Läs Rengöring & Hygien #1-13 - SRTF

More documents

Recommendations

Info

Livsmedelshygien Livsmedelshygien Ett måste för en vinnare: God mat – och god hygien Om en kock slarvar och inte rengör efter sig direkt kan han förlora tävlingen på det. Det säger hanna halpern som är vd för Årets Kock, en tävling som skapades för att höja kockyrkets status. Det har lyckats över förväntan. Text: Elisabeth Sedig Foto: Magnus Skoglöf – Man kan inte bli en ”fine diningkock” om man inte är duktig på hygien, säger Hanna Halpern som är vd för Årets Kock, en tävling som nu går för 30e året i rad. 146 tävlande skickade in sina recept i september förra året, de uttagna deltog i deltävlingar i november och 8 februari är det dags för final på Stockholm Waterfront för de sex tävlande som tagit sig så här långt. har höjt kockarnas status enormt Tävlingen Årets Kock har blivit något stort – matintresset är stort i Sverige vilket avspeglas i alla matlagningsprogram på TV och i att Sverige är det land där det säljs allra flest kokböcker per capita. Annat var det när tävlingen startade 1983. Initiativet togs av den kände restaurangprofilen Tore Wretman tillsammans med Svensk Mjölk som fortfarande är huvudman för tävlingen även om man nu bildat ett särskilt bolag för ändamålet. Ett av huvudsyftena var att lyfta statusen för kockar och övriga inom restaurangbranschen, att stimulera till utbildning och verka för att kockarna skulle bli bättre och bättre. – Kockar hade väldigt låg status då, förklarar Hanna Halpern, och de hade ofta rykte om sig att vara alkoholiserade. Med tanke på den stora förändring 20 Rengöring & Hygien #1.2013 som kockarnas status genomgått under de här 30 åren måste man beteckna resultatet som en framgångssaga. Så när tävlingen Årets Städare funnits i 30 år … Det har dock varit mycket medvetet PRarbete kring Årets Kock, för att öka intresset inte bara för tävlingen utan för mat i allmänhet, berättar Hanna. Även hygienen jurybedöms Nu finns många bra kockar och konkurrensen i tävlingen är väldigt tuff. Och det är inte bara maten som bedöms utan även hygienen. – Det finns tre jurygrupper, berättar Hanna, två som bedömer smak och presentation och en som bedömer hygienen. Om någon kock slarvar och inte rengör efter sig direkt kan han förlora tävlingen på det. Varje kock har en ”commie” till sin hjälp som plockar fram, plockar undan, diskar, rengör och så vidare. Veli Myllärinen som gått restaurang Så här glad blir man när man vinner tävlingen Årets Kock – förra årets vinnare Klas Lindberg som förutom att laga den bästa maten även hade ambitionen att ha det renaste köket. utbildning och nu är kocklärling var commie åt förra årets vinnare Klas Lindberg. – Klas sa direkt att ”Vi ska ha det renaste köket i tävlingen”, berättar Veli och fortsätter med att förklara hur viktigt han själv tycker det är att hålla rent omkring sig. Försöker få in mer mikrofiber Tävlingen har ett tiotal sponsorer, bland dem Diversey som utrustar kockarna med professionella rengöringsprodukter och finns på plats under tävlingen för att serva med utrustning. – Då får vi också en chans att tala med kockarna, säger Jonas Rejholt som är ansvarig för Food Service på Diversey. Vi försöker få in mer mikrofiber och mer doseringslösningar. Det är lite trögt men det är ett långsiktigt arbete. Vi hoppas bidra till att det blir ännu viktigare med hygienen i köken. n
Debatten om sjukhusstädning: Nu måste beställarna tänka om! ledningen på våra sjukhus måste inse att städ - ningens kvalitet har betydelse när det gäller att begränsa smittspridningen. Och vara beredd att betala för att ge städarna den tid som behövs för att göra ett bra arbete. De vårdrelaterade infektionerna minskar inte längre, det rapporterade vi om i Rengöring & Hygien nummer 2/12. Nästan var tionde patient får någon infektion under sin sjukhusvistelse. I december slog Dagens Nyheter larm om saken och kopplade till dålig städ ning. Rubriker som ”Städar mer sällan än bensinmackar”, ”Sjukhusen slarvar med att städa sina toaletter” och ”Var femte patient klagar på snusket” väckte stor uppmärksamhet. Vi fick läsa beskrivningar som: ”Miljön var sliten, det stank av urin, det var smutsigt …” ”Toaletten var svartprickig, det var svart smutskant runt väggar och trösklar och dammiga gardiner.” ”… toaletten … var smutsig med avföring och blod.” ”… det var avföring i handfatet bredvid hans säng. Förmodligen var det någon sjuksköterska som tömt en stomipåse där.” Många larm om bristande städning Särskilt har det varit städningen av toaletter som kommit i fokus och DN har gått noggrant tillväga och tagit reda på hur ofta de städas på landets 53 största sjukhus. Med nedslående resultat. Larm av det här slaget är ingenting nytt. I nummer 3/11 av Rengöring & Hygien kunde vi berätta om en patient som gjort en anmälan till Socialstyrelsen för dålig städning på Norrlands Universitetssjukhus. Och i Läkartidningen nummer 10/11 berättade Marlene Wullt, överläkare vid infektionskliniken på Skånes Universitetssjukhus, om sina egna erfarenheter av sjukhusstädning. Hon är inte ensam om att som läkare bli upprörd över sina iakttagelser när hon själv hamnar i rollen som patient. Hon skriver, med hänvisning till en tidigare artikel av det slaget: ”Vi rapporterar bägge om städning som, enligt min mening, knappast skulle godtas ens på det enklaste hotell, och som naturligtvis är helt oacceptabel inom den högintensiva sjukvården.” Bevisat att högre städfrekvens minskar smittspridningen Oron är kopplad till risken för smittspridning, för städkvaliteten spelar naturligtvis en väsentlig roll när det gäller frekvensen av vårdrelaterade infektioner. När det gäller tarmbakterier är till exempel ostädade toaletter högriskzoner. Och det finns engelska undersökningar som visar att just mer frekvent städning minskar risken för smittspridning. Den erfarenheten har man också på Capio Sankt Görans sjukhus i Stockholm, där de vårdrelaterade infek tion erna minskade från åtta till sex procent när sjukhuset 2008 utökade städningen och började städa varje dag. Många sjukhus städar annars toaletter enbart fem eller sex dagar i veckan. Idag är de vårdrelaterade infektionerna på Sankt Görans sjukhus nere på 5,8 procent, en av de bästa siffrorna i landet, och toaletterna städas två gånger varje dag. Två gånger varje dag är också vad Text: Elisabeth Sedig som rekommenderas som ett minimum i de nya riktlinjerna från Svensk Förening för Vårdhygien som vi berättade om i Rengöring & Hygien nummer 4/12. Men av de 53 sjukhus där DN tagit reda på städfrekvensen var det förutom Sankt Görans bara ytterligare sex sjukhus som levde upp till den nivån. Beställarna måste bli mer medvetna På många sjukhus har man valt att spara ner på städkostnaderna, vilket innebär lägre städfrekvens och mindre tid för städaren att till exempel rengöra en toalett. Det är till och med så att 60 procent av de städföretag som är anslutna till Almega Serviceentreprenörerna undviker att delta i offentliga upphandlingar. Priserna blir så låga att det är omöjligt att städa med kvalitet och samtidigt få någon lönsamhet i uppdraget. Det är uppenbart att det är beställarna som måste ändra attityd om städningen på sjukhusen ska förbättras. Det handlar om att vid upphandlingen inte enbart gå på lägsta pris och om att inse städningens betyd else för den totala hygiennivån samt för begränsningen av smittspridning. ”Sjukhusledningen måste acceptera sambandet mellan städningens och ytdesinfektionens kvalitet och frekvensen av vårdrelaterade infektioner”, skrev Marlene Wullt i sin artikel i Läkartidningen. n Rengöring & Hygien #1.2013 21 Vårdhygien Vårdhygien Vårdhygien
Page 1: Rengör ing & Hygien Medlemstidning
Page 4 and 5: Alla talar om FM Förr i tiden gjor
Page 6 and 7: installationer. Att FM är en brans
Page 8 and 9: Fortsättning från sid 5 ”Viktig
Page 10 and 11: Intern och välskött på sjukhuset
Page 12 and 13: Nästa effektiviseringsåtgärd kan
Page 14 and 15: Varför inte mäta ATP på Frank Ax
Page 16 and 17: sättas lägre kan man spara på in
Page 18 and 19: Absolut Rent − kan man göra men
Page 20 and 21: Lokalvårdstips Lokalvårdstips Lok
Page 24 and 25: Procurator växer i landskrona Det
Page 26 and 27: SRTF, Sveriges Rengöringstekniska
Page 28 and 29: Svenska Golvrådet Förlags- och Ko
Page 30 and 31: IIh Branschföreningen för Industr
Page 32 and 33: Almega Serviceentreprenörerna Post
Page 34: Leverantörer 32 Rengöring & Hygie

Läs Rengöring & Hygien #1-13 - SRTF

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?