt – göra <strong>en</strong> bedömning<br />
av skälighet<strong>en</strong> i det speciella fallet.<br />
Är<strong>en</strong>d<strong>en</strong>a är dessutom aldrig eller nästan<br />
aldrig id<strong>en</strong>tiska med varandra.<br />
Detta innebär inte att det inte utvecklades <strong>en</strong><br />
praxis bl.a. g<strong>en</strong>om att Tariffkommission<strong>en</strong><br />
skapade sig <strong>en</strong> sådan. En viktig praxisskapande<br />
instans var också Elkraftkommittén<br />
som verkade under år<strong>en</strong> 1943 – 53. En av<br />
dess uppgifter var ta fram tariffer och principer<br />
för tariffsättning<strong>en</strong>. I Elverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s<br />
granskning av Prisregleringsnämnd<strong>en</strong>s utlåtand<strong>en</strong><br />
fram till 1970 konstateras att nämnd<strong>en</strong><br />
några gånger tillämpade de principer<br />
som föreslagits av Elkraftkommittén.<br />
Mitt intryck är att det var Tariffkommission<strong>en</strong><br />
som var d<strong>en</strong> organisation som svarade<br />
för tvistlösning och för ev<strong>en</strong>tuell praxisbildning.<br />
Det var också viktigt för elföretag<strong>en</strong> att<br />
det var på det sättet. D<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska prisregleringsmodell<strong>en</strong><br />
från 1937 utvecklades till ett<br />
system med självreglering. Detta uttrycks av<br />
Elverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s verkställande direktör i<br />
förordet till skrift<strong>en</strong> 1970 när att skriver att<br />
”tariffkommission<strong>en</strong> ck alltmer karaktär<strong>en</strong><br />
som bransch<strong>en</strong>s hedersdomstol i kraftförsäljningsfrågor”.<br />
I <strong>en</strong> uppsats i Sv<strong>en</strong>sk Juristtidning år 1993<br />
sägs att det är märklig ordning att ett partsorgan<br />
med hemvist i Sv<strong>en</strong>ska Elverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong><br />
fungerar som utredningsorgan åt<br />
koniktlösningsorganet Prisregleringsnämnd<strong>en</strong>.<br />
Författar<strong>en</strong> åskådliggör detta med det<br />
Stat<strong>en</strong>s prisregleringsnämnd<br />
för elektrisk ström<br />
hypotetiska exemplet att Sv<strong>en</strong>ska arbetsgivareför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong><br />
fungerade som utrednings- och<br />
förlikningsorgan åt Arbetsdomstol<strong>en</strong> 46 .<br />
Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> fanns som <strong>en</strong> sista utpost<br />
när hedersdomstol<strong>en</strong> inte lyckades övertyga<br />
d<strong>en</strong> klagande kund<strong>en</strong> om att företag<strong>en</strong>s<br />
tariffer eller Tariffkommission<strong>en</strong>s förslag<br />
till förhandlingslösning var acceptabla. Man<br />
kan möjlig<strong>en</strong> säga att Prisregleringsnämnd<strong>en</strong><br />
utvecklades till <strong>en</strong> andra och sista instans i<br />
hedersdomstolssystemet. Bransch<strong>en</strong> hade ju<br />
tunga företrädare i Prisregleringsnämnd<strong>en</strong>.<br />
Och går vi tillbaka till förarbet<strong>en</strong>a, dvs. regering<strong>en</strong>s<br />
proposition från 1937, nns nog<br />
fog för att säga att det var så det faktiskt var<br />
tänkt.<br />
43
44<br />
resning av ledningsstolpar - (Sv<strong>en</strong>sk Energi)<br />
Stat<strong>en</strong>s prisregleringsnämnd<br />
för elektrisk ström
Elektrieringsberedning<strong>en</strong> och<br />
Kommerskollegium – myndigheter<br />
för eldistribution<strong>en</strong>s rationalisering<br />
Koncessioner som styrmedel<br />
Ruttnande stolpar och<br />
sönderrostade järnledningar<br />
Reglering<strong>en</strong> av kraftpriserna var inte d<strong>en</strong><br />
c<strong>en</strong>trala elförsörjningsfrågan för statsmakterna<br />
och myndigheterna under efterkrigstid<strong>en</strong>.<br />
D<strong>en</strong> fråga som sysselsatte politiker och myndigheter<br />
var framför allt landsbygd<strong>en</strong>s elektriering<br />
och landsbygdsnät<strong>en</strong>s låga kapacitet<br />
och kvalitet. Frågan var <strong>en</strong> av de c<strong>en</strong>trala<br />
redan i 1911 års Kraftkommitté. M<strong>en</strong> det<br />
tog lång tid innan landsbygdsdistribution<strong>en</strong><br />
upplevdes som acceptabel. Jag har i kapitel<br />
2 beskrivit eldistribution<strong>en</strong> under år<strong>en</strong> kring<br />
bildandet av Prisregleringsnämnd<strong>en</strong>.<br />
Tore Peterson beskriver tillståndet, jag tror<br />
någonstans kring början av 1940-talet på<br />
följande sätt 47 .<br />
”Elnät<strong>en</strong>, som i vissa fall under krigsår<strong>en</strong><br />
(första världskriget, min anm.) byggts<br />
upp med undermålig materiel, började<br />
bli allt sämre, de oimpregnerade trästolparna<br />
ruttnade och järnledningarna rostade<br />
sönder samtidigt som belastning<strong>en</strong><br />
ökade. Behovet av <strong>en</strong> <strong>en</strong>hetlig standard<br />
på material för elkraftanläggningar växte<br />
Elektrifieringsberedning<strong>en</strong> och Kommerskollegium<br />
– myndigheter för eldistribution<strong>en</strong>s rationalisering<br />
sig allt starkare. Härtill kom att företagsstruktur<strong>en</strong><br />
inom elförsörjning<strong>en</strong> blev allt<br />
svårare att överblicka och kontrollera,<br />
inte minst från elsäkerhetssynpunkt”.<br />
Förstatligande av distribution<strong>en</strong> eller<br />
utvecklade koncessioner<br />
Regler om koncession hade införts redan<br />
1902. Enligt ellag<strong>en</strong> krävdes i allmänhet koncession<br />
för att bygga <strong>en</strong> starkströmsanläggning.<br />
Undantag<strong>en</strong> var dock ganska många.<br />
Koncessionerna sågs som <strong>en</strong> möjlighet för<br />
stat<strong>en</strong> att utöva inytande över landets elektriering.<br />
Från början handlade koncession<strong>en</strong><br />
främst om elsäkerhet. Med koncessionsplikt<strong>en</strong><br />
följde regler och tillsyn för att undvika<br />
skada. Koncession<strong>en</strong> kunde också användas<br />
när det fanns tvist om upplåtels<strong>en</strong> av<br />
mark<strong>en</strong> mellan distributionsföretaget och<br />
markägar<strong>en</strong>.<br />
År 1938 infördes bestämmelser om att man<br />
vid prövning<strong>en</strong> skulle ta hänsyn till ledningarnas<br />
behövlighet och planmässighet. Behovsprövning<strong>en</strong><br />
syftade främst till att förhindra<br />
byggande och drift av parallella nät, dvs.<br />
pröva om anläggning<strong>en</strong> behövdes och var<br />
för<strong>en</strong>lig med <strong>en</strong> planmässig elektriering.<br />
45
46<br />
Kanalkorsning i trollhättan - (Sv<strong>en</strong>sk Energi)
M<strong>en</strong> med det starka behovet av <strong>en</strong> strukturrationalisering<br />
bland eldistributionsföretag<strong>en</strong><br />
började det alltmer diskuteras om koncessionsinstitutet<br />
inte skulle kunna användas<br />
mer aktivt för att skynda på strukturomvandling<strong>en</strong>.<br />
”Vid 1942 års riksdag begärde<br />
riksdag<strong>en</strong> <strong>en</strong> utredning<br />
om möjligheterna att g<strong>en</strong>om<br />
stat<strong>en</strong>s medverkan mera<br />
planmässigt än dittills trygga<br />
landets och särskilt landsbygd<strong>en</strong>s<br />
försörjning av elektrisk<br />
kraft.”<br />
Riksdag<strong>en</strong> uteslöt inte ett förstatligande av<br />
produktion och distribution<strong>en</strong> av elkraft om<br />
man inte på annat sätt skulle kunna nå större<br />
planmässighet.<br />
1943 tillkallade regering<strong>en</strong> åtta sakkunniga<br />
”att utreda och framlägga förslag rörande<br />
möjligheterna att g<strong>en</strong>om stat<strong>en</strong>s medverkan<br />
mera planmässigt än hittills trygga landets<br />
och särskilt d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska landsbygd<strong>en</strong>s försörjning<br />
av elektrisk kraft” 48 . De sakkunniga<br />
som kallade sig Elkraftutredning<strong>en</strong> av år<br />
1943 utredde i elva år och överlämnade 1954<br />
sitt slutbetänkande Elkraftförsörjning<strong>en</strong> till<br />
regering<strong>en</strong>. Direktiv<strong>en</strong> omfattade inte bara<br />
eldistribution<strong>en</strong> utan äv<strong>en</strong> d<strong>en</strong> planmässiga<br />
utbyggnad<strong>en</strong> och utnyttjandet av vatt<strong>en</strong>kraft<strong>en</strong>.<br />
Frågan om förstatligande av produktion<br />
och distribution skulle behandlas<br />
Elektrifieringsberedning<strong>en</strong> och Kommerskollegium<br />
– myndigheter för eldistribution<strong>en</strong>s rationalisering<br />
och ”underkastas <strong>en</strong> ingå<strong>en</strong>de och sorgfällig<br />
utredning och prövning”.<br />
Elkraftutredning<strong>en</strong> befolkades av ämbetsmän,<br />
jurister och företrädare för statlig,<br />
kommunal och privat kraftindustri samt<br />
brukarintress<strong>en</strong>ter, främst från landbygd<strong>en</strong>.<br />
Däremot hittar jag inte bland ledamöterna<br />
några som kan ha varit företrädare för d<strong>en</strong><br />
elförbrukande industrin. Nu, för <strong>en</strong> betraktare<br />
sextio år s<strong>en</strong>are, är d<strong>en</strong> totala mansdominans<strong>en</strong><br />
påfallande. Nio ledamöter, fyra<br />
experter och fyra i sekretariatet var samtliga<br />
män. Dock kan man se av missivskrivels<strong>en</strong><br />
att ”det under olika tidsperioder … tjänstgjort<br />
… två eller tre kvinnliga biträd<strong>en</strong>”.<br />
Med d<strong>en</strong> tid<strong>en</strong>s glasögon var d<strong>en</strong>na mansdominans<br />
knappast anmärkningsvärd. En s<strong>en</strong>are<br />
betraktare skulle dock, utan att hårddra<br />
exemplet särskilt mycket kunna se, landsbygd<strong>en</strong>s<br />
elektriering som också <strong>en</strong> kvinnofråga.<br />
Jag har i kapitlet om Prisregleringsnämnd<strong>en</strong><br />
berättat om några riksdagsledamöter som<br />
hade det perspektivet när det gällde eltarifferna<br />
på landsbygd<strong>en</strong>.<br />
Elkraftutredning<strong>en</strong> konc<strong>en</strong>trerade sig på<br />
landsbygd<strong>en</strong>s elförsörjning. I missivskrivels<strong>en</strong><br />
i sitt slutbetänkande närmast ursäktar sig<br />
utredning<strong>en</strong> att d<strong>en</strong> tvingats göra <strong>en</strong> så hård<br />
prioritering på eldistribution<strong>en</strong> på landsbygd<strong>en</strong>.<br />
I kapitel 2 refererade jag till utredning<strong>en</strong>s<br />
egna undersökningar om tillståndet på<br />
landsbygd<strong>en</strong>. Med dessa som bakgrund är<br />
det lätt att hålla med utredning<strong>en</strong> om dess<br />
prioriteringar.<br />
En huvudfråga under 1940-talet var om distributionsnät<strong>en</strong><br />
skulle förstatligas och detta<br />
47
48<br />
var också d<strong>en</strong> fråga som Elkraftutredning<strong>en</strong><br />
”sorgfälligt” skulle undersöka. Elkraftutredning<strong>en</strong><br />
fann nackdelarna var betydligt<br />
större än de fördelar man kunde se. De<br />
fördelar som skulle kunna vinnas g<strong>en</strong>om ett<br />
förstatligande skulle kunna uppnås g<strong>en</strong>om<br />
rationaliseringsåtgärder inom d<strong>en</strong> rådande<br />
kraftförsörjning<strong>en</strong>s ram. D<strong>en</strong>na syn delades<br />
också av regering och riksdag i riksdagsbeslutet<br />
1957.<br />
Frågan om eldistribution<strong>en</strong>s rationalisering<br />
angreps i stället från ett annat håll. Elkraftutredning<strong>en</strong><br />
föreslog i stället förändringar<br />
i koncessionssystemet för att d<strong>en</strong> väg<strong>en</strong> ge<br />
stat<strong>en</strong> ökade möjligheter att medverka till <strong>en</strong><br />
strukturrationalisering med målet färre och<br />
ekonomiskt starkare <strong>en</strong>heter och företag.<br />
Innan vi tittar på Elkraftutredning<strong>en</strong>s förslag<br />
ska vi göra ett besök på Kommerskollegium i<br />
början av 1950-talet. Kommerskollegium var<br />
d<strong>en</strong> myndighet som beviljade koncessioner<br />
och <strong>en</strong> av föregångarna till <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>.<br />
Kommerskollegium – icke så<br />
vägledande för utveckling<strong>en</strong><br />
som det skulle vara önskvärt<br />
Under 1940 och 50-tal<strong>en</strong> skedde <strong>en</strong> stark<br />
utbyggnad av elnät<strong>en</strong> för att möta behovet av<br />
och efterfrågan på elektrisk kraft hos hushåll<br />
och näringsliv. Detta ställde stora krav på<br />
Kommerskollegium, som d<strong>en</strong> koncessionsgivande<br />
myndighet<strong>en</strong>. Man kan nog säga att<br />
uppgift<strong>en</strong> var Kommerskollegium övermäktig.<br />
I Elkraftutredning<strong>en</strong>s slutbetänkande ges<br />
Elektrifieringsberedning<strong>en</strong> och Kommerskollegium<br />
– myndigheter för eldistribution<strong>en</strong>s rationalisering<br />
<strong>en</strong> ganska brutal beskrivning av tillståndet<br />
på kollegiets elektriska byrå. Jag tycker att<br />
det är värt att referera delar av d<strong>en</strong>na.<br />
Det var d<strong>en</strong> elektriska byrån inom Kommerskollegium<br />
som svarade för koncessionshantering<strong>en</strong>.<br />
Sammanlagt hade byrån 13<br />
tjänster. Chef<strong>en</strong> för byrån, som hade titeln<br />
Kommerseråd, förfogade över <strong>en</strong> byrådirektör,<br />
<strong>en</strong> förste byråsekreterare, två förste<br />
byråing<strong>en</strong>jörer, två byråsekreterare och två<br />
byråing<strong>en</strong>jörer, <strong>en</strong> kanslisekreterare och två<br />
kontorister. Dessutom disponerade byrån <strong>en</strong><br />
expeditionsvakt och tillfälligt (1954) ett ytterligare<br />
kontorsbiträde.<br />
Elektriska byrån hade era, som jag tycker<br />
att det verkar, ganska arbetskrävande<br />
uppgifter. Följande beskrivning av arbetsuppgifterna<br />
bygger på d<strong>en</strong> beskrivning från<br />
kommerserådet som intagits betänkandet 49 .<br />
D<strong>en</strong> kursiverade text<strong>en</strong> är direkta citat. D<strong>en</strong><br />
elektriska byrån svarade för Kommerskollegiums<br />
uppgift att<br />
vara chefsmyndighet för d<strong>en</strong> elektriska<br />
inspektion<strong>en</strong>.<br />
”På grund av personalbrist kan tillsyn<strong>en</strong><br />
icke utövas i d<strong>en</strong> omfattning som skulle<br />
erfordras…”<br />
svara för säkerhetsföreskrifter o.d. inom<br />
elområdet<br />
”En stor del av olycksfall<strong>en</strong> bero numera<br />
på okunnighet och vårdslöshet … och<br />
kunna förbyggas <strong>en</strong>dast g<strong>en</strong>om upplysning<br />
och propaganda. Erforderlig tid<br />
härför står dock icke till förfogande utan<br />
detta arbete får skötas helt som fritidsarbete”<br />
vara koncessionsmyndighet.
Från 1946 beslutade Kommerskollegium i de<br />
esta av koncessionsär<strong>en</strong>d<strong>en</strong>a. Regering<strong>en</strong>s<br />
delegering till myndighet<strong>en</strong> liknar d<strong>en</strong> som<br />
vi har idag. Under 1920 och första hälft<strong>en</strong><br />
av 1930-talet kom det in omkring 250 – 300<br />
koncessionsär<strong>en</strong>d<strong>en</strong> per år. Därefter låg d<strong>en</strong><br />
årliga inströmning<strong>en</strong> på 1 000 är<strong>en</strong>d<strong>en</strong>. Det<br />
var inte bara antalet som ställde till problem.<br />
Från 1939 skulle man också behovspröva<br />
är<strong>en</strong>d<strong>en</strong>a. Byråchef<strong>en</strong>s beskrivning ger <strong>en</strong><br />
doft av tillståndet på myndighet<strong>en</strong> och utveckling<strong>en</strong><br />
i d<strong>en</strong> verklighet som myndighet<strong>en</strong><br />
hade hantera:<br />
”I och med elektriering<strong>en</strong>s utbredning<br />
uppstår … i allt era fall konkurr<strong>en</strong>s om<br />
elektriering och de fall då behovsprövning<br />
måste tillgripas blir allt vanligare.<br />
Behovsprövning<strong>en</strong> gäller numera icke<br />
blott ledningar för d<strong>en</strong> lokala distribution<strong>en</strong><br />
… utan äv<strong>en</strong> ledningar avsedda<br />
för överföring av kraft från <strong>en</strong> plats till<br />
<strong>en</strong> annan. Behovsprövning<strong>en</strong>s tillämpning<br />
blir … ofta av synnerlig<strong>en</strong> ömtålig<br />
natur”.<br />
Till detta kom att ellag<strong>en</strong> hade varit i kraft så<br />
länge att koncessioner började förfalla. Och<br />
då gällde det att inför <strong>en</strong> ev<strong>en</strong>tuell förnyelse<br />
av dessa försöka åstadkomma <strong>en</strong> rationalisering<br />
av överföring<strong>en</strong> och distribution<strong>en</strong>. Ett<br />
ytterligare citat belyser läget:<br />
”Man hann dock icke med detta arbete<br />
(att ta fram underlag för kollegiets beslut)<br />
i erforderlig omfattning, utan <strong>en</strong><br />
år efter år växande balans av koncessionsär<strong>en</strong>d<strong>en</strong><br />
uppstod. År 1948 utgjorde<br />
antalet balanserade koncessionsär<strong>en</strong>d<strong>en</strong><br />
3 100. Balans<strong>en</strong> är i stort sett avverkad<br />
g<strong>en</strong>om att kollegium fått anställa extra<br />
Elektrifieringsberedning<strong>en</strong> och Kommerskollegium<br />
– myndigheter för eldistribution<strong>en</strong>s rationalisering<br />
personal. En viss eftersläpning föreligger<br />
dock vad avser svårare är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> och<br />
… dessa visa t<strong>en</strong>d<strong>en</strong>s att öka …”<br />
Låneär<strong>en</strong>d<strong>en</strong><br />
Jag kommer s<strong>en</strong>are i detta kapitel att beskriva<br />
de statliga ekonomiska stöd<strong>en</strong> till<br />
landsbygd<strong>en</strong>s elektriering. Äv<strong>en</strong> d<strong>en</strong>na<br />
hanterades av Elektriska byrån. Lån från<br />
kraftledningslånefond<strong>en</strong> som beviljades<br />
Kommerskollegium och Lantbruksstyrels<strong>en</strong><br />
bereddes på Elektriska byrån. Byrån beredde<br />
också är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> om lån från Vatt<strong>en</strong>kraftlånefond<strong>en</strong><br />
och Elektrieringslånefond<strong>en</strong> där<br />
andra myndigheter än Kommerskollegium<br />
beslutade. Lån<strong>en</strong> skulle också följas upp av<br />
Elektriska byrån så att låntagarna följde de<br />
villkor som hade satts upp av långivarna.<br />
Äv<strong>en</strong> de statsbidrag som lämnades av Elektrieringsberedning<strong>en</strong><br />
skulle följas upp. (Jag<br />
återkommer till Elektrieringsberedning<strong>en</strong>).<br />
Det fanns stadgat att bidrag<strong>en</strong> under vissa<br />
förutsättningar skulle återbetalas.<br />
”Av brist på arbetskraft har det hittills<br />
icke varit möjligt att fullgöra övervakning<strong>en</strong><br />
av dessa företag i vad d<strong>en</strong> avser<br />
återbäring av statsbidrag. Man har fått<br />
inskränka sig till att förebygga preskription<br />
av stat<strong>en</strong>s ev<strong>en</strong>tuella fordringsanspråk”.<br />
Registreringsär<strong>en</strong>d<strong>en</strong><br />
Kommerskollegium (Elektriska byrån) svarade<br />
för uppgifterna till fastighetsregistreringsmyndighet<strong>en</strong><br />
om de fastigheter till vilka<br />
ledningarna och stationerna hörde. D<strong>en</strong>na<br />
registrering var nödvändig för att anläggningarna<br />
skulle kunna godtas som säkerhet<br />
49
50<br />
av banker och andra kreditgivare. Dessa<br />
är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> var ”synnerlig<strong>en</strong> tidskrävande” av<br />
era skäl. Fastighetsbeteckningarna hade<br />
ofta ändrats efter det att de införts i registret<br />
över anläggningarna utan att någon notering<br />
i registret. Röran med fastighetsbeteckningarna<br />
medförde<br />
”att av registreringsmyndighet<strong>en</strong><br />
lämnade uppgifter lätt<br />
kunna bli felaktiga vilket kan<br />
medföra ekonomiska risker<br />
till stora belopp för de<br />
befattningshavare som svara<br />
för registreringsär<strong>en</strong>d<strong>en</strong>a.”<br />
Prisregleringsär<strong>en</strong>d<strong>en</strong><br />
Kommerskollegium skulle som tidigare beskrivits<br />
förpröva anmälningarna till Prisregleringsnämnd<strong>en</strong><br />
för att sortera bort klagomål<br />
som var upp<strong>en</strong>bart ogrundade. Kommerserådet<br />
konstaterar i sin beskrivning att många<br />
er är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> säkerlig<strong>en</strong> hade kunnat sorteras<br />
bort om ”personalförhålland<strong>en</strong>a så medgav”.<br />
Efter att ha tagit del av d<strong>en</strong>na beskrivning<br />
från kommerserådet och chef<strong>en</strong> för Elektriska<br />
byrån konstaterar Elkraftutredning<strong>en</strong> att<br />
”arbetet och verksamhet<strong>en</strong> i stor utsträckning<br />
blir lidande av brist<strong>en</strong> på personal”.<br />
Utredning<strong>en</strong> anser vidare att ”Elektriska<br />
byrån har icke kunna verka vägledande på<br />
utveckling<strong>en</strong> i d<strong>en</strong> omfattning som skulle<br />
Elektrifieringsberedning<strong>en</strong> och Kommerskollegium<br />
– myndigheter för eldistribution<strong>en</strong>s rationalisering<br />
vara önskvärt”. Utredning<strong>en</strong> redovisar också<br />
bedömningar från Elektriska byrån att man<br />
med 20 tjänster skulle klara uppgifterna<br />
tillfredsställande.<br />
Koncessionshantering<strong>en</strong> bekymrade Elkraftutredning<strong>en</strong>.<br />
Handläggningstiderna för koncessionsär<strong>en</strong>d<strong>en</strong><br />
var som kan förstås långa,<br />
upp till tre till fyra år <strong>en</strong>ligt utredning<strong>en</strong>.<br />
Detta innebar att företag<strong>en</strong> inte ansåg sig<br />
kunna vänta på tillstånd<strong>en</strong> utan byggde och<br />
använde ledningarna utan koncession. D<strong>en</strong>na<br />
”praxis” blev sedan så etablerad att d<strong>en</strong> vid<br />
mitt<strong>en</strong> av 1950-talet fortfarande gällde trots<br />
att handläggningstiderna kortats ner. Prövning<strong>en</strong><br />
av anläggning<strong>en</strong> blev i praktik<strong>en</strong> illusorisk,<br />
för att använda utredning<strong>en</strong>s ord.<br />
Ursprunglig<strong>en</strong> hade 1902 års ellag innehållit<br />
bestämmelser om straffansvar för d<strong>en</strong> som<br />
utan koncession byggde eller använde elektriska<br />
ledningar. Dessa regler hade tagits bort redan<br />
1907. Avsaknad<strong>en</strong> av straffbestämmelser<br />
innebar för ledningsinnehavarna att d<strong>en</strong> långsamma<br />
koncessionshantering<strong>en</strong> åtminstone<br />
inte bromsade utbyggnad<strong>en</strong> av ledningsnätet.<br />
1982 återinfördes bestämmelserna om straffansvar<br />
för d<strong>en</strong> som utan koncession byggde<br />
eller använde elektriska anläggningar. Kanske<br />
hade koncessionsmyndighet<strong>en</strong>, som då var<br />
Stat<strong>en</strong>s industriverk, fått ner handläggningstiderna<br />
till <strong>en</strong> rimlig nivå.<br />
Elkraftutredning<strong>en</strong>s beskrivning av tillståndet<br />
för koncessionshantering<strong>en</strong> och registrering<strong>en</strong><br />
av de elektriska anläggningarna är<br />
fascinerande läsning. Det var inte bättre förr.<br />
Under de första år<strong>en</strong> som Energimyndighet<strong>en</strong><br />
var tillsyns- och koncessionsmyndighet var<br />
vi ganska många som bekymrade oss över
Servomotor till regulatorn, vid Lilla Edet - (Sv<strong>en</strong>sk Energi)<br />
handläggningstider, är<strong>en</strong>debalanser och<br />
kvalitet<strong>en</strong> i koncessionsregistret. Jag förstår<br />
nu när jag läser Elkraftutredning<strong>en</strong>s betänkande<br />
att vi i ett historiskt perspektiv hade<br />
det ganska idylliskt.<br />
En annan fundering man kan ha efter att ha<br />
tagit del av Kommerskollegiums erfar<strong>en</strong>heter<br />
handlar om hur stat<strong>en</strong> organiserar sig när<br />
d<strong>en</strong> tar på sig nya uppgifter. När de statsnansiella<br />
krav<strong>en</strong> under krigsår<strong>en</strong> och år<strong>en</strong><br />
därefter mötte d<strong>en</strong> verklighet som Kommerskollegium<br />
skulle styra tvingades riksdag och<br />
regering ta fram glädjekalkyler när verksamhet<strong>en</strong><br />
skulle nansieras. När regering<strong>en</strong> tagit<br />
del av nödrop<strong>en</strong> från Kommerskollegium<br />
förstärktes organisation i 1957 års statsverksproposition<br />
– med <strong>en</strong> ing<strong>en</strong>jörstjänst.<br />
Elektrifieringsberedning<strong>en</strong> och Kommerskollegium<br />
– myndigheter för eldistribution<strong>en</strong>s rationalisering<br />
Jag undrar om inte d<strong>en</strong>na syn på myndigheters<br />
resursbehov snarast är regel än undantag.<br />
Vi kommer i nästa kapitel och se hur<br />
tillsynsmyndighet<strong>en</strong> dim<strong>en</strong>sionerades i samband<br />
elmarknadsreform<strong>en</strong> på 1990-talet.<br />
1957 års skärpning av<br />
koncessionsbestämmelserna<br />
Elkraftutredning<strong>en</strong> hade behandlat koncessionsgivning<strong>en</strong><br />
i sitt slutbetänkande.<br />
Utredning<strong>en</strong>s förslag gällde för det första <strong>en</strong><br />
skärpning av kravet på koncession. Det skulle<br />
krävas koncession i princip för alla elledningar<br />
och elektriska anläggningar.<br />
51
52<br />
”Koncessionsplikt<strong>en</strong> blev<br />
g<strong>en</strong>erell. Eller nästan. Så<br />
kallade inomgårdsledningar,<br />
och <strong>en</strong> del andra specikt<br />
angivna ledningar, undantogs<br />
från koncessionsplikt<strong>en</strong>.<br />
Det var alltså här som de<br />
icke koncessionspliktiga<br />
nät<strong>en</strong> dyker upp.”<br />
Det andra principiella förslaget var att områdeskoncessioner<br />
skulle användas mer än<br />
dittills. Utredning<strong>en</strong> föreslog också <strong>en</strong> skyldighet<br />
för företaget med områdeskoncession<br />
att leverera ström och att koncession<strong>en</strong> skulle<br />
kunna återkallas om koncessionär<strong>en</strong> inte levde<br />
upp till bl.a. krav<strong>en</strong> på leveransskyldighet.<br />
Förslag<strong>en</strong> om koncessioner blev antagna av<br />
riksdag<strong>en</strong> och införda i ellag<strong>en</strong> 50 .<br />
Elkraftutredning<strong>en</strong> föreslog också, som jag<br />
nämnde i förra kapitlet, att <strong>en</strong> ny myndighet<br />
– Stat<strong>en</strong>s elnämnd – skulle inrättas och överta<br />
Kommerskollegiums uppgifter inom detta<br />
område. Förslaget innebar att koncessioner,<br />
elsäkerhetsfrågor, statligt ekonomiskt stöd<br />
till eldistribution<strong>en</strong> och prisreglering<strong>en</strong> skulle<br />
samlas i <strong>en</strong> och samma organisation.<br />
Regering<strong>en</strong> avvisade tank<strong>en</strong> på <strong>en</strong> Stat<strong>en</strong>s<br />
elnämnd. De skäl som anförs för detta är<br />
ganska vaga. Flertalet remissinstanser var<br />
emot och ansåg att de nya uppgifterna om<br />
prisreglering och koncessionsprövning skulle<br />
Elektrifieringsberedning<strong>en</strong> och Kommerskollegium<br />
– myndigheter för eldistribution<strong>en</strong>s rationalisering<br />
g<strong>en</strong>omföras inom nuvarande organisationsram<br />
främst av, tycks det, av kostnadsskäl.<br />
Regering<strong>en</strong> delade remissinstanserna uppfattning<br />
och ansåg att organisationsförändringar<br />
borde anstå i avvaktan på erfar<strong>en</strong>heterna av<br />
de kommande lagändringarna 51 .<br />
I regering<strong>en</strong>s proposition lyfts fram <strong>en</strong> inte<br />
oväs<strong>en</strong>tlig följd av d<strong>en</strong> nya ordning<strong>en</strong> med<br />
områdeskoncessioner – <strong>en</strong> administrativ<br />
lättnad för Kommerskollegium. I proposition<strong>en</strong><br />
konstateras att d<strong>en</strong> ”skulle … befria<br />
koncessionsmyndighet<strong>en</strong> från <strong>en</strong> stor del<br />
av dess nuvarande arbetsbörda. Härig<strong>en</strong>om<br />
kan större omsorg än f.n. är möjligt ägnas<br />
åt ansökningar av linjekoncessioner som<br />
främst bör avse bygde-, lands 52 - och stamlinjer.<br />
(Det är) … angeläget att behovet och<br />
planmässighet<strong>en</strong> av dessa ledningar prövas,<br />
därvid bl.a. näringspolitiska synpunkter kan<br />
böra beaktas och prövning ske av anläggningarnas<br />
standard” 53 .<br />
D<strong>en</strong> ökade ambition<strong>en</strong> vid prövning<strong>en</strong> av<br />
större linjer var ing<strong>en</strong> lit<strong>en</strong> uppgift som<br />
Kommerskollegium ck här av regering<strong>en</strong><br />
om man tar proposition<strong>en</strong>s ord på allvar.<br />
Och några stora extra resurser blev det inte,<br />
som jag nyss berättat. Uppgift<strong>en</strong> skulle upp<strong>en</strong>barlig<strong>en</strong><br />
klaras g<strong>en</strong>om det utrymme som<br />
skapades av att områdeskoncessionerna tog<br />
bort prövning<strong>en</strong> av ett stort antal små linjer<br />
på landsbygd<strong>en</strong>. Jag har inte sett av s<strong>en</strong>are<br />
rapporter om koncessionshantering<strong>en</strong> om d<strong>en</strong><br />
nya inriktning<strong>en</strong> på koncessionshantering<strong>en</strong><br />
ck några påtagliga effekter. Om det nu blev<br />
någon fördjupad prövning av planmässighet<strong>en</strong><br />
av de större ledningarna och dessa linjers<br />
standard.
Lilla Edet - (Sv<strong>en</strong>sk Energi)<br />
De nya reglerna om koncessioner ck däremot<br />
<strong>en</strong> annan betydelse. Det var dessa bestämmelser<br />
om <strong>en</strong> g<strong>en</strong>erell koncessionsplikt,<br />
områdeskoncession och leveransplikt som<br />
blev ett legalt fundam<strong>en</strong>t som gav Kommerskollegium<br />
och dess efterföljare förutsättningar<br />
för arbetet med d<strong>en</strong> mycket stora strukturrationalisering<br />
som präglade tid<strong>en</strong> fram till<br />
d<strong>en</strong> stora elmarknadsreform<strong>en</strong> på 1990-talet.<br />
Elektrifieringsberedning<strong>en</strong> och Kommerskollegium<br />
– myndigheter för eldistribution<strong>en</strong>s rationalisering<br />
Statligt ekonomiskt stöd för<br />
landets elektrifiering<br />
Redan 1918 inrättades <strong>en</strong> statlig lånefond,<br />
som förvaltades av Statskontoret och hade<br />
namnet kraftledningslånefond<strong>en</strong>, g<strong>en</strong>om<br />
vilk<strong>en</strong> stat<strong>en</strong> kunde ge lån för landsbygd<strong>en</strong>s<br />
elektriering 54 .<br />
53
54<br />
Långivning<strong>en</strong> var som störst under 1920-talet.<br />
Under år<strong>en</strong> 1920-24 beviljades lån på<br />
sammanlagt drygt 12 miljoner kronor vilket<br />
i dag<strong>en</strong> p<strong>en</strong>ningvärde motsvarar cirka 60<br />
miljoner kronor per år. Därefter minskade<br />
bidraget till ett par hundra tus<strong>en</strong> kronor per<br />
år under 1950-talet.<br />
1940 beslutade riksdag<strong>en</strong> om statsbidrag för<br />
befrämjande av landsbygd<strong>en</strong>s elektriering.<br />
1940 års urtima riksdag beviljade ett anslag<br />
för detta på 5 miljoner kronor 55 . Stödet tillkom<br />
i början av det andra världskriget. Stödet<br />
motiverades av försörjningsskäl. Landet<br />
var avspärrat. Det rådde brist på b<strong>en</strong>sin och<br />
fotog<strong>en</strong>. Samtidigt var 25 proc<strong>en</strong>t av landsbygd<strong>en</strong>s<br />
hushåll utan el 56 . Detta innebar att<br />
det för många jordbruk var svårt att hålla<br />
igång de b<strong>en</strong>sin- eller fotog<strong>en</strong>drivna maskinerna<br />
som blivit allt vanligare i jordbruket.<br />
Fotog<strong>en</strong> kunde inte tillhandahållas för belysningsändamål.<br />
”Vad detta betyder för folket<br />
i de trakter, där elektrisk belysning inte<br />
nnes att tillgå, torde inte närmare behöva<br />
framhållas”, säger föredragande jordbruksministern<br />
i proposition<strong>en</strong>.<br />
El skulle ersätta fotog<strong>en</strong> och b<strong>en</strong>sin för belysning<br />
och motordrift. 35 år s<strong>en</strong>are under<br />
1970-talets oljekriser återkom samma politik.<br />
El skulle ersätta olja och kol i uppvärmning<strong>en</strong>.<br />
Det var regering<strong>en</strong>, eller Kungl. Maj:t som det<br />
hette på d<strong>en</strong> tid<strong>en</strong> som beviljade statsbidrag<strong>en</strong>.<br />
1941 förordnade Kungl. Maj:t fyra sakkunniga<br />
att göra de undersökningar som behövdes för<br />
att bedöma <strong>en</strong> ansökan och också avge ett utlåtande<br />
i är<strong>en</strong>det till regering<strong>en</strong>. Dessa sakkunniga<br />
ck namnet Elektrieringsberedning<strong>en</strong>.<br />
Elektrifieringsberedning<strong>en</strong> och Kommerskollegium<br />
– myndigheter för eldistribution<strong>en</strong>s rationalisering<br />
Elektrieringsberedning<strong>en</strong> kom att ingå som<br />
<strong>en</strong> del av d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska krisförvaltning<strong>en</strong> som<br />
byggdes upp vid krigets utbrott 1939 57 och<br />
var placerad under Folkhushållningsdepartem<strong>en</strong>tet<br />
som hade bildats detta år. Det som<br />
skiljde myndigheterna under Folkhushållningsdepartem<strong>en</strong>tet<br />
från ”vanliga” myndigheter<br />
var att de var mycket hårt kopplade till<br />
departem<strong>en</strong>t<strong>en</strong>. Här tycks det ha funnits få<br />
begränsningar när det gäller ministerstyre.<br />
Beslut<strong>en</strong> togs av statsrådet efter föredragning<br />
av myndighet<strong>en</strong>s chef eller d<strong>en</strong>nes företrädare.<br />
Behovet av elektriering kvarstod äv<strong>en</strong> efter<br />
kriget. Stödet och Elektrieringsberedning<strong>en</strong><br />
överlevde krisorganisation<strong>en</strong>. Beslut<strong>en</strong> om<br />
statsstöd delegerades 1945 från Kungl. Maj:t<br />
till Elektrieringsberedning<strong>en</strong> som blev <strong>en</strong><br />
mer civil myndighet. Som ett litet kuriosum<br />
kan nämnas att bland de <strong>en</strong>staka övriga krisorgan<br />
som också överlevde krigsår<strong>en</strong> nns<br />
Konjunkturinstitutet.<br />
Elektrieringsberedning<strong>en</strong> var <strong>en</strong> beslutande<br />
nämnd med fyra ledamöter och som<br />
administrativt var knut<strong>en</strong> till Statskontoret.<br />
Ordförande var chef<strong>en</strong> för Kommerskollegiums<br />
elektriska byrå. Övriga ledamöter var<br />
överdirektör<strong>en</strong> och souschef<strong>en</strong> i Lantbruksstyrels<strong>en</strong>,<br />
byråchef<strong>en</strong> för Vatt<strong>en</strong>fallsstyrels<strong>en</strong>s<br />
kommersiella byrå samt sekreterar<strong>en</strong> i Sv<strong>en</strong>ska<br />
kraftverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>. För kansliarbetet<br />
fanns <strong>en</strong> civiling<strong>en</strong>jör och <strong>en</strong> kontorist 58 .<br />
Under år<strong>en</strong> 1940 – 1954 kom det in 4 500<br />
ansökningar om statsbidrag (i g<strong>en</strong>omsnitt<br />
300 är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> per år) och 63 miljoner kronor<br />
hade betalts ut. Ambition<strong>en</strong> var att kansliets<br />
civiling<strong>en</strong>jör skulle besiktiga samtliga fall<br />
g<strong>en</strong>om <strong>en</strong> fysisk närvaro. Arbetsbördan var
dock för stor och ”besiktning kunde <strong>en</strong>dast<br />
företagas när det är absolut nödvändigt” 59 .<br />
Elkraftutredning<strong>en</strong> som jag här citerar ansåg<br />
att personal<strong>en</strong> på kansliet borde utökas med<br />
<strong>en</strong> ing<strong>en</strong>jör, som kunde syssla med det rutinmässiga<br />
arbetet, varig<strong>en</strong>om d<strong>en</strong> kvalicerade<br />
ing<strong>en</strong>jör<strong>en</strong> kunde få mer tid för besiktningar.<br />
Beredning<strong>en</strong>s organisatoriska koppling var<br />
med Statskontoret vilket var (och är) <strong>en</strong> myndighet<br />
under Finansdepartem<strong>en</strong>tet. Medl<strong>en</strong><br />
för bidrag<strong>en</strong> kom däremot från Jordbruksdepartem<strong>en</strong>tets<br />
huvudtitel under rubrik<strong>en</strong> Lantbrukets<br />
rationalisering. Elektriering<strong>en</strong> av<br />
landsbygd<strong>en</strong> var <strong>en</strong> del av jordbrukspolitik<strong>en</strong>.<br />
Från 1918 hade möjlighet<strong>en</strong> funnits för<br />
elnätsföretag<strong>en</strong> att få statliga lån för upprustning<strong>en</strong><br />
av elnät<strong>en</strong>. Lån<strong>en</strong> beviljades av<br />
Kommerskollegium och Lantbruksstyrels<strong>en</strong><br />
gem<strong>en</strong>samt. Det fanns också statsbidrag för<br />
anslutning av nya abonn<strong>en</strong>ter. M<strong>en</strong> det räckte<br />
inte. 1957 års riksdag beslutade också om<br />
statsbidrag för upprustning av landsbygd<strong>en</strong>s<br />
elnät och ställde högst 50 miljoner kronor till<br />
förfogande för detta ändamål. Beloppet var<br />
<strong>en</strong> utgiftsram för d<strong>en</strong> kommande femårsperiod<strong>en</strong>.<br />
Äv<strong>en</strong> detta bidrag administrerades av<br />
Elektrieringsberedning<strong>en</strong>.<br />
I regering<strong>en</strong>s riktlinjer till Elektrieringsberedning<strong>en</strong><br />
60 om upprustningsstödet sägs att<br />
bidragsgivning<strong>en</strong> ska inriktas så att de stödmottagande<br />
eldistributionsföretag<strong>en</strong>s anläggningar<br />
nådde <strong>en</strong> sådan standard att företaget<br />
på ett tillfredsställande sätt kunde fullgöra<br />
sin distributionsskyldighet g<strong>en</strong>temot samtliga<br />
abonn<strong>en</strong>ter. Detta gällde då kund<strong>en</strong> gjorde<br />
anspråk på ”rimliga kvantiteter av elkraft”.<br />
Elektrifieringsberedning<strong>en</strong> och Kommerskollegium<br />
– myndigheter för eldistribution<strong>en</strong>s rationalisering<br />
Vad som var rimlig kvantitet preciserades<br />
inte här m<strong>en</strong> i andra sammanhang har regering<strong>en</strong><br />
sagt att rumsuppvärmning inte var <strong>en</strong><br />
sådan användning som nätet skulle dim<strong>en</strong>sioneras<br />
efter. Riksdag<strong>en</strong>s tredje lagutskott hade<br />
året innan, som d<strong>en</strong> minnesgode läsar<strong>en</strong> kanske<br />
kommer ihåg, uttalat att landsbygdsnätet<br />
inte behöver tåla inkoppling av apparater<br />
med hög effektförbrukning.<br />
Upprustningsbidraget skulle å <strong>en</strong>a sidan vara<br />
ganska rejält tilltaget. Storlek<strong>en</strong> på bidraget<br />
skulle anpassas så att företaget gjordes bärkraftigt<br />
för framtid<strong>en</strong>. Detta innebar att –<br />
och jag citerar direkt ur riksdagstrycket 61<br />
”(S)edan upprustningsåtgärd<strong>en</strong><br />
slutförts (skulle företaget<br />
kunna) med tillämpning av<br />
ett under hänsynstagande till<br />
samtliga inverkande faktorer<br />
som normalt bedömt elkraftpris<br />
förränta och amortera<br />
för<strong>en</strong>tliga lån samt i full<br />
utsträckning vidmakthålla<br />
anläggningarna och äv<strong>en</strong> på<br />
lång sikt driva verksamhet<strong>en</strong><br />
utan förlust”.<br />
Å d<strong>en</strong> andra sidan skulle bidrag <strong>en</strong>dast gå<br />
till företag som hade ett upp<strong>en</strong>bart behov av<br />
nansiellt tillskott och som inte kunde skaffa<br />
investeringsmedel på annat sätt.<br />
55
56<br />
Utredning om Eldistribution<strong>en</strong>s rationalisering från 1968.<br />
Första året anslogs 7 miljoner kronor för detta<br />
ändamål. Det motsvarar i dag<strong>en</strong>s p<strong>en</strong>ningvärde<br />
ungefär 80 miljoner. Med tanke på det<br />
<strong>en</strong>orma upprustningsbehov som beskrivs i<br />
dokum<strong>en</strong>t<strong>en</strong> från d<strong>en</strong> tid<strong>en</strong> och som man kan<br />
ana förefaller beloppet litet. En reektion<br />
som jag som s<strong>en</strong>tida byråkrat gör är om ett<br />
stöd av detta slag och med så små medel till<br />
förfogand<strong>en</strong> möjlig<strong>en</strong> var kontraproduktivt.<br />
Med så små belopp måste bidragsramarna<br />
varit begränsande. Antalet upprustningsprojekt<br />
och företag måste ha varit större än<br />
vad som rymdes inom bidragsram<strong>en</strong> och d<strong>en</strong><br />
årliga tilldelning<strong>en</strong>. Bidraget kan närmast ha<br />
fungerat som <strong>en</strong> broms g<strong>en</strong>om att distributionsföretag<strong>en</strong><br />
ställde sig i kö för att vänta på<br />
sin tur att få statsbidrag.<br />
Elektrifieringsberedning<strong>en</strong> och Kommerskollegium<br />
– myndigheter för eldistribution<strong>en</strong>s rationalisering<br />
Detta att bidrag<strong>en</strong> snarast bromsade än<br />
skyndade upprustning<strong>en</strong> är <strong>en</strong> hypotes från<br />
min sida som bygger på mina egna erfar<strong>en</strong>heter<br />
när jag deltog i granskning<strong>en</strong> av <strong>en</strong> del<br />
statsbidragssystem på 1970-talet. Statsbidrag<strong>en</strong><br />
behöver dock inte ha varit verkningslösa.<br />
Möjlighet<strong>en</strong> till stöd kunde användas som<br />
morot i stat<strong>en</strong>s insatser för att rationalisera<br />
företagsstruktur<strong>en</strong>. D<strong>en</strong>na fråga berörs något<br />
längre fram i detta kapitel.<br />
1959 kompletterades stödformerna med att<br />
stat<strong>en</strong> kunde ge också kreditgarantier för<br />
distributionsföretag på landsbygd<strong>en</strong>. Skälet<br />
var att distributionsföretag<strong>en</strong> hade ett stort<br />
upplåningsbehov m<strong>en</strong> ofta inte kunde ställa<br />
de säkerheter som banker och andra kreditinstitut<br />
ställde. D<strong>en</strong> statliga kraftledningslånefond<strong>en</strong><br />
hade <strong>en</strong> så lit<strong>en</strong> behållning att d<strong>en</strong><br />
<strong>en</strong>dast kunde möta <strong>en</strong> lit<strong>en</strong> del av behovet 62 .<br />
Äv<strong>en</strong> handläggning<strong>en</strong> av kreditgarantierna<br />
lades på Elektrieringsberedning<strong>en</strong>.<br />
Tre år s<strong>en</strong>are, 1962, avvecklades Elektrieringsberedning<strong>en</strong><br />
efter 21 års verksamhet.<br />
Ansvaret för verksamhet<strong>en</strong> fördes över till<br />
Kommerskollegium. Frågan hade aktualiserats<br />
av Kommerskollegium vid några tillfäll<strong>en</strong><br />
och nu var det dags i samband med <strong>en</strong><br />
större förändring av kollegiets uppgifter. Det<br />
skäl som lyftes fram i regering<strong>en</strong>s proposition<br />
var att det var önskvärt med <strong>en</strong> ytterligare effektivisering<br />
på att upprusta b<strong>en</strong>tliga distributionsföretag<br />
och att åstadkomma storleksrationaliseringar<br />
av företag<strong>en</strong> ”där sådana<br />
är önskvärda”. Elektrieringsnämnd<strong>en</strong> hade<br />
varit <strong>en</strong> lit<strong>en</strong> myndighet. I proposition<strong>en</strong> 63<br />
beräknades att arvod<strong>en</strong> och omkostnader<br />
uppgick till i runt tal 100 000 kr per år.
Kommerskollegium som redan svarade för<br />
handläggning<strong>en</strong> av koncessionsär<strong>en</strong>d<strong>en</strong> blev<br />
d<strong>en</strong> samlade myndighet<strong>en</strong> för eldistribution<strong>en</strong>s<br />
strukturrationalisering. Kollegiet var<br />
också samtidigt ”värdmyndighet” åt Prisregleringsnämnd<strong>en</strong><br />
för elektrisk ström.<br />
Upprustningsbidrag<strong>en</strong> och lånegarantierna<br />
avvecklades först 1999. Det sista året var det<br />
Energimyndighet<strong>en</strong> som var d<strong>en</strong> myndighet<br />
som beviljade stödet. Stödet till elektriering<br />
av glesbygd<strong>en</strong> levde kvar ända till 30 juni<br />
2008. Då var i praktik<strong>en</strong> alla hus med perman<strong>en</strong>tbo<strong>en</strong>de<br />
elektrierade. Stödet försvann<br />
från statsbudget<strong>en</strong> år 1999 och hanterades de<br />
sista år<strong>en</strong> av Sv<strong>en</strong>ska kraftnät.<br />
Stödet till oelektrierade bostäder i glesbygd<strong>en</strong><br />
minns jag mycket väl från min tid som<br />
departem<strong>en</strong>tstjänsteman på Näringsdepartem<strong>en</strong>tet.<br />
Det fanns ett utgiftsanslag på statsbudget<strong>en</strong><br />
som hette Bidrag till landsbygd<strong>en</strong>s<br />
elektriering. Det var <strong>en</strong> fram till år<strong>en</strong> runt<br />
1990 utmärkt inrättning i budgetprocess<strong>en</strong>.<br />
Anslaget fungerade som gris<strong>en</strong> Särimner 64 .<br />
Huvudregeln i regering<strong>en</strong>s budgetprocess var<br />
att utgiftsökningar på statsbudget<strong>en</strong> skulle<br />
nansieras med utgiftssänkningar på samma<br />
huvudtitel. Anslaget Bidrag till landsbygd<strong>en</strong>s<br />
elektriering användes för detta. Belopp<strong>en</strong><br />
på anslaget drogs ner för att nansiera något<br />
mer angeläget. Efter några upprörda motioner<br />
skrev Riksdag<strong>en</strong> upp anslaget ig<strong>en</strong> till det<br />
gamla beloppet. På det sättet åstadkoms <strong>en</strong><br />
lit<strong>en</strong> årlig ökning av anslag<strong>en</strong> till <strong>en</strong>ergiområde.<br />
Stramare budgetregler någon gång in på<br />
90-talet täppte till d<strong>en</strong>na möjlighet. Tråkigt.<br />
Tyckte vi tjänstemän på Näringsdepartem<strong>en</strong>tet.<br />
M<strong>en</strong> svårt att argum<strong>en</strong>tera mot.<br />
Elektrifieringsberedning<strong>en</strong> och Kommerskollegium<br />
– myndigheter för eldistribution<strong>en</strong>s rationalisering<br />
När det gäller lånegarantier och upprustningsbidrag<br />
är mitt minne helt blankt. När<br />
jag började skriva om detta trodde jag att<br />
dessa stöd måste ha försvunnit någon gång<br />
på 1980-talet, dvs. innan jag började arbeta<br />
med elförsörjningsfrågor kring 1990. Att<br />
stödet låg på Energimyndighet<strong>en</strong> under dess<br />
första år hade jag också glömt – om jag någonsin<br />
vetat eller förstått det. Förmodlig<strong>en</strong><br />
var verksamhet<strong>en</strong> st<strong>en</strong>död de sista år<strong>en</strong>. Jag<br />
har läst ig<strong>en</strong>om Energimyndighet<strong>en</strong>s årsredovisning<br />
för 1998 från första till sista sidan<br />
utan att se ett <strong>en</strong>da spår av lånegarantier och<br />
upprustningsbidrag för landsbygd<strong>en</strong>s elektri-<br />
ering detta sista år som stöd<strong>en</strong> fanns.<br />
Ett målmedvetet struktur-<br />
arbete med ellag<strong>en</strong> som grund<br />
Kommerskollegium hade från 1962 tillgång<br />
till koncessionsgivning<strong>en</strong> och det statliga<br />
ekonomiska stödet för att stödja <strong>en</strong> strukturrationalisering<br />
av de sv<strong>en</strong>ska eldistributionsföretag<strong>en</strong>.<br />
Koncessionsgivning<strong>en</strong> var<br />
dock ett svagt instrum<strong>en</strong>t i sammanhanget.<br />
Kommerskollegium kunde inte tvinga <strong>en</strong><br />
eldistributör att överlåta sina anläggningar<br />
när koncessionstid<strong>en</strong> löpte ut. Myndighet<strong>en</strong><br />
saknade också lagliga möjligheter att förmå<br />
företag att gå samman i lämpliga distributions<strong>en</strong>heter.<br />
Några utredningar 65 diskuterade behovet av<br />
skärpningar i koncessionslagstiftning<strong>en</strong> så<br />
att myndighet<strong>en</strong> skulle få större möjligheter<br />
att använda koncessionerna som ett instrum<strong>en</strong>t<br />
i arbetet för <strong>en</strong> strukturomvandling.<br />
Det kom också förslag om att koncessionerna<br />
57
58<br />
lättare skulle kunna återkallas och att myndighet<strong>en</strong><br />
vid koncessionstid<strong>en</strong>s utgång skulle<br />
få större möjligheter att meddela koncession<br />
till andra distributörer. Dessa radikala förslag<br />
avvisades dock av regering<strong>en</strong> utan större<br />
motiveringar.<br />
Det var frivilliglinj<strong>en</strong> som gällde. Situation<strong>en</strong><br />
blev också bättre.<br />
I budgetproposition<strong>en</strong> 1975/76 66 avvisas<br />
ett förslag från Elutredning<strong>en</strong> om att koncessionsmyndighet<strong>en</strong><br />
ska kunna återkalla<br />
koncessioner av strukturomvandlingsskäl. I<br />
stället sägs att ”eldistribution<strong>en</strong> i vårt land<br />
i allt väs<strong>en</strong>tligt fungerar väl”. Det är första<br />
gång<strong>en</strong> tror jag som regering<strong>en</strong> intar d<strong>en</strong> position<strong>en</strong>.<br />
Nu ansågs äntlig<strong>en</strong> d<strong>en</strong> stora frågan<br />
om landsbygd<strong>en</strong>s elektriering som löst. 60<br />
år efter det att 1911 års Kraftkommitté behandlat<br />
frågan.”<br />
Och inte heller för det av rationalisering som<br />
återstår behövs några större statliga insatser:<br />
”Det nns ing<strong>en</strong> anledning att tro att<br />
bransch<strong>en</strong>s förmåga till självsanering och<br />
anpassning till samhällets krav är uttömd”.<br />
Självsanering i stället för tvångsåtgärder var<br />
strategin för strukturrationalisering<strong>en</strong> av<br />
eldistribution<strong>en</strong>. En parallell till prisreglering<strong>en</strong><br />
med <strong>en</strong> bransch<strong>en</strong>s hedersdomstol för<br />
att se till att eltarifferna var rimliga.<br />
Och myndighet<strong>en</strong>s roll? Stat<strong>en</strong>s industriverk<br />
(SIND) som blev koncessionsmyndighet 1973<br />
beskriver sin roll i <strong>en</strong> rapport till regering<strong>en</strong> år<br />
1981 67 . Med d<strong>en</strong> beskrivning<strong>en</strong> och med några<br />
samtal med Tore Petterson, som arbetade<br />
Elektrifieringsberedning<strong>en</strong> och Kommerskollegium<br />
– myndigheter för eldistribution<strong>en</strong>s rationalisering<br />
på SIND, kan jag ge följande bild. Industriverket<br />
konstaterar, inte oväntat, att ellag<strong>en</strong><br />
ger koncessionsmyndighet<strong>en</strong> mycket begränsade<br />
möjligheter att ingripa mot företag som<br />
saknar förutsättningar för att underhålla<br />
och förnya elnätet. SIND tycker inte heller<br />
att några kraftfullare befog<strong>en</strong>heter behövs<br />
på koncessionssidan. SIND kunde i stället<br />
medverka till frivilliga över<strong>en</strong>skommelser om<br />
företagsöverlåtelser som ledde till <strong>en</strong> bortrationalisering<br />
av olönsam och undermålig<br />
distribution. Det var de statliga upprustningsbidrag<strong>en</strong><br />
som var nyckeln till detta.<br />
En strukturrationalisering förutsätter att<br />
någon överlåter sitt elnät till <strong>en</strong> annan ägare.<br />
SIND hade som koncessions- och tillsynsmyndighet<br />
<strong>en</strong> ganska god bild över de företag<br />
som inte hade förutsättningar hålla <strong>en</strong> tillräckligt<br />
hög kvalitet i eldistribution<strong>en</strong>.<br />
För SIND gällde det id<strong>en</strong>tiera dessa nät och<br />
förklara för ägar<strong>en</strong> vilket investeringsbehov<br />
som fanns och vilka ekonomiska resurser<br />
som krävdes för detta. Nästa steg var att hitta<br />
<strong>en</strong> pot<strong>en</strong>tiell köpare. Sedan gällde det att<br />
förmå såväl ägar<strong>en</strong> till nätet som köpar<strong>en</strong> att<br />
göra <strong>en</strong> strukturaffär. Det var inte alltid så<br />
lätt. Köpar<strong>en</strong> såg framför sig upprustningsbehovet.<br />
Man kan föreställa sig att diskussionerna<br />
parterna emellan om överlåtelsepriset<br />
ofta var svåra. SIND kunde här använda<br />
statsbidrag<strong>en</strong> som morot. Jag har förstått att<br />
många gånger var det också löft<strong>en</strong> om upprustningsbidrag<br />
som ck <strong>en</strong> motvillig köpare<br />
att slutföra affär<strong>en</strong> till ett pris som accepterades<br />
av säljar<strong>en</strong>.
Industridepartem<strong>en</strong>tets utredning om De statliga <strong>en</strong>ergi-<br />
myndigheterna från 1980.<br />
Elektrifieringsberedning<strong>en</strong> och Kommerskollegium<br />
– myndigheter för eldistribution<strong>en</strong>s rationalisering<br />
Tore Petterson sammanfattar myndighet<strong>en</strong>s<br />
arbete på följande sätt 68 .<br />
”Antalet företag har sedan<br />
mitt<strong>en</strong> av 1940-talet minskat<br />
från 3 500 till 280.<br />
Resultatet återspeglar<br />
koncessionsmyndigheternas<br />
(Kommerskollegium, Stat<strong>en</strong>s<br />
industriverks och Stat<strong>en</strong><br />
<strong>en</strong>ergiverks) målmedvetna<br />
strukturarbete med ellag<strong>en</strong><br />
som grund. Verksamma medel<br />
i detta strukturarbete har<br />
varit utredningsverksamhet,<br />
statsbidrag och förhandlingar.<br />
Äv<strong>en</strong> elbransch<strong>en</strong>s vilja och<br />
förmåga till självsanering har<br />
bidragit till d<strong>en</strong>na utveckling”.<br />
59
Foto: Johnér<br />
60
D<strong>en</strong> stora elmarknadsreform<strong>en</strong><br />
– Nätmyndighet<strong>en</strong> bildas<br />
Elmarknadsreform<strong>en</strong><br />
Startskottet<br />
D<strong>en</strong> 26 oktober 1990 kallade statsminister<br />
Ingvar Carlsson till presskonfer<strong>en</strong>s för att<br />
redovisa regering<strong>en</strong>s åtgärder för att hantera<br />
d<strong>en</strong> ekonomiska kris som landet befann sig<br />
i då. Som vanligt, på d<strong>en</strong> tid<strong>en</strong>, rörde det sig<br />
om ination, utöde av valuta och <strong>en</strong> kraftig<br />
uppgång av d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska räntan.<br />
Efter <strong>en</strong> kort inledning lämnade statministern<br />
över ordet till nansminister Allan Larsson.<br />
D<strong>en</strong>ne pres<strong>en</strong>terade ett ekonomisk-politiskt<br />
åtgärdsprogram i syfte att begränsa tillväxt<strong>en</strong><br />
av de off<strong>en</strong>tliga utgifterna och skapa bättre<br />
tillväxtbetingelser för sv<strong>en</strong>skt näringsliv.<br />
Goda tillväxtbetingelser förutsatte <strong>en</strong>ligt Allan<br />
Larsson <strong>en</strong> ökad klarhet om Sveriges roll<br />
i Europa. Finansministern redovisade sedan<br />
programmet i fyra huvudpunkter.<br />
Allan Larssons första punkt var europapolitik<strong>en</strong>.<br />
Regering<strong>en</strong> eftersträvar ett nytt riksdagsbeslut<br />
om Europapolitik<strong>en</strong> som tydligare och<br />
i mer positiva ordalag klargör Sveriges ambitioner<br />
att bli medlem i d<strong>en</strong> Europeiska gem<strong>en</strong>skap<strong>en</strong><br />
(EG), som det hette på d<strong>en</strong> tid<strong>en</strong>.<br />
D<strong>en</strong> stora elmarknadsreform<strong>en</strong><br />
– Nätmyndighet<strong>en</strong> bildas<br />
Åtgärder för att begränsa utgiftstrycket inom<br />
d<strong>en</strong> off<strong>en</strong>tliga sektorn var nansministerns<br />
andra punkt. Här ingick politiska klassiska<br />
evergre<strong>en</strong>s som omställning och bantning av<br />
d<strong>en</strong> statliga administration<strong>en</strong>, omläggning<br />
av sjukförsäkring<strong>en</strong> och samordning med<br />
arbetsskadeförsäkring<strong>en</strong>, <strong>en</strong> effektivare sjukförsäkring<br />
och <strong>en</strong> konkurr<strong>en</strong>skraftig högre<br />
utbildning. Här fanns också <strong>en</strong> effektivare<br />
statlig förmög<strong>en</strong>hetsförvaltning där huvudnumret<br />
var bolagisering<strong>en</strong> av Vatt<strong>en</strong>fall. Jag<br />
citerar ur regering<strong>en</strong>s pressmeddelande 69 :<br />
”Vatt<strong>en</strong>fall görs om till ett<br />
aktiebolag vilket skapar<br />
förutsättningar för att öka<br />
avkastning<strong>en</strong> på stat<strong>en</strong>s<br />
tillgångar. För att skapa <strong>en</strong><br />
effektiv handel med el och<br />
underlätta <strong>en</strong> dec<strong>en</strong>traliserad<br />
elproduktion kommer stamnätet<br />
att ges <strong>en</strong> mer fristå<strong>en</strong>de<br />
ställning”.<br />
61
62<br />
D<strong>en</strong> tredje punkt<strong>en</strong> var bättre tillväxtbetingelser<br />
för sv<strong>en</strong>skt näringsliv och d<strong>en</strong> fjärde<br />
gällde författningsfrågor. Grundlagarna<br />
skulle förändras för att förbättra det politiska<br />
systemets beslutsförmåga, vilk<strong>en</strong> då<br />
ansågs vara ett allvarligt problem för Sveriges<br />
långsiktiga ekonomiska utveckling. Ett resultat<br />
av detta blev några år s<strong>en</strong>are övergång<strong>en</strong><br />
till fyraåriga mandatperioder i riksdag<strong>en</strong>.<br />
D<strong>en</strong>na presskonfer<strong>en</strong>s kan ses som startpunkt<strong>en</strong><br />
för det som skulle bli d<strong>en</strong> stora<br />
elmarknadsreform<strong>en</strong> i Sverige och som ändrade<br />
förutsättningarna för samtliga aktörer<br />
som var <strong>en</strong>gagerade i d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska elförsörjning<strong>en</strong><br />
och för slutanvändarna av el. Reform<strong>en</strong><br />
innebar också när d<strong>en</strong> var g<strong>en</strong>omförd<br />
att Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> avvecklades och<br />
att tillsyn<strong>en</strong> över elmarknad<strong>en</strong> ck <strong>en</strong> något<br />
annan inriktning och utvidgades.<br />
Elmarknadsreform<strong>en</strong>s <strong>historia</strong> är ännu<br />
oskriv<strong>en</strong> 70 . D<strong>en</strong>na skrift har d<strong>en</strong>itivt inte<br />
som syfte att fylla detta tomrum. Fokus här<br />
är <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong> och dess<br />
föregångare på myndighetssidan. Elmarknadsreform<strong>en</strong><br />
kommer att behandlas från<br />
det perspektivet och därför beskrivas ganska<br />
översiktligt och mest som <strong>en</strong> rekapitulation<br />
av process<strong>en</strong>.<br />
Regering<strong>en</strong> annonserade sin elmarknadsreform<br />
höst<strong>en</strong> 1990. D<strong>en</strong>na följdes upp av regering<strong>en</strong><br />
i <strong>en</strong> proposition till riksdag<strong>en</strong> vår<strong>en</strong><br />
1991 71 . Proposition<strong>en</strong>, med Rune Molin som<br />
industriminister, var <strong>en</strong> bred närings- eller<br />
industripolitisk proposition. En lit<strong>en</strong> del<br />
berörde Vatt<strong>en</strong>fall och de andra statliga affärsverk<strong>en</strong>.<br />
Bl.a. föreslogs <strong>en</strong> bolagisering av<br />
D<strong>en</strong> stora elmarknadsreform<strong>en</strong><br />
– Nätmyndighet<strong>en</strong> bildas<br />
Affärsverket Vatt<strong>en</strong>fall. Det var i huvudsak<br />
tre punkter i proposition<strong>en</strong> 72 :<br />
- Vatt<strong>en</strong>fall ombildas till ett aktiebolag.<br />
”Det viktigaste motivet för att föra över<br />
huvuddel<strong>en</strong> av Vatt<strong>en</strong>falls verksamhet<br />
från affärsverk till bolag är att effektivisera<br />
förvaltning<strong>en</strong> av stat<strong>en</strong>s kapital.<br />
Målet är <strong>en</strong> ökad avkastningsförmåga<br />
inom ram<strong>en</strong> för oförändrade eller lägre<br />
reala elpriser och <strong>en</strong> fortsatt trygg elförsörjning”.<br />
- Storkraftnätet skiljs ut från Vatt<strong>en</strong>fall<br />
och läggs i <strong>en</strong> särskild organisation.<br />
Organisationsform<strong>en</strong> skulle utredas<br />
särskilt, m<strong>en</strong> tills vidare läggas som<br />
affärsverk.<br />
- Ytterligare åtgärder för att förbättra<br />
elmarknad<strong>en</strong> kunde krävas äv<strong>en</strong> om<br />
proposition<strong>en</strong> var vag på d<strong>en</strong>na punkt.<br />
Det nns dock skrivningar som angav <strong>en</strong><br />
vision eller åtminstone <strong>en</strong> riktningsangivelse<br />
för utredningsarbetet. Skrivningarna<br />
hade också ett europeiskt perspektiv.<br />
Skrib<strong>en</strong>terna hade inte glömt regering<strong>en</strong>s<br />
ambition om medlemskap i d<strong>en</strong> europeiska<br />
gem<strong>en</strong>skap<strong>en</strong>. Jag erbjuder ett ganska<br />
långt citerande ur proposition<strong>en</strong>.<br />
”För framtid<strong>en</strong> bör syftet vara att stärka<br />
konsum<strong>en</strong>ternas ställning g<strong>en</strong>om åtgärder<br />
som ökar konkurr<strong>en</strong>s<strong>en</strong> mellan produc<strong>en</strong>ter<br />
inom Sverige samt mellan sv<strong>en</strong>ska och<br />
utländska produc<strong>en</strong>ter. Målet bör vara<br />
att sv<strong>en</strong>ska kraftkonsum<strong>en</strong>ter kan sluta<br />
kontrakt direkt med produc<strong>en</strong>ter i andra<br />
länder utan att först behöva sluta kontrakt<br />
med sv<strong>en</strong>ska produc<strong>en</strong>ter. Dessutom bör
småskaliga produc<strong>en</strong>ter tillförsäkras<br />
goda möjligheter att sälja el till marknad<strong>en</strong>.<br />
… En effektivare handel med elkraft<br />
innebär bl.a. att varje säljare av kraft<br />
måste ta ökad hänsyn till de priser och<br />
andra villkor som övriga säljare erbjuder.<br />
Utveckling<strong>en</strong> kommer att innebära ökade<br />
krav på elproduc<strong>en</strong>terna att kunna erbjuda<br />
sina kunder el till konkurr<strong>en</strong>skraftiga<br />
priser. Detta gäller äv<strong>en</strong> det statliga bolaget.<br />
Vidare kan antas att de nationella elmarknaderna<br />
i Europa allt mer växer<br />
samman till <strong>en</strong> mångnationell marknad.<br />
Ambitionerna att främja <strong>en</strong> sådan utveckling<br />
är påtagliga inom EG m<strong>en</strong> äv<strong>en</strong><br />
länder utanför EG i Väst- och Östeuropa<br />
kan väntas bli berörda. En internationell<br />
elmarknad kan leda till att elpriserna i de<br />
berörda länderna utjämnas på sikt. Det<br />
nns anledning till att se positivt på <strong>en</strong><br />
sådan utveckling.”<br />
Regering<strong>en</strong> räknar alltså med att det nog<br />
ska bli konkurr<strong>en</strong>s så småningom äv<strong>en</strong> om<br />
regering<strong>en</strong> är ganska okonkret på d<strong>en</strong> punkt<strong>en</strong>.<br />
Det intressantaste är, tycker jag nu 20 år<br />
s<strong>en</strong>are, det internationella eller europeiska<br />
perspektivet. D<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska regering<strong>en</strong> såg<br />
EU:s kommande marknadspaket och bejakade<br />
dessa.<br />
Och frågan om prisreglering och prisövervakning.<br />
Hur behandlades d<strong>en</strong>? Mycket<br />
kort, är svaret. Regering<strong>en</strong> berättar för riksdag<strong>en</strong><br />
att Stat<strong>en</strong>s pris- och konkurr<strong>en</strong>sverk<br />
sedan 1988 har uppdraget att med särskild<br />
uppmärksamhet följa och årlig<strong>en</strong> redovisa<br />
D<strong>en</strong> stora elmarknadsreform<strong>en</strong><br />
– Nätmyndighet<strong>en</strong> bildas<br />
pris- och konkurr<strong>en</strong>sförhålland<strong>en</strong>a på el<strong>en</strong>ergiområdet.<br />
Sedan säger regering<strong>en</strong> att d<strong>en</strong>na<br />
– som ett lätt budskap till myndighet<strong>en</strong> – att<br />
”d<strong>en</strong>na övervakning kan behöva förstärkas<br />
ytterligare i samband med bolagisering<strong>en</strong> av<br />
Vatt<strong>en</strong>fall”.<br />
Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> nämns inte i sammanhanget.<br />
Jag kan lämna följande hypotes<br />
om varför. Jag var med och skrev dessa<br />
texter. Avsnitt<strong>en</strong> om Vatt<strong>en</strong>falls nya bolagsform,<br />
organisation<strong>en</strong> av storkraftnätet och<br />
om marknadsutveckling<strong>en</strong> minns jag. Text<strong>en</strong><br />
om prisövervakning<strong>en</strong> återupptäckte jag<br />
när jag skulle skriva detta avsnitt. Jag tror<br />
att skälet till att vi inte skrev in ett ord om<br />
Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> var att vi uppfattade<br />
d<strong>en</strong> som något obsolet, som hörde histori<strong>en</strong><br />
till och som inte var ett effektivt verktyg för<br />
att övervaka och påverka prisbildning<strong>en</strong>. Det<br />
var ju också ökad konkurr<strong>en</strong>s som regering<strong>en</strong><br />
och vi tjänstemän såg som medlet för riktiga<br />
priser – inte <strong>en</strong> prisregleringsmyndighet. I<br />
vart fall tjänstemänn<strong>en</strong> i Regeringskansliet<br />
hade mycket vaga kunskaper om Prisregleringsnämnd<strong>en</strong><br />
och dess verksamhet.<br />
Inte heller frågan strukturrationalisering<strong>en</strong><br />
av elnätsföretag<strong>en</strong> behandlades.<br />
Riksdag<strong>en</strong> antog proposition<strong>en</strong>. De borgerliga<br />
partierna i opposition<strong>en</strong> hade motioner<br />
om att Vatt<strong>en</strong>fall borde privatiseras och att<br />
Storkraftnätet borde drivas i bolagsform och<br />
kanske privatiseras.<br />
63
64<br />
En <strong>en</strong>ig riksdag sätter mål och<br />
strategier för elmarknad<strong>en</strong>s<br />
reformering<br />
Vintern 1992 återkom regering<strong>en</strong> – nu i form<br />
av <strong>en</strong> borgerlig fyrpartiregering med Carl<br />
Bildt som statsminister och Per Westerberg<br />
som näringsminister – om mål och strategier<br />
för elmarknad<strong>en</strong>s reformering 73 . Målet var,<br />
<strong>en</strong>ligt proposition<strong>en</strong>, att ”g<strong>en</strong>om ökad konkurr<strong>en</strong>s<br />
nå ett än mer rationellt utnyttjande<br />
av resurserna och att tillförsäkra kunderna<br />
exibla leveransvillkor till lägsta möjliga<br />
priser”.<br />
Kraftledningsgata g<strong>en</strong>om skog<strong>en</strong> utanför Eskilstuna. Foto: aStory<br />
D<strong>en</strong> stora elmarknadsreform<strong>en</strong><br />
– Nätmyndighet<strong>en</strong> bildas<br />
Proposition<strong>en</strong> behandlar tre områd<strong>en</strong>;<br />
storkraftnätet och Sv<strong>en</strong>ska kraftnäts roll, eldistribution<strong>en</strong><br />
och konkurr<strong>en</strong>sövervakning<strong>en</strong><br />
på elområdet. Här beskrivs för första gång<strong>en</strong><br />
i konkreta ordalag vad reform<strong>en</strong> skulle innehålla.<br />
Det övergripande målet delades upp i<br />
tre delmål<br />
- Kraftföretag och kunder ska kunna välja<br />
vilka de handlar med.<br />
- Möjligheterna till export och import av<br />
el ska öka.<br />
- Konkurr<strong>en</strong>s<strong>en</strong> på elmarknad<strong>en</strong> ska<br />
övervakas med <strong>en</strong> skärpt konkurr<strong>en</strong>slagstiftning.<br />
Inget företag skulle tillåtas att<br />
styra prissättning<strong>en</strong> på el.
I proposition<strong>en</strong> sägs att d<strong>en</strong> fria handeln ska<br />
åstadkommas g<strong>en</strong>om att d<strong>en</strong> som har koncession<br />
för <strong>en</strong> starkströmsledning eller ledningsnät<br />
för ett visst område ska bli skyldig<br />
att mot ersättning upplåta ledningskapacitet<br />
för transport av elektrisk ström till d<strong>en</strong> som<br />
så begär, oavsett om det är koncessionsinnehavar<strong>en</strong><br />
eller någon annan som levererar,<br />
utnyttjar eller återförsäljer d<strong>en</strong> elektriska<br />
strömm<strong>en</strong>.<br />
Riksdag<strong>en</strong> betonade det önskvärda i att<br />
hänsyn tas till behovet av internationell ömsesidighet<br />
för att konkurr<strong>en</strong>ssnedvridningar<br />
ska undvikas. Riksdag<strong>en</strong> godkände sedan<br />
riktlinjerna, med <strong>en</strong>ighet utom på <strong>en</strong> punkt.<br />
Socialdemokraterna yrkade att Riksdag<strong>en</strong><br />
skulle uttala att Sv<strong>en</strong>ska Kraftnät inte skulle<br />
privatiseras, vilket avslogs av riksdagsmajoritet<strong>en</strong>.<br />
Nu hade grundprinciperna för elmarknadsreform<strong>en</strong><br />
lagts fast av <strong>en</strong> i praktik<strong>en</strong> <strong>en</strong>ig<br />
riksdag. Elnät<strong>en</strong> skulle öppnas för transport<br />
av el för d<strong>en</strong> som vill använda dem. Själva<br />
el<strong>en</strong>ergin skulle handlas i konkurr<strong>en</strong>s och<br />
elmarknad<strong>en</strong> skulle övervakas som vilk<strong>en</strong><br />
varu- eller tjänstemarknad som helst. Elpriset<br />
skulle således inte längre regleras.<br />
Nu återstod bara några teknikaliteter, eller<br />
som det utrycks i proposition<strong>en</strong>: ”Förändringarna<br />
kräver lagändringar. En särskild utredare<br />
bör utarbeta förslag till ny lagstiftning”<br />
Utredningarna<br />
Vår<strong>en</strong> 1992 inleddes ett omfattande utredningsarbete<br />
för att lägga grund<strong>en</strong> till d<strong>en</strong> stora<br />
D<strong>en</strong> stora elmarknadsreform<strong>en</strong><br />
– Nätmyndighet<strong>en</strong> bildas<br />
Utredning om Elkonkurr<strong>en</strong>s med nätmonopol från 1993.<br />
elmarknadsreform<strong>en</strong>. I mars tillkallades <strong>en</strong><br />
utredare med uppgift att utarbeta förslag till<br />
lagstiftning på elområdet (Ellagstiftningsutredning<strong>en</strong>).<br />
Det var d<strong>en</strong>na utredning som<br />
var d<strong>en</strong> tunga utredning<strong>en</strong> som tog fram det<br />
c<strong>en</strong>trala legala regelverket för det som skulle<br />
bli d<strong>en</strong> stora sv<strong>en</strong>ska elmarknadsreform<strong>en</strong>.<br />
Det var ing<strong>en</strong> parlam<strong>en</strong>tarisk utredning.<br />
Regering<strong>en</strong> valde i stället att lägga uppdraget<br />
på <strong>en</strong> s.k. <strong>en</strong>mansutredare. Utredare blev<br />
Olof Söderberg, <strong>en</strong> erfar<strong>en</strong> ämbetsman som<br />
tidigare hade varit chef för Stat<strong>en</strong>s kärnbränsl<strong>en</strong>ämnd,<br />
som vid årsskiftet 1991/92<br />
hade upphört. I kommittén ingick också<br />
sakkunniga och experter. Kraftindustrin och<br />
eldistribution<strong>en</strong> var väl företrädd 74 .<br />
65
Foto: Bildarkivet<br />
66
I augusti ck Sv<strong>en</strong>ska Kraftnät i uppdrag att<br />
utreda förutsättningarna för <strong>en</strong> sv<strong>en</strong>sk elbörs<br />
75 . I juli ck Närings- och teknikutvecklingsverket<br />
uppdraget att utreda vissa frågor<br />
om kring mätning och avräkning i samband<br />
med ”öppna nät” på elmarknad<strong>en</strong> 76 . I juli<br />
beslöt regering<strong>en</strong> också att tillkalla <strong>en</strong> särskild<br />
utredare för att utreda organisation och<br />
nansiering av myndighetsuppgifterna för<br />
tillsyn av nätverksamhet<strong>en</strong> på elmarknad<strong>en</strong><br />
(Elmyndighetsutredning<strong>en</strong>) 77 . Slutlig<strong>en</strong> g<strong>en</strong>omfördes<br />
också ett omfattande utredningsarbete<br />
inom Näringsdepartem<strong>en</strong>tet 78 .<br />
Det är kanske lite konstigt att <strong>en</strong> så g<strong>en</strong>omgripande<br />
reform som elmarknadsreform<strong>en</strong><br />
inte föregicks av <strong>en</strong> parlam<strong>en</strong>tarisk<br />
utredning. Man kan undra varför. Min<br />
uppfattning är att Per Westerberg och tjänstemänn<strong>en</strong><br />
i regeringskansliet såg frågan om<br />
konkurr<strong>en</strong>s på elmarknad<strong>en</strong> som politiskt<br />
avklarad g<strong>en</strong>om de två i huvudsak <strong>en</strong>iga riksdagsbeslut<strong>en</strong><br />
vår<strong>en</strong> 1991 och 1992, äv<strong>en</strong> om<br />
kraftindustrin var ”deadly against”. Det som<br />
nu återstod att g<strong>en</strong>omföra var närmast <strong>en</strong><br />
<strong>en</strong>kel lagteknisk fråga.<br />
D<strong>en</strong> lagtekniska frågan var nog något större<br />
än vad vi i regeringskansliet förstod och<br />
Ellagstiftningsutredning<strong>en</strong> ck två gånger<br />
anstånd med att avlämna sitt förslag. Att<br />
utredning<strong>en</strong> också ck härbärgera <strong>en</strong> stor del<br />
av diskussionerna om reform<strong>en</strong>s lämplighet<br />
med kraftindustrin underlättade inte heller<br />
utredar<strong>en</strong>s arbete. Utredning<strong>en</strong> kunde i alla<br />
fall lämna sitt lagförslag om konkurr<strong>en</strong>s på<br />
elmarknad<strong>en</strong> efter 14 månaders arbete. Nu<br />
när jag med d<strong>en</strong>na skrift om <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>s<br />
<strong>historia</strong> har fått ett nytt<br />
D<strong>en</strong> stora elmarknadsreform<strong>en</strong><br />
– Nätmyndighet<strong>en</strong> bildas<br />
perspektiv på elmarknadslagstiftningsfrågor<br />
kan jag tycka att utredning<strong>en</strong> var snabb.<br />
En o<strong>en</strong>ig riksdag beslutar<br />
1994 om handel med el i<br />
konkurr<strong>en</strong>s<br />
Elmarknad<strong>en</strong>s organisation<br />
Vintern 1994 lämnade regering<strong>en</strong> sin proposition<br />
om Handel med el konkurr<strong>en</strong>s 79 .<br />
Regering<strong>en</strong> följde i huvudsak de förslag om<br />
ändringarna i ellag<strong>en</strong> som föreslagits av Ellagstiftningsutredning<strong>en</strong>.<br />
Detta är inte plats<strong>en</strong><br />
för <strong>en</strong> fullständig g<strong>en</strong>omgång av lagförslag<strong>en</strong>.<br />
Jag tar därför fram några delar som<br />
skulle få betydelse för tillsynsmyndighet<strong>en</strong>,<br />
dvs. föregångar<strong>en</strong> till <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>.<br />
Huvudprincip<strong>en</strong> var att åstadkomma <strong>en</strong> klar<br />
boskillnad mellan å <strong>en</strong>a sidan produktion<br />
och handel med el och å andra sidan överföring<br />
av el (nätverksamhet). Grund<strong>en</strong> var elnätsägar<strong>en</strong>s<br />
skyldighet att på skäliga villkor<br />
ansluta andras ledningar och anläggningar<br />
till sina nät och överföra el obero<strong>en</strong>de av vem<br />
som ägde el<strong>en</strong>. På så sätt skapades förutsättning<br />
för kunderna att fritt välja leverantör<br />
och vice versa. Handel och produktion av el<br />
skulle ske i konkurr<strong>en</strong>s. Nätverksamhet skulle<br />
vara ett reglerat monopol.<br />
En viktig fråga berörde kunder med <strong>en</strong> lit<strong>en</strong><br />
förbrukning. En förutsättning för <strong>en</strong> fri handel<br />
med el var att kundernas förbrukning<br />
67
68<br />
kunde mätas timvis. I proposition<strong>en</strong> konstateras<br />
att ”för närvarande är kostnaderna för<br />
bl.a. mätning och avräkning förhållandevis<br />
höga”. Därför infördes i ellag<strong>en</strong> <strong>en</strong> ny typ av<br />
koncession – leveranskoncession.<br />
D<strong>en</strong> som hade <strong>en</strong> leveranskoncession skulle<br />
vara skyldig att leverera el till alla kunder<br />
inom området som inte önskade att byta<br />
elleverantör. Leveranskoncessionär<strong>en</strong> skulle<br />
också vara tvung<strong>en</strong> att köpa el från mindre<br />
elproduc<strong>en</strong>ter inom området. Detta var ett<br />
system för lokal och förnybar elproduktion<br />
som mycket liknade det som tillämpas i<br />
många EU-länder (feed in, som det heter på<br />
EU-<strong>en</strong>gelska). Bestämmelserna fördes in i <strong>en</strong><br />
särskild lag om handel med el 80 .<br />
Leveranskoncessionerna sågs som <strong>en</strong> övergångslösning<br />
tills kostnaderna för timmätning<br />
blivit överkomliga också för småförbrukar<strong>en</strong>.<br />
Koncessionerna skulle ges för <strong>en</strong><br />
tid på tre år för att sedan utvärderas. Optimism<strong>en</strong><br />
om snabba kostnadsminskningar är<br />
påfallande.<br />
Leveranskoncession<strong>en</strong> fördes in i lagförslaget<br />
under Regeringskansliet beredning av utredningarnas<br />
förslag. En väl etablerad princip i<br />
det sv<strong>en</strong>ska lagstiftningsarbetet är lagförslag<br />
ska ha beretts g<strong>en</strong>om att ett förslag tagits<br />
fram, ofta g<strong>en</strong>om <strong>en</strong> utredning, och sedan<br />
remissbehandlats. Detta beredningskrav har<br />
jag uppfattat som strikt. Det ska inte gå att<br />
runda.<br />
Med leveranskoncessionerna gick det snabbt.<br />
Vi i Näringsdepartem<strong>en</strong>tet insåg att något<br />
måste till för att hantera det förhållandet att<br />
ytterst få kunder skulle ha timmätning under<br />
D<strong>en</strong> stora elmarknadsreform<strong>en</strong><br />
– Nätmyndighet<strong>en</strong> bildas<br />
överskådlig tid. Det vi kom på var systemet<br />
med leveranskoncessioner. En rapport togs<br />
fram inom departem<strong>en</strong>tet som publicerades<br />
i <strong>en</strong> s.k. departem<strong>en</strong>tspromemoria 81 . D<strong>en</strong>na<br />
remissbehandlades dock inte. Det fanns det<br />
inte tid för.<br />
Idén med leveranskoncessioner var inte ny.<br />
NUTEK hade i <strong>en</strong> rapport till regering<strong>en</strong> om<br />
elmarknad<strong>en</strong>s struktur 82 redovisat, som NU-<br />
TEK uttryckte det – ett dokum<strong>en</strong>t om möjligheterna<br />
att konkurr<strong>en</strong>sutsätta elmarknad<strong>en</strong>.<br />
I rapport<strong>en</strong> föreslogs ett system med försäljningskoncessioner<br />
som i mycket liknade<br />
leveranskoncessionerna. D<strong>en</strong>na rapport hade<br />
remissbehandlats och redovisats i regering<strong>en</strong>s<br />
riktlinjeproposition om elmarknad<strong>en</strong> 1992 83 .<br />
I 1994 års lagstiftningsproposition nämndes<br />
dock inte NUTEKs utredningsrapport.<br />
Nu i efterhand kan jag tycka det är lite konstigt<br />
att ett så pass principiellt grepp som <strong>en</strong><br />
leveranskoncession kunde införas i lagstiftning<strong>en</strong><br />
utan någon annan beredning är att<br />
det föreslås i <strong>en</strong> departem<strong>en</strong>tspromemoria.<br />
Konstitution<strong>en</strong>s väktare Lagrådet fann dock<br />
inget att anmärka mot förfarandet utan<br />
kastar sig i stället över formulering<strong>en</strong> i <strong>en</strong> av<br />
paragraferna om leveranskoncession<strong>en</strong>.<br />
Princip<strong>en</strong> om legal åtskillnad mellan elhandel<br />
och nätverksamhet infördes. Produktion och<br />
handel ska drivas i företag som inte får bedriva<br />
nätverksamhet 84 . Jag tror att vi i Sverige var<br />
först med att införa krav på legal åtskillnad.<br />
Äv<strong>en</strong> d<strong>en</strong> legala åtskillnad<strong>en</strong> mellan elhandel<br />
och nätverksamhet var <strong>en</strong> uppnning i<br />
Regeringskansliet som fördes in s<strong>en</strong>t i vår
eredning. Här minns jag att vi ansåg att<br />
vi klarade beredningskravet. Efter <strong>en</strong> del<br />
letande och närläsning av remissyttrand<strong>en</strong>a<br />
hittade vi några som hade varit inne och<br />
diskuterat behovet av åtskillnad.<br />
Nätmyndighet<strong>en</strong><br />
– <strong>en</strong> ny tillsynsfunktion<br />
En ny myndighetsfunktion för tillsyn över<br />
lag<strong>en</strong>s efterlevnad skulle införas utom i frågor<br />
som rörde elsäkerhet. I ellag<strong>en</strong> ck tillsynsmyndighet<strong>en</strong><br />
b<strong>en</strong>ämning<strong>en</strong> nätmyndighet<strong>en</strong>.<br />
Myndighet<strong>en</strong>s uppgift kan sammanfattas så<br />
att d<strong>en</strong> skulle säkerställa att elanvändarna inte<br />
skulle behöva betala ett högre pris än nödvändigt<br />
för nättjänsterna och att nättariffer,<br />
mät- och avräkningssystem, m.m. utformas<br />
på ett sätt som underlättar handel och främjar<br />
konkurr<strong>en</strong>s. Tillsyn<strong>en</strong> skulle bedrivas så att<br />
det skapas incitam<strong>en</strong>t till hög leveranssäkerhet<br />
och kostnadseffektivitet i nätverksamhet<strong>en</strong>.<br />
Ansvaret för d<strong>en</strong>na tillsynsfunktion lades på<br />
Närings- och teknikutvecklingsverket. Nätmyndighet<strong>en</strong><br />
blev <strong>en</strong> myndighet i myndighet<strong>en</strong>.<br />
I nästa kapitel diskuteras vad det innebar<br />
att vara myndighet i myndighet<strong>en</strong>, bl.a. när<br />
det gäller grad<strong>en</strong> av självständighet. Där tar<br />
jag också upp de diskussioner som föregick<br />
beslutet att lägga nätmyndighet<strong>en</strong> i NUTEK.<br />
D<strong>en</strong> o<strong>en</strong>iga riksdag<strong>en</strong><br />
Regering<strong>en</strong>s proposition om förändringar i<br />
ellag<strong>en</strong> antogs under vår<strong>en</strong> 1994 85 . De nya<br />
bestämmelserna i ellag<strong>en</strong> skulle träda i kraft<br />
d<strong>en</strong> 1 januari 1995. Nätmyndighet<strong>en</strong> inom<br />
D<strong>en</strong> stora elmarknadsreform<strong>en</strong><br />
– Nätmyndighet<strong>en</strong> bildas<br />
NUTEK inrättades dock redan d<strong>en</strong> 1 juli<br />
1994, dvs. ett halvår tidigare för att myndighet<strong>en</strong><br />
skulle vara väl förberedd inför start<strong>en</strong><br />
av d<strong>en</strong> nya elmarknad<strong>en</strong>. Avsikt<strong>en</strong> var att<br />
Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> skulle upphöra d<strong>en</strong> 1<br />
januari 2005.<br />
D<strong>en</strong> stora <strong>en</strong>ighet om elmarknadsreform<strong>en</strong><br />
som fanns vår<strong>en</strong> 1992 var nu bortblåst. Socialdemokraterna<br />
och vänsterpartiet röstade<br />
mot regering<strong>en</strong>s förslag om elmarknad<strong>en</strong>.<br />
Båda partierna gjorde sedan elmarknadsreform<strong>en</strong><br />
till <strong>en</strong> (lit<strong>en</strong>) valfråga. Utgångspunkt<strong>en</strong><br />
var att vid <strong>en</strong> valseger och regeringsskifte riva<br />
upp lagförslaget som ännu inte trätt ikraft.<br />
Mindre motstånd i riksdag<strong>en</strong><br />
1995 om <strong>en</strong> ny ellagstiftning<br />
Valet i september 1994 innebar <strong>en</strong> socialdemokratisk<br />
valseger och ett regeringsskifte.<br />
Regering<strong>en</strong> valde dock, efter <strong>en</strong> del vånda, att<br />
inte riva upp lagförslaget utan i stället skjuta<br />
på g<strong>en</strong>omförandet 86 för att kunna g<strong>en</strong>omföra<br />
kompletterande utredningar 87 . Vår<strong>en</strong> 1995<br />
kunde socialdemokratiska regering<strong>en</strong> gå till<br />
riksdag<strong>en</strong> med förslaget att g<strong>en</strong>omföra reform<strong>en</strong><br />
med vissa ändringar som syftade till att<br />
bl.a. stärka konsum<strong>en</strong>terna ställning 88 .<br />
Nu var <strong>en</strong>ighet<strong>en</strong> i riksdag<strong>en</strong> större än året<br />
före. Regeringsförslaget ck stöd av de esta<br />
socialdemokrater och alla ledamöter från de<br />
borgerliga oppositionspartierna i riksdag<strong>en</strong>.<br />
Ledamöterna från Vänsterpartiet och Miljöpartiet<br />
röstade mot eller avstod från att rösta.<br />
20 socialdemokrater röstade emot medan 16<br />
avstod.<br />
69
70<br />
En av de åtgärder som föreslogs var att systemet<br />
med leveranskoncession förlängdes.<br />
Lag<strong>en</strong> från 1994 sade, som bekant, att leveranskoncessionerna<br />
skulle nnas i tre år. Nu<br />
infördes <strong>en</strong> bestämmelse om att de skulle gälla<br />
i fem år. Så blev det inte i verklighet<strong>en</strong>. Leveranskoncessionerna<br />
avvecklades efter tre år<br />
och tio månader, d<strong>en</strong> 1 november 1999. Mer<br />
om detta i ett s<strong>en</strong>are kapitel.<br />
D<strong>en</strong> nya ellagstiftning<strong>en</strong> trädde i kraft 1 januari<br />
1996. Prisreglering<strong>en</strong> upphörde. Nu var<br />
det dags för nästa kapitel i <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>s<br />
<strong>historia</strong> – nätmyndighet<strong>en</strong> inom<br />
NUTEK som hade funnits i 18 månader.<br />
Prövning av skäliga nättariffer<br />
och elpriser efter elmarknadsreform<strong>en</strong><br />
M<strong>en</strong> innan vi avslutar detta kapitel kan det<br />
vara lämpligt att diskutera d<strong>en</strong> grund på vilk<strong>en</strong><br />
Nätmyndighet<strong>en</strong> kunde pröva företag<strong>en</strong>s<br />
tariffer eller andra villkor.<br />
G<strong>en</strong>om Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> hade det varit<br />
möjligt för <strong>en</strong> kund att få pris och övriga villkor<br />
för leverans, överföring och inköp av el<br />
prövade. En viktig princip när Prisregleringsnämnd<strong>en</strong><br />
inrättades var att nämnd<strong>en</strong> tog upp<br />
klagomål. D<strong>en</strong> kunde inte ta upp <strong>en</strong> prisfråga<br />
på eget initiativ.<br />
Nättarifferna och övriga villkor för nättjänsterna<br />
skulle också i fortsättning<strong>en</strong><br />
vara reglerade på samma sätt, dvs. skälighet<strong>en</strong><br />
i tariffer och villkor kunde prövas<br />
D<strong>en</strong> stora elmarknadsreform<strong>en</strong><br />
– Nätmyndighet<strong>en</strong> bildas<br />
av nätmyndighet<strong>en</strong>. Elpriserna skulle med<br />
elmarknadsreform<strong>en</strong> sättas på <strong>en</strong> konkurr<strong>en</strong>sutsatt<br />
marknad. I princip. Reglerna om<br />
leveranskoncession innebar att elpriser inom<br />
leveranskoncessionerna också kunde skälighetsprövas<br />
av nätmyndighet<strong>en</strong>.<br />
Ett villkor för att Prisregleringsnämnd<strong>en</strong><br />
skulle ta upp ett är<strong>en</strong>de var att någon hade<br />
framfört klagomål. Det var <strong>en</strong> grundläggande<br />
princip som lades fast redan 1938. På<br />
1960-talet hade två utredningar föreslagit<br />
att nämnd<strong>en</strong> på eget initiativ skulle ta upp <strong>en</strong><br />
prisfråga m<strong>en</strong> de förslag<strong>en</strong> hade avvisats av<br />
Foto: Energimarknadsinpektion<strong>en</strong>
egering<strong>en</strong> 89 . Nu ändrades detta lite försiktigt.<br />
Huvudprincip<strong>en</strong> är fortfarande att myndighet<strong>en</strong><br />
ska agera efter det att någon klagat. Så<br />
skriver regering<strong>en</strong> i proposition<strong>en</strong> 90 :<br />
”Det kan förutsättas att<br />
myndighet<strong>en</strong> i de esta fall<br />
ingriper först efter anmälan<br />
från part som har utnyttjat<br />
eller vill utnyttja nätet för<br />
överföring av el”.<br />
M<strong>en</strong> nu får myndighet<strong>en</strong> ingripa på eget<br />
initiativ:<br />
”Nätmyndighet<strong>en</strong> bör ha<br />
befog<strong>en</strong>het att på eget initiativ<br />
ingripa om <strong>en</strong> nätägare<br />
tillämpar <strong>en</strong> alltför hög tariffnivå<br />
eller andra oskäliga<br />
villkor”.<br />
Frågan om initiativrätt<strong>en</strong> för <strong>en</strong> skälighetsprövning<br />
hade diskuterats ingå<strong>en</strong>de 1938.<br />
55 år s<strong>en</strong>are är d<strong>en</strong>na fråga upp<strong>en</strong>barlig<strong>en</strong> så<br />
självklar att d<strong>en</strong> klaras av med några få m<strong>en</strong>ingar<br />
i proposition<strong>en</strong>.<br />
En annan nyhet var att nätmyndighet<strong>en</strong>s beslut<br />
– till skillnad från Prisregleringsnämnd<strong>en</strong>s<br />
– kunde överklagas till förvaltningsdomstol<br />
(länsrätt). Inte heller d<strong>en</strong> frågan diskuterades<br />
särskilt mycket av utredning<strong>en</strong> eller<br />
D<strong>en</strong> stora elmarknadsreform<strong>en</strong><br />
– Nätmyndighet<strong>en</strong> bildas<br />
regering<strong>en</strong>. D<strong>en</strong> är också ganska självklar.<br />
Nätmyndighet<strong>en</strong> var ju inte som Prisregleringsnämnd<strong>en</strong><br />
ett närmast partsammansatt<br />
förlikningsorgan utan <strong>en</strong> myndighet. Jag<br />
minns att vi ansåg det så självklart med <strong>en</strong><br />
överprövning av domstolarna att d<strong>en</strong> frågan<br />
inte skulle behöva motiveras särskilt.<br />
Äv<strong>en</strong> elpriset kunde prövas för de kunder<br />
som var kvar inom leveranskoncession<strong>en</strong>.<br />
Här måste dock prövning<strong>en</strong> ske på initiativ<br />
av kund<strong>en</strong>. Nätmyndighet<strong>en</strong> hade ing<strong>en</strong> rätt<br />
att på eget initiativ pröva skälighet<strong>en</strong> för<br />
leveranskoncessionär<strong>en</strong>s elpriser.<br />
Reglerna blev inte helt symmetriska. Jag kan<br />
inte minnas att d<strong>en</strong>na osymmetri diskuterades<br />
1993 och 1994. Kanske berodde detta på<br />
att leveranskoncessionerna kom in s<strong>en</strong>t i process<strong>en</strong><br />
och vi som skrev därför inte hann med<br />
att få ett symmetriskt prövningsförfarande.<br />
Hur som helst, dessa regler om initiativrätt<strong>en</strong><br />
visade sig snabbt vara svåra att tillämpa.<br />
Eller mycket svåra. Redan 1998 efter två år<br />
med de nya bestämmelserna ändrades ellag<strong>en</strong>.<br />
Detta kommer att beskrivas i ett s<strong>en</strong>are<br />
kapitel.<br />
71
72<br />
Foto: Energimarknadsinpektion<strong>en</strong>
Nätmyndighet<strong>en</strong> – <strong>en</strong> myndighet i<br />
myndighet<strong>en</strong><br />
En myndighet i myndighet<strong>en</strong><br />
– vad är det?<br />
Riksdagsbeslut<strong>en</strong> om elmarknadsreform<strong>en</strong><br />
år<strong>en</strong> 1994 och 1995 innebar att tillsynsfunktion<strong>en</strong><br />
– eller nätmyndighet<strong>en</strong> som d<strong>en</strong><br />
kallades i d<strong>en</strong> nya ellag<strong>en</strong> – inrättades som<br />
<strong>en</strong> del av NUTEK. Nätmyndighet<strong>en</strong> blev <strong>en</strong><br />
myndighet i myndighet<strong>en</strong>. Så skulle det också<br />
förbli fram till 2008 då <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />
inrättades som <strong>en</strong> självständig<br />
myndighet. Fram till 1998 var nätmyndighet<strong>en</strong><br />
<strong>en</strong> del av NUTEK. De sista tio år<strong>en</strong> var<br />
d<strong>en</strong> <strong>en</strong> del av Stat<strong>en</strong>s <strong>en</strong>ergimyndighet. År<br />
2000 kom tillsyn<strong>en</strong> och reglering<strong>en</strong> av naturgassystemet<br />
in som <strong>en</strong> del av Energimyndighet<strong>en</strong>s<br />
uppgifter. D<strong>en</strong> tillsynsuppgift<strong>en</strong><br />
integrerades organisatoriskt med nätmyndighetsuppgift<strong>en</strong>.<br />
En myndighet i <strong>en</strong> myndighet. Vad innebär<br />
det? Jag tror att det kan vara av intresse att<br />
titta närmare på d<strong>en</strong> frågan. Det är naturligtvis<br />
inget konstigt med att <strong>en</strong> myndighetsfunktion<br />
läggs in i <strong>en</strong> myndighet som<br />
ansvarar också för andra myndighetsfunktioner.<br />
Det hör snarast till vanlighet<strong>en</strong> att era<br />
myndighetsfunktioner läggs inom <strong>en</strong> och<br />
samma myndighet. De myndigheter som bara<br />
har <strong>en</strong> uppgift är nog lätt räknade. Det som<br />
gör frågan om nätmyndighet<strong>en</strong> intressant är<br />
Nätmyndighet<strong>en</strong> – <strong>en</strong> myndighet i myndighet<strong>en</strong><br />
att riksdag och regering<strong>en</strong> ändå ville ge nätmyndighet<strong>en</strong><br />
<strong>en</strong> självständig ställning inom<br />
värdmyndighet<strong>en</strong>.<br />
Självständighet är inget <strong>en</strong>tydigt begrepp. Det<br />
kan handla om självständighet i beslutsfattandet.<br />
M<strong>en</strong> det kan också röra sig om organisatorisk<br />
eller ekonomisk självständighet. Syn<strong>en</strong><br />
på behovet av <strong>en</strong> självständig nätmyndighet<br />
utvecklades under de tretton och ett halvt år<br />
som nätmyndighet<strong>en</strong> var placerad i <strong>en</strong> större<br />
värdmyndighet och organisation, beslutsbefog<strong>en</strong>heter<br />
och ställning förändrades efter hand.<br />
Man kan se tre huvudfaser för nätmyndighet<strong>en</strong><br />
i <strong>en</strong> värdmyndighet. Under d<strong>en</strong> första fas<strong>en</strong> var<br />
nätmyndighet<strong>en</strong> organiserad i NUTEK. Tittar<br />
man noga efter kan man se <strong>en</strong> förskjutning<br />
här under de tre och ett halvt år som d<strong>en</strong><br />
fas<strong>en</strong> varade. D<strong>en</strong> andra fas<strong>en</strong> var de första<br />
sju år<strong>en</strong> under Energimyndighet<strong>en</strong> (1998-<br />
2004) när tillsyn<strong>en</strong> över ellag<strong>en</strong> och naturgaslag<strong>en</strong><br />
var organisatoriskt placerad på <strong>en</strong><br />
särskild avdelning inom Energimyndighet<strong>en</strong>.<br />
D<strong>en</strong> tredje fas<strong>en</strong> var de sista år<strong>en</strong> inom<br />
Energimyndighet<strong>en</strong> då tillsynsfunktion<strong>en</strong><br />
ck <strong>en</strong> förhållandevis stor självständighet<br />
och också organiserades under namnet<br />
<strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>.<br />
I detta kapitel går vi ig<strong>en</strong>om de tre faserna<br />
för att se hur tillsynsfunktion<strong>en</strong> för el- och<br />
73
74<br />
gasmarknaderna utvecklades. Kapitlet inleds<br />
dock med <strong>en</strong> översiktlig g<strong>en</strong>omgång av förslag<strong>en</strong><br />
från de två utredningar som hade behandlat<br />
tillsynsmyndighet<strong>en</strong> inför g<strong>en</strong>omförandet<br />
av elmarknadsreform<strong>en</strong>. Det var dels<br />
Ellagstiftningsutredning<strong>en</strong>, dels Elmyndighetsutredning<strong>en</strong>.<br />
Måhända är det ett kapitel<br />
för d<strong>en</strong> verkligt specialintresserade. D<strong>en</strong> läsare<br />
som inte tycker sig behöva känna till alla<br />
detaljer i styrning<strong>en</strong> av nätmyndighet<strong>en</strong> och<br />
hur de ändrades över år<strong>en</strong> kan läsa mycket<br />
ext<strong>en</strong>sivt eller hoppa till nästa kapitel.<br />
Utredningarna<br />
Ellagstiftningsutredning<strong>en</strong> föreslog att<br />
kontroll<strong>en</strong> av nätverksamhet<strong>en</strong> skulle baseras<br />
på koncessionssystemet, dvs. d<strong>en</strong> som bedriver<br />
nätverksamhet ska ha koncession för<br />
detta och att koncession<strong>en</strong> innebär <strong>en</strong> skyldighet<br />
att överföra ström på skäliga villkor.<br />
Skälighet<strong>en</strong> i villkor<strong>en</strong> skulle övervakas av <strong>en</strong><br />
myndighet, ”nätmyndighet<strong>en</strong>”. Både koncessionsprövning<strong>en</strong><br />
och tillsyn<strong>en</strong> över nätverksamhet<strong>en</strong><br />
bör handhas av nätmyndighet<strong>en</strong>.<br />
Utredning<strong>en</strong> ansåg att NUTEK ”för närvarande<br />
är” d<strong>en</strong> lämpligaste myndighet<strong>en</strong> för<br />
detta uppdrag. Det viktigaste skälet för detta<br />
var att verksamhet<strong>en</strong> på så sätt skulle kunna<br />
starta med minsta möjliga förberedelsetid.<br />
Elmyndighetsutredning<strong>en</strong>, som arbetade i<br />
stort sett parallellt med Ellagstiftningsutredning<strong>en</strong>,<br />
föreslog också att de frågor som<br />
rör koncessionsgivning<strong>en</strong> och de uppgifter<br />
som följde av d<strong>en</strong> nya lagstiftning<strong>en</strong> skulle<br />
organiseras gem<strong>en</strong>samt, dvs. ligga i samma<br />
myndighet. Myndighet<strong>en</strong>s uppgift skulle vara<br />
Nätmyndighet<strong>en</strong> – <strong>en</strong> myndighet i myndighet<strong>en</strong><br />
att prisreglera och utöva tillsyn över nätverksamhet<strong>en</strong>.<br />
Myndighet<strong>en</strong> skulle se till att det<br />
skapades incitam<strong>en</strong>t till såväl hög leveranssäkerhet<br />
som kostnadseffektivitet. En annan<br />
uppgift för myndighet<strong>en</strong> skulle vara att verka<br />
för att nättariffer, mät- och avräkningssystem<br />
utformas på ett sätt som underlättar handel<br />
och främjar konkurr<strong>en</strong>s.<br />
Nätmyndighet<strong>en</strong>s verksamhet skulle <strong>en</strong>ligt<br />
Elmyndighetsutredning<strong>en</strong> stå på tre b<strong>en</strong>. Koncessionsgivning,<br />
normgivning och prövning.<br />
Utredning<strong>en</strong> sade inte mycket om koncessionsgivning<strong>en</strong><br />
annat än att d<strong>en</strong> bör organiseras<br />
gem<strong>en</strong>samt med de nya uppgifter som d<strong>en</strong> nya<br />
ellag<strong>en</strong> lägger på <strong>en</strong> tillsynsmyndighet.<br />
Enligt utredning<strong>en</strong> var <strong>en</strong> mycket c<strong>en</strong>tral<br />
uppgift för nätmyndighet<strong>en</strong> att göra bedömningar<br />
och utfärda allmänna råd för hur<br />
nätföretag<strong>en</strong>s totala intäkter ska beräknas.<br />
Monopolvinster skulle inte få uppstå, samtidigt<br />
som tarifferna inte ck vara så låga att<br />
de försvårade nansiering<strong>en</strong> av investeringar<br />
så att leveranssäkerhet<strong>en</strong> hotades. Dessutom<br />
skulle företag<strong>en</strong> få incitam<strong>en</strong>t att effektivisera<br />
verksamhet<strong>en</strong>.<br />
Det tredje b<strong>en</strong>et var prövning. Myndighet<strong>en</strong>s<br />
verksamhet syftade till självreglering av nätföretag<strong>en</strong>.<br />
Utredning<strong>en</strong> räknade dock med att<br />
det skulle komma situationer där myndighet<strong>en</strong><br />
skulle behöva utfärda föreläggand<strong>en</strong> för nätföretag<br />
som inte följde regelverket. Myndighet<strong>en</strong><br />
skulle också pröva klagomål från <strong>en</strong>skilda och<br />
i vissa fall tvister mellan nätägare.<br />
Utredning<strong>en</strong> redovisade också <strong>en</strong> bedömning<br />
av d<strong>en</strong> nya myndighet<strong>en</strong>s resursbehov.
Bedömning<strong>en</strong> är imponerande i sin detaljeringsgrad<br />
eller precision. Enligt Elmyndighetsutredning<strong>en</strong><br />
skulle det krävas <strong>en</strong> personalstyrka<br />
på cirka 35 personer. Det största<br />
kompet<strong>en</strong>sbehovet fanns inom det ekonomiska<br />
området. Omkring elva ekonomer<br />
skulle behövas. För att tillgodose behovet<br />
av teknisk kompet<strong>en</strong>s skulle det krävas sju<br />
personer. Fyra jurister skulle behövas. Vidare<br />
behövdes fem personer med administrativ<br />
erfar<strong>en</strong>het och två eller tre personer för d<strong>en</strong><br />
c<strong>en</strong>trala administration<strong>en</strong>. Till detta skulle<br />
läggas <strong>en</strong> konsultbudget på knappt två miljoner<br />
kronor.<br />
De första år<strong>en</strong> skulle tyngdpunkt<strong>en</strong> av resurserna<br />
läggas på normgivning och information<br />
för att därefter inriktas mot uppföljning och<br />
prövning.<br />
Elmyndighetsutredning<strong>en</strong>s uppfattning var<br />
att nätmyndighet<strong>en</strong> borde organiseras som <strong>en</strong><br />
fristå<strong>en</strong>de myndighet. Det främsta argum<strong>en</strong>tet<br />
för detta var att <strong>en</strong> fristå<strong>en</strong>de myndighet<br />
skulle betona verksamhet<strong>en</strong>s betydelse och<br />
tydliggöra förändring<strong>en</strong> på elmarknad<strong>en</strong> och<br />
skapa förtro<strong>en</strong>de för elmarknadsreform<strong>en</strong>.<br />
Utredning<strong>en</strong> såg d<strong>en</strong> nya myndighet<strong>en</strong> som<br />
<strong>en</strong> garant för att reform<strong>en</strong> får avsedd effekt<br />
på elmarknad<strong>en</strong> så att d<strong>en</strong>na vinner allmän<br />
acceptans.<br />
Nätmyndighet<strong>en</strong> – <strong>en</strong> myndighet i myndighet<strong>en</strong><br />
1994 års riksdagsbeslut<br />
– effektivitetsfördelar med<br />
<strong>en</strong>ergifrågorna vid <strong>en</strong><br />
myndighet<br />
D<strong>en</strong> borgerliga regering<strong>en</strong> följde Elmyndighetsutredning<strong>en</strong>s<br />
förslag i allt utom på två<br />
punkter. D<strong>en</strong> första avvikels<strong>en</strong> från utredningsförslaget<br />
var att regering<strong>en</strong> valde att<br />
lägga in nätmyndighet<strong>en</strong> i NUTEK 91 .<br />
Elmyndighetsutredning<strong>en</strong>s förslag om <strong>en</strong> fristå<strong>en</strong>de<br />
myndighet hade delat remissinstanserna<br />
i två läger. Branschintress<strong>en</strong>a, Sv<strong>en</strong>ska<br />
Kommunförbundet, Sv<strong>en</strong>ska Kraftverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong><br />
och Sv<strong>en</strong>ska elverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> hävdade<br />
att det inte fanns något behov av <strong>en</strong> ny<br />
myndighet. NUTEK ansåg att nätmyndighet<strong>en</strong>s<br />
verksamhet skulle läggas i NUTEK.<br />
Mot d<strong>en</strong>na grupp stod bl.a. Konkurr<strong>en</strong>sverket,<br />
Sv<strong>en</strong>ska Kraftnät och Statskontoret samt<br />
många konsum<strong>en</strong>tföreträdare som Sveriges<br />
Industriförbund vilka alla ansåg det som<br />
viktigt att verksamhet<strong>en</strong> kunde bedrivas med<br />
stor integritet och fristå<strong>en</strong>de från branschintress<strong>en</strong>.<br />
Dessa remissinstanser förordade <strong>en</strong><br />
självständig myndighet. Statskontoret påpekade<br />
också att det fanns samordningsfördelar<br />
med Post- och Telestyrels<strong>en</strong>.<br />
Regering<strong>en</strong> konstaterade att såväl tillsyns-<br />
som koncessionsfrågorna har stor betydelse<br />
för att åstadkomma <strong>en</strong> långsiktigt säker<br />
kraftöverföring till låga priser. Nätmyndighet<strong>en</strong>s<br />
arbete skulle ses i det perspektivet och<br />
myndighet<strong>en</strong> skulle få <strong>en</strong> c<strong>en</strong>tral <strong>en</strong>ergipolitisk<br />
75
76<br />
uppgift. Det var, <strong>en</strong>ligt regering<strong>en</strong>, <strong>en</strong> fördel<br />
att hålla samman tillsyn<strong>en</strong> av konkurr<strong>en</strong>sförhålland<strong>en</strong><br />
på elmarknad<strong>en</strong> med d<strong>en</strong><br />
allmänna <strong>en</strong>ergipolitiska kompet<strong>en</strong>s som<br />
fanns inom NUTEK. Det fanns också från<br />
organisatorisk synpunkt många effektivitetsfördelar<br />
g<strong>en</strong>om att hålla samman ansvaret<br />
för <strong>en</strong>ergifrågorna på <strong>en</strong> myndighet. I proposition<strong>en</strong><br />
från vintern 1994 komm<strong>en</strong>terade<br />
regering<strong>en</strong> över huvud taget inte frågan om<br />
Nätmyndighet<strong>en</strong>s behov av integritet och<br />
självständighet. Regering<strong>en</strong> ansåg dock att<br />
tillsyn av nätverksamhet tillsammans med<br />
koncessionsverksamhet<strong>en</strong> skulle utgöra ett<br />
verksamhetsområde.<br />
Resurserna prutades. Detta var d<strong>en</strong> andra<br />
avvikels<strong>en</strong>. Regering<strong>en</strong> beräknade att det<br />
skulle räcka med sammanlagt 30 årsarbetskrafter<br />
med ekonomisk, teknisk och juridisk<br />
kompet<strong>en</strong>s för det nya verksamhetsområdet.<br />
Regering<strong>en</strong> gick här på samma linje som Sveriges<br />
Industriförbund, Sv<strong>en</strong>ska Kraftverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong><br />
och Sv<strong>en</strong>ska Elverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong><br />
som alla i sina remissvar hade tyckt att nätmyndighet<strong>en</strong><br />
kunde dim<strong>en</strong>sioneras med färre<br />
årsarbetskrafter än 35. Regering<strong>en</strong> konstaterade<br />
dock att arbetsbelastning<strong>en</strong> kunde antas<br />
bli hög, särskilt i inledningsskedet och att det<br />
var svårt att exakt förutse hur stora resurser<br />
som skulle krävas.<br />
1994 avgjordes att nätmyndighet<strong>en</strong> skulle<br />
vara inordnad i d<strong>en</strong> myndighet som var<br />
c<strong>en</strong>tral <strong>en</strong>ergimyndighet. Detta gällde i 13<br />
år till årsskiftet 2007/2008 då <strong>en</strong>ergimarknadstillsyn<strong>en</strong><br />
organiserades i <strong>en</strong> självständig<br />
myndighet.<br />
Nätmyndighet<strong>en</strong> – <strong>en</strong> myndighet i myndighet<strong>en</strong><br />
Syn<strong>en</strong> på nätmyndighet<strong>en</strong>s ställning i förhållande<br />
till värdmyndighet<strong>en</strong> växlade över<br />
år<strong>en</strong>. Jag tänker nu göra <strong>en</strong> g<strong>en</strong>omgång av<br />
hur nätmyndighet<strong>en</strong>s ställning utvecklades<br />
under år<strong>en</strong> fram till dess att <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />
inrättades som <strong>en</strong> självständig<br />
myndighet.<br />
Nätmyndighet<strong>en</strong> i Närings-<br />
och teknikutvecklingsverket<br />
1994 – 1995. D<strong>en</strong> helt integrerade<br />
nätmyndighet<strong>en</strong><br />
Elmyndighetsutredning<strong>en</strong> hade föreslagit att<br />
nätmyndighet<strong>en</strong> skulle vara <strong>en</strong> självständig<br />
myndighet. Utredning<strong>en</strong> hade dock konstaterat<br />
att det var möjligt att också organisera<br />
nätmyndighet<strong>en</strong> som <strong>en</strong> del av NUTEK, vilket<br />
också blev regering<strong>en</strong>s linje. Utredning<strong>en</strong><br />
ansåg att nätmyndighet<strong>en</strong> – om d<strong>en</strong> lades<br />
i NUTEK – borde garanteras <strong>en</strong> opartisk<br />
organisationsform så att koncessions- och<br />
tillsynsverksamhet<strong>en</strong> inte uppfattades som<br />
medel att uppnå andra <strong>en</strong>ergi- eller industripolitiska<br />
mål än dem som elmarknadsreform<strong>en</strong><br />
syftade till. Verksamhet<strong>en</strong> skulle vara<br />
självständig i förhållande till NUTEK och<br />
också uppfattas som självständig.<br />
Regering<strong>en</strong> hade i proposition<strong>en</strong> vår<strong>en</strong> 1994<br />
inte komm<strong>en</strong>terat Elmyndighetsutredning<strong>en</strong>s<br />
övervägand<strong>en</strong> om behovet av <strong>en</strong> självständig<br />
myndighet när man informerade riksdag<strong>en</strong><br />
att verksamhet<strong>en</strong> skulle läggas i NUTEK.<br />
Jag har inte heller hittat något spår i riksdagstrycket<br />
eller instruktion<strong>en</strong> till NUTEK
att frågan om nätmyndighet<strong>en</strong>s organisation<br />
inom NUTEK var <strong>en</strong> fråga över huvud taget.<br />
Själv blev jag förvånad när jag nu 16 år efteråt<br />
läser om proposition<strong>en</strong>. Jag tror mig minnas<br />
att vi tjänstemän inom Regeringskansliet<br />
som arbetade med elmarknadsreform<strong>en</strong><br />
ansåg självständighet<strong>en</strong> som betydelsefull<br />
äv<strong>en</strong> om regering<strong>en</strong> 1994 inte ville ha <strong>en</strong><br />
ny myndighet. Jag var övertygad om att vi i<br />
proposition<strong>en</strong> hade åtminstone argum<strong>en</strong>terat<br />
att d<strong>en</strong>na självständighet måste nnas också<br />
med nätmyndighet<strong>en</strong> inom NUTEK. Jag tror<br />
mig minnas att vi tjänstemän diskuterade <strong>en</strong><br />
hel del om hur d<strong>en</strong>na självständighet skulle<br />
säkerställas. Kanske minns jag fel. De som<br />
Foto: Energimarknadsinpektion<strong>en</strong><br />
Nätmyndighet<strong>en</strong> – <strong>en</strong> myndighet i myndighet<strong>en</strong><br />
jag har frågat som var med på d<strong>en</strong> tid<strong>en</strong><br />
minns inte heller.<br />
På <strong>en</strong> punkt tog ändå regering<strong>en</strong> befälet över<br />
myndighet<strong>en</strong>. I instruktion<strong>en</strong> för NUTEK<br />
fördes det in att det skulle nnas ett nytt<br />
verksamhetsområde, nämlig<strong>en</strong> Elmarknad<br />
och nätverksamhet. Detta verksamhetsområde<br />
ck sedan i regleringsbrevet <strong>en</strong> budgetram.<br />
Detta var dock ing<strong>en</strong> avvikelse från<br />
d<strong>en</strong> g<strong>en</strong>erella styrning<strong>en</strong> av NUTEK. Regering<strong>en</strong><br />
hade delat in NUTEK i sju verksamhetsområd<strong>en</strong><br />
vilka alla gavs <strong>en</strong> budgetram i<br />
regleringsbrevet.<br />
77
78<br />
1996 – 1997. En nätmyndighet med<br />
särskilda beslutsbefog<strong>en</strong>heter<br />
Året efter, och efter regeringsskiftet, tar<br />
d<strong>en</strong> socialdemokratiska regering<strong>en</strong> upp nätmyndighet<strong>en</strong>s<br />
ställning i sin proposition om<br />
att g<strong>en</strong>omföra elmarknadsreform<strong>en</strong> 92 . Nu<br />
markeras att nätmyndighet<strong>en</strong> bör ha ett visst<br />
obero<strong>en</strong>de i beslutsfattandet.<br />
Regering<strong>en</strong> hänvisar först till de riktlinjer<br />
som riksdag<strong>en</strong> ett år tidigare hade antagit för<br />
förvaltningsmyndigheternas ledningsformer.<br />
Dessa innebar bl.a. att normerings- och tillsynsmyndigheter<br />
inte bör ha styrelser, eftersom<br />
ledamöterna kan uppfattas som företrädare<br />
för dem som ska omfattas av tillsyn<strong>en</strong>.<br />
Foto: Johnér<br />
Nätmyndighet<strong>en</strong> – <strong>en</strong> myndighet i myndighet<strong>en</strong><br />
Regering<strong>en</strong> konstaterar sedan att NUTEK:s<br />
verksamhet som nätmyndighet omfattar<br />
främst normgivning och tillsyn och därför<br />
skiljer sig i viktiga avse<strong>en</strong>de från NUTEK:s<br />
övriga verksamhet. NUTEK:s styrelse ska<br />
därför inte ges några beslutsbefog<strong>en</strong>heter när<br />
det gäller nätmyndighet<strong>en</strong>s verksamhet. Regering<strong>en</strong><br />
anmäler också att d<strong>en</strong> avser tillsätta<br />
ett insynsråd för att ge bl.a. konsum<strong>en</strong>terna<br />
insyn i nätmyndighet<strong>en</strong>s arbete.<br />
Regering<strong>en</strong> återkom s<strong>en</strong>are g<strong>en</strong>om att reglera<br />
Nätmyndighet<strong>en</strong>s ställning i NUTEK:s<br />
instruktion 93 . Det är på tre områd<strong>en</strong> som<br />
instruktion<strong>en</strong> har bestämmelser som markerar<br />
Nätmyndighet<strong>en</strong>s särställning inom<br />
NUTEK.
Regering<strong>en</strong> föreskrev för det första att det<br />
inom NUTEK skulle nnas <strong>en</strong> <strong>en</strong>het för elmarknad<br />
och nätverksamhet. Det var – och<br />
är – ovanligt att regering<strong>en</strong> bestämmer hur<br />
<strong>en</strong> myndighet ska organisera sin verksamhet.<br />
I instruktion<strong>en</strong> påpekades sedan (för säkerhets<br />
skull?) att verket i övrigt bestämde sin<br />
organisation.<br />
För det andra fanns det föreskrift om beslutsfattandet<br />
vid NUTEK. Myndighet<strong>en</strong>s styrelse<br />
ck inte besluta om de föreskrifter som myndighet<strong>en</strong><br />
skulle utfärda med stöd av ellag<strong>en</strong><br />
eller andra är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> <strong>en</strong>ligt ellag<strong>en</strong>. Också<br />
detta var <strong>en</strong> avvikelse från d<strong>en</strong> beslutsordning<br />
som normalt tillämpades. Om det nns<br />
<strong>en</strong> styrelse så är det d<strong>en</strong> som beslutar om de<br />
föreskrifter som myndighet<strong>en</strong> utfärdar. NU-<br />
TEK:s föreskrifter <strong>en</strong>ligt ellag<strong>en</strong> skulle nu i<br />
stället beslutas av g<strong>en</strong>eraldirektör<strong>en</strong> eller d<strong>en</strong><br />
tjänsteman som d<strong>en</strong>ne utser. D<strong>en</strong> praxis som<br />
utvecklades innebar att g<strong>en</strong>eraldirektör<strong>en</strong><br />
beslutade om föreskrifter medan övriga är<strong>en</strong>d<strong>en</strong><br />
delegerades till chef<strong>en</strong> för Nätavdelning<strong>en</strong>,<br />
dvs. d<strong>en</strong> avdelning som regering<strong>en</strong> hade<br />
bestämt skulle nnas.<br />
D<strong>en</strong> tredje bestämmels<strong>en</strong> som särskilde<br />
nätmyndighet<strong>en</strong> från NUTEK:s ordinarie<br />
verksamhet var att det ”vid <strong>en</strong>het<strong>en</strong> för elmarknad<br />
och nätverksamhet skulle nnas ett<br />
råd som skall ha insyn i <strong>en</strong>het<strong>en</strong>s verksamhet<br />
(insynsråd)”.<br />
Detta var första steget mot <strong>en</strong> självständig<br />
myndighet. Regering<strong>en</strong> hade tagit ifrån styrels<strong>en</strong><br />
för NUTEK möjlighet<strong>en</strong> att besluta<br />
i ellagsär<strong>en</strong>d<strong>en</strong>. Det inrättades ett råd som<br />
skulle ha insyn i arbetet på d<strong>en</strong> <strong>en</strong>het som<br />
Nätmyndighet<strong>en</strong> – <strong>en</strong> myndighet i myndighet<strong>en</strong><br />
fullgjorde nätmyndighetsfunktion<strong>en</strong>. Regering<strong>en</strong><br />
hade också placerat nätmyndighetsfrågorna<br />
i <strong>en</strong> särskild <strong>en</strong>het i NUTEK.<br />
D<strong>en</strong>na ordning gällde i två år och fram till<br />
årsskiftet 1997/98 och så länge som nätmyndighet<strong>en</strong><br />
låg inom NUTEK.<br />
Nätmyndighet<strong>en</strong> i Stat<strong>en</strong>s<br />
<strong>en</strong>ergimyndighet<br />
Vår<strong>en</strong> 1997 antog riksdag<strong>en</strong> ett stort <strong>en</strong>ergipolitiskt<br />
beslut. Det var detta riksdagsbeslut<br />
som slutlig<strong>en</strong> upphävde det slutdatum (2010)<br />
för kärnkraft<strong>en</strong> som riksdag<strong>en</strong> hade angett<br />
1980 som ett resultat av folkomröstning<strong>en</strong><br />
samma år 94 . 1997 års riksdagsbeslut omfattade<br />
också ett stort <strong>en</strong>ergipolitiskt program<br />
för <strong>en</strong> uthållig <strong>en</strong>ergiförsörjning. Som <strong>en</strong><br />
del av detta program aviserade regering<strong>en</strong> i<br />
sin proposition att d<strong>en</strong> avsåg att inrätta <strong>en</strong><br />
c<strong>en</strong>tral <strong>en</strong>ergimyndighet 95 . Riksdagsbeslutet<br />
var grundat på partiöverläggningar där<br />
inledningsvis samtliga riksdagspartier hade<br />
ingått. D<strong>en</strong> slutliga <strong>en</strong>ergiuppgörels<strong>en</strong> omfattade<br />
Socialdemokraterna, C<strong>en</strong>terpartiet och<br />
Vänsterpartiet.<br />
Organisationsutredning<strong>en</strong><br />
En organisationsutredning 96 tillkallades för<br />
att lämna förslag till organisation, uppgifter,<br />
bemanning, kompet<strong>en</strong>s och arbetsformer<br />
för d<strong>en</strong>na myndighet. I direktiv<strong>en</strong> fastslogs<br />
bl.a. att Energimyndighet<strong>en</strong> skulle vara nätmyndighet<br />
<strong>en</strong>ligt ellag<strong>en</strong> och äv<strong>en</strong> svara för<br />
de myndighetsuppgifter som följer av lag<strong>en</strong><br />
(1994:618) om handel med el, m.m. Utreda-<br />
79
80<br />
r<strong>en</strong> skulle särskilt överväga nätmyndighet<strong>en</strong>s<br />
organisation och ställning inom d<strong>en</strong> nya <strong>en</strong>ergimyndighet<strong>en</strong>.<br />
Därvid skulle beaktas vad<br />
regering<strong>en</strong> hade anfört om nätmyndighet<strong>en</strong>s<br />
ledningsform i proposition<strong>en</strong> 1994/95 om ny<br />
ellagstiftning.<br />
Utredning<strong>en</strong> föreslog att princip<strong>en</strong> om<br />
Nätavdelning<strong>en</strong>s organisatoriska särställning<br />
skulle upphävas. Däremot skulle beslutsfattandet<br />
inom nätverksamhet<strong>en</strong> ges nya särbestämmelser.<br />
Regering<strong>en</strong> följde organisationsutredning<strong>en</strong>.<br />
Kravet på att nätmyndighetsuppgifterna<br />
skulle organiseras i <strong>en</strong> särskild avdelning togs<br />
bort ur instruktion<strong>en</strong> 97 . Någon nansiering<br />
öronmärktes inte i regleringsbrevet till Energimyndighet<strong>en</strong>.<br />
I instruktion<strong>en</strong> infördes<br />
<strong>en</strong> bestämmelse att ”chef<strong>en</strong> för d<strong>en</strong> <strong>en</strong>het<br />
som fullgör myndighet<strong>en</strong>s uppgifter <strong>en</strong>ligt<br />
ellag<strong>en</strong> … skall besluta om föreskrifter och<br />
är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> <strong>en</strong>ligt ellag<strong>en</strong>.” Det gjordes dock<br />
ett undantag för frågor som hade med koncessionssystemet<br />
att göra. Där låg beslutet<br />
hos g<strong>en</strong>eraldirektör<strong>en</strong> för myndighet<strong>en</strong>.<br />
Möjlighet<strong>en</strong> att delegera dessa utnyttjades<br />
dock av g<strong>en</strong>eraldirektör<strong>en</strong> utom i vissa<br />
är<strong>en</strong>d<strong>en</strong>. Insynsrådet fanns kvar m<strong>en</strong> kunde<br />
inte längre kopplas till verksamhet<strong>en</strong> vid <strong>en</strong><br />
organisatorisk <strong>en</strong>het. Nu blev uppdraget att<br />
följa verksamhet<strong>en</strong> och beslut som följde av<br />
ellag<strong>en</strong>.<br />
Organisationsutredning<strong>en</strong> hade också i uppdrag<br />
att lämna ett förslag till organisation för<br />
Energimyndighet<strong>en</strong>. Det är i och för sig <strong>en</strong><br />
uppgift för myndighet<strong>en</strong>s chef att organisera<br />
sin myndighet. När nya myndigheter bildas<br />
Nätmyndighet<strong>en</strong> – <strong>en</strong> myndighet i myndighet<strong>en</strong><br />
är det dock vanligt att regering<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om att<br />
tillsätta <strong>en</strong> organisationsutredning ser till att<br />
det nns <strong>en</strong> färdig organisation d<strong>en</strong> dag<strong>en</strong> då<br />
myndighet<strong>en</strong> blir verklighet. G<strong>en</strong>eraldirektör<strong>en</strong><br />
för myndighet<strong>en</strong>, Thomas Korsfeldt, hade<br />
således <strong>en</strong> färdig organisation att köra igång<br />
d<strong>en</strong> första januari 2008. Ing<strong>en</strong> blev sedan<br />
förvånad när Thomas redan inom något år<br />
organiserade om verksamhet<strong>en</strong> 98 . Det ligger<br />
liksom i sak<strong>en</strong>s natur.<br />
Organisationsutredning<strong>en</strong>s förslag – utifrån<br />
princip<strong>en</strong> om ing<strong>en</strong> särställning för nättillsyn<strong>en</strong><br />
–innebar att handläggning<strong>en</strong> av är<strong>en</strong>d<strong>en</strong><br />
<strong>en</strong>ligt ellag<strong>en</strong> organiserades i <strong>en</strong> avdelning,<br />
Foto: Energimarknadsinpektion<strong>en</strong>
Nätavdelning<strong>en</strong>. I d<strong>en</strong> mån Nätavdelning<strong>en</strong><br />
behövde utreda frågor av mer g<strong>en</strong>erell karaktär<br />
skulle dessa utredningar göras inom<br />
ram<strong>en</strong> för Energimyndighet<strong>en</strong>s allmänna<br />
utredningsverksamhet som var organiserad<br />
i <strong>en</strong> annan avdelning. Detta innebar i sin tur<br />
att Nätavdelning<strong>en</strong>s utredningsbehov, om<br />
t.ex. elmarknad<strong>en</strong>s funktion, ck tävla med<br />
andra avdelningars utredningsbehov i Energimyndighet<strong>en</strong>s<br />
planeringsprocess. På samma<br />
sätt kunde Nätavdelning<strong>en</strong> inte självständigt<br />
planera informationsinsatser. Omfattning<br />
och tidpunkter för sådana blev bero<strong>en</strong>de av<br />
övervägand<strong>en</strong> hos myndighet<strong>en</strong>s informationsavdelning,<br />
som hade att prioritera mellan<br />
de skilda sakavdelningarnas behov.<br />
Organisation<strong>en</strong> i praktik<strong>en</strong><br />
Hur fungerade då Organisationsutredning<strong>en</strong>s<br />
princip om <strong>en</strong> särställning i beslut<strong>en</strong> m<strong>en</strong> inte<br />
i organisation<strong>en</strong> i praktik<strong>en</strong>? Jag ska nu från<br />
mina egna erfar<strong>en</strong>heter redovisa min personliga<br />
uppfattning.<br />
Jag var chef för d<strong>en</strong> avdelning som fullgjorde<br />
myndighet<strong>en</strong>s uppgifter <strong>en</strong>ligt ellag<strong>en</strong>. D<strong>en</strong><br />
hette de första år<strong>en</strong> Nätavdelning<strong>en</strong>. Jag var<br />
samtidigt överdirektör och g<strong>en</strong>eraldirektör<strong>en</strong>s<br />
ställföreträdare i Energimyndighet<strong>en</strong>.<br />
Regering<strong>en</strong> hade utsett mig till överdirektör.<br />
Däremot var det g<strong>en</strong>eraldirektör<strong>en</strong>s beslut att<br />
jag skulle vara chef för Nätavdelning<strong>en</strong>. Beslutet<br />
togs med Näringsdepartem<strong>en</strong>tets goda<br />
minne (och mitt) m<strong>en</strong> det är lite konstigt. Om<br />
g<strong>en</strong>eraldirektör<strong>en</strong> hade blivit missnöjd med<br />
mina beslut hade han formellt kunnat förytta<br />
mig långt bort från Nätavdelning<strong>en</strong>.<br />
Nätmyndighet<strong>en</strong> – <strong>en</strong> myndighet i myndighet<strong>en</strong><br />
Mitt obero<strong>en</strong>de i beslut<strong>en</strong> sträckte sig över<br />
bara vissa ellagsfrågor. I t.ex. koncessionsär<strong>en</strong>d<strong>en</strong><br />
var det g<strong>en</strong>eraldirektör<strong>en</strong> eller d<strong>en</strong><br />
som han delegerade till som skulle besluta.<br />
I praktik<strong>en</strong> blev det jag som tog de esta<br />
av koncessionsbeslut<strong>en</strong>. G<strong>en</strong>eraldirektör<strong>en</strong><br />
beslutade i de är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> som slutlig<strong>en</strong> skulle<br />
avgöras av regering<strong>en</strong>. Det var normalt<br />
inget problem med det i sakfrågorna. Thomas<br />
Korsfeldt hade sällan – om någonsin,<br />
jag minns inget tillfälle – några principiellt<br />
avvikande synpunkter på Nätavdelning<strong>en</strong>s<br />
förslag. Problemet var mer av praktisk natur.<br />
G<strong>en</strong>om d<strong>en</strong>na ordning måste dessa beslutsär<strong>en</strong>d<strong>en</strong><br />
in i g<strong>en</strong>eraldirektör<strong>en</strong>s beslutsprocess<br />
med beslutsmöt<strong>en</strong> var fjortonde dag, vilket<br />
ibland skapade planeringsproblem och långa<br />
ledtider.<br />
Min beslutskompet<strong>en</strong>s var begränsad. I ett<br />
avse<strong>en</strong>de hade jag dock <strong>en</strong> unik position i<br />
statsverksamhet<strong>en</strong>. I mitt mandat låg att besluta<br />
om myndighetsföreskrifter. Det var inte<br />
regering<strong>en</strong> som gett mig det mandatet utan det<br />
baserades på att g<strong>en</strong>eraldirektör<strong>en</strong> hade utsett<br />
mig till chef för Nätavdelning<strong>en</strong>. I myndigheter<br />
som har rätt att utfärda föreskrifter är<br />
det normalt styrels<strong>en</strong> som beslutar om dessa.<br />
Finns det ing<strong>en</strong> styrelse är det g<strong>en</strong>eraldirektör<strong>en</strong>.<br />
Jag tror att min position var unik i sv<strong>en</strong>sk<br />
statsförvaltning, nämlig<strong>en</strong> att <strong>en</strong> tjänsteman<br />
som inte var utnämnd av regering<strong>en</strong> hade<br />
mandat att utfärda föreskrifter.<br />
Obero<strong>en</strong>det i beslut<strong>en</strong> fungerade således bra,<br />
trots de formella underligheterna. Problem<strong>en</strong><br />
uppkom i stället med d<strong>en</strong> organisatoriska<br />
integrering<strong>en</strong>. Det handlade bl.a. om budgetfrågor.<br />
Det var dels budget<strong>en</strong> för Nätav-<br />
81
82<br />
delning<strong>en</strong>, dels de resurser som de andra<br />
avdelningarna budgeterade för utredningar<br />
och informationsinsatser för Nätavdelning<strong>en</strong>s<br />
behov. Vi upplevde problem också med<br />
”varumärket”.<br />
Budget<strong>en</strong> var ett trätoämne mellan mig och<br />
g<strong>en</strong>eraldirektör<strong>en</strong>. Kanske det största. Jag<br />
ansåg att det var tydligt att Nätavdelning<strong>en</strong><br />
ck stå tillbaka. Nätavdelning<strong>en</strong>s verksamhet<br />
var inte prioriterad i Energimyndighet<strong>en</strong>,<br />
som vi 99 på avdelning<strong>en</strong> upplevde det. Jag<br />
skriver upplevde, för jag var part i målet och<br />
ska inte sitta här och ”döma av”. Jag upplevde<br />
att det var g<strong>en</strong>eraldirektör<strong>en</strong>, och inte<br />
d<strong>en</strong> politiske uppdragsgivar<strong>en</strong> regering<strong>en</strong>,<br />
som g<strong>en</strong>om myndighet<strong>en</strong>s internbudget var<br />
d<strong>en</strong> som satte ambitionsnivån för tillsyn<strong>en</strong> av<br />
elmarknad<strong>en</strong>.<br />
Det var inte bara frågan om Nätavdelning<strong>en</strong>s<br />
budget som skavde. Vi såg det som att Nätavdelning<strong>en</strong>s<br />
behov av utredningar och informationsinsatser<br />
kunde mötas om det råkade<br />
nnas resurser över bland de andra avdelningarna.<br />
Det ledde till att vi ck använda<br />
vår personal för att göra vissa utredningar<br />
”inhouse” vilket tog våra, som vi upplevde<br />
det, knappa resurser från är<strong>en</strong>dehandläggning<strong>en</strong>.<br />
Ett annat problem hänger ihop med varumärket.<br />
Det var länge svårt att kunna<br />
rekrytera kvalicerad personal till Nätavdelning<strong>en</strong>.<br />
Det hängde bl.a. samman med att<br />
Nätavdelning<strong>en</strong> inte kunde erbjuda d<strong>en</strong> typ<br />
av attraktiva löner som krävdes för att erhålla<br />
d<strong>en</strong> kompet<strong>en</strong>s som behövdes. Energimyn-<br />
Nätmyndighet<strong>en</strong> – <strong>en</strong> myndighet i myndighet<strong>en</strong><br />
dighet<strong>en</strong> hade <strong>en</strong> lönestruktur, upplevde jag,<br />
som inte var anpassad till d<strong>en</strong> arbetsmarknad<br />
där Nätavdelning<strong>en</strong> behövde rekrytera. Vi<br />
kunde inte heller inrätta de tjänster som jag<br />
tyckte att vi behövde. Det hände också några<br />
gånger där vi tvingades tacka nej till platssökande<br />
därför att deras, i sig rimliga, lönekrav<br />
var för stora.<br />
Organisationsutredning<strong>en</strong>s idé att Nätavdelning<strong>en</strong><br />
skulle handlägga är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> medan utredningsverksamhet<strong>en</strong><br />
skulle vara integrerad<br />
i myndighet<strong>en</strong>s övriga verksamhet fungerade<br />
inte särskilt bra. En hel del av dessa problem<br />
löstes år 2004 vid <strong>en</strong> omorganisation<br />
på Energimyndighet<strong>en</strong>. Här inrättades <strong>en</strong><br />
Energimarknadsavdelning. Energimarknadsrelaterade<br />
utredningar skulle göras inom<br />
avdelning<strong>en</strong>. Vi i avdelning<strong>en</strong>s ledning ck<br />
på så sätt större möjligheter att integrera<br />
handläggning<strong>en</strong> av är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> med <strong>en</strong> mer övergripande<br />
utredningsverksamhet. Vi ck också<br />
möjlighet att göra oss mer attraktiva på<br />
arbetsmarknad<strong>en</strong>. Energimarknadsavdelning<br />
gav bättre signaler om arbetsuppgifterna än<br />
Nätavdelning.<br />
<strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />
i Stat<strong>en</strong>s <strong>en</strong>ergimyndighet<br />
2005 togs ett rejält steg mot <strong>en</strong> självständig<br />
myndighet för tillsyn<strong>en</strong> av <strong>en</strong>ergimarknaderna.<br />
Energimarknadsinspektion inrättades<br />
m<strong>en</strong> fortfarande som <strong>en</strong> del av Energimyndighet<strong>en</strong>.<br />
Hur detta gick till är värt sin eg<strong>en</strong><br />
<strong>historia</strong>. D<strong>en</strong> kommer att berättas i ett s<strong>en</strong>are<br />
kapitel. Här fortsätter temat om myndighet i
myndighet<strong>en</strong> och hur självständighet<strong>en</strong> reglerades<br />
och tillämpades. För det första skrevs<br />
det in i instruktion<strong>en</strong> för Stat<strong>en</strong>s <strong>en</strong>ergimyndighet<br />
100 att det inom Energimyndighet<strong>en</strong><br />
”nns <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong> och de<br />
andra <strong>en</strong>heter som myndighet<strong>en</strong> bestämmer”.<br />
Nu var d<strong>en</strong> organisatoriska särställning<br />
som hade tagits bort 1997 tillbaka. Vidare<br />
framgick det av instruktion<strong>en</strong> att regering<strong>en</strong><br />
utsåg chef<strong>en</strong> för verksamhet<strong>en</strong>. På så sätt<br />
blev det tydligt från vem chef<strong>en</strong>s mandat<br />
härstammade.<br />
Uppgift<strong>en</strong> för <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />
blev också mer omfattande än <strong>en</strong>dast<br />
nätmyndighetsuppgifter. Nu låg det inom<br />
inspektion<strong>en</strong>s uppdrag att också verka för att<br />
el-, gas- och fjärrvärmemarknadernas funktion<br />
och effektivitet förbättrades. Inspektion<strong>en</strong><br />
skulle också följa och analysera utveckling<strong>en</strong><br />
på dessa marknader och delta i utveckling<strong>en</strong><br />
för dessa inom Nord<strong>en</strong> och EU.<br />
Insynsrådets uppgifter förändrades. Insynsrådet<br />
skulle nu inte bara höras inför utfärdandet<br />
av föreskrifter och principiella beslut i är<strong>en</strong>d<strong>en</strong><br />
<strong>en</strong>ligt el- och naturgaslagarna. Rådet skulle<br />
g<strong>en</strong>erellt ha insyn i d<strong>en</strong> verksamhet som fullgjordes<br />
av <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong> 101 .<br />
Regering<strong>en</strong> beslutade från 2005 också för<br />
budget<strong>en</strong> för <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />
g<strong>en</strong>om att införa <strong>en</strong> särskild anslagspost för<br />
inspektion<strong>en</strong> i Energimyndighet<strong>en</strong>s förvaltningsanslag.<br />
Äv<strong>en</strong> här vill jag komma med några egna<br />
reektioner.<br />
Nätmyndighet<strong>en</strong> – <strong>en</strong> myndighet i myndighet<strong>en</strong><br />
Beslutet att inrätta <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />
innebar inte att d<strong>en</strong>na var helt<br />
självständig i förhållande till Energimyndighet<strong>en</strong>.<br />
Inspektion<strong>en</strong> var fortfarande <strong>en</strong> del<br />
av Energimyndighet<strong>en</strong>. De två delarna hade<br />
gem<strong>en</strong>sam administration och gem<strong>en</strong>samt<br />
IT-system. D<strong>en</strong> arbetsordning som gällde för<br />
Energimyndighet<strong>en</strong> gällde också för <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>.<br />
Det var g<strong>en</strong>eraldirektör<strong>en</strong><br />
som beslutade om <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>s<br />
organisation.<br />
De interna policydokum<strong>en</strong>t<strong>en</strong> som formellt<br />
beslutades var gem<strong>en</strong>samma. Lönerevisionerna<br />
var gem<strong>en</strong>samma. Personal<strong>en</strong> var anställd<br />
Foto: aStory<br />
83
84<br />
i Energimyndighet<strong>en</strong>. Det var också formellt<br />
g<strong>en</strong>eraldirektör<strong>en</strong> på Energimyndighet<strong>en</strong> som<br />
beslutade i anställningsär<strong>en</strong>d<strong>en</strong>. För handläggare<br />
och administratörer var beslut om<br />
anställning delegerat till chef<strong>en</strong> för inspektion<strong>en</strong>.<br />
G<strong>en</strong>eraldirektör<strong>en</strong> stod som beslutsfattare<br />
vid anställningar för chefsbefattningar.<br />
Många av de inskränkningar i <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>s<br />
självständighet som fanns<br />
kvar var mer formella än i praktik<strong>en</strong> inskränkande.<br />
Vi omorganiserade inspektion<strong>en</strong> år<br />
2007. Jag minns att Thomas Korsfeldt – som<br />
formellt beslutade om organisation<strong>en</strong> – tog<br />
mitt förslag utan att framföra några invändningar.<br />
Inte heller framförde Thomas några<br />
synpunkter på mina förslag när han ”anställde”<br />
mina chefer.<br />
Det som besvärade oss i <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>s<br />
ledningsgrupp de här år<strong>en</strong><br />
var nog att vi var bundna till administrativa<br />
system som var anpassade till Energimyndighet<strong>en</strong>s<br />
verksamhet och därför många gånger<br />
opraktiska för oss – och att det var tungt för<br />
oss att få ig<strong>en</strong>om de utvecklingsinsatser som<br />
vi ansåg oss behöva. Dessa svårigheter låg<br />
”i sak<strong>en</strong>s natur” med ”två myndigheter i <strong>en</strong>”<br />
och var strukturellt betingad. De diskussioner<br />
vi hade med Energimyndighetsdel<strong>en</strong> av<br />
myndighet<strong>en</strong> var ändå positiva. Andra sidan<br />
av myntet var naturligtvis att vi inte behövde<br />
ägna kraft åt att bygga egna administrativa<br />
system. De fanns där och sköttes utan att vi<br />
behövde bry oss särskilt mycket.<br />
Det fanns <strong>en</strong> stor nackdel som är lite svår att<br />
förmedla. Det handlar om d<strong>en</strong> fråga som togs<br />
upp redan 1994 i Elmyndighetsutredning<strong>en</strong>,<br />
Nätmyndighet<strong>en</strong> – <strong>en</strong> myndighet i myndighet<strong>en</strong><br />
nämlig<strong>en</strong> att <strong>en</strong> fristå<strong>en</strong>de myndighet på ett<br />
tydligare sätt markerar verksamhet<strong>en</strong>s betydelse<br />
och skapar bättre förutsättningar för <strong>en</strong><br />
myndighet med auktoritet.<br />
Kärt barn har många namn<br />
Föregångar<strong>en</strong> till d<strong>en</strong> självständiga myndighet<br />
som inrättades 2008 har i detta kapitel<br />
som sträcker sig mellan 1996 och 2007 haft<br />
fyra namn. Dessa har varit Nätmyndighet<strong>en</strong>,<br />
Närings- och teknikutvecklingsverket, Stat<strong>en</strong>s<br />
<strong>en</strong>ergimyndighet och <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>.<br />
Nätmyndighet<strong>en</strong> är av <strong>en</strong> helt annan sort än<br />
NUTEK och Stat<strong>en</strong>s <strong>en</strong>ergimyndighet. Nätmyndighet<strong>en</strong><br />
är <strong>en</strong> redaktionell legal konstruktion<br />
för att ge d<strong>en</strong> <strong>en</strong> lekmannamässig<br />
beskrivning. Jag vet inte vad <strong>en</strong> förvaltnings-<br />
jurist skulle kalla d<strong>en</strong> och i brist på bättre<br />
beskriver jag d<strong>en</strong> som <strong>en</strong> redaktionell legal<br />
konstruktion. Och vad m<strong>en</strong>ar jag med det?<br />
I ellag<strong>en</strong> 4§ föreskrivs att<br />
”regering<strong>en</strong> skall utse <strong>en</strong><br />
myndighet som skall handlägga<br />
de frågor som <strong>en</strong>ligt<br />
d<strong>en</strong>na lag eller <strong>en</strong>ligt föreskrifter<br />
som har meddelats<br />
med stöd av lag<strong>en</strong> ligger på<br />
nätmyndighet<strong>en</strong>”.
Normalt skrivs det inte in i lagtext vilk<strong>en</strong><br />
myndighet som har rätt att utfärda föreskrifter<br />
<strong>en</strong>ligt lag<strong>en</strong> eller ska utöva tillsyn <strong>en</strong>ligt<br />
lag<strong>en</strong>. Lagtext<strong>en</strong> bemyndigar regering<strong>en</strong> att<br />
utse <strong>en</strong> tillsynsmyndighet. I nyskriv<strong>en</strong> lagtext<br />
t.ex. naturgaslag<strong>en</strong> (2005:403) formuleras<br />
bemyndigandet på följande sätt: ”Regering<strong>en</strong><br />
skall utse <strong>en</strong> myndighet som skall handlägga<br />
de frågor som <strong>en</strong>ligt d<strong>en</strong>na lag eller <strong>en</strong>ligt<br />
föreskrifter som har meddelats med stöd av<br />
lag<strong>en</strong> ligger på tillsynsmyndighet<strong>en</strong>.”<br />
D<strong>en</strong>na konstruktion var, minns jag, inte<br />
uppfunn<strong>en</strong> i början 1990-talet. I stället skrev<br />
man att ”regering<strong>en</strong> eller d<strong>en</strong> myndighet som<br />
regering<strong>en</strong> bestämmer, kan utfärda ytterligare<br />
föreskrifter” eller ”regering<strong>en</strong> bestämmer<br />
d<strong>en</strong> myndighet som ska utöva tillsyn <strong>en</strong>ligt<br />
d<strong>en</strong>na lag”.<br />
Detta blev för krångligt och otympligt när<br />
ellag<strong>en</strong> skulle skrivas. Därför valdes begreppet<br />
nätmyndighet<strong>en</strong> i lagtext<strong>en</strong>. Regering<strong>en</strong> utsåg<br />
först NUTEK att vara nätmyndighet <strong>en</strong>ligt<br />
ellag<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om att skriva in det i NUTEK:s<br />
instruktion. När sedan Energimyndighet<strong>en</strong><br />
inrättades blev Energimyndighet<strong>en</strong> nätmyndighet<br />
<strong>en</strong>ligt ellag<strong>en</strong>.<br />
Nätmyndighet<strong>en</strong> var <strong>en</strong> funktion. Att vara<br />
nätmyndighet var <strong>en</strong> uppgift för <strong>en</strong> myndighet<br />
som regering<strong>en</strong> utsåg. Nätmyndighet<strong>en</strong> blev<br />
dock ett begrepp som närmast jämställdes<br />
med <strong>en</strong> myndighet. Enligt instruktion<strong>en</strong> för<br />
NUTEK skulle det ju nnas <strong>en</strong> särskilt <strong>en</strong>het<br />
som ägnades sig åt tillsyn <strong>en</strong>ligt ellag<strong>en</strong>.<br />
Nätmyndighetsfrågorna hade <strong>en</strong> särställning.<br />
Under NUTEK-år<strong>en</strong> hade nätmyndighet<strong>en</strong><br />
Nätmyndighet<strong>en</strong> – <strong>en</strong> myndighet i myndighet<strong>en</strong><br />
<strong>en</strong> eg<strong>en</strong> logga och ett eget brevpapper. Nätmyndighet<strong>en</strong><br />
blev ett begrepp och jag tror<br />
att många ”därute” uppfattade Nätmyndighet<strong>en</strong><br />
som <strong>en</strong> eg<strong>en</strong> myndighet. Loggan och<br />
brevpappret tog vi bort när nätmyndighet<strong>en</strong><br />
hamnade i Energimyndighet<strong>en</strong>.<br />
När slutlig<strong>en</strong> <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />
2005 inrättades i Stat<strong>en</strong>s <strong>en</strong>ergimyndighet<br />
togs nätmyndighet<strong>en</strong> bort som begrepp ur<br />
instruktion<strong>en</strong>. D<strong>en</strong> nns dock kvar i ellag<strong>en</strong>.<br />
Jag tror inte att någon längre använder Nätmyndighet<strong>en</strong>.<br />
I de kommande kapitl<strong>en</strong> om några verksamheter<br />
i tillsyn<strong>en</strong> under ”nätmyndighet<strong>en</strong>s”<br />
första dec<strong>en</strong>nium blandas namn<strong>en</strong><br />
Nätmyndighet<strong>en</strong>, Energimyndighet<strong>en</strong> och<br />
<strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>. Läsar<strong>en</strong> får<br />
ha tålamod med det. Till mitt försvar vill jag<br />
säga att jag har vid varje tillfälle använt det<br />
som känts bekvämast i förhoppning<strong>en</strong> att det<br />
också ska underlätta läsandet.<br />
85
Foto: Johnér<br />
86
En ny elmarknad – utmaningar under<br />
nätmyndighet<strong>en</strong>s första dec<strong>en</strong>nium<br />
1990-talets elmarknadsreform innebar <strong>en</strong><br />
radikal förändring för elmarknad<strong>en</strong>s aktörer<br />
och också för tillsynsmyndighet<strong>en</strong>. Få hade<br />
nog anat de förändrade förutsättningar som<br />
skulle komma att möta myndighet<strong>en</strong> och<br />
skulle leda till nya verksamhetsområd<strong>en</strong> för<br />
d<strong>en</strong>na.<br />
Förvisso hade nätmyndighet<strong>en</strong> och dess roll<br />
och uppgifter utretts inför reform<strong>en</strong> och<br />
före myndighet<strong>en</strong>s start. Såväl Olof Söderberg<br />
i Ellagstiftningsutredning<strong>en</strong> och Rolf<br />
Annerberg och Peter Fritz i Elmyndighetsutredning<strong>en</strong><br />
hade uppmärksammat frågan om<br />
tillsynsmyndighet<strong>en</strong>s roll.<br />
I efterhand och med tillgång till facit kan<br />
man konstatera att vi före reform<strong>en</strong> inte anade<br />
att myndighetsuppgift<strong>en</strong> skulle utvidgas<br />
till också d<strong>en</strong> konkurr<strong>en</strong>sutsatta marknad<strong>en</strong><br />
– produktion och handel med el.<br />
EU-inträdet och framväxt<strong>en</strong> av d<strong>en</strong> inre<br />
marknad<strong>en</strong> för el och naturgas var kanske<br />
inte oförutsedd m<strong>en</strong> ing<strong>en</strong>, tror jag, förstod<br />
hur detta skulle påverka nätmyndighet<strong>en</strong><br />
eller snarare d<strong>en</strong> myndighet som var nätmyndighet<br />
och tillsynsmyndighet <strong>en</strong>ligt naturgaslag<strong>en</strong>.<br />
I de följande kapitl<strong>en</strong> försöker jag beskriva<br />
nätmyndighet<strong>en</strong>s utveckling för att möta<br />
En ny elmarknad – utmaningar under<br />
nätmyndighet<strong>en</strong>s första dec<strong>en</strong>nium<br />
nya och oväntade behov. I ett kapitel tar jag<br />
upp omvandling<strong>en</strong> till <strong>en</strong> konsum<strong>en</strong>tpolitisk<br />
myndighet eller som det hette i <strong>en</strong> utredning<br />
från de första år<strong>en</strong> på 2000-talet till <strong>en</strong> operativ<br />
expertmyndighet för elmarknadsfrågor.<br />
I ett annat kapitel försöker jag beskriva hur<br />
d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska nätmyndighet<strong>en</strong> utvecklas till <strong>en</strong><br />
myndighet för tillsyn över och utveckling av<br />
EU:s inre marknad.<br />
I <strong>en</strong> <strong>historia</strong> om nätmyndighet<strong>en</strong>s första dec<strong>en</strong>nium<br />
är det svårt att inte också ta med ett<br />
kapitel om tarifftillsyn<strong>en</strong>. Tarifftillsyn<strong>en</strong> var<br />
i och för sig <strong>en</strong> uppgift som alla hade räknat<br />
med som d<strong>en</strong> c<strong>en</strong>trala uppgift<strong>en</strong>. M<strong>en</strong> få tror<br />
jag anade hur kontroversiell myndighet<strong>en</strong>s<br />
tillsyn över elnätsföretag<strong>en</strong>s tariffer skulle bli.<br />
I ett avslutande kapitel om det första dec<strong>en</strong>niet<br />
följer jag upp det föregå<strong>en</strong>de kapitlet<br />
om <strong>en</strong> myndighet i myndighet<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om <strong>en</strong><br />
kort beskrivning av hur beslut<strong>en</strong> att skapa <strong>en</strong><br />
självständig Energimarknadsinspektion växte<br />
fram.<br />
Jag väljer tre verksamhetsområd<strong>en</strong> för att beskriva<br />
nätmyndighet<strong>en</strong>s utveckling fram till<br />
d<strong>en</strong> självständiga <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>.<br />
De är intressanta för de belyser det faktum<br />
att få förutsåg vad som skulle behövas i<br />
form av tillsyn när elförsörjning<strong>en</strong> omorganiserades<br />
i mitt<strong>en</strong> av 1990-talet. Verklighet<strong>en</strong><br />
87
88<br />
tvingar efter hand fram <strong>en</strong> myndighet som få<br />
såg framför sig när reform<strong>en</strong> sjösattes. Dessa<br />
områd<strong>en</strong> blev stora utmaningar för myndighet<strong>en</strong>.<br />
M<strong>en</strong> det fanns också andra utmaningar för<br />
oss som arbetade på myndighet<strong>en</strong> och där<br />
resultat<strong>en</strong> inte uppfattades som spektakulära<br />
bland våra intress<strong>en</strong>ter. Jag tänker på det<br />
närmast heroiska maratonarbete som några<br />
medarbetare under Karin Israelssons ledning<br />
lade ner på att få ordning på myndighet<strong>en</strong>s<br />
Foto: Johnér<br />
En ny elmarknad – utmaningar under<br />
nätmyndighet<strong>en</strong>s första dec<strong>en</strong>nium<br />
arkiv och register. Ordning<strong>en</strong> i Koncessionsregistret<br />
återupprättades – om det någonsin<br />
varit i någon ordning. Det skapades administrativa<br />
processer som kunde ligga till grund<br />
för <strong>en</strong> effektiv är<strong>en</strong>dehantering med hög<br />
kvalitet. Digitalisering<strong>en</strong> av koncessionsregister<br />
och av företag<strong>en</strong>s inrapportering av<br />
årsrapporter m.m. är historier som är värda<br />
att berätta äv<strong>en</strong> om de inte får plats i d<strong>en</strong>na<br />
skrift.
Att skapa aktiva konsum<strong>en</strong>ter<br />
– lättare sagt än gjort<br />
Ökad valfrihet för<br />
konsum<strong>en</strong>t<strong>en</strong> – ett mål för<br />
elmarknadsreform<strong>en</strong><br />
Ett av syft<strong>en</strong>a med d<strong>en</strong> stora elmarknadsreform<strong>en</strong><br />
var att kunderna fritt skulle kunna<br />
välja leverantör. När reformarbetet sjösattes<br />
i början av 1990-talet tänkte man sig d<strong>en</strong>na<br />
möjlighet främst för större förbrukare som<br />
industrikoncerner och andra större företag.<br />
Många kommunala elverk eller elbolag<br />
var också intresserade av att kunna välja<br />
råkraftsleverantör för sin vidareförsäljning<br />
till slutkunderna. Däremot var det nog få som<br />
föreställde sig att slutkunder som <strong>en</strong>skilda<br />
hushåll, de som kallas konsum<strong>en</strong>ter, skulle<br />
blandas in på d<strong>en</strong> reformerade elmarknad<strong>en</strong>.<br />
I utredningsarbetet inför elmarknadsreform<strong>en</strong><br />
diskuterades också möjlighet<strong>en</strong> att i<br />
lagstiftning<strong>en</strong> begränsa rätt<strong>en</strong> att fritt välja<br />
elleverantör till större kunder. En ganska<br />
vanlig uppfattning var att t.ex. hushållskunder<br />
inte var intresserade av att välja leverantör.<br />
D<strong>en</strong>na syn på konsum<strong>en</strong>tintresset<br />
för d<strong>en</strong>na reform understöddes av de esta<br />
konsum<strong>en</strong>torganisationer och konsum<strong>en</strong>tföreträdare.<br />
En avvikare bland konsum<strong>en</strong>torganisationerna<br />
blev s<strong>en</strong>are LO som var <strong>en</strong> av<br />
de starkaste lobbyisterna för att öka konsum<strong>en</strong>ternas<br />
valfrihet på elmarknad<strong>en</strong>.<br />
Att skapa aktiva konsum<strong>en</strong>ter<br />
– lättare sagt än gjort<br />
D<strong>en</strong> lagstiftning som trädde i kraft 1996 var<br />
dock g<strong>en</strong>erell på d<strong>en</strong>na punkt, vilket också<br />
hade varit Ellagstiftningsutredning<strong>en</strong>s förslag.<br />
Rätt<strong>en</strong> att välja elleverantör gällde alla<br />
elanvändare. Storlek<strong>en</strong> hade ing<strong>en</strong> betydelse.<br />
I regering<strong>en</strong>s utredningsdirektiv till Ellagstiftningsutredning<strong>en</strong><br />
hade det visserlig<strong>en</strong><br />
stått att skyldighet<strong>en</strong> av överföra el i <strong>en</strong> första<br />
etapp främst bör gälla för de regionala<br />
nät<strong>en</strong> och att utredar<strong>en</strong> skulle bedöma förutsättningarna<br />
att införa <strong>en</strong> skyldighet för<br />
innehavare av områdeskoncession, dvs. lokalnät<strong>en</strong>,<br />
att överföra el för annans räkning till<br />
stora kunder. M<strong>en</strong> utredar<strong>en</strong> konstaterar att<br />
”om inte samma regler gäller<br />
på lokala nät som övriga nät<br />
uppstår problem av olika<br />
slag”.<br />
Utredar<strong>en</strong> pekar på erfar<strong>en</strong>heterna från England<br />
och Wales där möjlighet<strong>en</strong> att fritt välja<br />
leverantör inledningsvis hade begränsats till<br />
större kunder, vilket hade skapat <strong>en</strong> rad avgränsningsproblem<br />
102 .<br />
De sv<strong>en</strong>ska elnät<strong>en</strong> öppnades alltså för alla<br />
kunder – stor- som småförbrukare 103 . Det<br />
fanns däremot ekonomiska hinder för dem<br />
89
90<br />
med lit<strong>en</strong> förbrukning att byta elleverantör.<br />
Ett byte förutsatte nämlig<strong>en</strong> att kund<strong>en</strong><br />
bekostade <strong>en</strong> ny elmätare som kunde mäta<br />
förbrukning<strong>en</strong> timvis. I mitt<strong>en</strong> av 1990-talet<br />
kunde ett sådant mätarbyte innebära mycket<br />
stora kostnader. Medelvärdet de första månaderna<br />
under 1996 för de installationskostnader<br />
som debiterades leverantörsbytande<br />
kunder var cirka 8 000 kr exkl. moms 104 ,<br />
dvs. uppemot tio tus<strong>en</strong> kronor för ett hushåll<br />
inklusive moms<strong>en</strong>. Med d<strong>en</strong> inträdesbiljett<strong>en</strong><br />
var rätt<strong>en</strong> för <strong>en</strong> småförbrukare att byta elleverantör<br />
bara formell. Inte <strong>en</strong> <strong>en</strong>da hushållskund<br />
bytte leverantör under d<strong>en</strong> nya elmarknad<strong>en</strong>s<br />
första år 1996 105 . Detta kan jämföras<br />
med storförbrukarna där elmarknadsreform<strong>en</strong>s<br />
möjligheter att välja leverantör hade utnyttjats<br />
i betydligt större utsträckning. Enligt<br />
<strong>en</strong> regeringsproposition 106 hade 25 proc<strong>en</strong>t<br />
av landets totala elförbrukning upphandlats i<br />
konkurr<strong>en</strong>s under 1996.<br />
Det blev <strong>en</strong> aning bättre fart på småkunderna<br />
när det sommar<strong>en</strong> 1997 infördes ett tak<br />
för vad kund<strong>en</strong> skulle betala för elmätar<strong>en</strong> 107 .<br />
Takpriset sattes till 2 500 kronor (exkl.<br />
moms) vilket också måste anses högt m<strong>en</strong> det<br />
var tillräckligt för att i alla fall <strong>en</strong> proc<strong>en</strong>t av<br />
hushåll<strong>en</strong> hade bytt leverantör vid slutet av<br />
1998 108 .<br />
D<strong>en</strong> socialdemokratiska regering<strong>en</strong> motiverade<br />
åtgärd<strong>en</strong> med takpris att på kort sikt<br />
ge er konsum<strong>en</strong>ter möjlighet att ”delta i<br />
handeln med el”. Det framgår dock att regering<strong>en</strong><br />
nog inte trodde att d<strong>en</strong>na åtgärd kommer<br />
att räcka på längre sikt. Alternativet till<br />
timvis mätning var s.k. schablonavräkning.<br />
D<strong>en</strong>na möjlighet diskuterades i proposition<strong>en</strong><br />
Att skapa aktiva konsum<strong>en</strong>ter<br />
– lättare sagt än gjort<br />
m<strong>en</strong> bedömdes inte möjlig att införa utan<br />
ytterligare utredningar.<br />
Schablonavräkning införs för<br />
att öppna elmarknad<strong>en</strong> för<br />
alla konsum<strong>en</strong>ter<br />
Frågan om schablonavräkning återkom och<br />
blev avgjord långt tidigare än regering<strong>en</strong><br />
nog hade föreställt sig. En effektiv lobbyverksamhet<br />
för schablonavräkning av elförbrukning<strong>en</strong><br />
för att ge småkunder tillträde till<br />
elmarknad<strong>en</strong> satte igång. Som jag minns det<br />
var det två grupper som <strong>en</strong>gagerade sig mest<br />
som lobbyister för <strong>en</strong> öpp<strong>en</strong> elmarknad för<br />
alla konsum<strong>en</strong>ter. D<strong>en</strong> <strong>en</strong>a grupp<strong>en</strong> var nya<br />
elhandlare som inte hade några egna kunder<br />
”från början”. B<strong>en</strong>sin- och oljeförsäljar<strong>en</strong><br />
Statoil var ett exempel. Telge Energi, som i<br />
och för sig hade ett lokalt elnät i koncern<strong>en</strong>,<br />
var ett annat företag som ville etablera sig<br />
nationellt. LO ingick i d<strong>en</strong> andra grupp<strong>en</strong><br />
som bestod av konsum<strong>en</strong>tföreträdare.<br />
LO hade ifrågasatt elmarknadsreform<strong>en</strong> då<br />
era medlemsförbund befarade att d<strong>en</strong> skulle<br />
innebära sämre möjligheter för industrin att<br />
få <strong>en</strong> trygg elförsörjning till låga priser. M<strong>en</strong><br />
LO var också <strong>en</strong> konsum<strong>en</strong>torganisation och<br />
såg som sin uppgift att stärka sina medlemmars<br />
ställning på t.ex. elmarknad<strong>en</strong>. Från<br />
LO:s sida drev man därför effektivt kravet på<br />
schablonmätning så att också hushåll skulle<br />
kunna dra fördel av elmarknadsreform<strong>en</strong>.<br />
LO slöt också ett avtal med Telge Energi om<br />
elpriser och elkontrakt för LO:s medlemmar.
De borgerliga partierna hakade på och hade<br />
alla i valrörels<strong>en</strong> 1998 löft<strong>en</strong> om införandet<br />
av schablonavräkning för små elförbrukare.<br />
Det var sannerlig<strong>en</strong> inte något av de mest<br />
uppmärksammade vallöft<strong>en</strong>a m<strong>en</strong> det fanns<br />
där hos alla de fyra borgerliga partierna.<br />
Trycket på regering<strong>en</strong> var stort i d<strong>en</strong>na till<br />
synes lilla fråga. Veckorna efter valet gav d<strong>en</strong><br />
socialdemokratiska regering<strong>en</strong> <strong>en</strong> särskild<br />
utredare om leveranskoncessionssystemet i<br />
tilläggsuppdrag 109 att med förtur analysera<br />
behovet och konsekv<strong>en</strong>serna av att undanta<br />
kunder med låg elförbrukning från grundprincip<strong>en</strong><br />
om timvis mätning. Resultatet skulle<br />
redovisas s<strong>en</strong>ast d<strong>en</strong> 1 februari 1999. M<strong>en</strong><br />
det räckte inte. Oppositionspartierna drev i<br />
Näringsutskottet ig<strong>en</strong>om ett uttalande från<br />
riksdag<strong>en</strong> att regering<strong>en</strong> under vår<strong>en</strong> 1999<br />
borde återkomma med ett förslag till nya bestämmelser<br />
om schablonavräkning som kunde<br />
träda i kraft s<strong>en</strong>ast d<strong>en</strong> 1 november 1999 110 .<br />
Stridsfrågan höst<strong>en</strong> 1998 var inte om vi skulle<br />
ha <strong>en</strong> schablonmätning utan när d<strong>en</strong>na<br />
skulle g<strong>en</strong>omföras. Jag minns att de borgerliga<br />
partierna ville se reform<strong>en</strong> g<strong>en</strong>omförd till<br />
d<strong>en</strong> 1 april 1999 medan socialdemokraterna<br />
ville ge g<strong>en</strong>omförandearbetet tid<strong>en</strong> fram till<br />
d<strong>en</strong> 1 april 2000. D<strong>en</strong> 1 november blev kompromiss<strong>en</strong>.<br />
I slutet av maj 1999 återkom regering<strong>en</strong><br />
med sitt förslag och riksdag<strong>en</strong> kunde<br />
besluta om de lagregler som behövdes för att<br />
möjliggöra schablonavräkning till d<strong>en</strong> första<br />
november 111,112 .<br />
Parallellt med regering<strong>en</strong>s och riksdag<strong>en</strong>s lagstiftningsarbete<br />
arbetade vi på Energimyndighet<strong>en</strong><br />
och Sv<strong>en</strong>ska Kraftnät tillsammans med<br />
Att skapa aktiva konsum<strong>en</strong>ter<br />
– lättare sagt än gjort<br />
branschorganisationerna Sv<strong>en</strong>ska kraftverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong><br />
och Sveriges <strong>en</strong>ergileverantörer 113<br />
med att ta fram metoder, processer och regelverk<br />
för schablonmätning och leverantörsbyt<strong>en</strong><br />
på rekordtid. Vi lyckades med detta.<br />
Systemet var på plats till d<strong>en</strong> 1 november då<br />
de första byt<strong>en</strong>a av elleverantör g<strong>en</strong>omfördes<br />
för kunder med schablonmätning.<br />
Nu var elmarknad<strong>en</strong> öpp<strong>en</strong> för alla. M<strong>en</strong><br />
fungerade det i praktik<strong>en</strong>? Jag skrev just att<br />
vi lyckades få systemet med leverantörsbyt<strong>en</strong><br />
på plats på utsatt tid. Detta är bara <strong>en</strong> halvsanning.<br />
Ing<strong>en</strong> kan, tror jag, med fast blick<br />
och stadig stämma påstå att det fungerade<br />
bra de första år<strong>en</strong>. Syftet med reform<strong>en</strong> var<br />
inte schablonmätning<strong>en</strong> i sig. D<strong>en</strong>na var bara<br />
ett sätt att öppna elmarknad<strong>en</strong> för småför-<br />
brukare g<strong>en</strong>om att undvika d<strong>en</strong> dyra timmätning<strong>en</strong><br />
för de kunder som fritt ville välja<br />
elleverantör. Och leverantörsbyt<strong>en</strong>a fungerade<br />
dåligt de första år<strong>en</strong>. Detta berodde<br />
främst på att processer och metoder inte var<br />
tillräckligt utvecklade och inkörda. M<strong>en</strong> det<br />
fanns också andra problem.<br />
Förutsättningar för valfrihet<br />
– finns dom?<br />
De dåligt fungerande leverantörsbyt<strong>en</strong>a blev<br />
<strong>en</strong> av de stora elmarknadsfrågorna år<strong>en</strong> runt<br />
mill<strong>en</strong>nieskiftet. Kritik<strong>en</strong> mot elmarknad<strong>en</strong><br />
blev massiv. Nu på 2010-talet är det höga<br />
elpriser som föder kritik<strong>en</strong> mot elpriserna.<br />
Runt mill<strong>en</strong>nieskiftet var det nästan tvärtom.<br />
Elpriserna hade sjunkit stadigt sedan 1996.<br />
Från elmarknadsreform<strong>en</strong>s första år 1996,<br />
som också var ett torrår, hade priserna på<br />
91
92<br />
NordPool sjunkit från 16 öre/kWh till 12 öre<br />
2000. Kunder med fastpriskontrakt erbjöds<br />
att köpa el för 16 öre/kWh medan de som låg<br />
kvar på s.k. tillsvidareavtal hos sin gamla<br />
leverantör ck betala omkring 23 öre 114 . Det<br />
var alltså påtagliga vinster att gå från ett<br />
tillsvidareavtal till exempelvis ett ettårsavtal<br />
med ny leverantör. Ändå var det bara 15 proc<strong>en</strong>t<br />
av kunderna som hade bytt leverantör<br />
trots vinsterna med ett sådant byte.<br />
Svårigheterna att byta leverantör var ett problem<br />
som drabbade inte bara kunderna utan<br />
också de elhandlare som ville slå sig in på<br />
nya marknader g<strong>en</strong>om att erövra nya kunder.<br />
Dessa drabbades av höga och onödiga kostnader<br />
eftersom det kostade mycket i tid och<br />
p<strong>en</strong>gar att få ett byte g<strong>en</strong>omfört.<br />
Tålamodet var kort med de dåligt fungerande<br />
leverantörsbyt<strong>en</strong>a. Redan i oktober 2000,<br />
mindre än ett år efter det att schablonreform<strong>en</strong><br />
g<strong>en</strong>omförts, kom det förslag i fem riksdagsmotioner<br />
om förs<strong>en</strong>ings- eller sanktionsavgifter<br />
för de nätföretag som inte klarade av<br />
att g<strong>en</strong>omföra ett leverantörsbyte i tid.<br />
Det var inte bara svårigheterna med leverantörsbyt<strong>en</strong><br />
som hindrade kundrörlighet<strong>en</strong>. En<br />
off<strong>en</strong>tlig utredning från 2002, Elkonkurr<strong>en</strong>sutredning<strong>en</strong><br />
115 , lyfte fram två andra praktiska<br />
omständigheter som också motverkade<br />
kundrörlighet<strong>en</strong> på elmarknad<strong>en</strong>.<br />
D<strong>en</strong> första gällde kundernas svårigheter att<br />
göra relevanta jämförelser mellan leverantörernas<br />
erbjudand<strong>en</strong>, i synnerhet beträffande<br />
priser. Det konstaterades att leverantörerna<br />
hade olika priskonstruktioner, med t.ex.<br />
Att skapa aktiva konsum<strong>en</strong>ter<br />
– lättare sagt än gjort<br />
fasta och rörliga priser. Det kunde därför<br />
<strong>en</strong>ligt utredning<strong>en</strong> krävas ”ett visst beräkningsarbete<br />
om man vill skapa jämförbarhet<br />
mellan olika erbjudand<strong>en</strong>”. Vidare saknades<br />
relevant prisstatistik för d<strong>en</strong> som vill jämföra<br />
olika leverantörers erbjudand<strong>en</strong>. Det fanns<br />
helt <strong>en</strong>kelt inte någon off<strong>en</strong>tlig, heltäckande<br />
prisstatistik som kunde användas för att jämföra<br />
olika leverantörers erbjudand<strong>en</strong>.<br />
D<strong>en</strong> andra svårighet<strong>en</strong> vid sidan av de dåligt<br />
fungerande leverantörsbyt<strong>en</strong>a var kopplad<br />
till att konsum<strong>en</strong>terna inte ansåg sig vara<br />
tillräckligt informerade om d<strong>en</strong> avreglerande<br />
elmarknad<strong>en</strong>s förutsättningar.<br />
Ett förslag som Elkonkurr<strong>en</strong>sutredning<strong>en</strong><br />
hade för att komma till rätta med dessa frågor<br />
– leverantörsbyt<strong>en</strong>a, brist<strong>en</strong> på pris- och<br />
marknadsinformation till konsum<strong>en</strong>terna<br />
samt konsum<strong>en</strong>ternas bristande kunskaper<br />
om elmarknad<strong>en</strong> och om konsum<strong>en</strong>ternas<br />
rättigheter och skyldigheter – var att utöka<br />
Nätmyndighet<strong>en</strong>s/Energimyndighet<strong>en</strong>s uppdrag<br />
till att också bli expertmyndighet för<br />
elhandelsfrågor.<br />
Att stärka konsum<strong>en</strong>ternas<br />
ställning på elmarknad<strong>en</strong><br />
– <strong>en</strong> uppgift för Nätmyndighet<strong>en</strong>?<br />
När elmarknadsreform<strong>en</strong> designades berördes<br />
frågan om Nätmyndighet<strong>en</strong>s roll som informations-<br />
och rådgivare till konsum<strong>en</strong>terna på d<strong>en</strong><br />
reformerade elmarknad<strong>en</strong> – m<strong>en</strong> inte mycket<br />
mer än så. D<strong>en</strong> allmänna uppfattning<strong>en</strong> var
att Nätmyndighet<strong>en</strong> skulle bevaka konsum<strong>en</strong>ternas<br />
intress<strong>en</strong> g<strong>en</strong>temot nätföretag<strong>en</strong>.<br />
M<strong>en</strong> att Nätmyndighet<strong>en</strong> också skulle ha <strong>en</strong><br />
viktig roll också på d<strong>en</strong> konkurr<strong>en</strong>sutsatta elmarknad<strong>en</strong><br />
hade man ing<strong>en</strong> tydlig bild över.<br />
Ellagstiftningsutredning<strong>en</strong> hade noterat<br />
riskerna på <strong>en</strong> konkurr<strong>en</strong>sutsatt marknad<br />
bl.a. för riskerna för att elförsäljarna inte kan<br />
fullgöra sina förpliktelser. En viktig uppgift<br />
för Nätmyndighet<strong>en</strong> borde därför <strong>en</strong>ligt Elmyndighetsutredning<strong>en</strong><br />
vara att informera<br />
köpare av el om de ekonomiska risker som<br />
kan vara förknippade med köp av elektrisk<br />
ström. Myndighet<strong>en</strong>s uppgift skulle således<br />
närmast vara att varna kunderna för elmarknad<strong>en</strong><br />
i stället för att stärka deras intresse att<br />
bli aktiva kunder.<br />
Elmyndighetsutredning<strong>en</strong> hade konstaterat<br />
att Nätmyndighet<strong>en</strong> måste kunna ge information<br />
om d<strong>en</strong> nya elmarknad<strong>en</strong> och pekar ut<br />
nätföretag<strong>en</strong> som <strong>en</strong> viktig målgrupp. Nätföretag<strong>en</strong>s<br />
personal behöver utbildas. M<strong>en</strong> äv<strong>en</strong><br />
abonn<strong>en</strong>ter, journalister, lokala politiker m..<br />
skulle behöva information för att kunna granska<br />
och ställa krav på nätägarna. Allmänhet<strong>en</strong><br />
ska ges tillgång till relevant statistik. Däremot<br />
nämns inte explicit behovet av att stärka<br />
konsum<strong>en</strong>ternas ställning på elmarknad<strong>en</strong>.<br />
Verklighet<strong>en</strong> visade snart att det nog fanns<br />
ett behov av konsum<strong>en</strong>tinformation och<br />
konsum<strong>en</strong>tstöd. Och ett ganska stort sådant.<br />
Missnöjet med hur elmarknad<strong>en</strong> fungerade<br />
ökade trycket på Energimyndighet<strong>en</strong>. Många<br />
aktörer förutsatte eller krävde att myndighet<strong>en</strong><br />
skulle rätta till missförhålland<strong>en</strong>a kring<br />
leverantörsbyt<strong>en</strong> och bristfällig och obegriplig<br />
Att skapa aktiva konsum<strong>en</strong>ter<br />
– lättare sagt än gjort<br />
prisinformation samt att se till att konsum<strong>en</strong>terna<br />
kunde utnyttja d<strong>en</strong> öppna elmarknad<strong>en</strong>s<br />
möjligheter. År<strong>en</strong> efter dec<strong>en</strong>nieskiftet<br />
började dessutom elpriserna att stiga, vilket<br />
än mer ökad missnöjet med elmarknadsreform<strong>en</strong>.<br />
De resurser för elmarknadsövervakning som<br />
fanns på Energimyndighet<strong>en</strong> var små. Vi<br />
ck prioritera hårt. Allmän konsum<strong>en</strong>tupplysning<br />
var inte vårt bord, ansåg vi. Några<br />
explicita uppdrag inom området hade vi i<br />
vart fall inte fått. Våra insatser de första år<strong>en</strong><br />
in på det nya dec<strong>en</strong>niet för att stärka kunderna<br />
riktades mot att få leverantörsbyt<strong>en</strong>a att<br />
fungera. Det såg vi som <strong>en</strong> uttalad uppgift<br />
som myndighet<strong>en</strong> hade fått från statsmakterna,<br />
nämlig<strong>en</strong> att utöva tillsyn över nätföretag<strong>en</strong>.<br />
Energimyndighet<strong>en</strong> gjorde också några rejäla<br />
tillsynsinsatser mot företag som inte klarade<br />
av leverantörsbyt<strong>en</strong> på ett acceptabelt sätt.<br />
Myndighet<strong>en</strong> tvingades förelägga några,<br />
företrädesvis stora, företag att g<strong>en</strong>omföra<br />
leverantörsbyt<strong>en</strong> inom d<strong>en</strong> lagstadgade tid<strong>en</strong>.<br />
Höga vitesbelopp ck betalas av dem som<br />
inte klarade lagkrav<strong>en</strong>. Det hjälpte för stund<strong>en</strong><br />
och efter hand började leverantörsbyt<strong>en</strong>a<br />
g<strong>en</strong>erellt sett att fungera bra. D<strong>en</strong> som läser<br />
detta stycke kan möjlig<strong>en</strong> tycka att det är lite<br />
märkligt att myndighet<strong>en</strong> med hot om vite<br />
behövde tvinga vissa nätföretag att följa lagkrav<strong>en</strong>.<br />
M<strong>en</strong> så var det.<br />
Samtidigt tvingades vi att svara på <strong>en</strong> mängd<br />
frågor och ta emot klagomål från allmänhet<strong>en</strong><br />
om icke fungerande leverantörsbyt<strong>en</strong><br />
och andra, som många konsum<strong>en</strong>ter ansåg,<br />
93
94<br />
missförhålland<strong>en</strong> på elmarknad<strong>en</strong>. Vi dränktes<br />
periodvis av frågor och klagomål från<br />
allmänhet<strong>en</strong>. Handläggarnas telefoner gick<br />
varma och vi diskuterade olika sätt att organisera<br />
oss för att ta emot anstormning<strong>en</strong>.<br />
Riksrevisionsverket konstaterade i <strong>en</strong> granskningsrapport<br />
över Konsum<strong>en</strong>tverkets och<br />
Energimyndighet<strong>en</strong>s stöd till konsum<strong>en</strong>terna<br />
på d<strong>en</strong> omreglerade elmarknad<strong>en</strong> 116 att myndigheternas<br />
stöd varit otillräckligt. Myndigheterna<br />
hade gett åtgärderna för att stödja<br />
konsum<strong>en</strong>terna låg prioritet. RRV förefaller<br />
dock anse i några kryptiska formuleringar<br />
att det snarast är regering<strong>en</strong> som ska kritiseras<br />
för detta. Som jag tolkar RRV hade regering<strong>en</strong><br />
inte gett Energimyndighet<strong>en</strong> vare sig<br />
ett specikt konsum<strong>en</strong>tpolitiskt uppdrag eller<br />
resurser för konsum<strong>en</strong>tpolitiska åtgärder.<br />
På LO hade Jan-Erik Moreau, som på LO bevakade<br />
<strong>en</strong>ergipolitiska frågor och som också<br />
satt i Energimyndighet<strong>en</strong>s styrelse, räknat ut<br />
att myndigheternas budget för konsum<strong>en</strong>tinformation<br />
om elmarknad<strong>en</strong> motsvarade<br />
ungefär <strong>en</strong> proc<strong>en</strong>t av elbolag<strong>en</strong>s reklamkostnader<br />
117 . Vi på Energimyndighet<strong>en</strong> försvarade<br />
oss mot RRV och Jan-Erik Moreau med att<br />
det inte var informationsbudget<strong>en</strong>s storlek<br />
som var avgörande. Vi kunde peka på era<br />
fall när såväl rikspress som ledande landsortstidningar<br />
hade haft ”Så byter du elleverantör”<br />
som <strong>en</strong>da inslag på löpet och sedan följt<br />
upp med informationssidor med redaktionell<br />
text med utmärkt konsum<strong>en</strong>tupplysning. Vi<br />
hade sett som vår uppgift att stötta seriösa<br />
journalister att ge korrekt och relevant samhällsinformation.<br />
Lågbudget måhända. M<strong>en</strong><br />
kostnadseffektivt, ansåg vi.<br />
Att skapa aktiva konsum<strong>en</strong>ter<br />
– lättare sagt än gjort<br />
Riksdag och regering var naturligtvis inte<br />
okänsliga för kritik<strong>en</strong> mot elmarknad<strong>en</strong>.<br />
Energimyndighet<strong>en</strong> skulle få sitt konsum<strong>en</strong>tpolitiska<br />
uppdrag.<br />
Energimyndighet<strong>en</strong> får ett<br />
konsum<strong>en</strong>tpolitiskt uppdrag<br />
Regering<strong>en</strong> redovisade vår<strong>en</strong> 2001 <strong>en</strong> handlingsplan<br />
för konsum<strong>en</strong>tpolitik<strong>en</strong> 118 . I d<strong>en</strong>na<br />
fanns ett längre avsnitt om konsum<strong>en</strong>ternas<br />
förutsättningar att agera på nylig<strong>en</strong> konkurr<strong>en</strong>sutsatta<br />
marknader. En fråga som lyftes<br />
fram var tillgång<strong>en</strong> till information och<br />
vägledning för konsum<strong>en</strong>terna på elområdet.<br />
Regering<strong>en</strong> redovisade i proposition<strong>en</strong> sin<br />
bedömning att ett branschnansierat organ<br />
för detta ändamål skulle utgöra ett värdefullt<br />
komplem<strong>en</strong>t till d<strong>en</strong> lokala konsum<strong>en</strong>tvägledning<strong>en</strong>.<br />
Förebild<strong>en</strong> var med Konsum<strong>en</strong>ternas<br />
Försäkringsbyrå och Konsum<strong>en</strong>ternas<br />
Bankbyrå där bransch<strong>en</strong> i samarbete med<br />
tillsynsmyndigheterna organiserade verksamhet<strong>en</strong>.<br />
Höst<strong>en</strong> 2001 tillsattes Elkonkurr<strong>en</strong>sutredning<strong>en</strong><br />
119 som bl.a. skulle utreda betydels<strong>en</strong><br />
av olika hinder för kundernas rörlighet<br />
på marknad<strong>en</strong>. Utredar<strong>en</strong> skulle också<br />
överväga om det behövs särskilda åtgärder<br />
för att stärka information<strong>en</strong> till konsum<strong>en</strong>terna.<br />
Utredning<strong>en</strong> pekade på tre områd<strong>en</strong><br />
som försvårade för hushållskunder att vara<br />
aktiva på elmarknad<strong>en</strong> 120 . Dessa var att<br />
nätföretag<strong>en</strong> inte klarade av att g<strong>en</strong>omföra<br />
leverantörsbyt<strong>en</strong> i tid, att konsum<strong>en</strong>terna<br />
g<strong>en</strong>erellt sett hade otillräckliga kunskaper<br />
om elmarknad<strong>en</strong> och sina rättigheter och att
<strong>en</strong> övergripande information och priser och<br />
övriga villkor saknades.<br />
Det konsum<strong>en</strong>tpolitiska uppdraget formulerades<br />
för första gång<strong>en</strong> i regleringsbrevet för<br />
2002. Här föreskrev regering<strong>en</strong> att myndighet<strong>en</strong><br />
skulle ”bidra till att konsum<strong>en</strong>ter och små<br />
och medelstora företag har tillräcklig information<br />
för att kunna agera på d<strong>en</strong> avreglerade<br />
elmarknad<strong>en</strong>” vilket kan ses som det uppdrag<br />
som Riksrevisionsverket och Elkonkurr<strong>en</strong>sutredning<strong>en</strong><br />
något år tidigare hade efterlyst.<br />
Regleringsbrevet blev sedan bekräftat i samband<br />
med riksdag<strong>en</strong>s <strong>en</strong>ergipolitiska beslut<br />
Foto: Johnér<br />
Att skapa aktiva konsum<strong>en</strong>ter<br />
– lättare sagt än gjort<br />
vår<strong>en</strong> 2002, vilket var <strong>en</strong> uppgörelse mellan<br />
Socialdemokraterna, C<strong>en</strong>terpartiet och Vänsterpartiet<br />
121 . I proposition<strong>en</strong> informerar regering<strong>en</strong><br />
riksdag<strong>en</strong> att d<strong>en</strong> avser att inrätta <strong>en</strong><br />
samlad myndighetsfunktion för elmarknad<strong>en</strong><br />
och att Energimyndighet<strong>en</strong> skulle tilldelas d<strong>en</strong><br />
roll<strong>en</strong> och få <strong>en</strong> uttalad roll som expertmyndighet<br />
för elhandelsfrågor, i <strong>en</strong>lighet med vad<br />
Elkonkurr<strong>en</strong>sutredning<strong>en</strong> hade föreslagit.<br />
Regering<strong>en</strong> skulle återkomma till riksdag<strong>en</strong><br />
i budgetproposition<strong>en</strong> för 2003 med förslag<br />
till omfattning<strong>en</strong> och inriktning<strong>en</strong> på d<strong>en</strong>na<br />
roll samt med <strong>en</strong> bedömning av resursbehov<br />
för verksamhet<strong>en</strong>. Det gjorde d<strong>en</strong> inte.<br />
myndighet<strong>en</strong> skulle ”bidra till<br />
att konsum<strong>en</strong>ter och små och<br />
medelstora företag har tillräcklig<br />
information för att kunna<br />
agera på d<strong>en</strong> avreglerade<br />
elmarknad<strong>en</strong>”<br />
95
96<br />
I budgetproposition<strong>en</strong> informerades riksdag<strong>en</strong><br />
i stället att Statskontoret hade getts<br />
i uppdrag att se över Energimyndighet<strong>en</strong>s<br />
verksamhet och resursbehov.<br />
För oss på myndighet<strong>en</strong> var det inget större<br />
problem att budgetproposition<strong>en</strong> saknade<br />
ytterligare preciseringar. Vi hade ju formulering<strong>en</strong><br />
i regleringsbrevet om Energimyndighet<strong>en</strong>s<br />
konsum<strong>en</strong>tpolitiska roll som behölls<br />
också för 2003. I Energimyndighet<strong>en</strong>s verksamhetsplan<br />
för samma år omformulerade<br />
och vidgade vi, lite klångrigt, uppdraget<br />
g<strong>en</strong>om formulering<strong>en</strong><br />
”att verka för goda förutsättningar<br />
för hushållskunder,<br />
samt små och medelstora<br />
företag att agera på elmarknad<strong>en</strong>”.<br />
Nu hade myndighet<strong>en</strong> ett tydligt formulerat<br />
uppdrag och åtagande att stärka kunderna<br />
inte <strong>en</strong>dast i relation<strong>en</strong> till nätföretag<strong>en</strong> utan<br />
också på d<strong>en</strong> konkurr<strong>en</strong>sutsatta del<strong>en</strong>.<br />
Statskontorets utredning återkommer jag till<br />
i kapitel 11.<br />
Konsum<strong>en</strong>ternas<br />
elrådgivningsbyrå<br />
Under 2001 hade Sv<strong>en</strong>sk Energi och dess vd<br />
Monica Ulfhielm tagit ett initiativ till att<br />
skapa <strong>en</strong> Konsum<strong>en</strong>ternas elrådgivningsbyrå.<br />
Att skapa aktiva konsum<strong>en</strong>ter<br />
– lättare sagt än gjort<br />
Upplägget var att Sv<strong>en</strong>sk Energi skulle svara<br />
för nansiering<strong>en</strong> och att Konsum<strong>en</strong>tverket<br />
och Energimyndighet<strong>en</strong> ck plats i rådgivningsbyråns<br />
styrelse.<br />
Efter <strong>en</strong> del diskussioner mellan Sv<strong>en</strong>sk<br />
Energi och myndigheterna inrättades Konsum<strong>en</strong>terna<br />
Elrådgivningsbyrå vår<strong>en</strong> 2002.<br />
Jag hade <strong>en</strong> del principiella invändningar mot<br />
konstruktion<strong>en</strong> att vi som tillsynsmyndighet<br />
skulle vara repres<strong>en</strong>terade i styrels<strong>en</strong> för <strong>en</strong><br />
branschägd och branschnansierad organisation.<br />
M<strong>en</strong> regering<strong>en</strong> hade pekat på d<strong>en</strong>na<br />
lösning, man kan säga med hela hand<strong>en</strong>, i<br />
d<strong>en</strong> konsum<strong>en</strong>tpolitiska proposition<strong>en</strong> 2001.<br />
Dessutom skulle rådgivningsbyrån, hoppades<br />
vi, lösa <strong>en</strong> stor del av våra problem med alla<br />
frågor och klagomål från allmänhet<strong>en</strong> som vi<br />
inte var rustade att behandla. Jag ck lägga<br />
mina betänkligheter åt sidan.<br />
Energimyndighet<strong>en</strong>s företrädare i styrels<strong>en</strong><br />
det första året var Anette Älmdal<strong>en</strong>, som var<br />
<strong>en</strong>hetschef på Nätavdelning<strong>en</strong> och Tommy<br />
Ankarljung, chef för Energimyndighet<strong>en</strong>s<br />
avdelning för extern kommunikation. De<br />
första år<strong>en</strong> svarade också Energimyndighet<strong>en</strong><br />
för kostnaderna för <strong>en</strong> av de fyra personerna<br />
som arbetade på Elrådgivningsbyrån. Konsum<strong>en</strong>tverket<br />
lämnade över sin databas som<br />
verket hade upprättat för att jämföra elleverantörernas<br />
priser.<br />
De första år<strong>en</strong> med ett<br />
konsum<strong>en</strong>tpolitiskt uppdrag<br />
Klagomål<strong>en</strong> på elmarknad<strong>en</strong> från allmänhet<strong>en</strong><br />
till Energimyndighet<strong>en</strong> i form av brev
och telefonsamtal hade inte minskat 2002<br />
trots tillkomst<strong>en</strong> av Elrådgivningsbyrån. De<br />
klagomål som myndighet<strong>en</strong> tog emot rörde<br />
återig<strong>en</strong> problem vid leverantörsbyt<strong>en</strong> och<br />
bristande mätvärdeshantering. En av de första<br />
större insatserna blev mot d<strong>en</strong> bakgrund<strong>en</strong><br />
att inv<strong>en</strong>tera de problem som främst<br />
hushållskunder hade på elmarknad<strong>en</strong>. Detta<br />
resulterade i <strong>en</strong> rapport till regering<strong>en</strong> med<br />
förslag till 15 åtgärder för att förbättra kundernas<br />
situation med det klingande namnet<br />
Konsum<strong>en</strong>t<strong>en</strong> – i c<strong>en</strong>trum eller i kläm? 122<br />
Också elnäts- och elhandelsföretag<strong>en</strong>s var<br />
medvetna om och bekymrade över bristerna<br />
i kundhantering<strong>en</strong>. Bransch<strong>en</strong> led av ett<br />
Foto: Energimarknadsinpektion<strong>en</strong><br />
Att skapa aktiva konsum<strong>en</strong>ter<br />
– lättare sagt än gjort<br />
underskott av förtro<strong>en</strong>dekapital. Elföretag<strong>en</strong><br />
hamnade långt ner i kundnöjdhetsmätningar<br />
som gjordes varje år. Det fanns därför ett<br />
stort intresse bland företag<strong>en</strong> att förbättra<br />
kundprocesser och kundbemötande. Branschorganisation<strong>en</strong><br />
Sv<strong>en</strong>sk Energi <strong>en</strong>gagerade sig<br />
hårt. Några av de stora elföretag<strong>en</strong> inrättade<br />
s.k. kundombudsmän. Det var därför naturligt<br />
för myndighet<strong>en</strong> att samarbeta med<br />
bransch<strong>en</strong> i dess försök att bli bättre. Bl.a.<br />
organiserade Energimyndighet<strong>en</strong> (Inspektion<strong>en</strong>)<br />
tillsammans med Konsum<strong>en</strong>tverket återkommande<br />
möt<strong>en</strong> med kundombudsmänn<strong>en</strong><br />
för erfar<strong>en</strong>hets- och informationsutbyte. Jag<br />
uppfattade våra diskussioner som öppna och<br />
förtro<strong>en</strong>defulla trots de stora motsättningar<br />
som växte fram med bransch<strong>en</strong> när det gällde<br />
reglering<strong>en</strong> av nätföretag<strong>en</strong>s uppgifter. På<br />
d<strong>en</strong> här punkt<strong>en</strong> lyckade vi hålla sär frågorna<br />
på ett bra sätt.<br />
Åtgärdsförslag<strong>en</strong> i rapport<strong>en</strong> om konsum<strong>en</strong>terna<br />
i kläm eller i c<strong>en</strong>trum syftade uteslutande<br />
till att stärka konsum<strong>en</strong>ternas rättigheter på<br />
elmarknad<strong>en</strong>. Äv<strong>en</strong> samarbetet med kund-<br />
ombudsmänn<strong>en</strong> hade eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> samma syfte.<br />
M<strong>en</strong> detta var inte tillräckligt. Regering<strong>en</strong><br />
hade i regleringsbrevet satt målet till att ge<br />
konsum<strong>en</strong>terna tillräcklig information för att<br />
agera på elmarknad<strong>en</strong>, vilket är något annat.<br />
Elrådgivningsbyrån var <strong>en</strong> viktig kanal för<br />
d<strong>en</strong> informationsspridning som behövdes. Vi<br />
använde också Energimyndighet<strong>en</strong>s hemsida<br />
med bl.a. frågor och svar. 2006 – när Energi-<br />
marknadsinspektion<strong>en</strong> hade bildats 2006 –<br />
skapade inspektion<strong>en</strong> <strong>en</strong> eg<strong>en</strong> hemsida, där<br />
konsum<strong>en</strong>tfrågor ck <strong>en</strong> giv<strong>en</strong> plats. Det var<br />
viktigt att informera om konsum<strong>en</strong>terna rättigheter<br />
(och skyldigheter) på elmarknad<strong>en</strong><br />
97
98<br />
m<strong>en</strong> också att ge intresserade konsum<strong>en</strong>ter<br />
adekvat information om elmarknad<strong>en</strong>.<br />
Vid årsskiftet 2007/08 samtidigt som Inspektion<strong>en</strong><br />
blev <strong>en</strong> helt självständig myndighet introducerades<br />
Elpriskoll<strong>en</strong> på hemsidan efter<br />
något års utvecklingsarbete. Då kunde myndighet<strong>en</strong><br />
äntlig<strong>en</strong> svara på många elköpares<br />
krav på <strong>en</strong> möjlighet att erbjuda ett verktyg<br />
för prisjämförelser mellan elhandlarnas alla<br />
erbjudand<strong>en</strong>.<br />
Kundernas ställning på elmarknad<strong>en</strong> var<br />
inte <strong>en</strong>dast <strong>en</strong> sv<strong>en</strong>sk fråga. Äv<strong>en</strong> inom EU<br />
blev det viktigt att stödja konsum<strong>en</strong>terna<br />
på de avreglerade marknaderna, där el- och<br />
naturgasmarknaderna var två som hade stor<br />
betydelse för stora konsum<strong>en</strong>tgrupper. Tjänstemänn<strong>en</strong><br />
på <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />
kom därför att <strong>en</strong>gagera sig i konsum<strong>en</strong>tfrågor<br />
i de europeiska tillsynsmyndigheternas<br />
samarbete liksom i det nordiska myndighetssamarbetet<br />
inom <strong>en</strong>ergiområdet. Detta kommer<br />
att beröras i nästa kapitel.<br />
Att skapa aktiva konsum<strong>en</strong>ter<br />
– lättare sagt än gjort
En myndighet för övervakning och<br />
utveckling av EU:s inre marknad<br />
De europeiska tillsynsmyndig-<br />
heterna bildar <strong>en</strong> samarbets-<br />
organisation<br />
D<strong>en</strong> 7 mars 2000 möttes elva ”National<br />
Indep<strong>en</strong>d<strong>en</strong>t Regulators” i Bryssel. Sammankomst<strong>en</strong><br />
ägde rum på ett hotell vid Square de<br />
Meeûs. Vid samma park ligger Sveriges ständiga<br />
repres<strong>en</strong>tation vid Europeiska union<strong>en</strong>.<br />
Tre kvarter bort ligger EU-parlam<strong>en</strong>tet.<br />
Vi hade samlats för att bilda de europeiska<br />
regleringsmyndigheternas samarbetsorganisation<br />
”Council of European Energy Regulators”<br />
med akronym<strong>en</strong> CEER. Det dokum<strong>en</strong>t<br />
som vi undertecknade under ganska vardagliga<br />
former var ett s.k. Memorandum of Understanding<br />
123 . Initiativet kom från Portugal<br />
med stöd från Itali<strong>en</strong> och Spani<strong>en</strong>. Undertecknarna<br />
var cheferna för tillsynsmyndigheterna<br />
i Belgi<strong>en</strong>, Finland, Irland, Itali<strong>en</strong>, Nederländerna,<br />
Portugal, Spani<strong>en</strong>, Sverige och<br />
Storbritanni<strong>en</strong>. Utöver dessa var också d<strong>en</strong><br />
norska och d<strong>en</strong> nordirländska myndighet<strong>en</strong><br />
med och skrev under det grundande MoU.<br />
Norge var med i kraft av sitt medlemskap i<br />
EEA (European Economic Area). Nordirland<br />
hade <strong>en</strong> eg<strong>en</strong> lagstiftning och eg<strong>en</strong> tillsynsmyndighet.<br />
Det var därför två myndigheter<br />
från UK som skrev under.<br />
En myndighet för övervakning och<br />
utveckling av EU:s inre marknad<br />
Behovet av samarbete och<br />
erfar<strong>en</strong>hetsutbyte<br />
Elmarknader i konkurr<strong>en</strong>s var något ganska<br />
nytt för Europa. UK 124 hade reformerat sin<br />
elmarknad 1990. Norge ck <strong>en</strong> ny ellag som<br />
innebar bl.a. konkurr<strong>en</strong>s i produc<strong>en</strong>t- och<br />
handelsled<strong>en</strong> 1991. Finland och Sverige<br />
följde efter år<strong>en</strong> 1995 och 1996. EU:s första<br />
elmarknadsdirektiv 125 hade beslutats i<br />
december 1996 och skulle vara införda i<br />
medlemsländernas lagstiftning s<strong>en</strong>ast februari<br />
1999. EU-direktivet var <strong>en</strong> kompromiss<br />
mellan pådrivande, skeptiska och motsträviga<br />
medlemsländer 126 m<strong>en</strong> syftet var, som<br />
medlemsländerna sade sig vara över<strong>en</strong>s om,<br />
att skapa <strong>en</strong> elmarknad som i full omfattning<br />
var konkurr<strong>en</strong>sutsatt 127 . Medlemsländerna<br />
kunde <strong>en</strong>as om att direktivet var ett viktigt<br />
steg mot fullbordande av d<strong>en</strong> inre marknad<strong>en</strong><br />
för <strong>en</strong>ergi.<br />
El- och gasmarknader i konkurr<strong>en</strong>s var något<br />
nytt och oprövat. Det gällde att utveckla<br />
regelverk och praxis avse<strong>en</strong>de organisation<br />
av el- och naturgasmarknaderna och metoder<br />
för själva tillsyn<strong>en</strong> och reglering<strong>en</strong>. Det<br />
fanns helt klart ett behov för åtminstone<br />
diskussioner och erfar<strong>en</strong>hetsutbyte mellan de<br />
myndigheter som hade att ha tillsyn över och<br />
utveckla de nya elmarknader som började<br />
99
Foto: Johnér<br />
100
växa fram i Europa. Det ligger också nära till<br />
hands att anta att Kommission<strong>en</strong> såg de nationella<br />
tillsynsmyndigheterna som <strong>en</strong> resurs<br />
i g<strong>en</strong>omförandet av direktivet och utveckling<strong>en</strong><br />
av <strong>en</strong> konkurr<strong>en</strong>sutsatt <strong>en</strong>ergimarknad.<br />
Det skulle också organiseras ytterligare samarbete<br />
inom EU och i Nord<strong>en</strong>. CEER var inte<br />
det <strong>en</strong>da – och inte heller det första – uttrycket<br />
för detta europeiska samarbete.<br />
Flor<strong>en</strong>ce Forum<br />
Först ut med att organisera diskussioner på<br />
europeisk nivå hade varit EG-kommission<strong>en</strong>.<br />
Kommission<strong>en</strong> – och UK som hade ordförandeskapet<br />
i EU vår<strong>en</strong> 1998 – tog initiativ till<br />
ett möte om EU:s elmarknad. Deltagare var<br />
myndigheter, regeringsföreträdare och stamnätsföretag<br />
från länder med ”avreglerade”<br />
elmarknader. På mötet deltog också företrädare<br />
för ”akademi<strong>en</strong>” och internationella<br />
<strong>en</strong>ergimarknadsexperter för att bidra med<br />
sina kunskaper och visioner.<br />
Mötet ägde rum under två februaridagar i<br />
Europauniversitetets lokaler uppe på kullarna<br />
någon mil nordväst om Flor<strong>en</strong>s. Valet av<br />
ort och lokal var viktigt <strong>en</strong>ligt kommissionär<strong>en</strong><br />
för <strong>en</strong>ergifrågor Pablo B<strong>en</strong>avides som var<br />
<strong>en</strong> av inledningstalarna. I anteckningarna<br />
från mötet 128 refereras B<strong>en</strong>avides när han<br />
säger att syftet var att erbjuda <strong>en</strong> neutral<br />
och informell plats för diskussioner om och<br />
utbyte av erfar<strong>en</strong>heter från g<strong>en</strong>omförandet av<br />
EU:s elmarknadsdirektiv. I sitt inledningsanförande<br />
markerade B<strong>en</strong>avides att plats<strong>en</strong> för<br />
mötet var noga övervägd. G<strong>en</strong>om att lägga<br />
En myndighet för övervakning och<br />
utveckling av EU:s inre marknad<br />
mötet i <strong>en</strong> akademisk miljö långt borta från<br />
Bryssel och från EU:s ordförandeland markerade<br />
mötets karaktär av fritt tankeutbyte<br />
som inte skulle störas av politiska överläggningar.<br />
B<strong>en</strong>avides underströk målet om det<br />
fria tankeutbytet. Syftet med mötet i Flor<strong>en</strong>s<br />
var inte att söka <strong>en</strong>ighet kring politiska slutsatser<br />
avse<strong>en</strong>de elmarknad<strong>en</strong>s utveckling. De<br />
anteckningar som gjordes skulle vara översiktligt<br />
refererande och därför utan hårda<br />
konklusioner 129 .<br />
Slutsatserna i Kommission<strong>en</strong>s anteckningar<br />
från första mötet var i linje med B<strong>en</strong>avides<br />
tankar. De närvarande var (<strong>en</strong>ligt anteckningarna)<br />
<strong>en</strong>iga om att frågorna om introduktion<br />
av förnybar <strong>en</strong>ergi och om krav<strong>en</strong> på<br />
elföretag att utföra s.k. allmännyttiga tjänster<br />
inte skulle behandlas i detta forum om de<br />
inte hade direkta konsekv<strong>en</strong>ser för konkurr<strong>en</strong>s<strong>en</strong>.<br />
Vidare var vi <strong>en</strong>iga om att mötas regelbundet,<br />
nästa gång i oktober och att också<br />
bjuda in industrin. Detta var grund<strong>en</strong> för <strong>en</strong><br />
av institutionerna på EU:s inre marknad för<br />
el – Flor<strong>en</strong>ce Forum.<br />
På detta första Flor<strong>en</strong>ce Forum deltog från<br />
Sverige Annelie Gabrielsson som då var tillförordnad<br />
chef för Nätmyndighet<strong>en</strong>, chef<strong>en</strong><br />
för Sv<strong>en</strong>ska kraftnät Jan Magnusson och<br />
jag själv gjorde min näst sista månad på<br />
Näringsdepartem<strong>en</strong>tet som huvudman för<br />
<strong>en</strong>ergifrågor. Jan Magnusson svarade för <strong>en</strong><br />
pres<strong>en</strong>tation:”Key factors” for successful regulatory<br />
reform national electricity markets”.<br />
Annelie Gabrielsson deltog i två “Round<br />
Tables of Regulators” 130 . Själv syns jag i anteckningarna<br />
där jag i <strong>en</strong> allmän diskussion<br />
tycker att vi bör lägga fokus på EU:s inre<br />
101
102<br />
marknad snarare än på de nationella marknaderna<br />
och att d<strong>en</strong> nationella ”reglering<strong>en</strong>”<br />
kan organiseras på olika sätt och anpassas<br />
till nationella förhålland<strong>en</strong>.<br />
D<strong>en</strong>na akademiska fritt tänkande verkstad<br />
som B<strong>en</strong>avides målade upp för Flor<strong>en</strong>ce Forum<br />
kunde inte hållas vid makt, om nu någon<br />
hade trott det. Redan vid tredje Flor<strong>en</strong>ce<br />
Forum i maj 1999 syns i anteckningarna tydliga<br />
politiska slutsatser. Anteckningarna kan<br />
närmast ses som ett förhandlingsprotokoll<br />
där medlemsstater och tillsynsmyndigheter<br />
hade <strong>en</strong>ats om riktlinjer för de stamnätsansvariga<br />
företag<strong>en</strong>s arbete med att utforma<br />
tariffer och gem<strong>en</strong>samma regler för att hantera<br />
kapacitetsbegränsningar (eller askhalshalsar)<br />
i överföringssystem<strong>en</strong>.<br />
Äv<strong>en</strong> om diskussions- och erfar<strong>en</strong>hetsutbytesdel<strong>en</strong><br />
fanns kvar blev Flor<strong>en</strong>smöt<strong>en</strong> alltmer<br />
ett verktyg för Kommission<strong>en</strong> att få tillsynsmyndigheterna<br />
eller transmissionsföretag<strong>en</strong><br />
eller andra aktörer att införa ny praxis eller<br />
g<strong>en</strong>omföra utredningar om elmarknad<strong>en</strong>.<br />
Det informella erfar<strong>en</strong>hetsutbytet måste ske<br />
någon annanstans.<br />
Flor<strong>en</strong>ce Forum behandlade elmarknad<strong>en</strong>.<br />
Det dröjde bara ett år innan Kommission<strong>en</strong><br />
bjöd in till ett forum för naturgasfrågor. Detta<br />
hamnade i Madrid i månadsskiftet september/oktober.<br />
Det framgick inte av några<br />
dokum<strong>en</strong>t eller uttalande från Kommission<strong>en</strong><br />
varför Madrid valdes som perman<strong>en</strong>t värdort<br />
för överläggningarna om naturgasmarknad<strong>en</strong>.<br />
Äv<strong>en</strong> här kan noteras att äv<strong>en</strong> naturgasforum<br />
vid det första mötet sades syfta till<br />
att ge <strong>en</strong> informell ram för att på EU-nivå<br />
En myndighet för övervakning och<br />
utveckling av EU:s inre marknad<br />
g<strong>en</strong>omföra diskussioner och erfar<strong>en</strong>hetsutbyte<br />
avse<strong>en</strong>de skapandet av <strong>en</strong> inre marknad i<br />
konkurr<strong>en</strong>s för naturgas 131 utan krav på politiska<br />
slutsatser.<br />
Sydeuropéerna tar initiativ<br />
till ett samarbete<br />
Sommar<strong>en</strong> 1999 – efter det tredje Flor<strong>en</strong>ce<br />
Forum – bjöd d<strong>en</strong> itali<strong>en</strong>ska tillsynsmyndighet<strong>en</strong><br />
till ett informellt möte i Rom mellan<br />
elmarknad<strong>en</strong>s tillsynsmyndigheter i september.<br />
Jag uppfattade det som ett gem<strong>en</strong>samt<br />
initiativ från kollegerna i Itali<strong>en</strong>, Portugal<br />
och Spani<strong>en</strong>. Som jag minns inbjudan 132 och<br />
själva mötet var syftet att få till ett informellt<br />
utbyte av erfar<strong>en</strong>heter mellan tillsynsmyndigheterna<br />
nu när Flor<strong>en</strong>ce Forum hade<br />
utvecklats till närmast <strong>en</strong> plats för Kommission<strong>en</strong>s<br />
dialog med – eller pekpinnande till<br />
– d<strong>en</strong> europeiska elmarknad<strong>en</strong>s myndigheter<br />
och aktörer. Jag kommer ihåg att vi under<br />
mötet diskuterade frågor om bl.a. tariffkonstruktioner,<br />
åtskillnad mellan nätmonopol<br />
och konkurr<strong>en</strong>sutsatta verksamheter samt<br />
tillsynsmyndigheterna roll när det gällde<br />
introduktion<strong>en</strong> av grön <strong>en</strong>ergi. Det var ett<br />
spännande möte. Jag minns att jag kände<br />
hur lite jag begrep av hur elmarknaderna var<br />
organiserade utanför Nord<strong>en</strong> och hur jag<br />
undrade om de icke-nordiska kollegerna begrep<br />
hur vår elmarknad fungerade.<br />
Det var <strong>en</strong> ganska lit<strong>en</strong> krets som träffades i<br />
Rom. Utöver de tre sydeuropéerna var också<br />
Nederländerna, England, Nordirland och<br />
de fyra nordiska länderna närvarande. När<br />
vi skildes var vi över<strong>en</strong>s om att det varit ett
a möte och att vi borde fortsätta att mötas<br />
också utanför Flor<strong>en</strong>ce Forum.<br />
Det dröjde inte många veckor efter Rom-mötet<br />
förrän Jorge Vasconçelos, som var chef för<br />
d<strong>en</strong> portugisiska tillsynsmyndighet<strong>en</strong>, hörde<br />
av sig. Det var dags att ge <strong>en</strong> organisatorisk<br />
struktur åt diskussionerna och samarbetet<br />
mellan oss tillsynsmyndigheter. Tank<strong>en</strong> var<br />
att d<strong>en</strong> nya organisation<strong>en</strong> skulle byggas upp<br />
kring ett Memorandum of Understanding<br />
där det angavs villkor<strong>en</strong> och formerna för<br />
vårt samarbete. Vi ck ett utkast till MoU<br />
översänt. Efter <strong>en</strong> del skriftväxling och <strong>en</strong> del<br />
ändringar i text<strong>en</strong> via mejl kunde vi tillsynsmyndigheter<br />
som då fanns <strong>en</strong>as kring detta<br />
MoU. Det var inte stora m<strong>en</strong>ingsskiljaktigheter.<br />
Från sv<strong>en</strong>sk sida ville vi vara säkra på<br />
att vi inte band upp oss så att vi g<strong>en</strong>om d<strong>en</strong><br />
Foto: aStory<br />
En myndighet för övervakning och<br />
utveckling av EU:s inre marknad<br />
kommande europeiska organisation<strong>en</strong> skulle<br />
tvingas att g<strong>en</strong>omföra åtgärder som anting<strong>en</strong><br />
stod i strid med d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska nationella lagstiftning<strong>en</strong><br />
eller stred mot vårt sätt att reglera<br />
elmarknad<strong>en</strong>. Jag minns (här kan jag ha fel)<br />
att vi i Sverige var de som i det sista införde<br />
någon ändring för att vara helt säkra på att<br />
få behålla vårt obero<strong>en</strong>de g<strong>en</strong>temot ev<strong>en</strong>tuella<br />
beslut i d<strong>en</strong> nya organisation<strong>en</strong>.<br />
Några veckor in på det nya seklet var vi elva<br />
<strong>en</strong>ergimarknadsmyndigheter som var beredda<br />
att åka till Bryssel för att tillsammans<br />
grunda Council of European Energy Regulators<br />
som skulle bli d<strong>en</strong> organisatoriska plattform<br />
där vi skulle kunna utbyta erfar<strong>en</strong>heter<br />
och diskutera utveckling<strong>en</strong> på d<strong>en</strong> europeiska<br />
el- och gasmarknad<strong>en</strong>.<br />
103
104<br />
Council of European Energy<br />
Regulators – <strong>en</strong> samman-<br />
slutning för obero<strong>en</strong>de<br />
myndigheter<br />
D<strong>en</strong> 7 mars 2000 var det alltså nio medlemsländer<br />
som hade <strong>en</strong> tillsynsmyndighet för<br />
el- eller naturgasmarknaderna som förutsattes<br />
i el- och naturgasdirektiv<strong>en</strong>. De länder i<br />
dåvarande EU 15 som ännu saknade adekvat<br />
lagstiftning eller obero<strong>en</strong>de regleringsmyndigheter<br />
var Danmark 133 , Tyskland, Luxemburg,<br />
Frankrike, Österrike och Grekland.<br />
Det dröjde ytterligare några år innan dessa<br />
blev kvalicerade att bli medlemmar. Tyskland<br />
var sist ut och blev medlem först 2005.<br />
Det kan tyckas lite konstigt att det inte var<br />
er myndigheter som var med från början.<br />
El- och naturgasdirektiv<strong>en</strong> hade trätt i kraft<br />
1999 och förutsatte att de nationella regeringarna<br />
hade inrättat <strong>en</strong> tillsynsmyndighet.<br />
Som jag förstår det fanns det två orsaker.<br />
G<strong>en</strong>omförandet av EU-direktiv tar ibland<br />
längre tid än vad som förutsätts. Några länder<br />
hade helt <strong>en</strong>kelt inte lagstiftning<strong>en</strong> på<br />
plats året efter. M<strong>en</strong> d<strong>en</strong> viktigaste förklaring<strong>en</strong><br />
är CEER:s krav på att myndighet<strong>en</strong><br />
skulle vara obero<strong>en</strong>de.<br />
Kravet på obero<strong>en</strong>de slogs också fast i det<br />
första elmarknadsdirektivet. Tillsynsmyndighet<strong>en</strong><br />
skulle vara ”obero<strong>en</strong>de av parterna”<br />
på elmarknad<strong>en</strong> 134 . Vi ”Regulators” i CEER<br />
gick dock längre än direktivets krav. Vi skulle<br />
vara obero<strong>en</strong>de inte bara från industrin<br />
En myndighet för övervakning och<br />
utveckling av EU:s inre marknad<br />
och andra intressegrupper utan också från<br />
d<strong>en</strong> nationella regering<strong>en</strong>. Orsak<strong>en</strong> till att det<br />
drog ut på tid<strong>en</strong> med Tyskland var just detta<br />
vårt krav på bero<strong>en</strong>de. D<strong>en</strong> tyska regering<strong>en</strong><br />
behöll länge tillsyns- och regleringsfunktion<br />
för el och gas inom sitt näringsdepartem<strong>en</strong>t 135 .<br />
Först 2005 bildades Bundesnetzag<strong>en</strong>tur som<br />
blev d<strong>en</strong> tyska federala tillsynsmyndighet<strong>en</strong><br />
för tele, post, el, naturgas och järnväg.<br />
Självständig myndighet skulle vi vara för att<br />
få vara medlem i CEER. Detta var <strong>en</strong> förutsättning<br />
som vi medlemmar höll hårt på.<br />
För oss från Sverige var detta inget nytt.<br />
Boskillnad<strong>en</strong> mellan regering och förvaltningsmyndigheter<br />
etablerades redan under<br />
1600-talet när Axel Ox<strong>en</strong>stierna organiserade<br />
och byggde upp d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska förvaltning<strong>en</strong>.<br />
M<strong>en</strong> myndigheternas självständighet<br />
begränsas till beslut<strong>en</strong> i <strong>en</strong>skilda är<strong>en</strong>d<strong>en</strong><br />
äv<strong>en</strong> om regering<strong>en</strong> tillåter och till och med<br />
förutsätter ett utrymme för egna initiativ för<br />
myndigheterna.<br />
Princip<strong>en</strong> om självständighet gäller inte heller<br />
när myndigheterna agerar internationellt,<br />
t.ex. inom EU. I dessa fall företräder myndigheternas<br />
tjänstemän Konungariket och ska i<br />
princip ha instruktioner från regering<strong>en</strong>.<br />
I ett avse<strong>en</strong>de var jag i alla fall självständig<br />
i förhållande till regering<strong>en</strong>. Jag minns att<br />
jag undertecknade dokum<strong>en</strong>tet utan att först<br />
inhämtat något formellt godkännande från<br />
regering<strong>en</strong> eller Regeringskansliet. Jag vet<br />
fortfarande inte om något sådant hade behövts.<br />
Som MoU var formulerat innehöll det<br />
<strong>en</strong>ligt min uppfattning inga åtagand<strong>en</strong>, inte
Fors<strong>en</strong> vid kraftstation<strong>en</strong> i Skogstorp, Eskilstuna - Foto: aStory<br />
105
106<br />
heller ekonomiska, för Stat<strong>en</strong>s <strong>en</strong>ergimyndighet<br />
eller Nätmyndighet<strong>en</strong>. Jag minns att<br />
jag i alla fall informerade ”departem<strong>en</strong>tet”<br />
vad som var på gång och vad jag skulle göra i<br />
Bryssel d<strong>en</strong> 7 mars.<br />
Energimyndighet<strong>en</strong>s regleringsbrev för 2000<br />
gav också ett visst stöd för <strong>en</strong> anslutning till<br />
CEER g<strong>en</strong>om formulering<strong>en</strong> att myndighet<strong>en</strong><br />
skulle verka för kunskapsutbyte i <strong>en</strong>ergifrågor<br />
mellan Sverige och omvärld<strong>en</strong><br />
Regleringsbrevet året efter (för 2001) synes<br />
vara anpassat till d<strong>en</strong> nya roll<strong>en</strong> utan att<br />
CEER står explicit. Myndighet<strong>en</strong> ska <strong>en</strong>ligt<br />
Foto: aStory<br />
En myndighet för övervakning och<br />
utveckling av EU:s inre marknad<br />
regleringsbrevet främja <strong>en</strong> utveckling av el-<br />
och gasmarknadsreformerna både nationellt<br />
och internationellt. I regleringsbrevet för<br />
2001 står också explicit att Energimyndighet<strong>en</strong><br />
ck använda sitt förvaltningsanslag för<br />
internationellt samarbete, bl.a. inom ram<strong>en</strong><br />
för EU och OECD 136 . Föreskrifterna i regleringsbrevet<br />
förändrades sedan allteftersom<br />
samarbetet mellan tillsynsmyndigheterna<br />
utvecklades. Inför 2004 års verksamhet föreskrev<br />
regering<strong>en</strong> att myndighet<strong>en</strong> skulle ”följa<br />
utveckling<strong>en</strong> av d<strong>en</strong> europeiska elmarknad<strong>en</strong><br />
och i samarbete med övriga europeiska<br />
tillsynsmyndigheter verka för ändamåls<strong>en</strong>liga<br />
riktlinjer för EU:s inre marknad för el”.<br />
Reglerarsamarbetet institutionaliseras<br />
– <strong>en</strong> tydlig roll<br />
i utveckling<strong>en</strong> av d<strong>en</strong> inre<br />
marknad<strong>en</strong><br />
Nästa formella steg var d<strong>en</strong> 10 juni 2003 när<br />
CEER beslutade att organisera sig som <strong>en</strong><br />
ideell för<strong>en</strong>ing/sammanslutning <strong>en</strong>ligt belgisk<br />
lagstiftning 137 . Vi ck då regler om hur<br />
beslut skulle fattas; CEER ck <strong>en</strong> beslutande<br />
församling där varje medlem var företrädd.<br />
CEER hade hittills varit <strong>en</strong> organisation med<br />
väldigt informella regler för beslutsfattande.<br />
Det var i och för sig inte så konstigt. Vi<br />
hade ju bildats för att snarast vara <strong>en</strong> klubb<br />
för informationsutbyte och idédiskussioner.<br />
M<strong>en</strong> utveckling<strong>en</strong> hade sprungit förbi d<strong>en</strong>na<br />
konstruktion. CEER hade ju fått uppdrag av<br />
Kommission<strong>en</strong> eller mer formellt Flor<strong>en</strong>ce<br />
Forum att utreda och föreslå regeländringar<br />
för d<strong>en</strong> inre marknad<strong>en</strong> för el och gas. Vi var
inte längre i praktik<strong>en</strong> <strong>en</strong> klubb för informella<br />
diskussioner och informationsutbyte. Nu<br />
var CEER <strong>en</strong> del av d<strong>en</strong> apparat som hade att<br />
utvärdera och utveckla EU:s inre marknader<br />
för el- och naturgas.<br />
Jag minns att de frågor vid formalisering av<br />
CEER 2003 som intresserade oss mest var<br />
röstreglerna och budget<strong>en</strong> samt hur mycket<br />
som CEER kunde binda mig som sv<strong>en</strong>sk<br />
regleringsmyndighet.<br />
Eftersom CEER var <strong>en</strong> del av ”beslutsapparat<strong>en</strong>”<br />
i EU var det nog ofrånkomligt att organisation<strong>en</strong><br />
hade samma röstregler som dem i<br />
ministerrådet 138 . Medlemsavgifter proportioneras<br />
ut på samma sätt. Så långt var det ganska<br />
okontroversiellt. Det som diskuterades<br />
mer var storlek<strong>en</strong> på hela budget<strong>en</strong>, dvs. hur<br />
mycket resurser i form av medlemsavgifter<br />
skulle medlemmarna ställa till CEER:s förfogande.<br />
För d<strong>en</strong> <strong>en</strong>skilda myndighet<strong>en</strong> handlade<br />
det om dels d<strong>en</strong> egna budgetsituation<strong>en</strong><br />
hemmavid, dels hur mycket makt man ville<br />
ge d<strong>en</strong> europeiska organisation<strong>en</strong>. Resurser<br />
är ju <strong>en</strong> förutsättning för makt. Energimyndighet<strong>en</strong><br />
i Sverige, NVE från Norge och d<strong>en</strong><br />
belgiska myndighet<strong>en</strong> var bland de länder<br />
som var mest restriktiva i budgetdiskussion<strong>en</strong>.<br />
Ofgem från UK var d<strong>en</strong> myndighet som<br />
tydligast företrädde högbudgetlinj<strong>en</strong>. Jag<br />
minns också att länderna kring Medelhavet<br />
inte tycktes känna av några budgetrestriktioner<br />
alls. Beslutet om budget<strong>en</strong> blev naturligtvis<br />
<strong>en</strong> kompromiss. Detta märktes<br />
bl.a. på valet av de perman<strong>en</strong>ta lokaler som<br />
CEER behövde nu när verksamhet<strong>en</strong> krävde<br />
ett mindre sekretariat. De lokaler som valdes<br />
var i och för sig väl lokaliserade tre, fyra<br />
En myndighet för övervakning och<br />
utveckling av EU:s inre marknad<br />
ganska små kvarter från Place Schuman dvs.<br />
c<strong>en</strong>tralkvarter<strong>en</strong> i EU:s politiska system. M<strong>en</strong><br />
de var knappast ändamåls<strong>en</strong>liga för sekretariats-<br />
och möteslokaler för <strong>en</strong> internationell<br />
organisation. Framför allt var de billiga att<br />
hyra.<br />
D<strong>en</strong> andra frågan gällde om d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska<br />
nationella tillsynsmyndighet<strong>en</strong> skulle kunna<br />
tvingas att i CEER stå bakom och ansvara<br />
för ställningstagand<strong>en</strong> som stred mot d<strong>en</strong><br />
”sv<strong>en</strong>ska linj<strong>en</strong>”. Det reste återig<strong>en</strong> frågan<br />
om d<strong>en</strong> nationella myndighet<strong>en</strong>s obero<strong>en</strong>de<br />
till d<strong>en</strong> nationella regering<strong>en</strong>. De var få kolleger<br />
som förstod mina betänkligheter. Detta<br />
blev i praktik<strong>en</strong> inget problem för d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska<br />
myndighet<strong>en</strong>. Det visade sig nämlig<strong>en</strong> att<br />
kanske alla, åtminstone de esta tongivande<br />
reglerarna, följde sin regerings linje i frågor<br />
som var hårda. I d<strong>en</strong> m<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> hade vi i Sverige<br />
hamnat i gott sällskap när det gällde att<br />
följa sin regerings röst i EU-frågor.<br />
ERGEG bildades i november samma år som<br />
CEER ck sin formella organisation, dvs<br />
2003. ERGEG är <strong>en</strong> akronym för European<br />
Regulators Group – Electricity and Gas. Det<br />
var Kommission<strong>en</strong> som bildade ERGEG som<br />
<strong>en</strong> rådgivande grupp. Medlemmar i ERGEG<br />
var de samma som i CEER, nämlig<strong>en</strong> cheferna<br />
för tillsynsmyndigheterna. Det blev<br />
formellt ERGEG som ingick i EU:s beslutsapparat<br />
och inte CEER. Frågan var dock när<br />
vi agerade och arbetade i projekt om vi var<br />
CEER eller ERGEG. De första år<strong>en</strong> försökte<br />
vi att hålla isär arbetet. I verksamhetsplan<strong>en</strong><br />
(Work Programme) de första år<strong>en</strong> höll vi isär<br />
de aktiviteter som vi gjorde i CEER och vilka<br />
vi gjorde i ERGEG. Princip<strong>en</strong> – om det nu<br />
107
108<br />
fanns någon – var att projekt där vi i CEER<br />
hoppades på nansiering från Kommission<br />
lades i ERGEG medan andra projekt blev<br />
CEER-projekt. Det blev i praktik<strong>en</strong> i de esta<br />
fall omöjligt att förstå när det skulle vara<br />
CEER och när det var ERGEG. Vår andre<br />
ordförande i CEER, Sir John Mogg, och som<br />
också var ordförande i ERGEG konstaterade<br />
vid ett av våra möt<strong>en</strong> att det var omöjligt<br />
också för honom att begripa om <strong>en</strong> fråga<br />
tillhörde CEER eller ERGEG.<br />
Nordic Energy Regulators<br />
1995 hade de nordiska <strong>en</strong>ergiministrarna i<br />
ett möte i Louisianas konstmuseum norr om<br />
Köp<strong>en</strong>hamn kommit över<strong>en</strong>s om principerna<br />
för det nordiska elsamarbetet. I Louisiana-<br />
deklaration<strong>en</strong> betonade ministrarna att <strong>en</strong> utveckling<br />
av d<strong>en</strong> nordiska elmarknad<strong>en</strong> skulle<br />
ge ekonomiska och miljömässiga fördelar. Det<br />
uttalades att det var varje lands myndigheters<br />
ansvar att säkerställa att marknaderna fungerade<br />
tillfredsställande. De nordiska stamnätsorganisationerna,<br />
som hade <strong>en</strong> nyckelroll i<br />
utveckling<strong>en</strong> av marknad<strong>en</strong>, var organiserade<br />
i Nordel. Däremot fanns det länge inte något<br />
organiserat samarbete mellan tillsynsmyndigheterna<br />
äv<strong>en</strong> om det förekom <strong>en</strong> del kontakter<br />
myndigheterna emellan.<br />
Vår<strong>en</strong> 2002 tog dock chef<strong>en</strong> för d<strong>en</strong> nska<br />
tillsynsmyndighet<strong>en</strong>, Asta Sihvon<strong>en</strong>-Punka<br />
initiativet för att bilda <strong>en</strong> nordisk samarbetsorganisation.<br />
Förebild<strong>en</strong> var CEER. Asta<br />
tyckte att det fanns specika nordiska frågor<br />
som vi behövde bevaka och att CEER inte<br />
kunde bli rätt forum. Det var bara att hålla<br />
En myndighet för övervakning och<br />
utveckling av EU:s inre marknad<br />
med. Vi i Nord<strong>en</strong> ansåg att vår nordiska<br />
elmarknad var betydligt bättre utvecklad än<br />
d<strong>en</strong> på kontin<strong>en</strong>t<strong>en</strong>. De elmarknadsfrågor<br />
som vi såg som viktiga i Nord<strong>en</strong> var inte än<br />
på dagordning<strong>en</strong> i CEER. Vi på tillsynsmyndigheterna<br />
ville också diskutera nordiska<br />
elmarknadsfrågor utan att behöva dra in<br />
kolleger från andra delar av Europa.<br />
CEER var förebild<strong>en</strong>. Äv<strong>en</strong> d<strong>en</strong> nordiska<br />
organisation<strong>en</strong> ck ett Memorandum of Understanding<br />
och <strong>en</strong> akronym; FNER som stod<br />
för Forum of Nordic Energy Regulators. Sommar<strong>en</strong><br />
2002 undertecknades detta MoU på ett<br />
möte Kastellet på ön utanför Vaxholm. Det<br />
var ett nskt initiativ m<strong>en</strong> det var Catarina<br />
Erikson på Energimyndighet<strong>en</strong> och Jon Sag<strong>en</strong><br />
på norska NVE som drog skrivarlasset för<br />
att få fram MoU. Akronym<strong>en</strong> FNER kändes<br />
efter något år rätt töntig och informationslös.<br />
Under 2005 ändrade vi organisation<strong>en</strong> namn<br />
till Nordic Energy Regulators och akronym<strong>en</strong><br />
blev NordREG.<br />
NordREG (och FNER) blev snabbt <strong>en</strong> etablerad<br />
institution och utnyttjades som utredningsresurs<br />
av de nordiska <strong>en</strong>ergiministrarna<br />
i deras ambitioner att utveckla d<strong>en</strong> nordiska<br />
elmarknad<strong>en</strong>.<br />
Nätmyndighet<strong>en</strong> blir<br />
europeisk<br />
Det sv<strong>en</strong>ska EU-medlemskapet har inneburit<br />
närmast revolutionerande omställningar<br />
för sannolikt de esta förvaltningsmyndigheter.<br />
Så också för Nätmyndighet<strong>en</strong> och<br />
Energimyndighet<strong>en</strong>. Få – om <strong>en</strong>s någon – på
Foto: <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />
109
110<br />
nätmyndighet<strong>en</strong> anade vad som komma skulle<br />
när det gället omfattning<strong>en</strong> på det europeiska<br />
samarbetet. Det var <strong>en</strong> avgrund mellan<br />
verksamhet<strong>en</strong> 1998 och tio år s<strong>en</strong>are när jag<br />
slutade.<br />
Det europeiska och nordiska samarbetet<br />
smög sig liksom på myndighet<strong>en</strong>. Från början<br />
var det något som chef<strong>en</strong> för Nätavdelning<strong>en</strong><br />
ägnade sig åt. Det handlade om att åka till<br />
Flor<strong>en</strong>ce Forum, att någon gång lyfta telefonlur<strong>en</strong><br />
och ringa till kollegan i Norge eller<br />
att företräda myndighet<strong>en</strong> när regering<strong>en</strong> så<br />
önskade t.ex. vid internationella besök. M<strong>en</strong><br />
redan vår<strong>en</strong> 1999 behövdes det <strong>en</strong> person för<br />
att förbereda och följa upp det internationella<br />
arbetet. Efter hand växte arbetet. CEER<br />
och NordREG organiserades i arbetsgrupper<br />
där det förutsattes att medlemmarna gjorde<br />
aktiva insatser eller åtminstone bevakade.<br />
Jag tror att under 2007 som var mitt sista år<br />
på Inspektion<strong>en</strong> hade alla chefer och kanske<br />
hälft<strong>en</strong> av alla handläggare deltagit i någon<br />
CEER/ERGEG- eller NordREG-aktivitet.<br />
CEER/ERGEG-arbetet täckte ett frågekomplex<br />
som sträckte sig över i praktik<strong>en</strong> ”alla”<br />
frågor som berörde d<strong>en</strong> inre marknad<strong>en</strong> för<br />
el och naturgas. Arbetet organiserades i Working<br />
Groups och inom dessa Task Forces.<br />
Inom varje Task Force bedrevs vanligtvis ett<br />
par projekt som resulterade i CEER- eller<br />
ERGEG-rapporter. Organisation<strong>en</strong> utvecklades<br />
över tid<strong>en</strong> – och växte. M<strong>en</strong> redan 2004<br />
hade CEER fyra WG och sammantaget 14<br />
TF. Varje TF förväntades leverera minst ett<br />
par rapporter per år. Merpart<strong>en</strong> av arbetet<br />
g<strong>en</strong>omfördes av personer från de nationella<br />
En myndighet för övervakning och<br />
utveckling av EU:s inre marknad<br />
myndigheterna. Texter manglades först i TF<br />
och sedan i WG för att slutlig<strong>en</strong> godkännas av<br />
CEER:s beslutande organ G<strong>en</strong>eral Assembly.<br />
Det var omöjligt för <strong>en</strong> lit<strong>en</strong> myndighet som<br />
Nätmyndighet<strong>en</strong> och s<strong>en</strong>are <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />
att <strong>en</strong>gagera sig i alla frågor.<br />
Detta gällde de esta länderna. Jag hade<br />
god koll på närvaron inom ett område. <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />
var 2006 och 2007<br />
ordförande i d<strong>en</strong> Focus Group 139 som svarade<br />
för konsum<strong>en</strong>tfrågor. På våra WG-möt<strong>en</strong><br />
var det normalt ett knappt dussin myndigheter<br />
närvarande. På TF-möt<strong>en</strong> var det något<br />
färre. Slutkundsfrågor var inte prioriterade<br />
bland CEER:s medlemmar. Andra WG och<br />
TF hade något större närvaro.<br />
Normalt var <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />
närvarande på G<strong>en</strong>eral Assembly (Inspektion<strong>en</strong>s<br />
chef) och Working Groups (vanligtvis<br />
någon ur chefsgrupp<strong>en</strong>). Vi bevakade också<br />
ungefär hälft<strong>en</strong> av möt<strong>en</strong>a i TF 140 . I jämförelse<br />
med andra medlemmar var vi goda européer<br />
om än inte överambitiösa.<br />
<strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>s ordförandeskap<br />
i Customer Focus Group innebar att<br />
slutkundsfrågorna blev de mest prioriterade<br />
för d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska insats<strong>en</strong>. Princip<strong>en</strong> var att<br />
någon ur G<strong>en</strong>eral Assembly skulle svara för<br />
ordförandeskapet i WG och FG. Arbetets<br />
inriktning kan illustreras av titlarna på några<br />
av de rapporter som publicerades under de<br />
två år<strong>en</strong> som <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />
svarade för ordförandeskapet i Customer<br />
Focus Group.
Best Practice Proposition – Transpar<strong>en</strong>cy of Prices,<br />
Best Practice Proposition – Supplier Switching Process,<br />
Best Practice Proposition – Customer Protection,<br />
Guidelines of Good Practice on Information Managem<strong>en</strong>t and Transpar<strong>en</strong>cy in Electricity Markets,<br />
ERGEG Status Review on End-User Price Regulation,<br />
End-User Energy Price Regulation – An ERGEG Position Paper<br />
Titlarna visar att konsum<strong>en</strong>tfrågorna var<br />
desamma över Europa – behovet av tydliga<br />
priser, fungerande leverantörsbyt<strong>en</strong> och<br />
konsum<strong>en</strong>tskydd i allmänhet.<br />
Slutkundsfrågorna var dock inte de mest<br />
prioriterade frågorna i CEER. En c<strong>en</strong>tral<br />
fråga över alla år<strong>en</strong> gällde reglerna för d<strong>en</strong><br />
gränsöverskridande handeln med el och gas.<br />
De riktigt stora kontroverserna dök upp när<br />
det gällde reglerna för ersättning<strong>en</strong> mellan de<br />
stamnätsansvariga företag<strong>en</strong> vid transit av el<br />
över gränserna. Det var nära nog d<strong>en</strong> första<br />
hårda frågan vi diskuterade i CEER vid start<strong>en</strong><br />
2000 och ännu 2007, när jag lämnade<br />
CEER, hade vi inte kommit till <strong>en</strong> gem<strong>en</strong>sam<br />
ståndpunkt. Här tog det nationella intresset<br />
över hos oss obero<strong>en</strong>de myndigheter vilket<br />
omöjliggjorde <strong>en</strong> gem<strong>en</strong>sam position bland<br />
CEER:s medlemmar.<br />
D<strong>en</strong> stora frågan i G<strong>en</strong>eral Assembly under<br />
år<strong>en</strong> 2006 och 2007 var ganska långt ifrån<br />
el- och gasmarknaderna. D<strong>en</strong> gällde i och för<br />
sig det s.k. tredje inre marknadspaket för el<br />
och gas m<strong>en</strong> inte marknad<strong>en</strong>s funktionssätt.<br />
Det som vi i GA kunde ägna timmar åt var<br />
att diskutera de nationella reglerarnas och<br />
CEER:s inytande över d<strong>en</strong> kommande europeiska<br />
tillsynsmyndighet<strong>en</strong>, dvs. nuvarande<br />
ACER, och ACER:s ställning g<strong>en</strong>temot EU:s<br />
En myndighet för övervakning och<br />
utveckling av EU:s inre marknad<br />
övriga myndigheter och främst då Kommission<strong>en</strong>.<br />
Byråkrater verkar ibland vara mer<br />
intresserade av byråkrati än av verklighet<strong>en</strong>.<br />
NordREG-samarbetet var också brett. M<strong>en</strong><br />
här fanns <strong>en</strong> <strong>en</strong>ligt min m<strong>en</strong>ing tydligare<br />
strategi för verksamhet<strong>en</strong>. En förklaring kan<br />
vara att området var mindre, geograskt<br />
och ämnesmässigt. NordREG var nordisk<br />
elmarknad. De nordiska ländernas elmarknader<br />
var också mer lika och det fanns <strong>en</strong><br />
gammal tradition av samarbete. Under 2005<br />
tog vi fram tydliga mål och prioriteringar. Vi<br />
slog fast fyra strategiska mål för dess fortsatta<br />
arbete avse<strong>en</strong>de d<strong>en</strong> nordiska marknad<strong>en</strong>.<br />
Dessa strategiska mål är <strong>en</strong> gem<strong>en</strong>sam<br />
nordisk slutkundsmarknad där elanvändarna<br />
fritt kan byta elleverantör, <strong>en</strong> välfungerande<br />
grossistmarknad med konkurr<strong>en</strong>skraftiga<br />
priser, försörjningstrygghet samt effektiv<br />
reglering av stamnätsorganisationerna.<br />
NordREG-samarbetet förutsatte att alla<br />
medlemmar var aktiva och deltog i i princip<br />
alla frågor.<br />
111
Foto: aStory<br />
112
Reglering av nätpriserna<br />
– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig <strong>historia</strong><br />
Nätnyttomodell<strong>en</strong> skall<br />
utvecklas så att d<strong>en</strong> kan<br />
användas som ett instrum<strong>en</strong>t<br />
i tillsyn<strong>en</strong> av de nättariffer<br />
som omfattas av d<strong>en</strong> nya<br />
bestämmels<strong>en</strong> i 4 kap.<br />
1 § ellag<strong>en</strong> (1997:857) som<br />
trädde i kraft d<strong>en</strong> 1 juli 2002.<br />
Detta stod att läsa i Energimyndighet<strong>en</strong>s<br />
regleringsbrev för år 2003. Nu var det dags<br />
att sjösätta det som i tarifftillsyn<strong>en</strong> var tänkt<br />
att bli det stora aggskeppet eller det järnrör<br />
som skulle slå nätföretag<strong>en</strong> med häpnad.<br />
Nätnyttomodell<strong>en</strong>.<br />
Jag hade blivit chef för Nätmyndighet<strong>en</strong> i<br />
mars 1998 och fann ganska snart att det<br />
behövdes <strong>en</strong> ny effektiv metod för att granska<br />
skälighet<strong>en</strong> i nätföretag<strong>en</strong>s avgifter. Mitt<br />
intryck var, rättvist eller orättvist kan kanske<br />
diskuteras, att skälighetsbedömning<strong>en</strong> de<br />
första år<strong>en</strong> i NUTEK hade varit ganska ad<br />
hoc-mässig. Det syntes knappast spår efter<br />
några försök att etablera några principer för<br />
skälighetsbedömning<strong>en</strong>. För att nämna några<br />
Reglering av nätpriserna<br />
– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig <strong>historia</strong><br />
exempel fanns inga utarbetade metoder för<br />
värdering av nätföretag<strong>en</strong>s anläggningar och<br />
inte heller några uttalade principer för vad<br />
som kunde vara skäliga ägarkrav på nätföretag<strong>en</strong>s<br />
avkastning.<br />
Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> som gravsattes 1996<br />
hade inte, som beskrivits i kapitel 3, haft ambition<strong>en</strong><br />
att utveckla principer och praxis när<br />
det gällde skälighetsbedömning<strong>en</strong>. Nämnd<strong>en</strong><br />
hade sett varje beslut som unikt och med<br />
egna förutsättningar. Nämnd<strong>en</strong> hade utvecklats<br />
till <strong>en</strong> bransch<strong>en</strong>s hedersdomstol och d<strong>en</strong><br />
var också högsta instans. Dess beslut gick<br />
inte att överklaga.<br />
M<strong>en</strong> Nätmyndighet<strong>en</strong> hade <strong>en</strong> annan roll<br />
än Prisregleringsnämnd<strong>en</strong>. Det fanns också<br />
<strong>en</strong> uppfattning i bl.a. d<strong>en</strong> nya ellag<strong>en</strong>s förarbet<strong>en</strong><br />
att Nätmyndighet<strong>en</strong> skulle etablera<br />
normer för vad som var skäligt eller hur skälighet<strong>en</strong><br />
skulle bedömas. Bl.a. pekade Elmyndighetsutredning<strong>en</strong><br />
ut normgivning avse<strong>en</strong>de<br />
nätavgifterna som <strong>en</strong> av de viktigaste uppgifterna<br />
för d<strong>en</strong> blivande Nätmyndighet<strong>en</strong> 141 .<br />
Nätmyndighet<strong>en</strong>s beslut kan till skillnad från<br />
Prisregleringsnämnd<strong>en</strong>s överklagas till förvaltningsdomstolarna.<br />
Krav<strong>en</strong> på myndighet<strong>en</strong><br />
att motivera och försvara sina beslut var<br />
därför större.<br />
113
114<br />
När hägg<strong>en</strong> blommade i maj 1998 inleddes<br />
det projekt som sedan skulle utveckla <strong>en</strong> helt<br />
ny metod för att granska nättariffer. Projektet<br />
skulle utveckla det som ganska snart ck<br />
namnet Nätnyttomodell<strong>en</strong>. Jag var beställar<strong>en</strong><br />
och ytterst ansvarig för utveckling och<br />
tillämpning<strong>en</strong> av Nätnyttomodell<strong>en</strong> fram till<br />
årsskiftet 2007/08 när jag slutade på <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>.<br />
Under höst<strong>en</strong> 2007<br />
hade vi då förstått att förvaltningsdomstol<strong>en</strong><br />
(länsrätt<strong>en</strong> i Nyköping) sänt ut budskap att<br />
d<strong>en</strong> inte skulle klara av att hantera de överklagand<strong>en</strong><br />
av våra tillsynsbeslut som hamnat där.<br />
Reglering<strong>en</strong> av nätavgifterna är d<strong>en</strong> fråga<br />
som under de första år<strong>en</strong> på 2000-talet blev<br />
mest uppmärksammad av alla dem som Energimyndighet<strong>en</strong>/Nätmyndighet<strong>en</strong><br />
och <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />
sysslade med. I <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>s<br />
<strong>historia</strong> går det<br />
därför knappast att undvika ett kapitel om<br />
Nätnyttomodell<strong>en</strong>. Hela histori<strong>en</strong> om Nätnyttomodell<strong>en</strong><br />
ryms inte här och ska kanske<br />
inte skrivas av mig som var djupt involverad<br />
i Nätnyttomodell<strong>en</strong> från början och hela<br />
väg<strong>en</strong> till slutet. Här blir det därför bara ett<br />
kort kapitel som lyfter fram några high-lights<br />
från tarifftillsyn<strong>en</strong> under de nästan tio år<br />
som Nätnyttomodell<strong>en</strong> byggdes upp, användes<br />
och diskuterades.<br />
Grund<strong>en</strong> för reglering<strong>en</strong> av nättarifferna –<br />
och där kontroverserna uppstår – är frågan<br />
om vad som är <strong>en</strong> skälig nättariff. En <strong>historia</strong><br />
om tillsyn<strong>en</strong> över nätföretag<strong>en</strong>s avgifter bör<br />
därför börja med d<strong>en</strong> frågan.<br />
Reglering av nätpriserna<br />
– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig <strong>historia</strong><br />
Skäliga nättariffer<br />
– vad är det?<br />
Grund<strong>en</strong> för tillsyn<strong>en</strong> över nätföretag<strong>en</strong>s avgifter<br />
var föreskrift<strong>en</strong> i ellag<strong>en</strong> om att nättarifferna<br />
skulle vara skäliga. D<strong>en</strong> nya ellag<strong>en</strong><br />
från 1996 föreskrev att<br />
”avgifter och övriga villkor<br />
för överföring av ström och<br />
anslutning till ledning (nättariffer)<br />
ska vara skäliga och<br />
utformade på sakliga grunder”<br />
142 .<br />
Frågan är då vad som är skäligt. Ellag<strong>en</strong> ger<br />
svaret och på d<strong>en</strong>na punkt hade Lagrådet<br />
med landets främsta jurister varit och funderat<br />
och också formulerat om regering<strong>en</strong>s<br />
förslag 143 .<br />
”Vid bedömning av <strong>en</strong> nättariffs<br />
skälighet skall särskilt<br />
beaktas konsum<strong>en</strong>tintresset.<br />
Hänsyns skall dessutom tas<br />
till kravet på rimlig avkastning<br />
i nätverksamhet<strong>en</strong>.” 144<br />
När myndighet<strong>en</strong> bedömde skälighet<strong>en</strong> skulle<br />
d<strong>en</strong> således göra <strong>en</strong> avvägning mellan konsum<strong>en</strong>tintresset<br />
och ägarintresset. Det var ju<br />
bra att ha fått d<strong>en</strong> anvisning<strong>en</strong> från Lagrådet
m<strong>en</strong> särskilt mycket klokare var vi nog inte<br />
på myndighetssidan.<br />
Man kan inte säga att skälighetsfrågan<br />
behandlades särskilt utförligt i lag<strong>en</strong>s förarbet<strong>en</strong>.<br />
Som jag minns det var detta om skälighetsprövning<strong>en</strong><br />
av nättariffer ing<strong>en</strong> viktig<br />
fråga för oss som arbetade med elmarknads-<br />
reform<strong>en</strong>. För oss var huvudfrågan det regel-<br />
verk som skulle möjliggöra konkurr<strong>en</strong>s i<br />
produktion och försäljning av el. Tillsyn<strong>en</strong> av<br />
nätverksamhet<strong>en</strong> var helt klart <strong>en</strong> underordnad<br />
fråga. Orsakerna till detta är nog era.<br />
En förklaring är att ungefär hälft<strong>en</strong> av eldistribution<strong>en</strong><br />
var i kommunal ägo i början av<br />
1990-talet. Det fanns g<strong>en</strong>om det kommunala<br />
ägandet <strong>en</strong>, åtminstone i princip, <strong>en</strong> politisk<br />
prövning av nättarifferna. Behovet av <strong>en</strong> statlig<br />
prisprövning bedömdes därför inte vara<br />
så stort. Ett teck<strong>en</strong> på detta var att Prisregleringsnämnd<strong>en</strong><br />
bara hade ett tiotal är<strong>en</strong>d<strong>en</strong><br />
per år att hantera. Få förutsåg att de esta<br />
kommuner under 1990-talets första hälft<br />
skulle avyttra sin eldistribution. D<strong>en</strong> gängse<br />
uppfattning<strong>en</strong> var att elhandelsdel<strong>en</strong> skulle<br />
säljas m<strong>en</strong> att kommunerna skulle välja att<br />
behålla ägandet av sin infrastruktur.<br />
Självklart skulle det vara tillsyn över nätföretag<strong>en</strong><br />
som var monopol. I sin proposition<br />
1994 om elmarknadsreform<strong>en</strong> 145 , sammanfattar<br />
regering<strong>en</strong>, sina övervägand<strong>en</strong> om<br />
tillsyn<strong>en</strong> i två m<strong>en</strong>ingar.<br />
Tillsyn<strong>en</strong> ska bedrivas så att det skapas<br />
incitam<strong>en</strong>t till hög leveranssäkerhet och<br />
kostnadseffektivitet i nätverksamhet<strong>en</strong>.<br />
Myndighet<strong>en</strong>s ska säkerställa att elanvändarna<br />
inte behöver betala ett högre<br />
elpris än nödvändigt för nättjänsterna<br />
Reglering av nätpriserna<br />
– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig <strong>historia</strong><br />
och att nättariffer, mät- och avräkningssystem<br />
m.m. utformas på ett sätt som underlättar<br />
handel och främjar konkurr<strong>en</strong>s.<br />
Proposition<strong>en</strong> utvecklar inte skälighetsbegreppet<br />
särskilt mycket mer än detta. Inte<br />
heller de utredningar som låg till grund för<br />
proposition<strong>en</strong> på d<strong>en</strong>na punkt var särskilt<br />
mångordiga eller särskilt klargörande.<br />
Olof Söderberg i Elnätsutredning<strong>en</strong> sammanfattade<br />
sina funderingar i frågan på följande<br />
sätt: ”Vad som är skäligt får, om parterna inte<br />
är <strong>en</strong>se, avgöras av nätmyndighet<strong>en</strong>. … Alla<br />
omständigheter av betydelse för ett avtal kan<br />
prövas av inom ram<strong>en</strong> för begreppet”.<br />
Foto: Eskilstuna Energi och Miljö<br />
115
116<br />
Utredning<strong>en</strong>s utgångspunkt är att det är<br />
skäligt att i princip godta <strong>en</strong> avkastning på<br />
det kapital som koncessionshavar<strong>en</strong> placerat<br />
i nätverksamhet<strong>en</strong> så länge avkastning<strong>en</strong><br />
inte överstiger vad som kan bedömas som<br />
normalt för konkurr<strong>en</strong>sutsatt verksamhet<br />
med <strong>en</strong> låg risknivå. Därutöver behövdes det,<br />
<strong>en</strong>ligt utredning<strong>en</strong>, <strong>en</strong> bedömningsgrund som<br />
speglar prisutveckling<strong>en</strong> på överföringstjänsterna<br />
som ett komplem<strong>en</strong>t till avkastningsindikatorn.<br />
I Elmyndighetsutredning<strong>en</strong> där Rolf Annerberg<br />
var utredare och Peter Fritz huvudsekreterare<br />
diskuterades också skälighetsbegreppet.<br />
Jag citerar ur utredning<strong>en</strong>s<br />
Foto: Eskilstuna Energi och Miljö<br />
Reglering av nätpriserna<br />
– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig <strong>historia</strong><br />
sammanfattning. D<strong>en</strong> minnesgode läsar<strong>en</strong><br />
känner ig<strong>en</strong> text<strong>en</strong> från ett tidigare kapitel.<br />
Jag väljer ändå att repetera eftersom det illustrerar<br />
svårigheterna med de avvägningar som<br />
måste göras. Utredning<strong>en</strong> framhåller att det<br />
är <strong>en</strong> ”c<strong>en</strong>tral uppgift för myndighet<strong>en</strong> blir<br />
att göra bedömningar och utfärda allmänna<br />
råd för hur nätföretag<strong>en</strong>s allmänna råd ska<br />
beräknas. Nätavgift<strong>en</strong> får inte vara så hög<br />
att monopolvinster uppstår. Tarifferna får<br />
inte heller vara så låga att de försvårar för<br />
företag<strong>en</strong> att nansiera ny- eller återinvesteringar<br />
och därmed äv<strong>en</strong>tyra leveranssäkerhet<strong>en</strong><br />
på sikt. Myndighet<strong>en</strong> måste också beakta<br />
att företag<strong>en</strong> har incitam<strong>en</strong>t till att effektivisera<br />
verksamhet<strong>en</strong> och på så sätt kunna<br />
sänka nätavgifterna” 146 .<br />
Utredning<strong>en</strong> tar upp tre metoder för att<br />
reglera nättarifferna och diskuterar för och<br />
nackdelar med dessa. D<strong>en</strong> första metod<strong>en</strong><br />
är prisreglering eller pristaksreglering som<br />
tillämpades i bl.a. England. D<strong>en</strong> andra metod<strong>en</strong><br />
är avkastningsreglering som användes<br />
i bl.a. USA och Norge. Slutlig<strong>en</strong> behandlas<br />
ett förslag till prisreglering <strong>en</strong>ligt standardkostnadsmetod<strong>en</strong><br />
som framförts av kraftindustrins<br />
företrädare i Ellagstiftningsutredning<strong>en</strong>.<br />
Efter att ha diskuterat för- och nackdelar säger<br />
Elmyndighetsutredning<strong>en</strong> att d<strong>en</strong> inte har<br />
för avsikt att göra något eget ställningstagande<br />
i metodfrågan. Utredning<strong>en</strong> nöjde sig med<br />
<strong>en</strong> gissning att myndighet<strong>en</strong> inledningsvis<br />
sannolikt skulle tillgripa någon form av grov<br />
pris(taks)reglering.
Nätnyttomodell<strong>en</strong><br />
Bakgrund<strong>en</strong><br />
Vår<strong>en</strong> 1998 startades ett projekt som skulle<br />
utvecklas till det som s<strong>en</strong>are blev <strong>en</strong> mycket<br />
kontroversiell metod att bedöma skälighet<strong>en</strong><br />
i elnätsverksamhet. Jag tycker att det nns<br />
skäl att mycket kort rekapitulera bakgrund<strong>en</strong><br />
och de tankar från min sida som låg bakom<br />
projektet.<br />
Under mina första månader på Energimyndighet<strong>en</strong><br />
och Nätavdelning<strong>en</strong> hade jag avslutat<br />
ungefär ett dussin är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> som gällde<br />
nättariffers skälighet utan att fastställa om<br />
tarifferna var skäliga eller inte. Jag ansåg helt<br />
<strong>en</strong>kelt att myndighet<strong>en</strong> inte skulle kunna få<br />
<strong>en</strong> tillräckligt fast grund för att lägga fast<br />
vad som kunde vara <strong>en</strong> skälig avgift för de<br />
berörda nätföretag<strong>en</strong> utan närmast orimliga<br />
arbetsinsatser. Myndighet<strong>en</strong> saknade g<strong>en</strong>omarbetade<br />
principer för hur tillgångar skulle<br />
värderas och vad som kunde vara <strong>en</strong> rimlig<br />
avkastning på insatt kapital, för att nämna<br />
några exempel.<br />
M<strong>en</strong> detta var inte nog. Hos några av företag<strong>en</strong><br />
verkade det omöjligt att få fram säkra<br />
och verierbara uppgifter om vilka anläggningar<br />
som fanns i form av stolpar, ledningar,<br />
transformatorer etc., liksom hur gamla<br />
dessa anläggningar var. Företag<strong>en</strong>s anläggningsregister<br />
var risiga helt <strong>en</strong>kelt. Hos några<br />
företag verkade de vara närmast ob<strong>en</strong>tliga.<br />
Företag<strong>en</strong>s redovisning var ytterst svår att<br />
använda för <strong>en</strong> bedömning av företag<strong>en</strong>s<br />
kostnader 147 .<br />
Reglering av nätpriserna<br />
– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig <strong>historia</strong><br />
Detta var d<strong>en</strong> <strong>en</strong>a sidan av sak<strong>en</strong>. Som<br />
nyinstallerad reglerare bar jag med mig <strong>en</strong><br />
skepsis mot regleringar eller kanske snarare<br />
<strong>en</strong> stor respekt för svårighet<strong>en</strong> att reglera <strong>en</strong><br />
bransch eller <strong>en</strong> ekonomi. Jag hade sett massor<br />
av misslyckade regleringar, i Sverige och<br />
internationellt. Och eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> ing<strong>en</strong> lyckad.<br />
Det var ju också, nog och är fortfarande, <strong>en</strong><br />
vedertag<strong>en</strong> uppfattning att väl organiserade<br />
marknader är bättre än regleringar. Det nns<br />
marknadsmisslyckand<strong>en</strong>. Regleringsmisslyckand<strong>en</strong><br />
är legio.<br />
Tank<strong>en</strong> från min sida var att hitta <strong>en</strong> regleringsmetod<br />
som dels befriade oss från att<br />
rota i nätföretag<strong>en</strong>s redovisning, dels skapade<br />
sådana förutsättningar för nätföretag<strong>en</strong> som<br />
så långt som möjligt liknade dem som råder<br />
på fungerande konkurr<strong>en</strong>smarknader.<br />
Jag bedömde att detta skulle bli ett utmanande<br />
projekt äv<strong>en</strong> om jag långt ifrån<br />
förstod d<strong>en</strong> komplexitet och de svårigheter<br />
som skulle möta oss på väg<strong>en</strong>. Detta var inte<br />
heller något som vi skulle klara ”in house”.<br />
Det var också ett arbete som måste tas i<br />
era steg.<br />
Vi anlitade Mats B.O. Larsson som konsult<br />
för att tillsammans med några medarbetare<br />
på Nätavdelning<strong>en</strong> ta de inledande steg<strong>en</strong>.<br />
Arbetet förutsatte kreativitet och innovationsförmåga<br />
m<strong>en</strong> också gedig<strong>en</strong> förståelse<br />
för elnätsverksamhet och infrastrukturfrågor.<br />
Mats med sin CV 148 och sina personliga<br />
eg<strong>en</strong>skaper, var för mig ett naturligt val<br />
för detta uppdrag.<br />
117
118<br />
Projektbeskrivning<strong>en</strong> var ganska lös av<br />
naturliga skäl. Det märks att vi var trevande<br />
i början. Syftet med utredning<strong>en</strong> var <strong>en</strong>ligt<br />
<strong>en</strong> ganska kortfattad projektbeskrivning ”att<br />
förutsättningslöst pröva ellag<strong>en</strong>s bestämmelse<br />
om vad som är att anse som <strong>en</strong> skälig avkastning<br />
för elnätsbolag<strong>en</strong> och i samband med<br />
detta pröva hur d<strong>en</strong> bör tillämpas i Stat<strong>en</strong>s<br />
<strong>en</strong>ergimyndighets myndighetsutövning”.<br />
Förutsättningslöshet<strong>en</strong> betonades i projektbeskrivning<strong>en</strong>.<br />
Det framgick att projektet inte<br />
skulle vara bundet av de dåvarande skälighetsbestämmelserna<br />
i ellag<strong>en</strong>. Ett arbetsmom<strong>en</strong>t<br />
skulle vara <strong>en</strong> ”g<strong>en</strong>omarbetning av (d<strong>en</strong> föreslagna<br />
modell<strong>en</strong>) med ev. lagförslag”.<br />
Ambition<strong>en</strong> var nytänkande. En refer<strong>en</strong>sgrupp<br />
med företrädare för akademin, myndigheter,<br />
bank- och investerarvärde samt<br />
nätföretag<strong>en</strong> bildades 149 . Det var viktigt för<br />
oss att förankra utrednings- och s<strong>en</strong>are utvecklingsarbetet<br />
bland ”intress<strong>en</strong>terna”.<br />
Arbetet rullade på. I november pres<strong>en</strong>terades<br />
nätnyttomodelltänket som <strong>en</strong> alternativ ansats<br />
för <strong>en</strong> prisreglering av nätavgifterna 150 .<br />
Det kallades här för kundvärdesansats<strong>en</strong>.<br />
Under vår<strong>en</strong> 1999 blev d<strong>en</strong>na ansats huvudspåret<br />
under namnet Nätnyttomodell<strong>en</strong> och<br />
sommar<strong>en</strong> samma år gjordes <strong>en</strong> första test av<br />
modell<strong>en</strong> på tio nätföretag.<br />
I början av 2001 inleddes <strong>en</strong> första s.k. pilotstudie<br />
av <strong>en</strong> ”färdig modell” där alla nätföretag<br />
inbjöds att delta. Intresset var påfallande<br />
stort och de esta företag deltog faktiskt.<br />
Därefter ytterligare utvecklingsarbetet och<br />
pilotstudier. Med Nätmyndighet<strong>en</strong>s mått<br />
mätt var många personer, såväl inom myn-<br />
Reglering av nätpriserna<br />
– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig <strong>historia</strong><br />
dighet<strong>en</strong> som externa konsulter, involverade<br />
som med ett väldigt <strong>en</strong>gagemang och stor<br />
kompet<strong>en</strong>s drev arbetet framåt.<br />
Här nns inte utrymme för hela d<strong>en</strong> spännande<br />
berättels<strong>en</strong> om Nätnyttomodell<strong>en</strong>s<br />
utveckling innan d<strong>en</strong> började tillämpas på<br />
nätföretag<strong>en</strong>s tariffer för året 2003. M<strong>en</strong> <strong>en</strong><br />
mycket kort beskrivning av principerna bakom<br />
Nätnyttomodell<strong>en</strong> är ändå på sin plats här.<br />
Nätnyttomodell<strong>en</strong><br />
– ett paradigmskifte<br />
Det är inte lätt att med <strong>en</strong> ytterst kort text<br />
beskriva Nätnyttomodell<strong>en</strong>. M<strong>en</strong> jag gör i<br />
alla fall ett försök 151 .<br />
Nätnyttomodell<strong>en</strong>s ansats var att utgå från<br />
det som kan observeras utanför företaget.<br />
Inga företagsinterna data används. Dessa<br />
utifrån synliga data var anslutningspunkterna<br />
till abonn<strong>en</strong>terna, kopplingspunkt<strong>en</strong> eller<br />
punkterna till ett överliggande nät.<br />
Anslutningspunkterna och kopplingspunkterna<br />
uttrycktes som geograska koordinater.<br />
Utifrån dessa data beräknades ett mått på<br />
nätföretagets prestation – eller d<strong>en</strong> nätnytta<br />
som företaget skapade – som speglade avståndet<br />
mellan anslutning<strong>en</strong> från det överliggande<br />
nätet till varje kund. De faktorer<br />
som företaget inte kunde påverka bedömdes<br />
<strong>en</strong>ligt bestämda regler som var lika för alla.<br />
Dessa regler beaktade skillnaderna i förutsättningarna<br />
för nätföretag<strong>en</strong>. Exempel på<br />
sådana förutsättningar var om nätet fanns i<br />
glesbygd, tätort eller citymiljö. Ett annat var<br />
anslut<strong>en</strong> effekt på varje kund.
Nätföretagets prestation kan sägas vara att<br />
transportera strömm<strong>en</strong> till kunderna. Prestation<strong>en</strong><br />
berodde för<strong>en</strong>klat uttryckt på avstånd,<br />
om det var glesbygds- eller tätortskunder och<br />
hur mycket ström som skulle transporteras.<br />
Med dessa data och regler skapades ett ktivt<br />
nät med ledningar, transformatorer, ställverk<br />
etc., som gav <strong>en</strong> återspegling av prestation<strong>en</strong>.<br />
Man kan säga att modell<strong>en</strong> skapade ett<br />
standardnät. Anläggningarna i detta nät gavs<br />
ett ekonomiskt värde g<strong>en</strong>om antagna standardkostnader.<br />
Äv<strong>en</strong> driftkostnaderna sattes<br />
efter standardkostnadsberäkningar. På detta<br />
sätt gavs prestation<strong>en</strong> ett ekonomiskt värde.<br />
Foto: <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />
Reglering av nätpriserna<br />
– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig <strong>historia</strong><br />
Detta värde kunde sedan i tillsyn<strong>en</strong> jämföras<br />
med de intäkter företaget hade. Var det någorlunda<br />
över<strong>en</strong>sstämmelse mellan intäkter<br />
och d<strong>en</strong> framräknade prestation<strong>en</strong>s värde av<br />
kunde avgifterna anses skäliga.<br />
Nätnyttomodell<strong>en</strong> var ett försök att ändra<br />
d<strong>en</strong> c<strong>en</strong>trala utgångspunkt<strong>en</strong> för reglering<strong>en</strong>.<br />
Från <strong>en</strong> bedömning av skälighet<strong>en</strong> utifrån<br />
företag<strong>en</strong>s nedlagda kostnader till <strong>en</strong> bedömning<br />
utifrån d<strong>en</strong> prestation som företag<strong>en</strong><br />
faktiskt utförde. Det var detta paradigmskifte<br />
som var tänkt att minska risk<strong>en</strong> för regleringsmisslyckande.<br />
119
120<br />
Ellag<strong>en</strong> ändras – de samlade<br />
intäkterna från nätverksamhet<strong>en</strong><br />
ska vara skäliga i förhållande<br />
till nätkoncessionshavar<strong>en</strong>s<br />
prestation.<br />
Nätnyttomodell<strong>en</strong> utgångspunkt att skälighet<strong>en</strong><br />
i nätföretag<strong>en</strong>s tariffer skulle bedömas<br />
utifrån företagets prestation var inte glasklart<br />
anpassad till ellag<strong>en</strong>s dåvarande skälighetsbestämmelser.<br />
I nätnyttomodell<strong>en</strong>s värld<br />
skulle vi ju inte titta på företag<strong>en</strong>s faktiska<br />
kostnader, vilket i vart fall implicit syntes<br />
vara förutsatt i ellag<strong>en</strong>s bestämmelse att hänsyn<br />
skulle tas till kravet på rimlig avkastning.<br />
På 2000-talet är det betydligt snabbare<br />
ryck i lagstiftning<strong>en</strong> än under större del<strong>en</strong><br />
av 1900-talet. Regering<strong>en</strong> tillsatte höst<strong>en</strong><br />
1999 <strong>en</strong> utredning 152 som s<strong>en</strong>are tog namnet<br />
Elnätsutredning<strong>en</strong>. När ellag<strong>en</strong> hade varit i<br />
kraft i tre år var det dags för <strong>en</strong> översyn av<br />
vissa c<strong>en</strong>trala bestämmelser i d<strong>en</strong>na lag. Utredning<strong>en</strong><br />
skulle se över vissa bestämmelser<br />
i ellag<strong>en</strong> och föreslå vissa ändringar. Det<br />
gällde bl.a. tillsyn<strong>en</strong> och reglerna om skälighetsbedömning<strong>en</strong>.<br />
Regering<strong>en</strong> konstaterar i sitt direktiv att<br />
”vissa erfar<strong>en</strong>heter visar på svårigheter att<br />
utveckla och tillämpa c<strong>en</strong>trala begrepp i reglering<strong>en</strong>,<br />
t.ex. begreppet skäliga nättariffer, och<br />
att åstadkomma ett effektiviseringstryck på<br />
nätverksamhet. Mot d<strong>en</strong>na bakgrund bör <strong>en</strong><br />
översyn göras av reglering<strong>en</strong> och tillsyn<strong>en</strong> av<br />
nätverksamhet<strong>en</strong>. Utredar<strong>en</strong> skall analysera<br />
erfar<strong>en</strong>heterna och effekterna av reglering<strong>en</strong><br />
Reglering av nätpriserna<br />
– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig <strong>historia</strong><br />
och tillsyn<strong>en</strong> av nätverksamhet<strong>en</strong>”. Sedan<br />
lade regering<strong>en</strong> till att ”utredar<strong>en</strong> skall beakta<br />
resultat<strong>en</strong> av Energimyndighet<strong>en</strong>s projekt för<br />
utveckling av metodik för uppföljning och<br />
tillsyn av nätföretag<strong>en</strong> som initierades under<br />
1998”. För oss på Energimyndighet<strong>en</strong> var<br />
detta alldeles utmärkt. Nu var de legala aspekterna<br />
med för utveckling<strong>en</strong> av tillsyn med<br />
Nätnyttomodell<strong>en</strong> omhändertag<strong>en</strong> i regering<strong>en</strong>s<br />
lagstiftningsarbete.<br />
Utredning<strong>en</strong> lämnade i oktober 2000 sitt förslag<br />
till <strong>en</strong> ny skälighetsbestämmelse i ellag<strong>en</strong><br />
som innebar att prövning<strong>en</strong> av skäligheterna<br />
i nättarifferna ska ske med utgångspunkt i<br />
nätföretag<strong>en</strong>s prestation 153 . Efter <strong>en</strong> remissbehandling<br />
där i praktik<strong>en</strong> alla remissinstanser,<br />
också branschorganisation<strong>en</strong> Sv<strong>en</strong>sk<br />
Energi, tillstyrkte förslaget gick regering<strong>en</strong><br />
till riksdag<strong>en</strong> med vår<strong>en</strong> 2001 med detta.<br />
D<strong>en</strong> nya skälighetsbestämmels<strong>en</strong> hade följande<br />
lydelse.<br />
Nättariffer skall vara utformade så, att<br />
nätkoncessionshavar<strong>en</strong>s samlade intäkter<br />
från nätverksamhet<strong>en</strong> är skäliga i förhållande<br />
till dels de objektiva förutsättningarna<br />
att bedriva nätverksamhet<strong>en</strong>, dels<br />
nätkoncessionshavar<strong>en</strong>s sätt att bedriva<br />
nätverksamhet<strong>en</strong>. Nättariffer skall vara<br />
utformade på sakliga grunder.<br />
Skälighetsbestämmels<strong>en</strong> innehöll inte begreppet<br />
prestation som var ett av våra nyckelord i<br />
Nätnyttomodellsprojektet Däremot var regering<strong>en</strong><br />
i sin motivering tydlig med vad d<strong>en</strong><br />
avsåg. Jag citerar ur proposition<strong>en</strong> 154 :<br />
Utgångspunkt för skälighetsbedömning<strong>en</strong><br />
skall i fortsättning<strong>en</strong> inte vara nätkoncessionshavar<strong>en</strong>s<br />
kostnader utan d<strong>en</strong> samlade
prestation, som han utför. Skälighetsbedömning<strong>en</strong><br />
avser sedan att avgöra om<br />
nättariff<strong>en</strong>, dvs. de samlade intäkterna<br />
från d<strong>en</strong>na prestation, kan anses skälig i<br />
förhållande till prestation<strong>en</strong>.<br />
Sedan fortsätter regering<strong>en</strong> i proposition<strong>en</strong><br />
med att konstatera att Stat<strong>en</strong>s <strong>en</strong>ergimyndighet<br />
sedan 1998 driver ett projekt för att<br />
ta fram <strong>en</strong> g<strong>en</strong>erell modell för att bedöma<br />
skälighet<strong>en</strong> av nätföretag<strong>en</strong>s tariffer och att<br />
d<strong>en</strong> föreslagna modell<strong>en</strong> har utarbetats av<br />
Energimyndighet<strong>en</strong> tillsammans med företrädare<br />
för nätkoncessionshavare, kunder och<br />
nansiärer. Efter <strong>en</strong> kort beskrivning av Nätnyttomodell<strong>en</strong><br />
säger dock regering<strong>en</strong> att det<br />
Foto: Johnér<br />
Reglering av nätpriserna<br />
– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig <strong>historia</strong><br />
inte är <strong>en</strong> laglig skyldighet för Energimyndighet<strong>en</strong><br />
att tillämpa d<strong>en</strong>na modell och fortsätter:<br />
”Det står alltså nätmyndighet<strong>en</strong> fritt<br />
att bedöma de objektiva förutsättningarna<br />
för nätkoncessionshavar<strong>en</strong>s prestation med<br />
hjälp av modell<strong>en</strong> eller på något annat sätt.”<br />
Riksdag<strong>en</strong> beslutade vår<strong>en</strong> 2002 utan invändningar<br />
på d<strong>en</strong>na punkt i <strong>en</strong>lighet med<br />
regering<strong>en</strong>s förslag 155 . Regering<strong>en</strong> följde sedan<br />
upp beslutet g<strong>en</strong>om d<strong>en</strong> skrivning i regleringsbrevet<br />
som inledde detta kapitel.<br />
Nu var det bara att sätta igång.<br />
Nätnyttomodell<strong>en</strong><br />
tillämpas…<br />
Det var inte bara att sätta igång. Det var<br />
mycket strul innan utvecklingsarbetet kunde<br />
omsättas i praktisk användning Vi hade<br />
uppfattat i vårt samarbete med nätföretag<strong>en</strong><br />
att dessa i princip var med på tåget. Jag<br />
hade trott att modell<strong>en</strong> i stort sett skulle<br />
accepteras av bransch<strong>en</strong> och att d<strong>en</strong> hårda<br />
diskussion<strong>en</strong> skulle gälla vad som var skälig<br />
avkastning. Så visade sig inte vara fallet<br />
när det närmade sig <strong>en</strong> hård tillämpning.<br />
Kritik<strong>en</strong> mot modell<strong>en</strong> blev från de esta<br />
nätföretag och från branschorganisation<strong>en</strong><br />
Sv<strong>en</strong>sk Energi blev massiv och kraftig. I stort<br />
sett varje punkt i modell<strong>en</strong> kritiserades. Det<br />
fanns i och för sig nätföretag som stödde <strong>en</strong><br />
tillsyn med Nätnyttomodell<strong>en</strong> m<strong>en</strong> de var<br />
inte många och inte heller så högljudda.<br />
Vår<strong>en</strong> 2004 lämnade nätföretag<strong>en</strong> i alla fall<br />
in de uppgifter som behövdes för 2003 års<br />
121
122<br />
granskning. Efter <strong>en</strong> analys och <strong>en</strong> g<strong>en</strong>erell<br />
granskning av samtliga nätföretag valdes<br />
ett tjugotal företag ut för <strong>en</strong> fördjupad<br />
granskning. Det var företag<strong>en</strong> med de största<br />
avvikelserna mellan faktiska intäkter och<br />
Nätnyttomodell<strong>en</strong>s beräkning av företagets<br />
skäliga intäktsnivå. D<strong>en</strong>na fördjupade<br />
granskning ledde till att <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />
i juni 2005 beslutade att förelägga<br />
16 företag att betala tillbaka 152 miljoner<br />
kronor till omkring 190 000 kunder.<br />
Ytterligare två företag ck föreläggand<strong>en</strong> i<br />
december. Granskning<strong>en</strong> av 2003 års tariffer<br />
avslutades vintern 2006 och 2007 med ytterligare<br />
tre resp. två föreläggand<strong>en</strong>.<br />
Samtliga nätföretag överklagade till länsrätt<strong>en</strong>.<br />
Nu tog det liksom stopp. I Energimyndighet<strong>en</strong>s<br />
årsredovisning för 2005<br />
och som skrevs i februari 2006 konstaterade<br />
myndighet<strong>en</strong> att det inte går att göra <strong>en</strong> säker<br />
bedömning när länsrätt<strong>en</strong> kommer att besluta<br />
i de överklagade är<strong>en</strong>d<strong>en</strong>, m<strong>en</strong> troligtvis<br />
tidigast s<strong>en</strong>höst<strong>en</strong> 2006. I årsredovisning<strong>en</strong><br />
för 2007 gjordes samma uttalande om att det<br />
inte gick att göra någon säker bedömning.<br />
Myndighet<strong>en</strong> avstod d<strong>en</strong>na gång från att<br />
gissa på <strong>en</strong> rimlig tidpunkt för länsrätt<strong>en</strong>s<br />
beslut.<br />
I årsredovisningarna konstaterades också att<br />
länsrättsdomarna därefter kan överklagas<br />
till kammarrätt<strong>en</strong> och därefter till Regering<strong>en</strong>rätt<strong>en</strong>.<br />
”Det kan ta ett par år innan vägledande<br />
praxis utvecklas om vad som är <strong>en</strong><br />
skälig nättariff” 156 .<br />
Reglering av nätpriserna<br />
– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig <strong>historia</strong><br />
… och avvecklas<br />
D<strong>en</strong>na långa tidsåtgång för att få fram <strong>en</strong><br />
vägledande praxis var naturligtvis katastrofal.<br />
Ett syfte med d<strong>en</strong> nya inriktning<strong>en</strong> hade<br />
varit att snabba på utveckling<strong>en</strong> av praxis.<br />
Nu tog det minst lika lång tid om inte längre.<br />
Proposition<strong>en</strong> 2001/02:56 med förslaget att<br />
skälighet<strong>en</strong> skulle bedömas efter de objektiva<br />
förutsättningarna hade antagit att domstolsprövning<strong>en</strong><br />
skulle begränsas i huvudsak till<br />
frågor om vad som var skälig avkastning.<br />
Frågan om vad som var objektiva förutsättningar<br />
skulle inte behöva falla under domstol<strong>en</strong>.<br />
Nu var det precis det som hade hänt. I<br />
stort sett var<strong>en</strong>da objektiv förutsättning som<br />
låg till grund för <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>s<br />
beslut hade överklagats. Nätnyttomodell<strong>en</strong><br />
som metod att beskriva och värdera de<br />
objektiva förutsättningarna accepterades inte<br />
av de tongivande nätföretag<strong>en</strong>.<br />
2006 var det dag att åter se över ellagstiftning<strong>en</strong>.<br />
D<strong>en</strong>na gång var det EU-lagstiftning<strong>en</strong><br />
i det tredje <strong>en</strong>ergimarknadspaketet som<br />
krävde förändringar. D<strong>en</strong> hittillsvarande<br />
”efterhandsreglering<strong>en</strong>” skulle ersättas med<br />
<strong>en</strong> ordning där nätföretag<strong>en</strong>s avgifter skulle<br />
fastställas i förväg. Regering<strong>en</strong> tillkallade i<br />
vanlig ordning <strong>en</strong> utredare för att ta fram de<br />
lagförslag som behövdes 157 .<br />
En fråga för utredar<strong>en</strong> var naturligtvis hur<br />
skälighetsbestämmelserna skulle utformas<br />
vid <strong>en</strong> förhandsprövning av tarifferna.<br />
Direktivet angav att utredar<strong>en</strong> skulle utgå<br />
från att förhandsprövning av nätföretag<strong>en</strong>s<br />
tariffer och av anslutningsavgifter för överföring<br />
av el skall baseras på det nuvarande
egelverket för bedömning av skälighet. Min<br />
uppfattning var att Nätnyttomodell<strong>en</strong> också<br />
skulle kunna användas vid <strong>en</strong> förhandsprövning<br />
<strong>en</strong>ligt EU-direktivet utan några större<br />
modieringar.<br />
Utredar<strong>en</strong> valde dock <strong>en</strong> annan väg och<br />
föreslog <strong>en</strong> ny skälighetsbestämmelse i ellag<strong>en</strong>.<br />
Enligt d<strong>en</strong>na skulle <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />
”utgå från att intäktsram<strong>en</strong> ska täcka<br />
skäliga kostnader och ge <strong>en</strong> rimlig avkastning<br />
på investerat kapital”. Det innebar i praktik<strong>en</strong><br />
att grunderna för skälighetsbedömning<strong>en</strong> nu<br />
skulle återgå till vad som gällt före Nätnyttomodell<strong>en</strong><br />
och 2002 års lagstiftning. 158<br />
Utredning<strong>en</strong>s förslag godtogs av regering<br />
och riksdag i juni 2008 159 . På höst<strong>en</strong> samma<br />
år träffades <strong>en</strong> över<strong>en</strong>skommelse mellan<br />
<strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong> och de nätföretag<br />
som hade förelagts att sänka sina avgifter<br />
för år 2003 att återbetala <strong>en</strong> del av det<br />
belopp som beslutats av <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>.<br />
Därmed kan projektet med<br />
nätnyttomodell<strong>en</strong> ses som avslutat.<br />
Äv<strong>en</strong> om utgångspunkt<strong>en</strong> för reglering<strong>en</strong> av<br />
nätföretag<strong>en</strong>s intäkter återig<strong>en</strong> är att dessa<br />
ska täcka skäliga kostnader så är regelverket<br />
nu avsevärt mycket bättre än det som skrevs<br />
in i ellag<strong>en</strong> 1996. Lagstiftarna har också<br />
skapat <strong>en</strong> myndighet som har betydligt<br />
bättre rustad att ta sig an d<strong>en</strong> svåra uppgift<strong>en</strong><br />
att reglera nätföretag<strong>en</strong>s inkomster.<br />
2000-talets första dec<strong>en</strong>nium kan sägas ha<br />
visat insiktfullhet<strong>en</strong> hos riksdag<strong>en</strong>s Lagutskott<br />
för 100 år sedan. Jag avslutar detta<br />
kapitel med att återig<strong>en</strong> citera Lagutskottets<br />
utlåtande nr 47, 1910:<br />
Reglering av nätpriserna<br />
– <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> ömtålig <strong>historia</strong><br />
”reglerande av kraftpris<strong>en</strong><br />
g<strong>en</strong>om ingripande från det<br />
allmännas sida vore <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong><br />
ömtålig fråga, samt<br />
att stora tekniska och praktiska<br />
frågor därvid mötte”.<br />
123
Foto: aStory<br />
124
Väg<strong>en</strong> till <strong>en</strong> självständig<br />
Energimarknadsinspektion<br />
Beslutet att lägga nätmyndighet<strong>en</strong> i NUTEK<br />
hade inte varit självklart. Elmyndighetsutredning<strong>en</strong><br />
hade, som beskrivits i kapitel 6, föreslagit<br />
att nätmyndighet<strong>en</strong> skulle organiseras<br />
som <strong>en</strong> fristå<strong>en</strong>de myndighet och i andra<br />
hand läggas i Elsäkerhetsverket. Utredning<strong>en</strong><br />
konstaterade också att det fanns fördelar att<br />
knyta verksamhet<strong>en</strong> till NUTEK och det var<br />
detta som blev d<strong>en</strong> formella motivering<strong>en</strong> för<br />
NUTEK-alternativet.<br />
När Energimyndighet<strong>en</strong> bildades 1998 var<br />
det inte aktuellt att bryta ut nätmyndighet<strong>en</strong><br />
från d<strong>en</strong> c<strong>en</strong>trala <strong>en</strong>ergipolitiska myndighet<strong>en</strong>.<br />
M<strong>en</strong> det fanns redan från början från<br />
många håll ett ifrågasättande om detta var<br />
<strong>en</strong> bra lösning. Frågan dök också upp titt<br />
som tätt. Första gång<strong>en</strong> d<strong>en</strong> uppmärksammas<br />
i utredningsväs<strong>en</strong>det är av Elnätsutredning<strong>en</strong><br />
i dess betänkande Elnätsföretag – regler och<br />
tillsyn där det föreslogs <strong>en</strong> skälighetsbestämmelse<br />
som utgick från företag<strong>en</strong>s prestation.<br />
Utredning<strong>en</strong> som också skulle beakta behovet<br />
av förändringar i organisation<strong>en</strong> för<br />
nätmyndighet<strong>en</strong> bedömde att det är mycket<br />
som talar för att myndighet<strong>en</strong> – med tillsyn<br />
över såväl ellag<strong>en</strong> som naturgaslag<strong>en</strong> – skulle<br />
gynnas av att vara <strong>en</strong> självständig myndighet.<br />
Ett starkt skäl är att sådana intressekonikter,<br />
som skulle kunna följa av att<br />
myndighet<strong>en</strong> också handhar andra uppgifter<br />
Väg<strong>en</strong> till <strong>en</strong> självständig<br />
Energimarknadsinspektion<br />
än de <strong>en</strong>ligt ellag<strong>en</strong> och naturgaslag<strong>en</strong>, skulle<br />
kunna undvikas. Utredning<strong>en</strong> nöjer sig med<br />
detta uttalande och säger att frågan bör utredas<br />
särskilt när det nns mer erfar<strong>en</strong>heter<br />
från tillsyn<strong>en</strong>. 160<br />
Kan <strong>en</strong> sammanslagning<br />
med Elsäkerhetsverket vara<br />
ett alternativ?<br />
Första gång<strong>en</strong> <strong>en</strong> diskussion om <strong>en</strong> utbrytning<br />
ur Energimyndighet<strong>en</strong> blev mer konkret<br />
var när Jörg<strong>en</strong> Andersson bestämde sig för<br />
att sluta som g<strong>en</strong>eraldirektör för Elsäkerhetsverket.<br />
Jörg<strong>en</strong> Andersson hade varit statsråd<br />
mellan 1994 och 1998. Som <strong>en</strong>ergiminister<br />
var det han som var ansvarig för g<strong>en</strong>omförandet<br />
av elmarknadsreform<strong>en</strong> 1995. Jörg<strong>en</strong><br />
Andersson var också d<strong>en</strong> av de nordiska <strong>en</strong>ergiministrarna<br />
som tagit initiativ till<br />
Louisiana-deklaration<strong>en</strong> 1995 om det nordiska<br />
elmarknadsamarbetet. Han blev utnämnd till<br />
chef för Elsäkerhetsverket under 2000 m<strong>en</strong><br />
tröttnade ganska snart på uppgift<strong>en</strong> och bad<br />
2001 att bli föryttad. Det talades om ett<br />
brev till Näringsdepartem<strong>en</strong>tet där Jörg<strong>en</strong><br />
Andersson förklarade att han inte tyckte att<br />
det behövdes någon g<strong>en</strong>eraldirektör för d<strong>en</strong><br />
verksamhet som bedrevs vid Elsäkerhetsverket.<br />
I det sammanhanget uttalade statssekreterar<strong>en</strong><br />
i Näringsdepartem<strong>en</strong>tet, Lars Rekke, att<br />
125
126<br />
man borde överväga <strong>en</strong> sammanslagning av<br />
nätmyndighet<strong>en</strong> och Elsäkerhetsverket. Budskapet<br />
från Lars Rekke var ganska tydligt<br />
och personal<strong>en</strong> på Elsäkerhetsverket reagerade<br />
kraftfullt mot d<strong>en</strong>na tanke.<br />
Frågan rann sedan ut i sand<strong>en</strong>. Lars Rekke<br />
drog ett tungt lass under Sveriges ordförandeskap<br />
i EU vår<strong>en</strong> 2001 och blev på höst<strong>en</strong><br />
utnämnd till g<strong>en</strong>eraldirektör i Luftfartsverket.<br />
Han hade alltså annat att tänka på. Det<br />
skulle också för d<strong>en</strong> som skulle driva frågan<br />
krävas <strong>en</strong> hel baxande inom regering<strong>en</strong> och<br />
med de samarbetspartier inom <strong>en</strong>ergipolitik<strong>en</strong><br />
som stod bakom 1997 och 2001 års<br />
<strong>en</strong>ergiuppgörelser.<br />
Statskontoret utreder och<br />
föreslår <strong>en</strong> fristå<strong>en</strong>de<br />
myndighet<br />
Det faktum att spåret med Elsäkerhetsverket<br />
liksom självdog innebar inte död<strong>en</strong> för frågan<br />
om nätmyndighet<strong>en</strong>s ställning. I september<br />
2002 uppdrog regering<strong>en</strong> åt Statskontoret<br />
att göra <strong>en</strong> översyn av inriktning och organisation<br />
av de verksamheter som ligger inom<br />
Energimyndighet<strong>en</strong>s ansvarsområd<strong>en</strong> och<br />
lämna förslag till förändringar. Tillsynsuppgifterna<br />
på <strong>en</strong>ergimarknaderna skulle särskilt<br />
ställas i fokus. Och så kom ett tydliggörande<br />
från regering<strong>en</strong>: ”I uppdraget ingår att, om<br />
så b<strong>en</strong>nes lämpligt, att lämna förslag på<br />
förändringar av myndighetsstruktur<strong>en</strong> på<br />
området”.<br />
Statskontoret svarade på uppdraget drygt ett<br />
år s<strong>en</strong>are på s<strong>en</strong>höst<strong>en</strong> 2003 161 . Statskontoret<br />
Väg<strong>en</strong> till <strong>en</strong> självständig<br />
Energimarknadsinspektion<br />
konc<strong>en</strong>trerade sin rapport till de frågor som<br />
hade anknytning till tillsyn<strong>en</strong> över <strong>en</strong>ergimarknaderna,<br />
vilket också markerades av<br />
rapport<strong>en</strong>s titel Effektivare tillsyn över <strong>en</strong>ergimarknaderna.<br />
Rapport<strong>en</strong> var kritisk till<br />
hur verksamhet<strong>en</strong> bedrevs och Statskontoret<br />
såg problem med både tillsyn<strong>en</strong>s innehåll och<br />
dess status i myndighet<strong>en</strong> och omvärld<strong>en</strong>.<br />
Statskontoret hade för det första noterat<br />
effektivitetsbrister i tillsyn<strong>en</strong> och att Energimyndighet<strong>en</strong><br />
(nätmyndighet<strong>en</strong>) borde kunna<br />
utöva <strong>en</strong> kraftfullare tillsyn. För det andra<br />
var det Statskontorets bild att tillsynsuppgifterna<br />
inte hade <strong>en</strong> tillräckligt stark ställning<br />
inom Energimyndighet<strong>en</strong>. Omställning<strong>en</strong> till<br />
ett nytt <strong>en</strong>ergisystem var, och uppfattades<br />
som, Energimyndighet<strong>en</strong>s kärnverksamhet.<br />
Statskontoret lämnade förslag dels till åtgärder<br />
att förstärka tillsyn<strong>en</strong> i sak, dels om <strong>en</strong><br />
ny organisation för tillsynsverksamhet<strong>en</strong>.<br />
Det var mycket som behövdes förbättras,<br />
<strong>en</strong>ligt Statskontoret. Några citat ur Statskontorets<br />
sammanfattning visar att kritik<strong>en</strong> var<br />
ganska hård:<br />
”Det är viktigt att Energimyndighet<strong>en</strong> i sin<br />
roll som expertmyndighet för elhandel tar<br />
uppgift<strong>en</strong> att följa och analysera prisutveckling<strong>en</strong><br />
för olika kundkategorier i de konkurr<strong>en</strong>sutsatta<br />
delarna på allvar.<br />
Energimyndighet<strong>en</strong> bör förbättra sin tillsyn<br />
över hur nätbolag<strong>en</strong> sköter sin del av leveransbytesprocess<strong>en</strong>.<br />
Det behövs inte några direkta lagändringar<br />
för att Energimyndighet<strong>en</strong> kraftfullare än<br />
idag ska kunna utöva tillsyn över att nättarifferna<br />
är skäliga.”
M<strong>en</strong> Statskontoret förslog också att det skulle<br />
inrättas <strong>en</strong> särskild tillsynsmyndighet (Energimarknadsmyndighet<strong>en</strong>).<br />
Efter att ha gått<br />
ig<strong>en</strong>om för- och nackdelar var Statskontorets<br />
samlade bedömning att Energimyndighet<strong>en</strong><br />
borde delas. Statskontoret föreslog att regering<strong>en</strong><br />
skulle tillsätta <strong>en</strong> särskild organisationsutredning<br />
för g<strong>en</strong>omförandet.<br />
Energimyndighet<strong>en</strong> reagerar<br />
på delningsförslaget<br />
Energimyndighet<strong>en</strong> avstyrkte i sitt remissvar<br />
Statskontorets förslag till <strong>en</strong> delning.<br />
Energimyndighet<strong>en</strong> hade ett långt och g<strong>en</strong>omarbetat<br />
remissvar. Myndighetschef<strong>en</strong><br />
var mycket <strong>en</strong>gagerad i arbetet med remissyttrandet<br />
och svaret uttrycker väl Thomas<br />
Korsfeldts syn på hur verksamheterna borde<br />
organiseras. Myndighet<strong>en</strong> inledde sitt yttrande<br />
med att instämma med Statskontorets<br />
uppfattning att verksamhetsmål<strong>en</strong> och<br />
beslutsstruktur<strong>en</strong> behöver tydliggöras samt<br />
att tillsyn<strong>en</strong> på <strong>en</strong>ergimarknaderna behöver<br />
effektiviseras och stärkas. Energimyndighet<strong>en</strong><br />
ansåg dock att dess åtgärder kan<br />
g<strong>en</strong>omföras inom ram<strong>en</strong> för <strong>en</strong> samlad <strong>en</strong>ergimyndighet<br />
och avstyrkte förslaget om delning<br />
av såväl principiella som kostnads- och<br />
effektivitetsskäl. Energimyndighet<strong>en</strong> ansåg<br />
att Statskontorets förslag till uppdelning inte<br />
var ändamåls<strong>en</strong>ligt då det skulle innebära att<br />
två <strong>en</strong>ergimyndigheter med likartade syft<strong>en</strong><br />
bildades. Om man skulle dela myndighet<strong>en</strong>,<br />
vilket Energimyndighet<strong>en</strong> alltså var emot,<br />
borde princip<strong>en</strong> för myndighetsstruktur<strong>en</strong> i<br />
stället vara att det formas två myndigheter<br />
Väg<strong>en</strong> till <strong>en</strong> självständig<br />
Energimarknadsinspektion<br />
med olika syft<strong>en</strong>, dels <strong>en</strong> ”främjande” myndighet,<br />
dels <strong>en</strong> kraftfull ”djupare och bredare”<br />
myndighetsutövande och lagtillämpande<br />
myndighet.<br />
Hela myndighet<strong>en</strong> stod emellertid inte bakom<br />
remissvaret. Jag, som var överdirektör och<br />
chef för Energimarknadsavdelning<strong>en</strong>, och<br />
avdelning<strong>en</strong>s chefsjurist Charlotte Zackari,<br />
som varit med i d<strong>en</strong> grupp som utformat remissvaret,<br />
anmälde <strong>en</strong> avvikande m<strong>en</strong>ing som<br />
fogades till Energimyndighet<strong>en</strong>s yttrande.<br />
Vi instämde i Statskontorets uppfattning att<br />
tillsyn<strong>en</strong> över <strong>en</strong>ergimarknaderna (el, gas och<br />
fjärrvärme) bäst kunde g<strong>en</strong>omföras i <strong>en</strong> myndighet<br />
som har detta som sin huvuduppgift.<br />
D<strong>en</strong> nya tillsynsmyndighet<strong>en</strong>s verksamhetsområde<br />
borde <strong>en</strong>ligt oss omfatta dels de myndighetsutövande<br />
uppgifterna såsom tillsyn<br />
över efterlevnad<strong>en</strong> av regler, föreskrifter och<br />
villkor, dels marknadsövervakning såsom<br />
uppföljning och analyser, dvs. vara d<strong>en</strong> c<strong>en</strong>trala<br />
(expert)myndighet<strong>en</strong> för insatser g<strong>en</strong>temot<br />
dessa marknader.<br />
Det hör d<strong>en</strong>itivt till ovanligheterna att ev<strong>en</strong>tuella<br />
o<strong>en</strong>igheter inom <strong>en</strong> myndighet manifesteras<br />
på detta sätt g<strong>en</strong>om särskilda yttrand<strong>en</strong><br />
från medarbetare. Jag känner till ytterst få fall<br />
där detta har skett. Jag kan inte heller minnas<br />
att det under mina år på Energimyndighet<strong>en</strong><br />
inträffade någon annan gång. Jag ser två förklaringar<br />
till att det blev ett särskilt yttrande i<br />
d<strong>en</strong>na c<strong>en</strong>trala fråga för myndighet<strong>en</strong>.<br />
D<strong>en</strong> första förklaring<strong>en</strong> är naturligtvis att<br />
frågan om myndighet<strong>en</strong>s organisation upplevdes<br />
av mig och Charlotte som utomord<strong>en</strong>tligt<br />
viktig. Jag hade, och har fortfarande, d<strong>en</strong><br />
127
128<br />
uppfattning<strong>en</strong> att <strong>en</strong> självständig <strong>en</strong>ergimarknadsmyndighet<br />
är <strong>en</strong> nära nog nödvändig<br />
förutsättning för <strong>en</strong> effektiv och framgångsrik<br />
verksamhet. D<strong>en</strong> andra förklaring<strong>en</strong><br />
har med det ”tillåtande” klimatet inom<br />
Energimyndighet<strong>en</strong>. Äv<strong>en</strong> om det särskilda<br />
yttrandet ogillades, vi var ju d<strong>en</strong>itivt inte<br />
över<strong>en</strong>s i c<strong>en</strong>tral fråga om myndighet<strong>en</strong>s<br />
framtid, accepterades det av g<strong>en</strong>eraldirektör<strong>en</strong><br />
och mina kolleger i Energimyndighet<strong>en</strong>s<br />
ledningsgrupp. Charlotte och jag var ganska<br />
säkra på att vi skulle kunna fortsätta att<br />
förtro<strong>en</strong>defullt och med ömsesidig respekt<br />
arbeta tillsammans med g<strong>en</strong>eraldirektör<strong>en</strong><br />
och myndighet<strong>en</strong>s ledningsgrupp äv<strong>en</strong> efter<br />
detta yttrande.<br />
Foto: Eskilstuna Energi och Miljö<br />
Väg<strong>en</strong> till <strong>en</strong> självständig<br />
Energimarknadsinspektion<br />
Energimyndighet<strong>en</strong> hade också <strong>en</strong> styrelse.<br />
Flera av ledamöterna var intresserade av<br />
organisationsfrågan. Det var myndighet<strong>en</strong>s<br />
g<strong>en</strong>eraldirektör, och inte styrels<strong>en</strong>, som <strong>en</strong>ligt<br />
myndighet<strong>en</strong>s instruktion hade att besluta<br />
om yttrand<strong>en</strong> till regering<strong>en</strong>. Styrels<strong>en</strong> informerades<br />
i efterhand. Några ledamöter hade<br />
dock bett att få bli informerade om yttrandet<br />
och också få diskutera Statskontorets rapport<br />
innan yttrandet avlämnades. Nu slumpade<br />
det sig så att styrels<strong>en</strong> skulle sammanträda<br />
samma dag som yttrandet skulle lämnas in<br />
till regering<strong>en</strong>.<br />
Vid styrelsemötet d<strong>en</strong> 16 februari, samma<br />
dag som yttrandes skulle skickas till regering<strong>en</strong>,<br />
diskuterades remiss<strong>en</strong> och som det
uttrycks i det myndighet<strong>en</strong>s yttrande: ”Energimyndighet<strong>en</strong>s<br />
styrelse har informerats om<br />
myndighet<strong>en</strong>s yttrande och beretts möjlighet<br />
att lämna synpunkter”. Till yttrandet fogades<br />
också <strong>en</strong> bilaga med följande innehåll:<br />
”Följande ledamöter i Energimyndighet<strong>en</strong>s<br />
styrelse uttalar sitt stöd för d<strong>en</strong> avvikande<br />
m<strong>en</strong>ing som lämnas i bilaga 3 avse<strong>en</strong>de delning<br />
av Energimyndighet<strong>en</strong>”. De fyra ledamöter<br />
som stödde det särskilda yttrandet var<br />
Kerstin Engle socialdemokratisk riksdagsledamot,<br />
Kjell Hasslert, Vd för Telge Energi,<br />
Jan-Erik Moreau, LO och Birgitta Resvik,<br />
Sv<strong>en</strong>skt Näringsliv. Jag minns att övriga styrelseledamöter,<br />
i d<strong>en</strong> mån de framförde <strong>en</strong><br />
tydlig ståndpunkt stödde Energimyndighet<strong>en</strong>s<br />
yttrade.<br />
Särskilda yttrand<strong>en</strong> från tjänstemän inom<br />
<strong>en</strong> myndighet är som jag nyss konstaterade<br />
mycket ovanligt. Att <strong>en</strong> styrelse på detta sätt<br />
<strong>en</strong>gagerar sig i <strong>en</strong>skilda är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> är inte bara<br />
ovanligt. Jag tror att det är unikt. Att det<br />
skedde i detta fall illustrerar frågans betydelse<br />
för tunga intresseorganisationer som<br />
Sv<strong>en</strong>skt Näringsliv och LO. Det kan tyckas<br />
lite lustigt att frågan om hur stat<strong>en</strong> organiserar<br />
sin tillsyn över <strong>en</strong>ergimarknaderna kan<br />
vara så betydelsefull för dessa. M<strong>en</strong> så var<br />
faktiskt fallet.<br />
Stödet från fyra styrelseledamöter var naturligtvis<br />
<strong>en</strong> framgång för Charlotte och mig.<br />
Problemet, för oss som ville att myndighet<strong>en</strong><br />
skulle delas, var att de två övriga riksdagsmänn<strong>en</strong><br />
i styrels<strong>en</strong>, Eskil Erlandsson (C) och<br />
L<strong>en</strong>nart Värmby (V) var tydliga motståndare<br />
till <strong>en</strong> delning. Dessa företrädde d<strong>en</strong> socialdemokratiska<br />
regering<strong>en</strong>s samarbetspartier<br />
Väg<strong>en</strong> till <strong>en</strong> självständig<br />
Energimarknadsinspektion<br />
inom <strong>en</strong>ergipolitik<strong>en</strong> och med dessa partier<br />
emot <strong>en</strong> delning skulle <strong>en</strong> sådan nog bli svår<br />
att g<strong>en</strong>omföra för regering<strong>en</strong>.<br />
Ett halvt steg framåt<br />
Mycket riktigt blev det inte någon delning.<br />
I budgetproposition för 2005 behandlar<br />
Statskontorets utredning. Regering<strong>en</strong> delade<br />
Statskontorets bedömning att tillsyn<strong>en</strong> bör<br />
kunna bli effektivare och att dess status och<br />
resurser bör förstärkas. Regering<strong>en</strong> lämnar<br />
däremot förslaget att dela myndighet<strong>en</strong> utan<br />
några som helst komm<strong>en</strong>tarer. Dock tog regering<strong>en</strong><br />
i rejält när det gällde resurstillskott<br />
för verksamhet<strong>en</strong>. Statskontoret hade i sin<br />
rapport bedömt att tillsyn<strong>en</strong> behövde ökas<br />
med 5 – 10 miljoner kronor för att möta nya<br />
uppgifter. I budgetproposition<strong>en</strong> ökar regering<strong>en</strong><br />
på det beloppet med till 25 miljoner<br />
kronor! Detta var <strong>en</strong> s<strong>en</strong>sationell ökning<br />
och triggade Sv<strong>en</strong>sk Energi att starta <strong>en</strong> insamling<br />
bland medlemmarna för att stötta<br />
branschorganisation<strong>en</strong> i dess argum<strong>en</strong>tation<br />
i är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> om nättariffernas skälighet. Insamlingsmålet<br />
var 10 miljoner kronor (utöver de<br />
vanliga medlemsavgifterna). M<strong>en</strong> detta är <strong>en</strong><br />
annan <strong>historia</strong>.<br />
Någon ny myndighet blev det inte. Däremot<br />
tog regering<strong>en</strong> fasta på Statskontorets diskussion<br />
om status på ett annat sätt. En myndighet<br />
i myndighet<strong>en</strong> inrättades. I december<br />
2004 ändrade regering<strong>en</strong> i Energimyndighet<strong>en</strong>s<br />
instruktion 162 och förskrev att det inom<br />
myndighet<strong>en</strong> nns <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>.<br />
I instruktion<strong>en</strong> d<strong>en</strong>ierades också <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>s<br />
uppgifter och dess<br />
129
130<br />
mandat när det gällde beslut. Instruktionsändring<strong>en</strong><br />
följdes upp i Energimyndighet<strong>en</strong>s<br />
regleringsbrev för 2005 där det s.k. förvaltningsanslaget<br />
för Energimyndighet<strong>en</strong> delades<br />
upp i två poster, <strong>en</strong> för Energimyndighet<strong>en</strong> och<br />
<strong>en</strong> för <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>.<br />
Jag har inte gått till de ”informella källorna”<br />
för att reda ut varför frågan om bildandet av<br />
<strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong> inte togs upp i<br />
budgetproposition<strong>en</strong>. Formellt är det <strong>en</strong> fråga<br />
för regering<strong>en</strong> att organisera statsförvaltning<strong>en</strong>.<br />
Ett uttryck för detta är att det ytterst<br />
sällan skrivs in i någon lag vilk<strong>en</strong> myndighet<br />
som ska utfärda föreskrifter eller ha andra<br />
myndighetsuppgifter som <strong>en</strong> följd av lag<strong>en</strong>.<br />
Formulering<strong>en</strong> ”närmare föreskrifter med stöd<br />
av d<strong>en</strong>na lag meddelas av regering<strong>en</strong> eller d<strong>en</strong><br />
myndighet som regering<strong>en</strong> bestämmer” är<br />
gängse. Däremot är vanligt att riksdag<strong>en</strong> informeras<br />
om organisationsfrågor. I detta fall kan<br />
det vara så att man inte var klar med <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />
i förhandlingarna med<br />
samarbetspartierna C och V när budgetproposition<strong>en</strong><br />
lades. Det är dock rimligt att anta att<br />
förändring<strong>en</strong> gjordes med samarbetspartiernas<br />
goda minne som <strong>en</strong> kompromiss mellan de tre<br />
partierna.<br />
Det sista (halva) steget<br />
mot <strong>en</strong> självständig Energimarknadsinspektion<br />
<strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong> i Stat<strong>en</strong>s <strong>en</strong>ergimyndighet<br />
var ett provisorium och redan<br />
efter två år initierades det sista steget. Nu var<br />
det d<strong>en</strong> nya regering som tillträtt efter valet<br />
2006 som slutlig<strong>en</strong> skulle g<strong>en</strong>omföra uppdel-<br />
Väg<strong>en</strong> till <strong>en</strong> självständig<br />
Energimarknadsinspektion<br />
ning<strong>en</strong> av Energimyndighet<strong>en</strong>. I mars 2007<br />
uppdrog regering<strong>en</strong> återig<strong>en</strong> åt Statskontoret<br />
att utreda verksamhet<strong>en</strong>s organisation. D<strong>en</strong><br />
här gång<strong>en</strong> med det uttalade syftet att inrätta<br />
<strong>en</strong> helt självständig myndighet för tillsyn<strong>en</strong> av<br />
<strong>en</strong>ergimarknaderna.<br />
Regering<strong>en</strong> motiverade initiativet med att d<strong>en</strong><br />
två år gamla myndighetskonstruktion<strong>en</strong> hade<br />
visat sig innebära oklara ansvarsförhålland<strong>en</strong><br />
och besvärande roll- och målkonikter 163 .<br />
Regering<strong>en</strong> skriver att g<strong>en</strong>eraldirektör<strong>en</strong> har<br />
det yttersta ansvaret för hela myndighet<strong>en</strong>s<br />
verksamhet m<strong>en</strong> saknar inytande över d<strong>en</strong><br />
verksamhet som bedrivs inom <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>s<br />
ansvarsområde. Regering<strong>en</strong><br />
exemplierar med att g<strong>en</strong>eraldirektör<strong>en</strong> är<br />
ansvarig för <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>s årsredovisning<br />
och budgetunderlag. G<strong>en</strong>eraldirektör<strong>en</strong><br />
får också ta det fulla ansvaret för Riksrevisionsverkets<br />
årliga granskning. Regering<strong>en</strong><br />
säger vidare att det är principiellt olämpligt att<br />
ha tillsyns- och främjandefrågor inom samma<br />
myndighet och att tillsyn<strong>en</strong>s trovärdighet kan<br />
påverkas negativt av att tillsyn<strong>en</strong> förknippas<br />
med roll<strong>en</strong> som främjare och stödjare av vissa<br />
<strong>en</strong>ergislag och <strong>en</strong>ergiteknik.<br />
Nu var det i praktik<strong>en</strong> klart att <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />
skulle få <strong>en</strong> helt självständig<br />
ställning. Statskontoret lämnade två rapporter<br />
till regering<strong>en</strong> 164 . I samband med Statskontorets<br />
slutrapport i månadsskiftet september/oktober<br />
togs ett anslag för d<strong>en</strong> nya myndighet<strong>en</strong> upp<br />
i budgetproposition<strong>en</strong>. En organisationskommitté<br />
tillsattes och myndighet<strong>en</strong> kunde inleda<br />
sin verksamhet d<strong>en</strong> 1 januari med Yvonne Fredriksson<br />
som g<strong>en</strong>eraldirektör och chef.
Det fanns naturligtvis <strong>en</strong> del små gränsdragningsfrågor<br />
som måste redas ut. Äv<strong>en</strong><br />
om det i stort var ganska självklart vad som<br />
skulle föras till Inspektion<strong>en</strong> och vad som<br />
skulle vara kvar i Energimyndighet<strong>en</strong> hade<br />
Statskontoret komma med preciserade förslag.<br />
G<strong>en</strong>erellt sett blev det bra. På <strong>en</strong> punkt<br />
blev det dock rejält fel och här tar jag mig frihet<strong>en</strong><br />
att uttrycka <strong>en</strong> personlig uppfattning.<br />
Fram till delning<strong>en</strong> kunde <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />
utnyttja <strong>en</strong> lit<strong>en</strong> del av<br />
Energimyndighet<strong>en</strong>s forskningsanslag för<br />
forskning om <strong>en</strong>ergimarknadernas funktion<br />
Foto: Energimarknadsinpektion<strong>en</strong><br />
Väg<strong>en</strong> till <strong>en</strong> självständig<br />
Energimarknadsinspektion<br />
och tillsyns- och regleringsfrågor. Det är i<br />
min m<strong>en</strong>ing strategiskt viktigt för <strong>en</strong> modern<br />
myndighet med <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />
uppdrag att också kunna nansiera viss<br />
forskning. I sin analys av <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>s<br />
verksamhet hade Statskontoret<br />
fått för sig att forskningsnansiering är främjandeverksamhet.<br />
Syftet med forskning som<br />
nansieras av <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />
är naturligtvis att i någon m<strong>en</strong>ing främja<br />
eller understödja kunskapsuppbyggnad<strong>en</strong> om<br />
<strong>en</strong>ergimarknader och <strong>en</strong>ergimarknadstillsyn.<br />
M<strong>en</strong> det är sannerlig<strong>en</strong> inte främjande i d<strong>en</strong><br />
m<strong>en</strong>ing som regering<strong>en</strong> skrev i uppdraget till<br />
131
132<br />
Statskontoret nämlig<strong>en</strong> att främja och stödja<br />
vissa <strong>en</strong>ergislag och <strong>en</strong>ergiteknik. Förhållandet<br />
att <strong>en</strong> myndighet främjar kunskapsuppbyggnad<br />
om <strong>en</strong>ergimarknadernas funktion<br />
kan knappast hota tillsyn<strong>en</strong>s trovärdighet.<br />
Det är tvärtom ytterst otillfredsställande att<br />
<strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong> inte disponerar<br />
medel för forskning om <strong>en</strong>ergimarknaderna<br />
och reglering<strong>en</strong> av dessa.<br />
Med d<strong>en</strong>na reektion om behovet av forskning<br />
för att utveckla elmarknadstillsyn<strong>en</strong><br />
återstår <strong>en</strong> fråga innan kapitlet om väg<strong>en</strong> till<br />
<strong>en</strong> självständighet Energimarknadsinspektion<br />
kan avslutas.<br />
Varför skulle detta<br />
behöva ta 15 år?<br />
Det kan i efterhand kanske tyckas märkligt<br />
att det tog ett och ett halvt dec<strong>en</strong>nium från<br />
det att Elmyndighetsutredning<strong>en</strong>s förslag om<br />
<strong>en</strong> självständig myndighet med tillsyn<strong>en</strong> över<br />
elmarknad<strong>en</strong> kunde g<strong>en</strong>omföras. Eller kanske<br />
inte. D<strong>en</strong> myndighet som bildade <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />
2008 var <strong>en</strong> helt annan<br />
organisation än d<strong>en</strong> som inrättades i NUTEK<br />
1995. Det är <strong>en</strong> helt annan myndighet såväl<br />
när det gäller uppgifter som resurser.<br />
1995 var uppdraget att utöva tillsyn över elnätföretag<strong>en</strong>.<br />
Det handlade om dels att hålla<br />
ordning på de företag som bedrev nätverksamhet<br />
och se till att elnätet och elnätsutbyggnad<strong>en</strong><br />
var ändamåls<strong>en</strong>lig från samhällets<br />
utgångspunkter, dels att nätföretag<strong>en</strong> bedrevs<br />
effektivt och att tarifferna var skäliga.<br />
Väg<strong>en</strong> till <strong>en</strong> självständig<br />
Energimarknadsinspektion<br />
D<strong>en</strong> myndighet som inrättades 2008 hade<br />
ett betydligt större uppdrag än d<strong>en</strong> myndighetsfunktion<br />
som inrättades i NUTEK 1996.<br />
Efter hand hade uppdraget utvidgats. Ganska<br />
snart (1998) utvidgades uppdraget till d<strong>en</strong> i<br />
och för sig ganska lilla naturgasdistribution<strong>en</strong>.<br />
Det konsum<strong>en</strong>tpolitiska uppdraget tillfördes<br />
2002. Detta uppdrag vidgades sedan<br />
att bli d<strong>en</strong> som Elkonkurr<strong>en</strong>sutredning<strong>en</strong><br />
hade kallat <strong>en</strong> expertmyndighet för elmarknadsfrågor.<br />
Europeiskt samarbete fanns inte<br />
på dagordning<strong>en</strong> vid mitt<strong>en</strong> av 1990-talet.<br />
Jag har noga läst Elmyndighetsutredning<strong>en</strong>s<br />
betänkande och ser inte ett ord om europeiskt<br />
samarbete i d<strong>en</strong>. Inte heller i riksdagstrycket<br />
om nätmyndighet<strong>en</strong>s organisation.<br />
Nu kan vi se hur det europeiska uppdraget<br />
växte till snabbt under de första år<strong>en</strong> på<br />
2000-talet för att i slutet av dec<strong>en</strong>niet <strong>en</strong>gagera<br />
<strong>en</strong> stor del av medarbetarna i <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>.<br />
Verksamhet<strong>en</strong> växte också resursmässigt.<br />
1998 som var första året inom <strong>en</strong>ergimyndighet<strong>en</strong><br />
var d<strong>en</strong> budgeterade personalstyrkan<br />
omkring 30 personår, vilket var betydligt<br />
mer än vad det blev i praktik<strong>en</strong> på grund av<br />
svårigheterna med rekrytering<strong>en</strong> till d<strong>en</strong> från<br />
Stockholm utlokaliserade myndighet<strong>en</strong>. 2007<br />
vilket var det sista året inom Energimyndighet<strong>en</strong><br />
uppgick personalbudget<strong>en</strong> till 64<br />
personår. Konsultbudget<strong>en</strong> hade haft <strong>en</strong> motsvarande<br />
utveckling. Nu hade verksamhet<strong>en</strong><br />
<strong>en</strong> sådan volym att d<strong>en</strong> självständiga myndighet<strong>en</strong><br />
var <strong>en</strong> naturlig organisationsform.<br />
Att uppdraget förändrades och nya uppgifter<br />
lades på myndighet<strong>en</strong> berodde på att dels
verklighet<strong>en</strong> förändrades, dels d<strong>en</strong> ökade<br />
insikt bland politiker och myndighet<strong>en</strong> hade<br />
fått erfar<strong>en</strong>heter och <strong>en</strong> djupare förståelse<br />
om vad det faktiskt innebär att övervaka de<br />
omreglerade <strong>en</strong>ergimarknaderna. Det kanske<br />
krävdes 15 år för att nå d<strong>en</strong> insikt<strong>en</strong>.<br />
Därmed är inte sagt att <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />
är d<strong>en</strong> slutliga organisatoriska<br />
lösning<strong>en</strong>. Det nns för övrigt ing<strong>en</strong> sådan.<br />
Nya verkligheter och nya insikter kommer att<br />
ställa nya krav på myndighet<strong>en</strong>. Vi kan också<br />
se att två alternativa sätt att organisera tillsyn<strong>en</strong><br />
nns inom EU. I t.ex. Tyskland ansvarar<br />
Bundesnetzag<strong>en</strong>tur för inte bara el och naturgas<br />
utan också för tillsyn<strong>en</strong> eller reglering<strong>en</strong><br />
av post, telekommunikationer och järnväg. I<br />
Nederländerna och Danmark är <strong>en</strong>ergitillsyn<strong>en</strong><br />
organiserad i konkurr<strong>en</strong>smyndighet<strong>en</strong>.<br />
I UK svarar tillsynsmyndighet<strong>en</strong> för el och<br />
naturgas (Ofgem) också för tillämpning<strong>en</strong> av<br />
d<strong>en</strong> brittiska konkurr<strong>en</strong>slagstiftning<strong>en</strong> inom<br />
<strong>en</strong>ergiområdet.<br />
Prisregleringsnämnd<strong>en</strong> för elektrisk ström<br />
existerade mer än ett halvsekel innan myndighetskonstruktion<strong>en</strong><br />
och uppdraget upplevdes<br />
– och var – obsolet. Sannolikt kommer<br />
förutsättningarna för övervakning<strong>en</strong> av <strong>en</strong>ergimarknaderna<br />
att förändras så att också<br />
verksamhet<strong>en</strong> vid <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />
någon gång i framtid<strong>en</strong> kommer att<br />
organiseras på ett helt annat sätt. Jag ser just<br />
nu inga teck<strong>en</strong> i skyn som skulle förebåda <strong>en</strong><br />
stor förändring av <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>s<br />
uppdrag och verksamhet. Det tog 20 år<br />
för riksdag och regering att komma fram till<br />
ett beslut att inrätta Prisregleringsnämnd<strong>en</strong>.<br />
Väg<strong>en</strong> till <strong>en</strong> självständig<br />
Energimarknadsinspektion<br />
M<strong>en</strong> sedan levde d<strong>en</strong> i nästan 60 år. Kanske<br />
är d<strong>en</strong> långa inkubationstid<strong>en</strong> också för <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />
ett teck<strong>en</strong> på ett<br />
långt liv.<br />
133
134<br />
Foto: <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>
När jag har tagit fram underlag för d<strong>en</strong>na<br />
bok har det slagit mig att vi som arbetade<br />
med d<strong>en</strong> stora elmarknadsreform<strong>en</strong> i början<br />
av 1990-talet hade varit ganska historielösa.<br />
Jag tror t.ex. inte att någon av oss i Regeringskansliet<br />
kände till att frågan om öppna<br />
elnät – eller tredjepartstillträde som det hette<br />
i reformarbetet – att behandlats av off<strong>en</strong>tliga<br />
utredningar på 1960-talet och att dessa<br />
dessutom hade levererat lagförslag om detta.<br />
Ing<strong>en</strong> av de många som hade synpunkter på<br />
reform<strong>en</strong> – och det var många – tipsade oss<br />
om tidigare utredningsarbete. Utredningsförslag<br />
och politiska diskussioner i c<strong>en</strong>trala<br />
elmarknadsfrågor var bortglömda. Vi letade<br />
inte efter tidigare erfar<strong>en</strong>heter, framgångar<br />
och misslyckand<strong>en</strong>. Nu i efterhand tycker<br />
jag att det var <strong>en</strong> brist. Jag tror att reform<strong>en</strong><br />
(och arbetet med d<strong>en</strong> efteråt) hade blivit ännu<br />
bättre om vi hade tagit oss tid att bry oss om<br />
vår <strong>historia</strong> och dragit lite lärdom av d<strong>en</strong>.<br />
Jag hoppas att d<strong>en</strong> som orkat ig<strong>en</strong>om min<br />
text fått <strong>en</strong> lit<strong>en</strong> känsla för histori<strong>en</strong>s betydelse.<br />
Varje tid har sina förutsättningar. De<br />
frågor som var rätt ställda vid <strong>en</strong> tidpunkt<br />
kan vara helt fel vid <strong>en</strong> annan. Det kan också<br />
vara så att frågan överlever tid<strong>en</strong>s gång m<strong>en</strong><br />
att det rätta svaret förändras med utveckling<strong>en</strong><br />
och nya förutsättningar.<br />
Efterord<br />
Efterord<br />
Det var Yvonne Fredrikssons idé att jag skulle<br />
skriva d<strong>en</strong>na bok. Jag vill tacka Yvonne för<br />
förtro<strong>en</strong>det och att hon låtit mig få fria händer.<br />
Och också tacka h<strong>en</strong>ne för det tålamod<br />
hon haft med mig och d<strong>en</strong> tid det tagit för<br />
mig att få fram <strong>en</strong> färdig text.<br />
Tack också till dem som läst och kommit<br />
med kloka synpunkter samt rättat felaktigheter<br />
i texterna. Jag vill särskilt nämna Tore<br />
Peterson som gett mig inblickar i arbetet med<br />
elnät<strong>en</strong>s rationalisering under tid<strong>en</strong> fram till<br />
elmarknadsreform<strong>en</strong>. En del tokigheter har tagits<br />
bort och några nya perspektiv har lagts in<br />
i min berättelse av Olle Söderberg, Peter Fritz,<br />
Björn Hagman och Thomas Korsfeldt. Resterande<br />
underligheter och fel är mina egna.<br />
Slutlig<strong>en</strong> vill jag tacka alla mina medarbetare<br />
och arbetskamrater under år<strong>en</strong> på Nätavdelning<strong>en</strong>,<br />
Energimarknadsavdelning<strong>en</strong> och<br />
<strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong> som var med<br />
på resan under mina år i Eskilstuna. Några<br />
få är nämnda i d<strong>en</strong>na berättelse m<strong>en</strong> vi har<br />
alla varit med och bidragit till <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>s<br />
<strong>historia</strong>.<br />
135
136<br />
Fotnoter<br />
1 <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong>.<br />
Verksamhetsplan för 2008. (Min kursiv).<br />
2 Citat ur Kungl. Maj:ts proposition (1938:137) om<br />
ändringar i ellag<strong>en</strong>.<br />
3 Prop. 1938:137.<br />
4 Riksdag<strong>en</strong>s skrivelse nr 62, 1907.<br />
5 Lagutskottets utlåtande nr 47, 1910.<br />
(Citatet återig<strong>en</strong> ur prop. 1938:137).<br />
6 Enligt Kraftkommitténs betänkande 16 december<br />
1914. Bihang till riksdag<strong>en</strong>s protokoll 1920, Andra<br />
samling<strong>en</strong>, andra avdelning<strong>en</strong> 3 bandet. Ett i mitt tycke<br />
imponerande utredningsarbete på sammantaget 636 sidor<br />
inklusive två reservationer på tillsammans 133 sidor.<br />
7 Sid 173 f.<br />
8 Ledamöterna Carlberg och Pettersson.<br />
D<strong>en</strong> tredje reservant<strong>en</strong> hade ett eget mindre omfattande<br />
lagförslag.<br />
9 ”innehavare av koncessionerad distributionsanläggning”.<br />
10 Elektriering<strong>en</strong> innebar utmaningar för lagstiftarna.<br />
Helt nya frågor dök upp. Lagrådet beskriver detta på ett<br />
bra sätt i sitt yttrande, när det accepterar <strong>en</strong> lagstiftning<br />
som det inte verkar vara helt nöjd med. ”De tekniska<br />
framsteg<strong>en</strong> skapa ej sällan nybildningar inom det<br />
ekonomiska livet, för vilka hävdvunna former icke fullt<br />
passa. D<strong>en</strong> osäkerhet, som framkallas härig<strong>en</strong>om, kan<br />
försvåra och fördyra kapitalanskaffning, och brist<strong>en</strong><br />
på anpassning till de laga formerna lägger hinder i<br />
väg<strong>en</strong> för att i önskvärd omfattning tillgodose de nya<br />
företeelserna. Det kan därför befinnas nödvändigt<br />
att lagstifta, innan fullt lämpliga anordningar blivit<br />
funna och sålunda godtaga försöksåtgärder trots deras<br />
brister och i förhoppning, att erfar<strong>en</strong>het<strong>en</strong> skall visa<br />
väg<strong>en</strong> till nödiga förbättringar och utbyggnader av<br />
lagstiftning<strong>en</strong>”. (Citat i Första Lagutskottets utlåtande<br />
nr 37, 1920). De problem som lagstiftarna brottades<br />
med var kanske nya på 1920-talet m<strong>en</strong> nns ännu kvar.<br />
Fotnoter<br />
Det är lätt att associera till de pågå<strong>en</strong>de försök<strong>en</strong> att få<br />
till <strong>en</strong> lagstiftning som kan hantera d<strong>en</strong> globaliserade<br />
nansmarknad<strong>en</strong> och d<strong>en</strong> diskussion<strong>en</strong> som nns kring<br />
IT-lagstiftning, ifrån PUL till FRA-lag och IPRED.<br />
Och – för all del – äv<strong>en</strong> 1990-talets elmarknadsreform<br />
och d<strong>en</strong> utveckling av ellagstiftning<strong>en</strong> som följde är ett<br />
exempel. Ökade kunskaper om elmarknad<strong>en</strong>s funktionssätt,<br />
teknisk utveckling med nya kundkrav och<br />
internationalisering<strong>en</strong> triggar fram nya oprövade – och<br />
inte alltid helt g<strong>en</strong>omtänkta – lösningar.<br />
11 Eliel Löfgr<strong>en</strong>, liberal justitieminister. Blev s<strong>en</strong>are<br />
partiledare för Sveriges liberala parti 1923 och utrikesminister<br />
under år<strong>en</strong> 1926-28.<br />
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 137 1938 med förslag<br />
till ändrad lagstiftning rörande elektriska anläggningar.<br />
13 Tore Peterson, Elkraft<strong>en</strong> i samhället, Ellag<strong>en</strong> 1902-<br />
1992; Sv<strong>en</strong>ska Elverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> (1992).<br />
14 Elkraftkommittén g<strong>en</strong>omförde <strong>en</strong> mycket omfattande<br />
studie av d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska eldistribution<strong>en</strong> under 1940-talet.<br />
Sammantaget 18 delbetänkand<strong>en</strong> eller redogörelser<br />
publicerades i SOU-seri<strong>en</strong> under år<strong>en</strong> 1947-1953. I<br />
slutbetänkandet (SOU1954:12) Elkraftförsörjning<strong>en</strong><br />
nns hänvisningar till dessa.<br />
15 Se not 13.<br />
16 Landsbygd<strong>en</strong>s elkraftförsörjning (SOU 1953:12)<br />
Elkraftutredning<strong>en</strong>s redogörelse nr 3, bilaga 4.<br />
17 SOU 1947:3, sid 62 – 69.<br />
18 Landsbygd<strong>en</strong>s elkraftförsörjning (SOU 1953:13)<br />
Elkraftutredning<strong>en</strong>s redogörelse nr 3.<br />
19 Uppgift<strong>en</strong> hämtad ur regering<strong>en</strong>s proposition<br />
1957:161.<br />
20 Min beskrivning av de sakkunnigas och också<br />
Kommerskollegiums övervägand<strong>en</strong> bygger på referatet i<br />
prop. 1957:161<br />
21 Bet. 1:a Lagutskottet 1938:51<br />
22 Prop. 1938 nr 37, Bet. 1LU 1938 nr 51, rskr. 365<br />
23 Fram till någon gång på 1980-talet skrevs myndigheternas<br />
namn med lit<strong>en</strong> begynnelsebokstav. Jag har valt
att i d<strong>en</strong>na lilla skrift i stället använda de nu gällande<br />
skrivregeln med versal som begynnelsebokstav.<br />
24 Prisregleringsnämnd<strong>en</strong>s handlingar.<br />
25 Se not 24<br />
26 Tvåkammarriksdag<strong>en</strong> 1867-1970. Ledamöter och<br />
valkretsar. (1988)<br />
27 Thomas Korsfeldt, som studerat bonderörels<strong>en</strong> under<br />
1900-talet och som har ett gott minne för namn tror<br />
sig minnas Johansson från något av Bondeförbundets<br />
förbunds- eller stämmoprotokoll från Skåne.<br />
28 Luggude var ett härad i nordvästra Skåne, i dåvarande<br />
Malmöhus län. Det motsvaras idag av Helsingborgs,<br />
Höganäs och Bjuvs kommuner samt <strong>en</strong> del av Svalövs<br />
kommun. Kraftintress<strong>en</strong>tför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> täckte ett mindre<br />
område än häradet.<br />
29 Sv<strong>en</strong>ska Elektricitetsverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s Tariffkommissions<br />
Verkställande utskott. Ordförand<strong>en</strong>s anförande<br />
vid mötet i Höganäs d<strong>en</strong> 10 februari 1941. Vid sidan<br />
av ordförand<strong>en</strong> vars namn jag lustigt nog inte har hittat<br />
bland protokoll<strong>en</strong>, ingick i Verkställande utskottet<br />
distriktsing<strong>en</strong>jör<strong>en</strong> G. Hörsta, Kungliga Vatt<strong>en</strong>fallsstyrels<strong>en</strong>,<br />
och konsul<strong>en</strong>t<strong>en</strong> i Kristianstadsläns elektriska<br />
för<strong>en</strong>ing, agronom<strong>en</strong> W. Persson.<br />
30 Brev är arkiverat som Ej diarieförd korrespond<strong>en</strong>s<br />
hos Prisregleringsnämnd<strong>en</strong>.<br />
31 Direktör<strong>en</strong> P. H. Y. Persson, chef för Örebro stads<br />
elverk.<br />
32 Kungl. Maj:ts proposition nr 161 år 1957 med förslag<br />
till lag angå<strong>en</strong>de ändrad angå<strong>en</strong>de ändrad lydelse<br />
av 2, 3, och 4 §§ lag<strong>en</strong> d<strong>en</strong> 27 juni 1902 (nr71) innefattande<br />
vissa bestämmelser om elektriska anläggningar,<br />
giv<strong>en</strong> på Stockholms slott d<strong>en</strong> 29 mars 1957.<br />
33 Riksdag<strong>en</strong> hade fram till 1970 två kamrar. En motion<br />
som skulle behandlas av <strong>en</strong> kammare måste också<br />
lämnas in i d<strong>en</strong>na. Därför var det vanligt att likalydande<br />
motioner lämnades in i båda kamrarna för att få båda<br />
kamrarna att behandla dessa. Det vanliga var att motion<strong>en</strong><br />
skrevs i <strong>en</strong> av kamrarna, varefter riksdagskolleger i<br />
d<strong>en</strong> andra anmälde <strong>en</strong> ”likalydande motion”.<br />
Fotnoter<br />
34 Utlåtande nr 22 av 1957.<br />
35 Första namn på motion<strong>en</strong> i FK I:347 var Gärda<br />
Sv<strong>en</strong>sson (i Långås, Hallands län) Bondeförbundet.<br />
Motion<strong>en</strong> var också undertecknad av Magret Nilsson<br />
(i Tjusebotorp, Örebro län) Bondeförbundet och tre<br />
manliga ledamöter, också från Bondeförbundet. Andrakammarmotion<strong>en</strong><br />
II:428 hade som första namn<br />
Gerda Höier (i Stockholm) Folkpartiet. D<strong>en</strong> hade också<br />
undertecknats av Brita Elmén (i Göteborg) Folkpartiet,<br />
Elsa Everlöf (i Stockholm) högerns riksdagsgrupp, Edith<br />
Liljedahl (i Gävle) folkpartiet och Karin Wetterström (i<br />
Linköping) Högerns riksdagsgrupp samt av Folke Nihlfors<br />
(i Hammarbyhöjd<strong>en</strong>, Stockholms stad) Folkpartiet.<br />
Kanske utgjorde dessa undertecknare de borgerliga<br />
feministerna i riksdag<strong>en</strong> vid d<strong>en</strong>na tidpunkt.<br />
36 Se not 34.<br />
37 Lagstiftning om elektriska anläggningar (SOU<br />
1966:39).<br />
38 Eldistribution<strong>en</strong>s rationalisering (SOU 1968:39).<br />
39 Prop. 1970:139, sid 8.<br />
40 Prop. 1981/82:100 bil.17 s. 92.<br />
41 Utlåtand<strong>en</strong> av Stat<strong>en</strong>s prisregleringsnämnd för elektrisk<br />
ström 1939 – 1970. Jur. stud. Lave Beck-Fries,<br />
Stockholm. Sv<strong>en</strong>ska elverksför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s handlingar 1971<br />
Nr 19.<br />
42 Budgetåret 1940/41.<br />
43 Se kapitel 2.<br />
44 Elkraftförsörjning<strong>en</strong>. Elkraftutredning<strong>en</strong>s huvudbetänkande<br />
(SOU 1954:12) sid 145.<br />
45 Monopolkontroll på <strong>en</strong> avreglerad elmarknad<br />
(SOU1993:105).<br />
46 Ulf Stridbeck. Vem behöver prisregleringsnämnd<strong>en</strong>.<br />
Sv<strong>en</strong>sk juristtidning 1993, sid 574.<br />
47 Tore Petersson, sid 51.<br />
48 Citerat ur prop. 1957:161.<br />
49 SOU 1954:12 sid 283ff.<br />
137
138<br />
50 Prop. nr. 161 år 1957.<br />
51 tatsverksproposition<strong>en</strong> år 1957: Bilaga 8, pkt 57.<br />
52 Bygde- och landslinjer är det som vi<br />
numera kallar regionnät.<br />
53 Prop. 1957:161, sid 47.<br />
54 Uppgifterna om fond<strong>en</strong> är hämtade ur prop. nr 130,<br />
1959.<br />
55 Proposition nr 43 år 1940 (urtima riksdag<strong>en</strong>).<br />
56 D<strong>en</strong> minnesgode läsar<strong>en</strong> minns från kapitel 2 att<br />
sammantaget var 10 proc<strong>en</strong>t av landets hushåll utan el<br />
vid d<strong>en</strong>na tid. Stads- och tätortsbefolkning<strong>en</strong> var alltså<br />
betydligt mer elektrierad än d<strong>en</strong> på landsbygd<strong>en</strong>.<br />
57 A. Björnberg. Vår nuvarande krisförvaltning. Statsvet<strong>en</strong>skaplig<br />
tidskrift för politik, statistik ekonomi.<br />
1941. Häfte 4-5.<br />
58 Beskrivning<strong>en</strong> är hämtad ur Elkraftutredning<strong>en</strong>s<br />
huvudbetänkande (SOU 1954:12) och avser förhålland<strong>en</strong>a<br />
1954.<br />
59 Elkraftförsörjning<strong>en</strong> (SOU 1954:12).<br />
60 Kungl. Maj:ts brev 16 maj 1958.<br />
61 Kungl. Maj:ts proposition nr 130 1959, sid 7.<br />
62 Kungl. Maj:ts proposition nr 130 år 1959.<br />
63 Prop. nr 112 år 1962.<br />
64 Särimner slaktades <strong>en</strong>ligt nordisk mytologi varje dag<br />
för att ätas av fallna hjältar för att sedan återuppstå och<br />
vara färdig för ny slakt.<br />
65 Till exempel Eldistributionsutredning<strong>en</strong> (SOU<br />
1969:39) och Elutredning<strong>en</strong>. Elutredning<strong>en</strong> (I 1971:01)<br />
lämnade <strong>en</strong> rapport till regering<strong>en</strong> 27 januari 1975.<br />
Rapport<strong>en</strong> som inte ingår SOU-seri<strong>en</strong> refereras utförligt<br />
i budgetproposition<strong>en</strong> 1975/76:100, bilaga 15.<br />
66 Prop. 1975/76 100, Bilaga 15.<br />
67 SIND PM 1980:9 Distribution och överföring av<br />
elkraft.<br />
Fotnoter<br />
68 Tore Petersson, sid 12.<br />
69 Pressmeddelande 1990-10-26. Statsrådsberedning<strong>en</strong>,<br />
Finansdepartem<strong>en</strong>tet. Regering<strong>en</strong>s åtgärdsprogram<br />
redovisades för riksdag<strong>en</strong> i Skr. 1990/91:50.<br />
70 Det försök som jag har sett, När folkhemsel<strong>en</strong> blev<br />
internationell. Avreglering<strong>en</strong> i historiskt perspektiv,<br />
SNS Förlag 1997 av Per Högstadius och Arne Kaiser,<br />
beskriver i och för sig förloppet m<strong>en</strong> tycks vara alltför<br />
bero<strong>en</strong>de av källor från Vatt<strong>en</strong>fall för att ge <strong>en</strong> riktig<br />
bild av ske<strong>en</strong>det. Jag som under dessa år satt i elmarknadsreformstorm<strong>en</strong>s<br />
öga i Regeringskansliet känner<br />
många gånger inte ig<strong>en</strong> mig. Det kan bero på att storm<strong>en</strong>s<br />
öga är <strong>en</strong> dålig utsiktspunkt. Det kan också bero<br />
på att många av oss (i storm<strong>en</strong>s öga) inte har använts<br />
som källor. Viktiga ske<strong>en</strong>d<strong>en</strong> saknas. Andra har, från<br />
mitt perspektiv, tolkats fel av författarna (och av källorna<br />
från Vatt<strong>en</strong>fall). En bra beskrivning av reform<strong>en</strong>,<br />
elmarknad<strong>en</strong> år<strong>en</strong> före och utveckling<strong>en</strong> de närmaste<br />
år<strong>en</strong> efter nns i Liberalisering, regler och marknader<br />
(SOU 2005:4). D<strong>en</strong>na utredning är <strong>en</strong> imponerande<br />
g<strong>en</strong>omgång och analys av 1990-talets avregleringar.<br />
71 Näringspolitik för tillväxt. Prop. 1990/91:87.<br />
72 Sid 162 ff.<br />
73 Prop. 1991/92:133 om <strong>en</strong> elmarknad i konkurr<strong>en</strong>s,<br />
NU 30, rskr. 322.<br />
74 Utredar<strong>en</strong> Olof Söderberg lämnade tre betänkand<strong>en</strong>.<br />
Elkonkurr<strong>en</strong>s med nätmonopol (SOU 1993:68) med<br />
förslag till nya lagregler för att möjliggöra elmarknadsreform<strong>en</strong>,<br />
Elförsörjning<strong>en</strong> i ofred (SOU 1995:51) och<br />
Ny ellag (SOU 1995:108) med förslag till <strong>en</strong> ny ellag för<br />
att ersätta 1902 års ellag.<br />
75 Uppdraget redovisades i juli 1993 i rapport<strong>en</strong> Handelsplats<br />
för el.<br />
76 Uppdraget redovisades i november 1993 i rapport<strong>en</strong><br />
Att näta och ta betalt för el.<br />
77 Utredar<strong>en</strong> Rolf Annerberg redovisade sitt uppdrag<br />
i Monopolkontroll på <strong>en</strong> avreglerad elmarknad. SOU<br />
1993:105.
78 Utredningar om elmarknadsreform<strong>en</strong> (Ds 1994:2).<br />
79 Prop. 1993/94:162.<br />
80 Lag<strong>en</strong> (1994:618) om handel med el, m.m. D<strong>en</strong>na<br />
lag fanns fram till 1998 då lag<strong>en</strong>s bestämmelser togs in i<br />
d<strong>en</strong> nya ellag som fortfarande gäller (med vissa ändringar)<br />
Ellag (1997:857).<br />
81 Se not 78.<br />
82 Elmarknad i förändring. Närings- och teknikutvecklingsverket.<br />
B 1991:6<br />
83 Prop. 1991/92:133.<br />
84 Se not 80.<br />
85 NU 22, rskr. 358.<br />
86 Prop. 1994/95:84, NU10, Rskr. 141.<br />
87 Energikommission<strong>en</strong>s delbetänkande Ny elmarknad<br />
(SOU 1995:14) och skrivelse 6 april 1995 med förslag<br />
om skydd för fjärrvärme, Departem<strong>en</strong>tspromemorian<br />
Vissa tekniska förändringar i d<strong>en</strong> nya ellagstiftning<strong>en</strong><br />
(Ds 1995:8) och NUTEK:s PM Förslag till avgiftsnansiering<br />
av nätmyndighet<strong>en</strong>.<br />
88 Prop. 1994/95: 222 En ny ellagstiftning, bet.<br />
1995/96 NU01, rskr.2.<br />
89 Se not 37 och 38.<br />
90 Prop. 1993/94:162.<br />
91 Proposition 1993/94:162.<br />
92 Prop. 1994/95: 222.<br />
93 Förordning 1995:1382 med instruktion för Närings-<br />
och teknikutvecklingsverket.<br />
94 Prop. 1979/80:170, bet. 1979/80:NU70, rskr.<br />
1979/80:410.<br />
95 Prop. 1996/97:84, NU12, rskr. 272.<br />
96 Dir 1997:35, Utredar<strong>en</strong> var g<strong>en</strong>eraldirektör<strong>en</strong> Rolf<br />
Annerberg.<br />
97 Förordning 1997:868 med instruktion för Stat<strong>en</strong>s<br />
<strong>en</strong>ergimyndighet.<br />
Fotnoter<br />
98 D<strong>en</strong> första omorganisation<strong>en</strong> av Energimyndighet<strong>en</strong><br />
kom redan 1 januari 1999. D<strong>en</strong> var ganska lit<strong>en</strong>. En<br />
betydligt större omorganisation trädde ikraft 2003 som<br />
i hög grad påverkade nätverksamhet<strong>en</strong>. D<strong>en</strong>na beskrivs<br />
i nästa kapitel.<br />
99 Jag skriver vi och tänker på mig och mina <strong>en</strong>hetschefer.<br />
Jag drar in dem utan att nu så här åtta till tio år<br />
efteråt ha kollat vad de minns. De är alltså oskyldiga till<br />
d<strong>en</strong> här redovisade uppfattning<strong>en</strong>.<br />
100 Förordning (2004:1200) med instruktion för Stat<strong>en</strong>s<br />
<strong>en</strong>ergimyndighet.<br />
101 Det kan noteras att uppgifterna för insynsrådet vid<br />
<strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong> var betydligt mer preciserade<br />
än vad de är idag. Jfr instruktion<strong>en</strong> för <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />
där kort och gott står att det vid<br />
myndighet<strong>en</strong> ska nnas ett insynsråd. D<strong>en</strong>na förändring<br />
kan sannolikt förklaras av att regering<strong>en</strong> redde ut<br />
myndigheternas styrformer i Myndighetsförordning<strong>en</strong><br />
(2007:515).<br />
102 SOU 1993:68, sid 128<br />
103 Här skiljde sig Sverige från ertalet EU-länder vid<br />
öppnandet av d<strong>en</strong> nationella elmarknad<strong>en</strong>. Det första<br />
EU-direktivet om elmarknad<strong>en</strong> talade om ”eligible<br />
customers”, dvs. de kunder som var berättigade att välja<br />
elleverantör.<br />
104 Fri elmarknad för alla. Rapport från NUTEK och<br />
Sv<strong>en</strong>ska kraftnät 1996. Eftersom rapport<strong>en</strong> lämnades<br />
105 SOU 2002:7 Konkurr<strong>en</strong>s<strong>en</strong> på elmarknad<strong>en</strong>, Bilaga 2.<br />
106 Prop. 1996/97:85<br />
107 Prop. 1996/97:85, NU11, rskr. 226.<br />
108 SOU 2002:7.<br />
109 Dir 1998:82.<br />
110 Bet. 1998/99:NU:4.<br />
111 Prop. 1989/99:137, Bet. 1999/2000:NU4, Rskr.<br />
1999/2000:1<br />
139
140<br />
112 Man kan notera att d<strong>en</strong> riksdagskompromiss d<strong>en</strong>ierade<br />
något som kan kallas det sv<strong>en</strong>ska elåret. Sv<strong>en</strong>ska<br />
kraftnäts balansavtal med balansansvariga löper till<br />
månadsskiftet oktober/november. 2011 ser vi också att<br />
prisområdesindelning<strong>en</strong> av Sverige startar samma d<strong>en</strong><br />
första november.<br />
113 Dessa organisationer slogs samman 2001 och<br />
bildade Sv<strong>en</strong>sk Energi.<br />
114 SOU 2002:7. Observera att priserna avser <strong>en</strong>ergin<br />
före <strong>en</strong>ergiskatt och moms. Sommar<strong>en</strong> 2011 ligger<br />
motsvarande pris för fastpriskontrakt på cirka 55 – 60<br />
öre/kWh.<br />
115 Konkurr<strong>en</strong>s<strong>en</strong> på elmarknad<strong>en</strong>. SOU 2002:7.<br />
116 Att skapa aktiva konsum<strong>en</strong>ter - Energimyndighet<strong>en</strong>s<br />
och Konsum<strong>en</strong>tverkets stöd till konsum<strong>en</strong>terna på<br />
elmarknad<strong>en</strong> (RRV 2001:10).<br />
117 Uppgift<strong>en</strong> nns också I SOU 2002:7.<br />
118 Prop. 2000/01:135 En handlingsplan för konsum<strong>en</strong>tpolitik<strong>en</strong><br />
2001-2005.<br />
119 Dir 2001:69.<br />
120 Skrivelse till regering<strong>en</strong> Vissa frågor kring kundernas<br />
rörlighet m.m. (dnr N2001/11002ESB). Skrivels<strong>en</strong><br />
återges som bilaga i Elkonkurr<strong>en</strong>sutredning<strong>en</strong>s betänkande<br />
Konkurr<strong>en</strong>s<strong>en</strong> på elmarknad<strong>en</strong> (SOU 2002:7)<br />
121 Samverkan för <strong>en</strong> trygg, effektiv och miljövänlig <strong>en</strong>ergiförsörjning<br />
(Prop.2001/02:143, bet. 2001/02:NU17,<br />
rskr. 2001/02/317).<br />
122 Stat<strong>en</strong>s <strong>en</strong>ergimyndighet ER 26:2003.<br />
123 Memorandum of Understanding for the Establishm<strong>en</strong>t<br />
of the Council of European Energy Regulators.<br />
124 Reform<strong>en</strong> gällde England och Wales. Skottland<br />
och Nordirland hade sin eg<strong>en</strong> lagstiftning inom detta<br />
område.<br />
125 Europaparlam<strong>en</strong>tets och rådets direktiv 96/92/EG<br />
av d<strong>en</strong> 19 december 1996 om gem<strong>en</strong>samma regler för<br />
d<strong>en</strong> inre marknad<strong>en</strong> för el. Naturgasmarknadsdirektivet<br />
beslutades två år s<strong>en</strong>are (98/92/EC).<br />
Fotnoter<br />
126 Kompromiss<strong>en</strong> blir tydlig när man ser hur elmarknad<strong>en</strong><br />
skulle byggas. Enligt direktivet fanns tre<br />
möjligheter. D<strong>en</strong> första var konkurr<strong>en</strong>s med reglerat<br />
tillträde till nät<strong>en</strong> vilket var det pådrivande UK:s linje<br />
förhandlingarna i ministerrådet. D<strong>en</strong> andra möjlighet<strong>en</strong><br />
var förhandlat tillträde till nät<strong>en</strong> vilket var det skeptiska<br />
Tysklands villkor för att acceptera direktivet medan<br />
Frankrike ck in ett alternativt system med konkurr<strong>en</strong>s<br />
i produktion<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om ett system med <strong>en</strong> <strong>en</strong>samköpare<br />
(single buyer). Nu när vi är i det tredje elmarknadsdirektivet<br />
är det reglerat tredjepartstillträde som gäller.<br />
Sverige och Finland var stolta vap<strong>en</strong>dragare till UK.<br />
Jag tror mig minnas att Danmark höll <strong>en</strong> mer försiktig<br />
”tysk linje”.<br />
127 Det kursiverade är taget ur det första elmarknadsdirektivets<br />
s.k. preambel punkt 2.<br />
128 Kommission<strong>en</strong>s hemsida http://ec.europa.eu/<strong>en</strong>ergy/<br />
gas_electricity/forum_electricity_or<strong>en</strong>ce_<strong>en</strong>.htm<br />
129 B<strong>en</strong>avides funderingar på d<strong>en</strong>na punkt noterades<br />
inte i de publika anteckningarna utan är tagit från mitt<br />
(på d<strong>en</strong>na punkt mycket tydliga) minne.<br />
130 Enligt anteckningarna från mötet hade Annelie<br />
sällskap i panel<strong>en</strong> av ”regulators” från Itali<strong>en</strong>, Spani<strong>en</strong>,<br />
Portugal, UK, Finland och Danmark samt <strong>en</strong> Mr Kelly<br />
från Federal Energy Regulatory Commission (FERC)<br />
USA.<br />
131 Kommission<strong>en</strong>s anteckningar från det första<br />
Madrid Forum. https://www.nordic<strong>en</strong>ergyregulators.<br />
org/Publications/<br />
132 Jag har inte sett att någon bevarad inbjudan eller<br />
anteckningar från mötet. Mina egna anteckningar har<br />
jag slängt. Det som jag här skriver om detta möte är<br />
hämtat från mitt minne.<br />
133 Jag är nu lite osäker på Danmark. Danmark (eller<br />
rättare sagt d<strong>en</strong> danska myndighet<strong>en</strong> Konkurr<strong>en</strong>setillsynet)<br />
hade varit med på Flor<strong>en</strong>ce Forum och också på det<br />
informella mötet i Rom i september 1999.<br />
134 Artikel 20,3.<br />
135 Bundeswirtschaftsministerium.
136 I regleringsbrevet för 2000 står att förvaltningsanslaget<br />
skall täcka myndighet<strong>en</strong>s utgifter för internationellt<br />
samarbete bl. a. inom ram<strong>en</strong> för OECD.<br />
137 Association Sans But Lucratif<br />
138 CEER bildades under EU15. Vilket innebar att d<strong>en</strong><br />
sv<strong>en</strong>ska myndighet<strong>en</strong> tilldelades 10 röster. De stora länderna,<br />
UK, Frankrike och Tyskland hade alla 29 röster.<br />
Minst antal röster på CEER:s möt<strong>en</strong> hade Luxemburg<br />
med 4 röster.<br />
139 Formellt låg arbetsgrupp<strong>en</strong> i ERGEG-del<strong>en</strong> och<br />
kallades därför för Focus Group, m<strong>en</strong> fungerade i praktik<strong>en</strong><br />
som <strong>en</strong> arbetsgrupp. Jag minns att det från början<br />
var ett önskemål från Kommission<strong>en</strong> att inrätta grupp<strong>en</strong><br />
och att det var därför som d<strong>en</strong> hamnade i ERGEG. .<br />
Grupp<strong>en</strong> ck också de första år<strong>en</strong> nansiering för vissa<br />
konsultprojekt från Kommission<strong>en</strong>. En stå<strong>en</strong>de punkt<br />
på mötesag<strong>en</strong>dorna var informationsutbyte med Kommission<strong>en</strong>.<br />
140 Min minnesbild. Har inte hittat någon uppgift om<br />
närvaron i årsredovisningar eller annan dokum<strong>en</strong>tation.<br />
141 ”En mycket c<strong>en</strong>tral uppgift för myndighet<strong>en</strong> blir<br />
att göra bedömningar och utfärda allmänna råd för hur<br />
nätföretag<strong>en</strong>s intäkter ska beräknas”. SOU 1993:103,<br />
sid 10.<br />
142 2§ 7 mom. 3 st., lag (1994:617) om ändring i lag<strong>en</strong><br />
(1902:71 s. 1) innefattande vissa bestämmelser om elektriska<br />
anläggningar. Samma formulering dök sedan när<br />
1902 års ellag 1998 ersattes av <strong>en</strong> ny lag med modern<br />
redaktionell utformning; Ellag (1997:857) 4 kap. 1§.<br />
143 Prop. 1993/94:162 Bilaga 8 Lagrådet.<br />
144 2§ 7 mom. 4 st. i 1994:617.<br />
145 Prop. 1993/94:162 Proposition<strong>en</strong>s huvudsakliga<br />
innehåll.<br />
146 SOU 1993:105 sid 10.<br />
147 D<strong>en</strong>na uppfattning verierades efteråt av Elnätsutredning<strong>en</strong>:<br />
(Det måste) ”ifrågasättas om det kan anses<br />
vara tillräckligt effektivt att reglering<strong>en</strong> av nätföretag<strong>en</strong><br />
skall utgå från de redovisade kostnaderna i verksamhet<strong>en</strong>”.<br />
(SoU 2000:90, sid 58).<br />
Fotnoter<br />
148 Mats och jag hade varit kolleger på Miljö- och<br />
<strong>en</strong>ergidepartem<strong>en</strong>tet i slutet av 1980-talet. Mats var d<strong>en</strong><br />
tjänsteman som hade hand om frågor om regering<strong>en</strong>s<br />
ekonomiska styrning av Vatt<strong>en</strong>fall. Därefter hade han<br />
arbetat som aktieanalytiker på <strong>en</strong> av Sveriges ledande<br />
aktiemäklare. Han hade också hunnit med att vara chef<br />
för d<strong>en</strong> tekniska förvaltning<strong>en</strong> i Södertälje kommun.<br />
149 I grupp<strong>en</strong> ingick inledningsvis Prof. Lars Bergman,<br />
Handelshögskolan, Bo Dizfalusy, Konkurr<strong>en</strong>sverket,<br />
Bernt-Olof Helzén, Vatt<strong>en</strong>fall, Bo Källstrand, Graninge,<br />
Roland Liljegr<strong>en</strong>, Fortum, H<strong>en</strong>rik Lindkvist, 1-3<br />
AP-fonderna och Carl Matsson, Kommunförbundet.<br />
150 Ny reglermodell för elnätföretag<strong>en</strong>, Förstudie från<br />
Utredning<strong>en</strong> om vissa frågor ang. ellagstiftning<strong>en</strong>.<br />
1998-11-17. Stat<strong>en</strong>s <strong>en</strong>ergimyndighet.<br />
151 D<strong>en</strong> som är intresserad av modell<strong>en</strong> hänvisas till<br />
Mats B-O Larssons skrift Nätnyttomodell<strong>en</strong> från insidan.<br />
1994. Där ges <strong>en</strong> utförlig beskrivning av modell<strong>en</strong><br />
och principerna bakom d<strong>en</strong>.<br />
152 Dir. 1999:81<br />
153 SOU 200:90 Elnätsföretag. Reglering och tillsyn.<br />
Särskild utredare var St<strong>en</strong> Kjellman som varit <strong>en</strong> c<strong>en</strong>tralgestalt<br />
i Näringsdepartem<strong>en</strong>tets arbete med elmarknadsreform<strong>en</strong><br />
under 1990-talet.<br />
154 Prop. 2001/02:56 Energimarknader i utveckling –<br />
bättre regler och tillsyn<br />
155 Bet. 2001/02:NU9, rskr. 2001/02:180.<br />
156 Årsredovisning 2005 för Stat<strong>en</strong>s <strong>en</strong>ergimyndighet<br />
(ER2006:1). Årsredovisning<strong>en</strong> för 2006 redovisar <strong>en</strong><br />
något mer pessimistisk, eller realistisk, syn. ”ett par år”<br />
ersattes med ”era år”.<br />
157 Dir. 2006:39<br />
158 Förhandsprövning av nättariffer m.m. (SOU<br />
2007:99). Det var återig<strong>en</strong> St<strong>en</strong> Kjellman som var regering<strong>en</strong>s<br />
särskilde utredare.<br />
159 Prop. 2008/09:141, Bet. 2008/09:NU21, rskr.<br />
2008/09:302<br />
160 SOU 2000:90, sid 76.<br />
141
142<br />
161 Effektivare tillsyn över <strong>en</strong>ergimarknaderna.<br />
Statskontoret 2003:27.<br />
162 Förordning (2004:1200) med instruktion för Stat<strong>en</strong>s<br />
<strong>en</strong>ergimyndighet.<br />
163 Regering<strong>en</strong>s uppdrag till Statskontoret. Redovisas<br />
som bilaga i Statskontorets rapport se not 164<br />
164 <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong> – uppdrag, verksamhet<br />
och nansiering. Statskontoret 2007:10, och <strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />
– organisation och samverkan.<br />
Statskontoret 2007:13.<br />
Fotnoter
isBn 978-91-977417-1-2<br />
<strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong><br />
– En <strong>sekellång</strong> <strong>historia</strong> –<br />
<strong>Energimarknadsinspektion<strong>en</strong></strong> uppstod<br />
som självständig myndighet<br />
2008, drygt 100 år efter att frågan<br />
om <strong>en</strong> prisregleringsmyndighet<br />
hade aktualiserats i Sveriges riksdag.<br />
Med anledning av vårt femårsjubileum<br />
som myndighet vill vi beskriva<br />
d<strong>en</strong> resan, och samtidigt belysa<br />
utveckling<strong>en</strong> av myndighetsutövning<br />
kring elmarknad<strong>en</strong> under d<strong>en</strong><br />
<strong>sekellång</strong>a period<strong>en</strong>.<br />
Författare är Håkan Hed<strong>en</strong>.
Change language