Läs Rengöring & Hygien #1-13 - SRTF

Rengör ing & Hygien 

Medlemstidning för SRTF, Svenska Golvrådet, IIH och Almega Serviceentreprenörerna 

Årgång 3 Pris SEK 80 # 1.2013 

TEMA: 

FACILITY 

SERVICES 

Alla talar om FM 

– men vad innebär det? 

Elmia Städ blir stort!

Snart sjösatt 

Du har i din hand det trettonde numret av Rengöring & Hygien. Den enda tidning 

som representerar branschen och som på ett självklart sätt låter branschens 

folk komma till tals. Och som därmed är en trovärdig och objektiv 

kanal för branschen. 

Detta nummer tar upp en växande trend: FM och FS. Facility Management 

och Facility Services som är samlingsnamn på olika grepp inom fastighetsskötsel. 

FM är ett totalgrepp om fastigheten och dess skötsel och FS 

handlar om den dagliga servicen som städning, reception, vaktmästeri 

med mera. De blandas ofta ihop och är lite förvillande men det hoppas 

jag att artiklarna kommer att reda ut. 

FM och FS är inte bara en växande trend inom företag utan även 

offent liga organisationer inom landsting och kommuner omvandlar 

sina organisationer och tar ett helhetsgrepp om fastighetsskötseln. 

Dessa organisationer kanske inte talar i termer av FM och FS 

men likväl så gör de samma sak. Exempel på det är kommuner 

som lägger vaktmästeri, städ och daglig konferensverksamhet 

under en ledning och organisation. Ett exempel du kan läsa om 

i tidningen är Ryhovs sjukhus i Jönköping som har ett liknande 

upplägg. 

Och snart är den nya organisationen − Städbranschen Sverige 

− sjösatt. Väl mött på kickoff i september! 

Nils Bahrman 

Ordförande i SRTF 

Utges av 

genom Michelangelo Feature and Research AB 

Kontaktperson på SRTF: Birgitta Persson Ståhl 

Tel: 090 -16 10 00. E-post: birgitta.stahl@umea.se 

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Elisabeth Sedig 

Redaktion: 

Rengöring & Hygien, Box 12 250, 102 26 Stockholm. 

Tel: 08-651 5620. E-post: info@michelangelo.se 

Annonser: 

Mike Kolacz, Informa, Industrigatan 4 B, 112 46 Stockholm. 

Tel: 08-34 03 05. E-post: mike@informa.se 

Prenumeration och lösnummerförsäljning: 

Rengöring & Hygien, Box 12 250, 102 26 Stockholm. 

Tel: 08-651 5620. E-post: info@michelangelo.se 

Årsprenumeration: 480:– exkl moms 

Lösnummer: 80:– exkl moms 

Tryck: Ineko AB, Stockholm 

ISSN 2000-8163 

Stornummer om livsmedelshygien kommer vecka 13 

Innehåll #1-2013 

2 Alla talar om FM 

8 Intern och välskött “facility” på sjukhuset 

11 Det är inte bara att skotta 

12 Varför inte mäta ATP på golv också till vardags? 

15 Elmia Städ blir stort! 

16 Absolut Rent – kan man göra men inte skriva 

18 På Facebook kan man få många tips 

20 Ett måste för en vinnare: God mat – och god 

hygien 

21 Debatten om sjukhusstädning: Nu måste 

beställarna tänka om! 

23 EU-finansierat kompetenslyft 

24 SRTF 

26 Svenska Golvrådet 

28 IIH 

30 Almega Serviceentreprenörerna

Alla talar om FM 

Förr i tiden gjorde man det mesta av 

drift, skötsel och underhåll inom företaget 

med egen personal. Det fanns 

”mäktiga” vaktmästare som basade 

över stora domäner. Men då var också 

uppgifterna enklare och lättare att förstå 

och sköta. Så småningom började specia 

lister att dyka upp för att ta hand 

om vissa verksamheter. Oftast tjänster 

som var lätta att skilja från den egna 

verksamheten. 

Fyra miljoner brukare 

av FM-tjänster 

Utvecklingen mot specialisering och 

att lägga ut tjänster – kallat out sourcing 

– har fortsatt och under de senaste 

åren nästan exploderat och lett till att 

FMfunktionen utvecklats, det vill säga 

det tas ett samlat grepp på hanteringen 

2 Rengöring & Hygien #1.2013 

av utlagda tjänster. 

Enligt branschorganisationen IFMA 

Sverige (IFMA står för International 

Facility Management Association) 

berör FM dagligen fyra miljoner människor 

i Sverige, i rollen som brukare 

av olika FMtjänster. Branschen omsätter 

150 miljarder kronor per år och 

har 150 000 anställda. 

Med FM menar IFMA: 

• Att få fastigheter, byggnader, lokaler, 

utrustning och tjänster att maximalt 

stödja kärnverksamheten med hjälp 

av disciplinerna arkitektur, ekonomi, 

ingenjörs och beteendevetenskap 

• Att samordna samtliga stödfunktioner 

för ökad total effektivitet 

• Att koordinera den fysiska arbetsplatsen 

med människans arbete och 

Receptionsservice är en av 

många tjänster som kan 

erbjudas inom ett FM-koncept. 

Foto från ISS. 

organisationens produktiva processer 

• Att samordna, styra, leda och producera 

supporttjänster 

Någon gemensamt accepterad och exakt 

definition av vad FM är finns dock inte 

utan detta är den definition som IFMA 

själva tagit fram. 

Vilka tjänster talar vi om? 

Normalt delas FM upp i fastighets, 

arbets plats och individrelaterade 

tjänster. Enligt IFMA ingår i arbetsplatsservice 

normalt: 

• Lokalvård 

Daglig städning, fönsterputs och 

övrig periodisk städning, specialstädning, 

intern och extern avfallshantering

• Mat och dryck 

Drift av lunchrestauranger, kaféer, 

deli butiker, konferenscatering, 

events, arbetsplatsfrukt samt dryckesoch 

varuautomater 

• Säkerhet 

Tillträdesskydd, inbrottsskydd och 

brandskydd 

• Workspace management 

Utrymmesoptimering, inredning och 

flyttservice 

Till fastighetsservice räknas: 

• Teknisk förvaltning 

Till exempel tillsyn, skötsel, avhjälpande 

av akuta fel och planerat 

underhåll av byggnader och deras 

installationer 

• Energioptimering och effektivisering 

• Skadesanering och renovering 

Efter vattenskador, brandskador, 

mögelskador och skadedjur plus 

jourservice 

• Administrativ och ekonomisk förvaltning 

• Projektutveckling 

Lokalanpassningar och installationsprojekt 

för el, tele med mera 

en standard för att 

tala samma språk 

Sedan 2006 finns en europeisk standard 

för FM med beteckningen EN 15221. 

Den är en vägledning för utvecklingen 

av Facility Management i vår världsdel. 

Den underlättar upprättandet av 

avtal mellan leverantörer och beställare 

och den definierar begrepp på ett 

Facility Management – vanligen kallat 

FM – är idag ett vanligt begrepp på 

städ- och underhållssidan. Det är 

servicetjänster som köps utifrån och 

många städ bolag väljer att addera 

olika tjänster till sin verksamhet för att 

ge beställaren helhets lösningar. Det 

kan vara vaktmästeri, catering, bevakning 

med flera tjänster. 

Text: Thomas Åkerblad 

entydigt sätt. Standarden är uppdelad i 

tio delar enligt modell från andra ENstandarder 

och två delar är helt klara. 

Fem delar finns i form av utkast eller 

preliminära standarder. 

har passerat tonåren 

FMutvecklingen hos oss har kring 

20 år på nacken och började hos storföretag 

som IBM och Ericsson. 1999 

kom Skanska in i bilden när de köpte 

Ericssons interna FMbolag REM, vilket 

stod för Real Estate Management. 

Skanska FM blev så småningom Coor 

Service Management. 

På 1990talet kom det in företag 

i FMsektorn från olika håll som till 

exempel bemanningsföretag och företag 

som sysslade med lokalvård – som 

ISS och Sodexo – eller med tekniska 

Rengöring & Hygien #1.2013 3

installationer. Att FM är en bransch 

med utvecklingspotential bevisas också 

av att flera riskkapitalbolag har pengar 

placerade i branschen. 

lösenordet är kommunikation 

– Det gör ibland ont när en organisation 

ska stöpas om i samband med en 

outsourcingprocess för FMtjänster. 

Man kan dock lindra smärtan genom 

att använda kommunikation i rätt ögonblick 

och till rätt målgrupper. Det säger 

Erik Ahrsjö, ordförande i IFMA och 

författare till boken Facility Management 

på svenska. 

– Man kan verkligen tala om ett 

svårt val mellan egen regi, outsourcing 

och hybridlösningar. Men det vägledande 

måste alltid vara vad som är bäst 

för kunden, vars kärnverksamhet FMverksamheten 

ska stödja, säger Erik. 

Det finns idag knappast någon organisa 

tion som utför allt arbete i egen 

regi. Vanligen är lokalvård, bevakning 

och arbeten som gäller mark och miljö, 

till exempel snöröjning, överlåtna till 


en specialiserad extern entreprenör. 

Med andra ord har de flesta företag och 

offentliga inrättningar erfarenhet av 

outsourcing. 

– För att den ska bli lyckad är kommunikation 

lösenordet – alla måste tala 

om sina behov och förväntningar på 

förhand och det ska finnas någon form 

av kontrakt eller annan skriftlig överenskommelse 

om frekvens, omfattning 

och nivå på de outsourcade tjänsterna, 

säger Erik Ahrsjö. 

Man startar kanske med kaffe, frukt, 

växter, kontorsmaterial och städning. 

Målet är större flexibilitet och bättre 

samordning, att få tillgång till effektiva 

och specialiserade system och redskap 

samt att tillföra kompetens. 

– Vi har konstaterat att den viktigaste 

framgångsfaktorn är hur personalen 

hanteras, säger Erik. Att vi kan etablera 

ett partnerskap mellan vår organisation 

och den externa där vi kan växa tillsammans. 

Det kräver en öppen redovisning 

mellan parterna, en process som 

växer fram och tar tid. 

Exempel på Coors FM-tjänster. Till vänster längst upp 

konferens & catering. Till vänster postservice och ovan 

fastighetsservice. Till höger längst upp på nästa sida 

receptionsservice och i mitten fastighetsservice. 

Foto från Coor. 

Nyckeln blir då att den interna informationen 

är tillräckligt omfattande och 

att styrningen från beställarens sida är 

tydlig. 

Att veta vad man vill ha 

Om FM ska fungera måste kunden veta 

vad han vill ha och vad han beställer. 

En annan förutsättning är att FMföretaget 

är ärligt och vågar tala om för 

kunden att vissa tjänster är det kanske 

bättre om han utför själv med egen personal. 

Ärlighet är nödvändig i relation 

till kunden och för att samarbetet ska 

fungera väl. 

Ett typexempel är när städning 

började läggas ut på entreprenad och 

resultatet inte alls blev det som beställaren 

hade väntat sig. Detta eftersom 

städaren tidigare gjort en hel massa 

andra saker som ingen direkt tänkt på 

och som därför inte ingick i förfrågningsunderlaget. 

Till exempel att vattna 

blommor. 

Upphandlingskompetensen är mycket 

viktig för att FMrelationen ska fungera

Det gäller att vara noggrann i beskrivningen av uppdraget. Annars kan det bli så här. 

Foto Thomas Åkerblad. 

Viktigt att 

vara tidigt ute 

Coor Service Management är 

med från början i planeringen 

för Nya Karolinska. Det ger 

unika möjligheter att se till att 

förutsättningarna för det framtida 

FM-uppdraget blir optimala. 

– Det gäller att arbeta smart och 

underlätta för personalen så mycket 

som möjligt, säger Erik Sörnäs på 

Coor Service Management som är 

en av de stora FM-spelarna på den 

svenska marknaden. 

– Personalen kan inte springa 

snabbare, och ska inte heller springa 

snabbare, utan ska jobba med de 

bästa förutsättningar vi kan ge dem, 

poängterar Erik. 

I planeringen för det nya storsjukhuset 

i Solna, Nya Karolinska Solna 

(NKS), är Coor med från början. 

Långt innan man ska börja leverera 

sina FM-tjänster. 

Vid projekteringen av det nya sjukhuset i Solna har Coor 

varit med i planeringen från början för att kunna ta vara 

på alla FM-aspekter. 

Foto Thomas Åkerblad. 

– På så vis kan vi skapa förutsättningarna 

för att det framtida arbetet 

ska gå så snabbt och smidigt som 

möjligt, säger Erik. Se till att korridormåtten 

fungerar för våra städvagnar. 

Att det finns städrum där de behövs. 

Att resurser finns tillgängliga på ett 

optimalt sätt. Det här känns väldigt 

Fortsättning på sid 6 


Fortsättning från sid 5 ”Viktigt att vara tidigt ute” 

rätt och är en helt annorlunda erfarenhet 

jämfört med det ”normala” beteendet 

när vi ska in med vår verksamhet 

i ett befintligt ”skal”. 

– Som vi ser det finns det mycket 

att hämta i den tekniska utvecklingen, 

säger Erik. Med ny teknologi kan vi 

öka kostnadseffektiviteten och kvaliteten. 

Felanmälan kan idag vara krångligt 

och besvärligt. Med Smart Response 

QR, det vill säga QR-koder för snabb 

avläsning med smartphone, kan det 

göras enkelt och ge en snabb återföring. 

Andra exempel på praktiska 

lösningar är nivåmätare för avfallsmängder 

eller för kopiatorernas och 

skrivarnas pappersmagasin. Så att 

man vet när man ska tömma respektive 

fylla på. Sensorer vid skrivbord 

och konferensrum för att se hur 

mycket de används så att man kan 

styra städningen efter det och slippa 

följa fasta rutiner som inte tar hänsyn 

till lokalernas utnyttjande. Förbätt ringar 

som innebär marginella kostnadsökningar 

men förbättrar kvaliteten. 

– Individuella arbetsinstruktioner 

som snabbt går att hämta i realtid 

är en annan spinoff-effekt av den 

tekniska utvecklingen, säger Erik. n 

Mat och dryck är en vanlig FM-tjänst. Här har just Sodexo i 

Sigtuna blivit utnämnt till Årets Företagsrestaurang. 


väl. Behovet är inte detsamma för alla 

kunder. Det gäller att bedöma varje 

företags och organisations lokala 

service behov. 

I vems intresse? 

Vad – eller vem − driver utvecklingen? 

Vem tjänar på den? 

En allmän mening är att FM inneburit 

en kvalitetshöjning eftersom kunden 

tvingats att skärskåda sina behov och 

se vad som verkligen behöver göras 

och fundera på vem som ska göra det. 

Och genom att utvärdera kärnverksamheten 

har kunden kunnat göra besparingar. 

Även personalen kan vinna på 

den granskningen eftersom det ofta 

finns möjligheter att kombinera olika 

tjänster för att skapa en heltidstjänst. 

I framtiden? 

I takt med arbetslivets förändring 

för ändras självklart också behovet av 

FMtjänster. Kan FMsektorn växa 

hur mycket som helst? Eller finns det 

en naturlig begränsning och vad är det 

som i så fall bestämmer den? 

Den absoluta gränsen är förstås hela 

servicesektorn inom detta område men 

dit kommer vi självklart aldrig. Det 

kom mer alltid att finnas små verksamheter 

som inte har möjligheter att köpa 

alla tjänster. Det finns även organisationer 

som vill sätta sin egen prägel på 

verksamheten och styra den som man 

vill med egen personal. 

Förändring av arbetsplatser kommer 

också att förändra tjänsteutbudet. Allt 

fler kontor har stora gemensamma ytor 

där man hämtar ut sin arbetsmodul 

från förrådet istället för att ha ett rum. 

Miljö och IT är två andra faktorer som 

påverkar både tjänsternas innehåll och 

deras utförande. Alltfler företag vill bli 

betraktade som ”gröna” och det ställer 

större krav på både tjänster och varor 

som de vill ha. 

Det finns även ett flytande gränssnitt 

mellan bemanningsföretag och FMleverantörer 

där verksamheterna ibland 

går hand i hand och ibland kolliderar. 

En utveckling som är intressant att 

beskåda. 

Och framför allt – utvecklingen 

kommer att bölja fram och tillbaka. 

Ett exem pel är ett aktuellt fall nyligen 

där en organisation beslutade sig för 

att starta upp egen städverksamhet. Då 

handplockade man personal från det 

städbolag som tidigare utförde arbetet. 

Effektivt, ja – men kanske inte så 

snyggt? 

Till slut ska man inte glömma att det 

inte förekommer någon organisk tillväxt 

inom branschen utan att omsättningen 

ökar genom att företags intern verksamhet 

blir extern. Kakan blir inte större 

men den delas på ett annat sätt. n

Vill inte bli 

FM-bolag 

På Inspira vill man fokusera på 

sina kärnområden, städning 

och bevakning. Det finns ingen 

önskan att bredda verksamheten 

i riktning mot FM. 

I dessa dagar när många städföretag 

vill bli FM-bolag är det intressant att 

tala med ett som inte vilI bli det. 

– Vi är ett städbolag och ett bevakningsbolag 

under en gemensam hatt. 

Inte ett FM-bolag, säger Kjell Törnkvist, 

tjänsteutvecklare på Inspira. 

Vi har inte vaktmästeri eller reception, 

men konferensvärdinnor har vi haft 

ibland. Vi tycker att städ och bevakning 

är en bra kombination. Det ger 

till exempel ett bättre säkerhetstänk 

totalt inom organisationen och verk - 

sam heterna kan ibland stödja varandra. 

– Vi försöker vara ganska så renodlade 

på våra båda områden, säger 

hans kollega Astor Pettersson som 

också är tjänsteutvecklare på Inspira. 

Även om man på Inspira inte själva 

tar eller söker FM-uppdrag, så får 

man ibland städuppdrag från FMbolag 

och ingår som resurs i deras 

FM-upphandlingar. 

– Själva klarar vi inte av att delta i 

en FM-upphandling, säger Kjell. Och 

har ingen önskan att göra det heller. 

Ett annat försök att bredda sig 

De välskötta trägolven på F-piren på 

Arlanda flygplats är Inspiras ansvar. 

Foto: Thomas Åkerblad. 

är den typ av samarbete man har 

inom Servicecompagniet som är fem 

städbolag i samverkan. På det sättet 

blir man rikstäckande och kan delta 

i rikstäckande upphandlingar. 

– Så ”skomakare bli vid din läst” är 

den filosofi ni odlar? 

– Åtminstone för närvarande, säjer 

Kjell med ett leende. Vem törs spå om 

framtiden? n 


Intern och välskött 

på sjukhuset 

– Man måste kunna visa att man sköter verksamheten bra, 

säger Peter Avelöv som är intern transportchef på Länssjukhuset 

Ryhov i Jönköping. 

Som intern transportchef är han ansvarig för en del av den 

organisation som här har beteckningen Teknik och drift service 

men som mycket väl skulle kunna kallas Facility Manage ment 

eller Facility Services. På sjukhuset är de funktionerna organiserade 

som en självständig intern resultatenhet. 

Oavsett om man använder begreppen 

Facility Management, Facility Services 

eller kallar det något helt annat behöver 

varje kärnverksamhet en rad servicefunktioner 

för att fungera. På ett stort 

sjukhus blir servicefunktionerna många 

med mycket stora flöden och det finns 


därför mycket att vinna på att organisera 

dem så rationellt som möjligt. 

Intern resultatenhet 

för Teknik och driftservice 

På Länssjukhuset Ryhov i Jönköping 

som är arbetsplats för 3 300 personer 

Text: Elisabeth Sedig 

Foto: Peter Avelöv 

och omfattar 245 000 kvadratmeter 

lokal yta är servicefunktionerna organiserade 

i en intern enhet med beteckningen 

Teknik och driftservice. Här 

ingår delverksamheterna Transportservice, 

Närservice (läs städ) och Kost. 

– På Transportservice har vi fem 

bud bilar, två lastbilar som kör gods till 

vissa vårdcentraler och nio bussar för 

sjuktransporter, vi har ett ”miljövaktmästeri” 

som hanterar tvätten på plats 

plus 1 400 ton avfall per år, en spedition 

där sju personer tar emot gods som 

kommer in till sjukhuset, en bilpool 

för personalresor, en kundmottagning 

med tre trafikplanerare, sju sjukhusvakter, 

en person som sköter sjukhusets 

bårhus, två som sköter ett litet tryckeri 

och en avdelning för IDfoto. För den 

här verksamheten har vi ett bemanningstak 

på 52 tjänster och vi omsätter 

cirka 60 miljoner kronor. 

Det berättar Peter Avelöv som är 

intern transportchef, det finns alltså 

även en extern. 

Kör 30 000 mil i kulvertarna 

Som exempel på flödenas storlek talar 

han om att de totalt har frakter på 30 000 

mil i kulvertsystemen varje år, att de 

får tvättransporter fyra gånger i veckan 

och att mängden räknat i tvättvagnar 

Personalen på Transportservice kör in paketen till hissarna. 

Där tar städpersonalen över och kör upp dem till respektive 

vårdavdelning. Alla skannar streckkoderna vid mottagning 

och överlämning.

”facility” 

som ju är ganska så stora är 150 vagnar 

ren tvätt i veckan. Vagnarna kommer 

från TvNo Textilservice i Norrköping 

där Landstinget i Jönköpings län är en 

av delägarna. Och dit ska den smutsiga 

tvätten sedan transporteras tillbaka. 

Här kan Peter Avelöv av egen erfarenhet 

intyga vinsten av att ha ordning 

och överblick över den serviceverksamhet 

man har att sköta: 

– Vi blev debiterade en stor hyreskostnad 

för tvättvagnarna när de varit 

inne på sjukhuset mer än 30 dygn. Vi 

tänkte att ”det kan inte vara riktigt, vi 

skickar ju tillbaka vagnarna med smut 

sig tvätt i samma takt som vi får in nya 

med ren”. Så vi behövde ett system för 

att hålla detaljerad koll på tvättransporterna 

och kunna visa var varje vagn 

befunnit sig vid varje tidpunkt. 

Vid hissarna 

tar städpersonalen över 

Därför började de använda Drifussystemet, 

som kommer från Diforga 

och bygger på streckkoder som skannas 

och därmed skapar all information om 

transportflödet vilken sedan tankas 

”Sedan ett halvår tillbaka 

har vi inte haft några kostnader 

för tvättvagnshyra.” 

På Sjukhuset Ryhov håller man noggrann koll på hur 

många tvättvagnar som går in och ut – det har visat sig 

vara lönsamt. 

över i datorsystemet och kan redovisas 

på önskat sätt, som listor, mängder 

eller grafik. 

– Vi kunde tack vare Drifus visa att 

vi levererade lika många vagnar från 

sjukhuset som vagnar som kom in. 

Sedan ett halvår tillbaka har vi inte haft 

några kostnader för tvättvagnshyra, 

konstaterar Peter nöjt. 


Nästa effektiviseringsåtgärd 

kan vara mätning och interndebitering 

av riskavfallet. 

Då skulle inte längre sådant 

som egentligen inte är 

riskavfall hamna där, tror 

interna transportchefen 

Peter Avelöv. Och riskavfall 

är dyrt att ta hand om. 

Det är mycket gods som hanteras på Sjukhuset 

Ryhov, transporterna är totalt på 30 000 mil 

i kulvertarna varje år. 


Samma system används också för 

gods mottagningen och av sjukhusvakten. 

Paketen har streckkoder som 

skannas och sedan skannas också 

streck koden på den transportvagn man 

lägger dem i. 

– Mina gubbar här kör in tvätt och 

transportvagnarna i kulvertarna, fortsätter 

Peter. Där tar städarna över och 

kör upp dem till respektive vårdavdelning. 

De registrerar i sin tur att de mottar 

och avlämnar vagnen genom att läsa 

av streckkoden på den med samma typ 

av skanner. Vid behov kan man sedan 

söka i datasystemet och ta reda på var 

ett bestämt paket befinner sig, men det 

hör till ovanligheterna att man behöver 

göra det. 

närmast i Peters förbättringsplaner: 

riskavfallet 

Sjukhusvakter finns alltid på plats och 

det finns siffror som visar att de gör 

nytta. Det år man startade bevakningsenheten, 

1996, polisanmäldes 170 brott 

på sjukhuset. Nu är det kring 60 per 

år. Streckkoder sitter i anslutning till 

enheterna där vakterna går rond. Vakterna 

skannar av dem plus skannar i sitt 

medhavda streckkodsblock av en kod 

som talar om ”Allt OK” eller vad som 

avviker från det önskade, till exempel 

”Olåst dörr”. Därmed har man sedan 

alla uppgifter om tidpunkter och avvikelser 

registrerade i datasystemet. 

Peter berättar vidare att han är intresserad 

av att införa systemet inom flera 

områden av verksamheten. Närmast 

till hands ligger riskavfallet som är 

dyrt att ta hand om och där han tror att 

mätning och mängddebitering skulle 

medföra en minskning därför att saker 

som egentligen inte är riskavfall då inte 

skulle hamna bland det. 

Konsekvent inriktning 

på optimal effektivitet 

Även inom landstinget som helhet 

jobbar man med att förbättra och driver 

därför projektet Kraftsamling där man 

ser över verksamheten i landstinget för 

att få den optimala organisa tionen. 

Sjukhuset är också med i ett benchmarkingprojekt 

som Ernst & Young 

arbetar med och där totalt 47 sjukhus 

i Sverige deltar. Förra året deltog sjuk 

huset bland annat med textilhanteringen, 

vilket givit en del input till en projektgrupp 

som bland sina uppgifter har att 

se över hur man ytter ligare ska förbättra 

tvätthanteringen. 

– Det är kul att det händer saker 

och att man måste ha på fötterna och 

visa att man sköter verksamheten bra, 

avslutar Peter. n

snön hamnar när den skottas 

lliggande tak och och andra 

struktioner kan skadas. 

Det är inte bara 

att skotta 

stora mängder snö i rörelse 

till att detta händer är att 

nor parallellt med taknocken. 

or vinkelrätt ”Skotta från taket nocken ner 

i remsor och 

skotta på båda 

sidor om nock 

med tanke samtidigt.” på jämn 

r skottningen. Det rekom- 

göra mer menderar 

jämnt fördelad Martinsons last. 

i sin skrift om 

snas är det snöskottning lätt 

t och tegel. av tak. 

aket (10 till 20 centimeter). 


Tänkvärt vid snöskottning från tak, 

heter en liten skrift från Martinsons 

med fabrik i Bygdsiljum och den finns 

att hämta på deras hemsida. Martinsons 

är en stor träförädlingsindustri 

som bland annat tillverkar limträ till 

takstolar – därav deras intresse av att 

taken ska hållas skottade så inte snölast 

erna blir för stora. 

Fastighetsägaren har ansvar 

för allt 

Snömängd och temperaturskillnader i 

kombination med ett taks lutning och 

andra egenskaper skapar på vintern 

risk för istappar och snöras. Det är 

fastighetsägarens ansvar att bevaka och 

bedöma när ett tak behöver skottas. 

Fastighetsägaren ansvarar även för att 

varna för nerfallande snö och is från 

taket genom att sätta upp avspärrningar 

och varningsskyltar. 

Säkerhet är viktigt 

Inför snöskottning från tak är det 

viktigt att vara medveten om de risker 

mellanrum längs hela taket. När det är gjort kan 

man skotta av kvarvarande remsor. Se Illustration 

nedan. 

Att skotta snö från tak är också en form av rengöring, och 

kanske en del av Facility Services. I varje fall är det en 

särskilt aktuell arbetsuppgift så här års. Det kan kanske 

tyckas vara en enkel syssla men det finns en del man bör 

tänka på. 

som finns. Det är viktigt att skottningen 

genomförs på ett sätt som är säkert för 

dem som skottar och för eventuella förbipasserande, 

samt inte minst för själva 

tak och byggnadskonstruktionen. 

Professionella snöröjare 

rekommenderas 

Punkt ett på Martinsons lista ger kanske 

det bästa rådet: ”Om du är osäker 

på hur takskottningen ska genomföras 

på ett säkert sätt bör du anlita professionella 

snöröjare. De vet hur ett tak 

ska skottas både för att klara konstruktionen 

och undvika olyckor.” 

Skriften finns att ladda ner på Martinsons 

hemsida martinsons.se. n 

Boverket har delat in Sverige i snözonerna 1,0 – 5,5 

och utifrån det är takkonstruktionerna dimensionerade. 

I Martinsons skrift beskrivs hur man enkelt beräknar ett 

taks aktuella snöbelastning och därmed när det är dags 

att skotta. 

BFS 2010:3 

EKS 6 

Figur C.8(S) Snölast på mark: Snözoner för snölast på m 

sannolikheten av 0,98 inte överskrids en gån 

med 50 års återkomsttid) baserad på mätdat 

logiska stationer. 

Rengöring & Hygien #1.2013 11 

Snözon 

1 

1,5 

2 

2,5 

3 

3,5 

4,5 

5,5

Varför inte mäta ATP på 

Frank Axelsson, Food Diagnostics, i färd med att mäta 

ATP på ett golv. 

Tidigare har vi träffat på ATPmätning 

som en värdefull metod att kontrollera 

hygien på utrustning och inredning vid 

livsmedelshantering och i medicinsk 

miljö (Rengöring & Hygien 5/12 sid 

23). Med den här tekniken mäter man 

enkelt och snabbt hur mycket organisk 

smuts som finns på en yta. Det är lätt 

att förstå att metoden är viktig där man 

arbetar under högt ställda hygienkrav. 

Golv är inte kliniskt rena och behöver 

sällan vara det. Golv är sällan den yta 


som överför smitta mellan människor. 

Vad har då ATPanalys med golv att 

göra? 

ATP finns i vanlig smuts 

Eftersom levande och döda mikroorganismer 

finns i vanlig smuts kan 

ATPmätning användas för att ge ett 

mätvärde för smutsbeläggning på golv. 

Ett mätvärde visar hur man lyckats 

eller misslyckats med att göra en golvyta 

ren. Med ett ATPvärde får man ett 

Om du vill ha argument 

för bra städmetoder 

och bra 

städ utrust ning är 

ATP- mätning ett 

hett tips. Det säger 

Magnus Rönn mark, 

Magnus Material 

och Miljö, som nyligen 

gått en utbildning 

i hur man gör 

ATP-mätningar på 

golv. han intygar att 

det går enkelt och 

snabbt att lära sig 

och bör kunna bli 

en bra metod också 

inom ”vanlig lokalvård”. 

Text: Magnus Rönnmark 

Foto: Elisabeth Sedig 

objektivt uttryck för ytans renhet. Det 

kan vi använda på många sätt för att 

utvärdera egenskaper, produkter och 

arbetskvalitet för golv, golvvård och 

golvvårdsprodukter. 

En teknik som framgångsrikt används 

för att minska smittrisk i kritiska lägen, 

kan alltså användas i vardagsmiljö 

för att uppnå bättre renlighet, bättre 

städ metoder och effektivare insats av 

resurser för städning. Här följer några 

exempel.

golv också till vardags? 

Är städmetoden effektiv? 

Om du vill jämföra olika städmetoder 

kan du få klara besked med ATPanalys. 

Om den ena metoden minskar ATPvärdet 

med 80 procent är det klart att 

den är bättre än en alternativ metod 

som reducerar det med bara 50 procent 

på samma yta. 

Med ett ganska enkelt testprogram 

kan du få mätvärden som ger viktiga 

upplysningar om olika moppar, 

maskiner, rondeller, kemikalier och 

arbetsmetoder. Om du vill ha argument 

för bra metoder och utrustning får du 

bra stöd när du kan visa högre ATPreduktion 

än för alternativa system. 

Är golvytan lättstädad? 

Råa och slitna golvytor kan vara svåra 

att få rena. Här kan man med en prak 

tisk mätning avgöra vilken status golvet 

har. Om ett högt ATPvärde före städ 

ning sjunker till ett lågt värde efter 

städning har man lyckats bra med att 

avlägsna ATPhaltig smuts. 

Skulle golvet hålla kvar mycket smuts 

trots att man städat med bra metoder, 

får man fundera på om golvet ska 

poleras, renoveras eller rent av bytas 

ut. Resultatet av den insats man valt 

kan kontrolleras med ATPanalys. Och 

när man säljer nya golv kan det vara 

övertygande att visa bra mätvärden för 

ATPreduktion med de städmetoder 

som är aktuella. 

Golv ska bli smutsiga 

Det måste påpekas gång på gång. Golv 

har till uppgift att bli smutsiga. Om 

inte smutsen finns på golvet – då finns 

den någon annanstans och det är sällan 

bättre. Golv ska ta till sig den smuts 

som vi för med oss in eller alstrar i 

huset. 

Detta kan du kontrollera med ATPmätning. 

Om man finner misstänkt låga 

värden på golv som har hög belastning, 

måste man söka smutsen i angränsande 

Intresset för att lära sig ATP-mätning kan väntas öka snabbt. 

Här håller Frank Axelsson, Food Diagnostics, en kurs för 

certifiering på Fair Deal Group i januari i år. 

rum eller på bord, hyllor och armaturer. 

Det gör man med samma teknik och 

utrustning. Med ett bättre golvvårdssystem 

kan man ofta få golven att inte 

sprida smutsen i huset. 

Golv ska bli rena 

Det smutsiga golven med höga ATPvärden 

ska naturligtvis få mycket lägre 

värden efter bra städning. Om skillnaden 

är stor betyder det att städningen 

avlägsnat mycket smuts ur huset. Det 

är detta som kallas ”smutspumpen”. 

Tydligast är det här för avtorkningsmattor 

och andra golv i entrézonen, 

men det gäller golv i hela huset. 

Med ATPtekniken kan man avgöra 

om smutspumpen fungerar i en fastighet. 

En dålig pump gör att man måste 

jaga smuts på andra ytor, som ofta 

är dyrare att städa och innebär sämre 

hygien i huset. 

Att styra sina städinsatser 

För att hålla en bra nivå av renlighet 

i hela huset gäller det att ha tillräcklig 

städfrekvens. Den behöver inte vara 

lika överallt. Där man har snabb nersmutsning 

måste man städa ofta. Där 

beläggningen är liten eller kraven kan 

Rengöring & Hygien #1.2013 13

sättas lägre kan man spara på insatserna. 

ATPmätning under drift kan användas 

som beslutsunderlag, när man 

planerar för framtiden. Naturligtvis kan 

metoden också användas för uppföljning. 

Man kan kontrollera att smutsnivåerna 

inte avviker väsentligt från 

dem som man hade planerat. 

hightech för vardagsbruk 

ATPmätning är en metod som är enkel 

och inte kostsam att använda. Som 

konsult vore det naturligtvis frestande 

att beskriva hur avancerad metoden är. 

Det skulle vara fint att imponera med 

sin skicklighet vid mätningen, men det 

tog inte många timmars utbildning för 

att komma till start. 

När tekniken en gång utvecklades 

var det förstås hightech att med rätt 

reagens få adenosintrifosfat, ATP, att 

avge ljus så att en speciell foto meter 

kan ge mätvärden som svarar mot 

mängden levande och döda mikroorganismer. 

Att använda tekniken idag 

är inte konstigare än att man har laser 

när man gräver diken. 

Vad vill du veta? 

Här har presenterats några näraliggande 

exempel på hur ATPteknik kan 

komma till nytta i effektiv golvvård. 

Det skulle förvåna mig om du som förvaltar 

fastigheter, tillverkar produkter 

för golvvård, sköter golv eller upp 

Fakta om ATP-mätning 

ATP, adenosintrifosfat, är ett 

ämne som finns i alla djur, växter 

och mikroorganismer. 

ATP kan påvisas och mätas med 

reagens som med ATP ger ljus, 

vilket sedan mäts fotometriskt. 

Mängden ATP kan anges i RLU, 

relativa ljusenheter och blir så ett 

mått på förekomst av organiskt 

material. 


Det tar bara 15 sekunder, så har man resultatet på mätaren. Ju lägre siffra, desto renare är det. 56 är för de flesta ytor ett 

mycket bra värde. 

handlar städning inte har fler idéer om 

hur tekniken kan användas. Det ska bli 

spännande att höra. 

Var finns tekniken? 

För livsmedelshantering och för samhällets 

kontroll av hygien kring mat 

och medicin finns tusentals utrustningar 

och certifierade användare av ATPmät 

ning. Med inriktning på golv, golvvård, 

städning och alla produkter kring detta 

är det ännu inte så vanligt att använda 

ATPteknik. Men det är som sagt inte 

svårt att lära sig. 

Utrustning för ATPmätning säljs i 

Sverige av Food Diagnostics, Technovap, 

3M med flera n 

Så här går en ATP-mätning till: Man rör svabben över golvytan, placerar svabben i ett provrör och aktiverar genom att vrida om toppen på röret, laddar mätaren genom att sticka ner röret 

och får efter 15 sekunder mätresultatet.

elmia Städ 

blir stort! 

Det finns mycket att se fram emot för städbranschen. 

2013 kommer att bli ett händelserikt år och just nu pågår 

förbered elserna för fullt. I september sjösätts den nya 

branschorganisationen Städbranschen Sverige under 

den för branschen tillika nya mässan Elmia Städ. Text: Johanna Sedig 

I september startar den nya branschorganisationen 

Städbranschen Sverige, 

på initiativ av SRTF Sveriges Rengörings 

tekniska Förbund och Svenska 

Golvrådet. Startskottet går under den 

tillika nya nationella mässan Elmia 

Städ i Jönköping 24−26 september. 

Den nya mässan ersätter SRTFs tidigare 

mässor men blir samtidigt på många 

sätt något nytt och väldigt annorlunda. 

15 000 intresserade besökare 

− Det känns verkligen roligt och som 

om det är en satsning man tar på allvar 

från städbranschens sida. Samtidigt 

känns det för oss som ett naturligt steg 

vidare, säger Henrik Landén, ansvarig 

projektledare för Elmia Städ och Elmia 

Fastighet hos Elmia. 

Elmia Städ arrangeras samtidigt som 

mässorna Elmia Fastighet och Elmia 

Park och man räknar med betydande 

synergieffekter. Av fastighetsmässans 

runt 200 utställare berörs huvuddelen 

yrkesmässigt av städning så det finns 

många naturliga kopplingar mellan 

de två mässorna som även arrangeras 

bredvid varandra med gemensam entré 

i mässhallen. 

En förändring mot de tidigare SRTFmässorna 

ligger även i själva arrangemanget. 

På Elmia kommer utställarna 

att köpa färdiga monterkit så att det 

bara enkelt är att plocka upp sina saker. 

Elmia som är vana mässarrangörer har 

all expertis på plats och på samma sätt 

kommer nu mässan att marknadsföras 

på ett helt nytt sätt. 

I fjol drog Elmia Fastighet och Elmia 

Park över 15 000 besökare. 

Rätt besökare och utställare 

− För oss är det viktigt att satsa på 

kvalitet. Rätt besökare och utställare 

Förra året drog mässorna som går tillsam - 

mans med Elmia Städ över 15 000 besökare, 

de flesta yrkesmässigt intresserade av 

städning. 

är viktigare än antalet, påpekar Henrik 

Landén. Men på själva mässan kommer 

vi att erbjuda hela paletten. Utställare 

intressanta både för erfarna inköpare 

och personal på städbolagen men även 

intressanta föredrag och seminarium. 

Mässan kommer att gå av stapeln 

i Elmias största mässhall tillsammans 

med Elmia Fastighet. Ett utrymme på 

hela 7 500 kvadratmeter. 

− Och skulle vi fylla upp det så är 

det bara att öppna en hall till, skrattar 

Henrik. Ambitionen så här långt är att 

Elmia Städ ska ha minst 60 utställare, 

vilket tillsammans med Elmia Fastighets 

200 och Elmia Parks 120 nog 

fyller upp hela Jönköping med folk. 

Mer information om mässan, seminarier 

och andra festligheter kommer 

löpande i Rengöring & Hygien. n 


Absolut Rent 

− kan man göra men inte skriva 

Det har Lars Samuelsson, med företaget 

Biosystem Kemi i Göteborg fått 

erfara. Lars är ingen oerfaren affärsman 

utan har bland annat varit chef 

för en reklambyrå under många år 

och grundat industrirengörings bolaget 

Recy clean. På ålderns höst skulle han 

dra nytta av sina tidigare erfaren heter 

och startade därför bolaget Biosystem 

Kemi för att sälja städkem till konsument 

under varumärket Absolut 

Rent. Därför hotas han nu av en långdragen 

och dyr rättsprocess mot 

vodkatillverka ren Absolut Company. 


Tanken bakom det nystartade Bio system 

Kemi var att erbjuda koncentrat under 

huvud namnet Absolut Rent med produkter 

som Absolut Rent Badrum och 

Absolut Rent Kök. Städkemet skulle 

säljas via nätet och tack vare tunna 

flaskor lämpade det sig väl för vanlig 

posthantering. 

hävdar ensamrätt 

till ordet Absolut 

Provförsäljningen hann dra igång, 

men sedan kom ett hotfullt brev från 

vodkatillverkaren Absolut Companys 

advokatbyrå hösten 2011. Bolaget 

krävde via advokatbyrån att Biosystem 

Kemi omedelbart skulle upphöra med 

att använda ”varumärket Absolut vid 

marknadsföring av rengöringsmedel 

samt liknande varor och tjänster, samt 

avstå från all framtida användning av 

varumärket Absolut”. 

Man krävde även att Biosystem 

Kemi skulle ta bort varumärket från 

hemsidan samt dra tillbaka allt marknadsföringsmaterial. 

Dessutom ville 


Lars Samuelsson, jagad 

tillverkare av städkem. 

man få information om antalet sålda 

exemplar. 

När Lars Samuelsson inte svarade 

kom det efter ett par veckor ett nytt 

hotbrev där man hänvisade till ett tidigare 

rättsfall där motparten till slut fått 

betala ett skadestånd på två miljoner 

kronor. 

”Kan ju inte ta patent 

på svenska språket” 

– Absolut kan ju inte ta patent på det 

svenska språket. Det här är helt absurt, 

säger Lars. Jag har varit reklam byråchef 

i Göteborg i 16 år och jag tyckte ändå 

att jag kunde det här med marknads 

föring. Vi har ju inte stulit någon logotype 

eller liknande, men inför ett hot 

om en större rättegång har vi fått vika 

ned oss. 

Tillsammans med sin affärs partner 

har han satsat 500 000 kronor på att 

få fram flaskor, utforma marknadsföringsmaterial, 

bygga upp hemsida 

med mera. Nu står man där med ett 

lager med flera tusen flaskor med städ 

kem som man inte vet vad man ska 

göra av. 

– Jag tycker att det är ytterst märkligt. 

Apoteket säljer ju produkter som 

Absolut Torr, men de ger sig på småskuttar 

som oss. Vår tanke var naturligtvis 

inte att störa marknadsföringen 

av Absolut Vodka, säger Lars. 

Lars har dock inte gett upp striden 

ännu, men tycker att bråket har fått 

honom att tappa sugen: 

– Jag har bytt namn till Lasse medel, 

men jag tycker att ett sådant här fall 

borde överprövas. Fast jag har ju inte 

råd att driva en så stor process, säger 

han. 

Inget varumärke 

– Det har aldrig varit vår avsikt att 

använda ”absolut rent” som varumärke 

utan enbart i den språkliga betydelsen 

av något som gör väldigt rent, säger 

Lars.Vi har då funnit att ordet absolut 

är ett utmärkt svenskt ord som inte 

lämnar något övrigt att önska. 

Det företag som ligger närmast Bio

system Kemi i användandet av ”absolut” 

är förmodligen det internationella 

före taget L’Oréal med sin produktserie 

Absolut Repair och där deras användning 

av ordet absolut inte möter några 

hinder. 

– Hur det är med alla städbolag som 

heter Absolut Rent vet jag inte men de 

har funnits länge, likaså Absolut Kattklubb, 

Absolut Green, Absolut Bank, 

Absolut Handball, Absolut Coon’s, 

Absolut Cotte med flera, konstaterar 

Lars eftertänksamt. De får kanske akta 

sig? Vem vet vad Absolut ska jaga 

nästa gång? n 

Absolut Rent i ej tillåten förpackning. 

Foto från Biosystem Kemi. 

Användningen av antibakteriella 

tillsatser har ökat i takt 

med en växande rädsla för 

inter nationell smittspridning 

i köl vattnet av såväl svininfluensa 

som SARS. Fokus har 

legat på att förhindra sjukdomsspridning 

genom att 

döda bakterier. Så långt allt 

väl, men vad händer med de 

bakteriedödande ämnena? 

En färsk amerikansk studie 

genomförd av Arizona State 

University visar att den ökade 

användningen av antibakteriell 

tvål och andra antibakteriella 

produkter lämnar 

spår i miljön omkring oss. 

Forskarna har i studien bland 

annat följt ämnena triclocarban 

och triclosan på sin väg 

från användare och vidare ut 

i naturen. Ämnena är vanliga i 

Vill inte ”kommentera 

det enskilda ärendet” 

Elin Wibell på Corporate Communica tions hos 

Absolut Vodka har givit följande kommentar till 

tidningen Resumé: 

”The Absolut Company äger ensamrätten till det 

kända varu märket Absolut. Absolut är ett registrerat 

varumärke för en mängd varor och tjänster 

som därmed har ett varumärkesrättsligt skydd. 

Om någon bryter mot detta är det naturligt att 

vi vidtar åtgärder. Genom Absolut- varumärkets 

status som ett inarbetat väl ansett varu märke har 

The Absolut Company ett omfatt ande varumärkesskydd 

som även kan avse andra varor än vodka. 

Vi har dock tyvärr inte möjlighet att kommentera 

det enskilda ärendet ytterligare.” 

Antibakteriella tillsatser skyddar mot bakteriespridning 

men hur spridda blir tillsatserna? 

just antibakteriella rengöringsprodukter 

och har i studien 

påvisats sprida sig till olika 

sötvattenkällor i Minnesota i 

USA. 

Triclosan dödar bakterier 

genom att hindra dem att 

konvertera mat till energi 

och triclocarban genom att 

förstöra deras cellmembran. 

Forskning pekar på att tillsatserna 

kan ha en hel del 

negativa effekter, triclosan 

bland annat på liv i vatten. 

Då ämnet är svårt att bryta 

ner bioackumuleras det, precis 

som tungmetaller, högre 

upp i näringskedjan. Det 

finns även studier som pekar 

på att ämnet kan påverka 

människans hormonbalans 

och sprida resistens mot 

antibiotika. 

Produkterna är idag godkända 

och används i både 

Europa och USA men nu 

väntas hårdare regler i Europa. 

Produkter vars triclo- 

Absolut i tillåten förpackning. 

Foto från Absolut Company. 

sannivåer överstiger vissa 

gränsvärden ska i framtiden 

märkas så att konsumenten 

ser att produkten är miljöfarlig. 

n 


Lokalvårdstips Lokalvårdstips Lokalvårdstips 

På Facebook kan man få 


Att vissa speciella ämnen på Facebook 

kan skapa stort engagemang under en 

kort tid är en sak. Ofta är det något 

poli tiskt som: Vi vill inte ha Stefan 

Löfven som statsminister. Eller: Vi vill 

inte ha Fredrik Reinfeldt som statsminister. 

Båda dessa Facebooksidor 

samlar följare i tusental. Men här har 

vi en varaktig sida med en bra blandning 

av brukare, leverantörer och 

intresserade – alla med kunskap om 

städbranschen utifrån sina egna speciella 

utgångspunkter. 

Snabba tankar – snabba svar 

Det som gör många Facebooksidor 

läs värda är blandningen av person liga 

meddelanden och bransch anknutna 

frågor. Frågor som kan dryftas förutsättningslöst 

och utan prestige. Någon 

slänger ur sig något som han eller hon 

tänkt och grunnat på. Och plötsligt blir 

genklangen stor: 

– Vi har gjort så här och det fungerar 

bra ... 

– Har ni tänkt på att … 

– Vi improviserade och fixade ihop en 

liten … som fungerar jättebra ... 

erfarenhetsåterföring 

Branschen har genom Facebooksidan 

fått tillgång till en direkt kanal för 

erfaren hetsåterföring där egentligen 

inga problem är för små eller obetydliga. 

Något som är litet och lättfixat för 

en person kan vara ett stort problem 

för någon annan. Vi kommer därför 

att löpande ta upp frågor och problem 

som dyker upp här. Ibland löses problemet 

direkt – ibland är det kanske 

något vi kan ta till oss och gå vidare 

med i tidningen. 

Aktuella ämnen på senare tid har 

varit: Hur gör man rent fula, keramiska 

fogar? Och hur ska en RUTanpassad 

dammsugare se ut? Om textilgolv 

passar i skolor blev också ett hett 

debatterat ämne – här bredvid visas 

ett sammandrag av den tråden för att 

ge ett smakprov på det som serveras. 

Obser vera att detta är spontana frågor 

och spontana svar – men bakom dem 

ligger mycket kunskap. n 


Utdrag ur Facebooktråd: Heltäckning i skolor? 

Kristina Grennberg: 

En rektor på en högstadieskola i Piteå är enormt sugen på att 

lägga in ”heltäckningsmattor”. Vi har inte så stor erfarenhet av 

sådana. Skulle vara intressant att få både positiva och negativa 

erfarenheter av den typen av mattor. Idag är det linoleummattor 

i klassrummen. 

Maria Wedin Jonsson: 

Efter Cocacola, tuggummi och snus??? Fattar inte hur de tänker?? 


De har varit och tittat på en ”representationsskola” i Luleå som 

hade textilgolv och den var väl fin ... 


Borstvalsdammsugarna är inte roliga att köra, man får ju liksom 

hålla upp hela dammsugarpåsen ... 

Ingvar Andersson: 

I Raketskolan i Kiruna ligger det heltäckning i alla klassrum. Med 

rätt maskiner och dagens mattor är det inga större problem! Det 

växer så det knakar med textil i offentliga lokaler. 

Rulle Bahrman: 

Som sagt det finns alternativ till den traditionella dammsugningen 

med borstvals. Sopsugare med dammsugaraggregat eller motormunstycken 

till vanliga dammsugare alternativt turbomunstycken. 

Man får även tänka på barnen. Såg en undersökning att lärarna 

har tinnitus och barnen är närmare ljudkällan än lärarna. Sedan 

kanske man inte ska lägga in det i högstadiet då snus och Cola 

kommer in i bilden. Då finns det akustikgolv som tar ner ljudbilden 

med cirka 20 procent med linoleum, PVC eller gummi. 

Daniel Melin: 

Att man lägger in textila golv i skolmiljö var som jag ser det 

en tidsfråga. Ljudproblemet är välkänt inom skolmiljön och ett 

textilt golv i kombination med ljudabsorberande plattor i tak och

många tips 

textilier på väggarna ger drastiska sänkningar i ljudbilden. Ett hårt 

ljudabsorberande golv som Nils nämner är inte ens nära då det i 

huvudsak tar stegljuden men inte ljudet från de små munnarna. 

Detta studsar ganska oberört vidare från den hårda golvytan. 


Bara man är medveten om att avverkningsytan minskar drastiskt 

med textila golv = dyrare städning. Dessutom behövs textilier 

som dämpar på väggarna och de behöver också tvättas. Hellre 

heltäckningsmattor än lösa mattor på hårda golv då är det två 

städmetoder som behövs. 


Nils Bahrman, hur mycket dyrare städning? Dubbla tiden/kvadrat 

eller dyrare periodiska insatser eller vad? Jag gissar att skolan 

tänkt sig samma städpeng men att de tror att det går att kompensera 

med minskad frekvens. 

Jag tycker jag har fått jättebra svar kring varför man vill prova 

textilt. Vi på städ har inte så mycket att säga till om vare sig i 

möbelinköp eller materialval. Men, det går ju alltid att komma 

med synpunkter och erfarenheter till dem som väljer. 


Rekommenderad avverkning med vanlig dammsugare med turbomunstycke 

är runt 120 kvadratmeter i timmen. Normalt i skola är 

ju 320−390 så det är tre gånger dyrare. Det är lämpligt i trånga 

utrymmen, typ klassrum. Har man sopsug med dammsugaraggregat 

så är det en helt annan avverkning men då är det öppna ytor, 

typ korridor. Sedan får Kärcher eller Nilfisk svara om avverkning 

ifall de har några mellanvarianter av dammsugningsmaskiner. Det 

är alltid en avvägning mellan bredd och framkomlighet. 


Periodiskt underhåll är inte så stora skillnader på. 

Konrad Löwhagen: 

Mattvätt metod Ångtvättbilen kostar cirka 20 kronor per kvadratmeter, 

om man en gång per år önskar hjälp med mattvätt. 

Textilgolv i skolor? Vissa är för och vissa är 

emot. På bilden syns nylagda textilgolv på 

Sånghusvallens skola i Krokoms kommun. Här 

har man valt Flotex från Forbo för att få bättre 

ljuddämpning och komfort i lokalerna. 

På dryga halvåret har Rengöring & Hygiens 

Facebooksida fått över 250 ”följare”. När 

det gäller yrkessidor är det bra siffror. 

Maria Wedin Jonsson: 

Colaburkar, snus, pappersbollar, halva mackor!!! Tar era dammsugare 

upp det?? Inte! Hmm, då ska vi handplocka upp det 

först! Välkommen till verkligheten. Jag är absolut inte rädd för 

förändringar men då ska det vara till det bättre. 

Daniel Melin: 

Som jag ser det har ni tre saker att göra. 

1. Övertala fastighetsansvariga att inte lägga in textila golv. 

2. Övertala barnen/ungdomarna att slänga allt skräp i soptunnorna 

och inte tappa sudd och pennor. 

3. Hitta en fungerande arbetsmetod när 1 och 2 misslyckats. 


Eller alternativ 2,5, att tvinga barnen att ta av sig skorna (finns 

en högstadieskola i Skellefteå där de faktiskt lyckats med det 

konststycket). 

Daniel Melin: 

Det finns faktiskt många skolor där man tar av sig skorna runt 

om i landet. Någon studie från Kalmar (tror jag det var) visade 

att det var betydligt lättare att motivera barnen att ta av sig 

skorna när de skulle gå på den textila mattan för det fanns som 

ett inbyggt motstånd i många att gå på mattan med skor på. 


Varför tänker inte rektorerna på hur man med enkla medel kan 

sänka städkostnaderna utan att öka avverkningen. 

Tips #1. Skor av i entréerna som låses in i ett skåp där man har 

sina tofflor. Mycket mindre mängd skit kommer in samt andra 

fördelar finns. Spring i korridorerna minskas. Ljudnivån sänks. 

Tips #2. Dela antalet elever med antalet wc. Varje wc får en 

mängd elever som får ett ”eget” wc. Sätt på lås på varje wc 

med ”egen” nyckel för gruppen med ”eget” wc. Mindre nedsmutsning 

då ingen vill skita ner sin toalett. Mindre slitage och 

sabotage. Grupptrycket påverkar gruppmedlemmen att sköta 

sig. Och tjejerna vågar gå på toaletten på dagen i skolan. 


Lokalvårdstips Lokalvårdstips Lokalvårdstips

Livsmedelshygien Livsmedelshygien 

Ett måste för en vinnare: 

God mat 

– och god hygien 

Om en kock slarvar och inte 

rengör efter sig direkt kan han 

förlora tävlingen på det. Det 

säger hanna halpern som är 

vd för Årets Kock, en tävling 

som skapades för att höja 

kockyrkets status. Det har 

lyckats över förväntan. 


Foto: Magnus Skoglöf 

– Man kan inte bli en ”fine diningkock” 

om man inte är duktig på 

hygien, säger Hanna Halpern som är 

vd för Årets Kock, en tävling som nu 

går för 30e året i rad. 

146 tävlande skickade in sina recept 

i september förra året, de uttagna deltog 

i deltävlingar i november och 8 

februari är det dags för final på Stockholm 

Waterfront för de sex tävlande 

som tagit sig så här långt. 

har höjt kockarnas status 

enormt 

Tävlingen Årets Kock har blivit något 

stort – matintresset är stort i Sverige 

vilket avspeglas i alla matlagningsprogram 

på TV och i att Sverige är det 

land där det säljs allra flest kokböcker 

per capita. 

Annat var det när tävlingen startade 

1983. Initiativet togs av den kände 

restaurangprofilen Tore Wretman 

tillsammans med Svensk Mjölk som 

fortfarande är huvudman för tävlingen 

även om man nu bildat ett särskilt 

bolag för ändamålet. Ett av huvudsyftena 

var att lyfta statusen för kockar 

och övriga inom restaurangbranschen, 

att stimulera till utbildning och verka 

för att kockarna skulle bli bättre och 

bättre. 

– Kockar hade väldigt låg status då, 

förklarar Hanna Halpern, och de hade 

ofta rykte om sig att vara alkoholiserade. 

Med tanke på den stora förändring 


som kockarnas status genomgått under 

de här 30 åren måste man beteckna 

resultatet som en framgångssaga. Så 

när tävlingen Årets Städare funnits i 

30 år … 

Det har dock varit mycket medvetet 

PRarbete kring Årets Kock, för att öka 

intresset inte bara för tävlingen utan 

för mat i allmänhet, berättar Hanna. 

Även hygienen jurybedöms 

Nu finns många bra kockar och 

konkurrensen i tävlingen är väldigt 

tuff. Och det är inte bara maten som 

bedöms utan även hygienen. 

– Det finns tre jurygrupper, berättar 

Hanna, två som bedömer smak och 

presentation och en som bedömer 

hygienen. Om någon kock slarvar och 

inte rengör efter sig direkt kan han 

förlora tävlingen på det. 

Varje kock har en ”commie” till 

sin hjälp som plockar fram, plockar 

undan, diskar, rengör och så vidare. 

Veli Myllärinen som gått restaurang 

Så här glad blir man när man vinner tävlingen 

Årets Kock – förra årets vinnare Klas Lindberg 

som förutom att laga den bästa maten även hade 

ambitionen att ha det renaste köket. 

utbildning och nu är kocklärling var 

commie åt förra årets vinnare Klas 

Lindberg. 

– Klas sa direkt att ”Vi ska ha det 

renaste köket i tävlingen”, berättar 

Veli och fortsätter med att förklara hur 

viktigt han själv tycker det är att hålla 

rent omkring sig. 

Försöker få in mer mikrofiber 

Tävlingen har ett tiotal sponsorer, 

bland dem Diversey som utrustar 

kockarna med professionella rengöringsprodukter 

och finns på plats 

under tävlingen för att serva med 

utrustning. 

– Då får vi också en chans att tala 

med kockarna, säger Jonas Rejholt 

som är ansvarig för Food Service på 

Diversey. Vi försöker få in mer mikrofiber 

och mer doseringslösningar. Det 

är lite trögt men det är ett långsiktigt 

arbete. Vi hoppas bidra till att det blir 

ännu viktigare med hygienen i köken. 

n

Debatten om sjukhusstädning: 

Nu måste beställarna 

tänka om! 

ledningen på våra sjukhus måste inse att städ - 

ningens kvalitet har betydelse när det gäller 

att begränsa smittspridningen. Och vara beredd 

att betala för att ge städarna den tid som 

behövs för att göra ett bra arbete. 

De vårdrelaterade infektionerna minskar 

inte längre, det rapporterade vi om 

i Rengöring & Hygien nummer 2/12. 

Nästan var tionde patient får någon 

infektion under sin sjukhusvistelse. 

I december slog Dagens Nyheter larm 

om saken och kopplade till dålig städ 

ning. Rubriker som ”Städar mer sällan 

än bensinmackar”, ”Sjukhusen slarvar 

med att städa sina toaletter” och 

”Var femte patient klagar på snusket” 

väckte stor uppmärksamhet. Vi fick 

läsa beskrivningar som: 

”Miljön var sliten, det stank av urin, 

det var smutsigt …” 

”Toaletten var svartprickig, det var 

svart smutskant runt väggar och 

trösklar och dammiga gardiner.” 

”… toaletten … var smutsig med 

avföring och blod.” 

”… det var avföring i handfatet 

bredvid hans säng. Förmodligen var 

det någon sjuksköterska som tömt en 

stomipåse där.” 

Många larm 

om bristande städning 

Särskilt har det varit städningen av 

toaletter som kommit i fokus och DN 

har gått noggrant tillväga och tagit 

reda på hur ofta de städas på landets 

53 största sjukhus. Med nedslående 

resultat. 

Larm av det här slaget är ingenting 

nytt. I nummer 3/11 av Rengöring 

& Hygien kunde vi berätta om en 

patient som gjort en anmälan till 

Socialstyrelsen för dålig städning på 

Norrlands Universitetssjukhus. Och 

i Läkartidningen nummer 10/11 berättade 

Marlene Wullt, överläkare vid 

infektionskliniken på Skånes Universitetssjukhus, 

om sina egna erfarenheter 

av sjukhusstädning. 

Hon är inte ensam om att som läkare 

bli upprörd över sina iakttagelser när 

hon själv hamnar i rollen som patient. 

Hon skriver, med hänvisning till en 

tidigare artikel av det slaget: 

”Vi rapporterar bägge om städning 

som, enligt min mening, knappast 

skulle godtas ens på det enklaste 

hotell, och som naturligtvis är helt 

oacceptabel inom den högintensiva 

sjukvården.” 

Bevisat att högre städfrekvens 

minskar smittspridningen 

Oron är kopplad till risken för smittspridning, 

för städkvaliteten spelar 

naturligtvis en väsentlig roll när det 

gäller frekvensen av vårdrelaterade 

infektioner. När det gäller tarmbakterier 

är till exempel ostädade toaletter 

högriskzoner. Och det finns engelska 

undersökningar som visar att just mer 

frekvent städning minskar risken för 

smittspridning. 

Den erfarenheten har man också på 

Capio Sankt Görans sjukhus i Stockholm, 

där de vårdrelaterade infek tion 

erna minskade från åtta till sex procent 

när sjukhuset 2008 utökade städningen 

och började städa varje dag. 

Många sjukhus städar annars toaletter 

enbart fem eller sex dagar i veckan. 

Idag är de vårdrelaterade infektionerna 

på Sankt Görans sjukhus nere på 

5,8 procent, en av de bästa siffrorna 

i landet, och toaletterna städas två 

gånger varje dag. 

Två gånger varje dag är också vad 


som rekommenderas som ett minimum 

i de nya riktlinjerna från Svensk 

Förening för Vårdhygien som vi 

berättade om i Rengöring & Hygien 

nummer 4/12. Men av de 53 sjukhus 

där DN tagit reda på städfrekvensen 

var det förutom Sankt Görans bara 

ytterligare sex sjukhus som levde upp 

till den nivån. 

Beställarna måste 

bli mer medvetna 

På många sjukhus har man valt att 

spara ner på städkostnaderna, vilket 

innebär lägre städfrekvens och mindre 

tid för städaren att till exempel rengöra 

en toalett. 

Det är till och med så att 60 procent 

av de städföretag som är anslutna 

till Almega Serviceentreprenörerna 

undviker att delta i offentliga upphandlingar. 

Priserna blir så låga att 

det är omöjligt att städa med kvalitet 

och samtidigt få någon lönsamhet i 

uppdraget. 

Det är uppenbart att det är beställarna 

som måste ändra attityd om städningen 

på sjukhusen ska förbättras. 

Det handlar om att vid upphandlingen 

inte enbart gå på lägsta pris och om 

att inse städningens betyd else för den 

totala hygiennivån samt för begränsningen 

av smittspridning. ”Sjukhusledningen 

måste acceptera sambandet 

mellan städningens och ytdesinfektionens 

kvalitet och frekvensen av 

vårdrelaterade infektioner”, skrev 

Marlene Wullt i sin artikel i Läkartidningen. 

n 


Vårdhygien Vårdhygien Vårdhygien

Procurator växer i landskrona 

Det går bra för Procurator i 

Landskrona. Sedan 6 december 

återfinns företaget i nya 

större lokaler på Pumpgatan 

2 (bilden ovan). 

− Vi har helt enkelt vuxit ur 

den tidigare lokalen, berättar 

Anders Lindgren, butiksutvecklare 

på Procurator. 

I och med flytten till rymligare 

lokaler utökar butiken 

även sitt sortiment, framförallt 

inom kontor, emballage, 

städartiklar och förbruknings- 

nCA städar på Karolinska 

Karolinska Universitetssjukhuset 

väljer NCA som ny 

leve rantör av städtjänster 

till Karolinska i Solna och 

Huddinge. Värdet på det nya 

avtalet uppgår till totalt 540 

miljoner kronor och har en 

kontraktstid på fyra år med 

möjlighet till förlängning i ytterligare 

två år. 

Avtalet med Karolinska 

ny helhetslösning 

Sodexo har tagit fram en 

helhetslösning för fastighetsmarknaden 

vad gäller service. 

Tjänsten, Inside by Sodexo, 

innebär att Sodexos bredd av 

tjänster matchas mot hyresgästernas 

behov. Därefter 

skapas en helhetslösning 

anpassad för varje specifik 

hyresgäst. 

Bakgrunden är att kontorsmiljöer 

förändrats mycket 

under senare år. De fasta 

kontorsplatserna är inte längre 

norm och fokus läggs allt mer 

på hur man arbetar när man 

planerar kontorsmiljöer. Hur 

skapar man så bra mötesplatser 

som möjligt? Hur 

använder man ytan mest 

effektivt? 


papper. 

− Det är oerhört spännande 

och väldigt roligt att göra en 

sådan här satsning för att tillgodose 

våra kunders behov 

trots rådande konjunkturläge, 

kommenterar butikschef 

Börge Petersson. 

Och såklart blev det invigningskalas 

med bland annat 

auktionsutropare, ärtsoppslunch 

och Stefan Pålssons 

VM-lax. n 

inne bär att NCA kommer 

att behöva rekrytera många 

nya medarbetare. Den del 

som avser Solna startar i april 

2013 och den del som avser 

Huddinge startar sedan i 

november. De totala lokalvårdsytorna 

är närmare 

500 000 kvadratmeter fördelat 

på 30 000 lokaler. n 

− Företagens nya krav på 

arbetsplatsen öppnar för nya 

affärsmöjligheter inom servicesektorn, 

förklarar Johanna 

Langer, konceptutvecklare för 

Inside by Sodexo. 

Anpassade servicelösningar 

ligger i tiden och höjer attraktionsvärdet 

både för fastigheter 

och för företag som 

verkar i dem. Ett bolag som 

valt Sodexos nya koncept är 

Aspholmens Fastigheter. De 

har tecknat ett avtal för det 

nyproducerade 10 000 kvadratmeter 

stora Koppartorget 

i Kopparlunden i Västerås. 

Avtalet gäller från och med 

1 januari och omfattar en 

specialanpassad lösning med 

restaurangverksamhet, städ- 

Automatisk skoskyddshjälp 

Företaget KLAR Design & 

projektering har tagit fram 

automatiska dispensers 

för skoskydd. Användaren 

stoppar helt enkelt ner foten 

i lådan, en sensor känner av 

dess placering och sedan 

sätts skoskyddet på. KLAR 

tror att den enklare hantering 

lådan medför ska leda till ökad 

skoskyddsanvändning och 

på så sätt till renare miljöer, 

mindre slitage och lättare 

städning. 

I väntan på Amsterdam 

Nästa ISSA Interclean i 

Amster dam – världens största 

städmässa – blir 6–9 maj 

2014. I väntan på den upplevelsen 

finns i år tre ISSA 

Intercleanmässor att besöka 

på andra håll i världen: 

• ISSA Interclean Latin 

America 

Mexico City 

13–15 mars 

ning, fastighetsskötsel och 

receptionstjänster. 

− Framgång kan mätas på 

många sätt. På Aspholmen 

gör vi det genom att fokusera 

på våra hyresgäster – att de 

Dispensern är eldriven och 

avsedd för användning inom 

bland annat sjukvård, industri, 

laboratoriemiljöer och skolor. 

Men vill man använda den 

strömlös på ett event kan den 

även beställas med batteribackup. 

Produkten finns i ett 

antal olika utföranden och 

med handtag att stödja sig 

på för den som tycker att det 

blir vingligt att en kort stund 

stå på ett ben. n 

• ISSA Interclean Central & 

Eastern Europe 

Warszawa 

24–26 april 

• ISSA Interclean North 

America 

Las Vegas 

18–21 november 

Restaurangverksamhet är en självklar del av konceptet Inside by Sodexo. Här syns Sodexos kockar Daniel 

Leidstedt och Magnus Skog i arbete. 

verkar i lokaler som understödjer 

deras verksamhet. 

Kort sagt, att de trivs och 

är riktigt nöjda, säger Karl 

Ternemo, fastighetschef på 

Aspholmen Fastigheter. n

Tolv kommuner i Västsverige har 

beviljats bidrag från Europeiska 

Social fonden, ESF, för kompetensutveckling 

av personalen inom kost och 

lokalvård. Kurserna för lokalvårdare 

hålls av Borago och de tolv kommunerna 

som berörs är Ale, Bollebygd, 

Borås, Essunga, Falköping, Herrljunga, 

Lyse kil, Partille, Svenljunga, 

Tranemo, Ulricehamn och Varberg. 

Ska också stärka självkänsla 

och yrkesstolthet 

Projektets mål är att stärka de anställdas 

kompetens men samtidigt även 

deras självkänsla och yrkesstolthet 

EU-finansierat 

kompetenslyft 

Utbildning av personal inom kost och lokalvård, finansierad 

av eU, pågår i tolv kommuner i Västsverige. 

Coors köp av Addici godkänt 

Coors köp av Addici har nu 

godkänts av konkurrensmyndigheterna 

i Sverige 

och Norge och är därmed 

defini tivt. 

– Under nästa år kommer 

vi att påbörja omprofilering 

till Coor, säger Addicis vd 

Rikard Wammerholt. Det 

innebär namnbyte och ett 

nytt utseende. Ett särskilt 

integrationsteam arbetar 

med överflytt ningen till Coor 

samt att skapa ytterligare förutsättningar 

för fortsatt lärande inom själva 

organisationen. 

I Varberg kom man igång med 

arbetet i höstas. Där ska i första hand 

de lokalvårdare som inte redan har en 

PRYLutbildning, även om de inte är 

så många, utbildas. 

Under hösten utbildades 17 personer 

varav nio har genomfört sin certifiering, 

övriga kommer att certifieras 

under januari. 

Mer än PRYl 

– Vi kommer även att handledar utbilda 

femton anställda i PRYL så att vi 

medan verk sam heten till 

våra kunder fort går som 

vanligt. Tillsvidare kommer 

vi att använda namnet 

Addici. 

Förvärvet av Addici innebär 

att Coor stärker sin 

orga nisation med 1 300 

servicemed arbetare och 

kompletterar sitt tjänsteutbud 

främst inom säkerhet 

samt telefoni- och 

dokument service. n 

Text: Johanna Sedig 

själva ska kunna utbilda i fortsättningen, 

det känns jättekul, säger Anita 

Gidén, kost och städchef i Varbergs 

kommun. Utöver det så kommer vi 

bland annat att ha en del data och 

bemötandeutbildningar för att stärka 

våra medarbetare i sin yrkesroll. Men 

även lite internationella utbyten och 

en del jobbskuggning där en anställd 

kan få möjlighet att åka till en annan 

kommun och följa en annan till 

exem pel lokalvårdare under dennes 

arbetsdag. 

Hela satsningen kommer att pågå 

till och med våren 2014. n 

”ett yrke att vara stolt över” 

”I förra veckan pratade jag 

med en kvinna som jobbat 

som städare, hon är 70+ 

och städade en skola i Falun 

kvälls tid på beting. Det ansågs 

vara det näst sämsta 

jobbet man kunde ha och 

hon ville inte gärna berätta 

för folk vad hon jobbade 

med. Hon tycker det är så 

fantastiskt med tävlingen 

Årets Städare och är glad 

över uppmärksamheten 

den fått. Hon sa också att 

tävlingen visat henne att 

hon haft ett yrke att vara 

stolt över och vill tacka alla 

som varit inblandade.” 

Kristina Grennberg på Rengöring 

& Hygiens Facebooksida 

29 december. 


Utbildning Utbildning Utbildning

SRTF, Sveriges Rengöringstekniska 

Förbund 

Box 2023, 641 02 Katrineholm 

Telefon: 070-453 8165 

Telefontid: 

Tisdag och torsdag 08.00 –10.00 

E-post: kansli@srtf.se 

Hemsida: www.srtf.se 

Vi riktar oss till alla dem som direkt 

eller indirekt arbetar med rengöring och 

hygien inom områdena: 

• Lokalvård 

• Industriell rengöring 

• Vårdhygien 

• Köks- och livsmedelshygien 

• Personlig hygien 

• Bemanning och kringtjänster 

Vi gör aktiva insatser som resulterar i 

att SRTF kan erbjuda allt detta: 

• Mässor från norr till söder 

• Seminarier 

• Branschdagar med temainriktning 

• Studieresor 

• Utveckling och förbättring inom 

branschen 

• Skapande av värdefulla nätverk 

• Samarbete med andra branschorganisationer 

• Facklitteratur 

• Information via hemsida och 

branschtidning 


Första halvan av vår historia 

SRTF kommer att bli 44 år. För under det här året läggs organisationen 

ner för att en ny, maximalt stark och slagkraftig organisation ska bli 

möjlig − Städbranschen Sverige. 

Under de 44 år som gått sedan starten 1969 har det naturligtvis 

hunnit hända en hel del. Och när man ser tillbaka på det blir det tydligt 

att SRTF har en historia som medlemmarna har all anledning att vara 

stolta över. Vi berättar här den första halvan av historien. Den andra, 

fortsättningen, kommer i nästa nummer av Rengöring & Hygien. 

SRTFs historia börjar 1969 

med att tre herrar inom offentlig 

sektor − Gunnar Axelhed, 

Wille Wallin och Rune Sjöholm 

− tar initiativ till att bilda en 

intresseförening för städning. 

Föreningen ska vara ett 

”forum för fortlöpande yrkesinformation 

och ömsesidigt 

erfarenhetsutbyte” och ha 

som ändamål att ”behandla 

städtekniska frågor”. 

En inbjudan går ut till alla 

städ ansvariga inom stat, 

kommun och landsting. Och 

så bildas föreningen 18 september 

1969 vid ett möte 

i Örebro under namnet 

Sveriges Städtekniska Förening, 

SSTF. Medlemsantalet 

är vid starten 59 personer 

och förste ordförande blir 

en av initiativtagarna, Wille 

Wallin. 

Mässor från första 

stund 

Redan i samband med startmötet 

hålls föreningens första 

städmässa, en minimässa 

med åtta utställande företag. 

Samtidigt startar föreningen 

också tidskriften Städ-Nytt 

som kommer ut med första 

numret redan till mässan. 

Städmässor blir från start 

ett viktigt inslag i föreningens 

verksamhet, en om året hålls 

1971−73, i Lund, i Göteborg, 

i Gävle och i Norrköping. 

Seminarier blir också snart 

en självklarhet på mässorna. 

Antalet utställare ökar till något 

20-tal och antalet medlemmar 

Initiativtagarna till att föreningen bildades 1969: Gunnar Axelhed, Wille Wallin och Rune 

Sjöholm. 

i föreningen som blir större för 

varje år är 1973 uppe i 296. 

Medlemmarna 

strömmar till 

1974 har föreningen vuxit till 

400 medlemmar och nu görs 

en sektionsindelning med 

regionala föreningar. Arbetet 

rullar på med ökande medlems 

antal och mässor på olika 

håll i landet: Städ 75 i Östersund, 

Städ 76 i Norrköping, 

Städ 78 i Borås, Städ 80 i 

Umeå och Städ 82 i Norr - 

köping. Vissa år ersatta med 

seminarier och andra aktiviteter 

på Skånemässans nystartade 

Clean Expo i Malmö. 

1978 avgår så Wille Wallin 

som ordförande och ersätts 

på den posten av P O Eriksson 

från Borås. 

Företag kan 

bli medlemmar 

1979 startar en rad nya projekt. 

Kurser för handledare 

och lärare på städområdet 

samt projektet Städvänliga 

Hus, byggplanering med 

hänsyn till städning är två 

exempel. 

Vid det nordiska seminarium 

som SSTF arrangerar på 

Clean Expo 1981 beslutas 

att Norge och Danmark under 

1982 också ska bilda städförbund. 

1983 får städ för första 

gången en egen utbildning 

på gymnasienivå, en tvåårig 

sådan i Tierp och Uppsala. 

1984 startar projektet KYR, 

Kemisktekniska produkter i 

yrkesmässig rengöring, med 

syfte att ta fram nomenklatur 

för kemikalier. 

1985 blir företagsmedlemskap 

i SSTF möjligt och en 

Sektion för företag inom städbranschen 

bildas. Följande år 

hade 18 företag blivit medlemmar. 

SSTF blir SRTF 

1988 byter SSTF namn till 

SRTF, Sveriges Rengörings-

Redan vid föreningens start 1969 hölls en minimässa med åtta utställande företag. 

Ett av dem var Facit som också sponsrade förberedelserna för starten. 

På Clean Expo i Malmö 1979 var det mycket aktiviteter, bland annat i form av 

konferenser. Medlemsantalet var nu uppe i 520. 

tekniska Förbund och arrangerar 

nu mässor under namnet 

Rent. Det blir Rent 88, 

Rent 90, Rent 92, Rent 94, 

Rent 96 och Rent 98. Från 

1996 kompletterat med ett 

antal minimässor på olika håll 

i landet. 

1991 passerar SRTF för 

första gången 1 000 i medlemsantal, 

den exakta siffran 

är 1 021. 1992 inlemmas så 

Sveriges Rengöringsförening, 

SRF, i förbundet. 

1994 är det dags för nästa 

ordförandebyte, Leif Enocksson 

blir vald. 1994 är också 

året då Nordiskt Rengöringstekniskt 

Råd, NRR, bildas. 

Representanter för förbunden 

i samtliga nordiska länder ska 

i fortsättningen träffas två 

gånger om året i samband 

med olika mässor. 

Fortsättning 

i nästa nummer 

1996 startar kursverksamhet 

i SRTFs regi med kurser i 

golvvård och i städekonomi 

samt chefskurser. Samma år 

formaliseras samarbetet med 

Svenska Golvrådet och det 

skapas en arbetsgrupp som 

träffas regelbundet för att lösa 

gemensamma problem. 

1998 väljs Mats Ohlsson 

till ny ordförande efter Leif 

Enocksson. 

SRTF beslutar också1998 

att godkänna och stötta SRY, 

Städ-och Rengöringsbranschens 

Yrkesnämnd, som 

SRTFs utbildningsorgan med 

rätt att utfärda yrkesbevis 

efter examensprov. 

Så rullar verksamheten, 

med mässor, konferenser 

med mera, vidare in på 2000talet, 

men de årens historia 

ska vi berätta i nästa nummer. 

Utifrån research av Birgitta 

Ahlstrand 

Elisabeth Sedig 

SSTF firar fem år vid Skånemässans nystartade Clean Expo i Malmö och ordnar en 

festlig mässmiddag. Medlemsantalet har under de fem åren stigit från 59 till 400. 

1976 arrangerade SSTF mässan Städ 76 i Norrköpings mässhallar. Antalet 

utställare var 28, varav Nilfisk naturligtvis var en. 

SRTF har genom åren: 

• bidragit till att skapa ett brett kontaktnät inom branschen på alla nivåer, främst bland 

arbets ledare och städansvariga, 

• genomfört en mängd kurser, konferenser, mässor med mera, 

• bidragit till att det idag finns ett förbund i Finland, Danmark och Norge samt på 

Island, 

• bidragit till att ett Nordiskt Råd bildades för att hjälpa varandra över gränserna, 

• arrangerat resor med besök på mässor, företag och städorganisationer i bland annat 

USA, Holland, Tyskland, Schweiz, Kina, Mexico och de nordiska länderna, 

• genom sektionerna bedrivit lokal verksamhet med konferenser, regionala mässor, 

studiebesök, utbildning med mera, 

• varit medlemmar i ISSA (amerikansk motsvarighet) och Fönsterputsarnas världsorganisation, 

• varit och är idag medlem i NRR (Nordiskt Rengöringstekniskt Råd) och Svenska 

Golvrådet samt 

• delat ut ett stort antal stipendier. 


Svenska Golvrådet 

Förlags- och 

Konferens AB 

Box 4604, 116 91 Stockholm 

Telefon: 076-849 8143 

Fax: 08-643 9811 

info@golvradet.se 

www.golvradet.se 

Svenska Golvrådet har 

som målsättning: 

• att verka som centralt obundet 

bransch råd för golvfrågor med syfte 

att öka kunskapen om och förstå elsen 

för rätt golvval och rätt bedriven 

golvskötsel 

• att initiera samarbete mellan olika 

golvintressenter 

• att vara forum för diskussion och 

handläggning av tekniska och andra 

frågor av gemensam art 

• att främja och initiera forskningsoch 

utvecklingsarbete inom 

golvområdet 

• att nyttiggöra forskningsoch utvecklingsresultat 

• att bedriva konferens-, utbildningsoch 

informationsverksamhet 

Miljöpolicy 

Svenska Golvrådet, som är en oberoende 

intresseförening, ska arbeta 

för att värna vår miljö genom att i all 

informationsspridning eftersträva att 

olika miljökonsekvenser belyses på 

ett opartiskt och relevant sätt. Våra 

medlemmar ska uppmanas att ha 

en gemensam strävan i att ständigt 

minska respektive verksamhets 

miljöbelastning och ha en strävan 

mot långsiktigt hållbara ekologiska 

lösningar. 

Inköpspolicy 

Svenska Golvrådets verksamhet 

bygger i det väsentliga på medlemmarnas 

initiativ och verksamheter. 

Medlemmarna ska alltid uppmuntras 

att prioritera inköp av miljömärkta 

produkter och även prioritera inköp 

från medlemmar i Svanenklubben. 

Bli medlem i Svenska Golvrådet du 

också, läs mer och ansök direkt på 

golvradet.se. 


lilla Städhandboken – ett praktiskt hjälpmedel du har 

nytta av varje dag. Köp årets bok, du också! 

Golvrådsboken, 

ett praktiskt 

litet uppslagsverk 

Golvrådsboken är 

utformad på ett 

enkelt och användarvänligt 

sätt, på ett USB-minne. 

Golvrådsboken uppdateras 

varje år, som medlem eller 

prenumerant får du automatiskt 

den senaste versionen. 

Du kan ”provköra” Golvråds - 

boken på vår hemsida: 

golvradet.se. 

Beställ lilla Städhandboken 

och Golvrådsboken 

direkt från 

Golvrådets hemsida! 

Bli provmedlem i 

Svenska Golvrådet nu 

och betala 1 600 kronor* 

första året 

* Exklusive moms 

Gå in och läs mer på 

golvradet.se eller skicka ett 

mail till info@golvradet.se. 

Lilla Städhandboken: 

Medlems pris 48:-/st. Pris för 

icke medlem, 1–9 st 68:-/st, 

10 st eller fler 58:-/st. 

Golvrådsboken: Medlemspris 

Som medlem får du bland 

annat: 

• Tidningen Rengöring & 

Hygien, 6 nr/år 

• Tidningen Sten, 4 nr/år 

• Tidningen Golv till Tak, 

8 nr/år 

Innehåller råd och tips om 

hur du ren gör de vanligaste 

golvmaterialen, presenterat 

på ett enkelt och över skåd - 

ligt sätt. Boken är liten till 

formatet och får plats i fickan, 

eller hängande på städvagnen. 

Städhandboken har funnits 

i över 20 år och i det nuvarande 

formatet sedan år 

2000. Den har tryckts i över 

18 000 exemplar. 

Gå in på golv radet.se och 

beställ ditt! 

Exempel på hur ett par sidor ur Golvrådsboken ser ut. En lättöverskådlig layout med enkla 

sökfunktioner. 

850:-/st. Pris för icke medlem 

1250:-/st. 

Ett Golvrådsboks-abonnemang 

kostar 400:-/år för 

medlem i Svenska Golvrådet 

och 600:-/år för icke medlem. 

Samtliga priser är exklusive 

moms och porto. 

• Städhandbok för golv 

• Golvrådsboken 

• Reducerad avgift på seminarier 

Läs mer på golvradet.se om 

fördelarna med att vara 

medlem.

Slask! 

Det är härligt med årstidernas växlingar. nyss gladde vi oss åt den 

första snön som lyste upp vintermörkret. Men sällan hör man någon 

jubla över det första slasket. 

Slasket är trots allt ett slags 

bud skap om en kommande 

vår. Fast jag är nog inte 

ensam om uppfattningen att 

det finns mycket trevligare 

vårtecken. Slasket är inte 

välkommet in och vi försöker 

på många sätt att hålla det 

borta med blandad framgång. 

Slask är otrevligt 

Slask är snösörja, vatten och 

is i blandning. Kan det vara 

så farligt att få in? 

Ja, det kan vara illa nog, 

men slask är oftast mer än 

så. Vill du veta vad som finns 

i slask? Sannolikt inte medan 

du äter. Från gator och gångvägar 

kommer grus och 

sand med i slasket. Parker 

och gräsmattor bidrar med 

allt vad hundar, katter, duvor, 

skator och andra fåglar kan 

ha lämnat efter sig. Till detta 

kommer ofta salt, som vi i all 

välmening strött ut i kampen 

mot halka. 

Denna härliga soppa sitter 

på våra fötter när vi närmar 

oss vårt trevliga och rena 

hus. Hur ska vi sätta stopp? 

entrélösningar 

Att effektivt hålla området 

närmast entrén fritt från 

slask är en bra början. Det 

kräver plane ring och en del 

byggnadsarbete med skärmtak, 

markvärme med mera. 

Det får bli till nästa säsong, 

men redan nu kan du skotta 

och sopa framför din egen 

dörr. 

Ett bra skrapgaller kan få 

bort de värsta grus kornen 

från skosulorna. Här skonar 

man golven från många fula 

repor. En riktigt rivig skrapmatta 

utan för entrén kan få 

bort ännu mer av slitande 

sand och en hel del av den 

äck liga organiska smutsen. 

Nu kan vi få öppna ytterdörren 

till entrén. 

Där ska vi ha en matta som 

skrapar och borstar ännu en 

gång. Den ska vara så stor 

att den inte går att runda och 

så att vi behöver ta flera steg 

på den. Så blir vi av med den 

mesta fasta smutsen som 

finns i slask. Men skorna är 

fortfarande blöta. 

Till sist måste vi därför ta 

några steg på en matta, helst 

många, som suger till sig 

vatten från skorna. 

Eventuellt kan en borstande 

och torkande funktion 

kombineras i samma matta. 

Det lösta saltet fastnar nu 

i entrén istället för att följa 

med in. 

Välkommen in! 

Slask kan ge skador 

För att lyckas med detta 

krävs att man har effektiva 

skrap-, borst- och torkfunktioner 

och att man tar många 

rengörande steg innan man 

går in. Det lyckas också om 

man har tillräcklig kapacitet 

för trafiken i entrén. Några 

små torkmattor i en butiksentré 

med många besökare 

ligger snart simmande i slask, 

och är då till liten nytta. 

Under dimensionering kan ge 

stora problem. Det ser heller 

inte bra ut plus att det blir 

ohygieniskt. 

Golv tar skada av salt, 

slask med grus och annan 

smuts. Städningen blir tyngre 

och dyrare. 

Nu kommer det en tid med 

slask. Lägg märke till var de 

svaga punkterna finns i din 

entré. Planera redan nu för 

en lönsam förbättring vintern 

2013-14. Det blir slask även 

då. 

Välkommen härliga vår! 

Magnus Rönnmark 


IIh Branschföreningen 

för Industriell och 

Institutionell hygien 

Postadress: Box 5501, 114 85 Stockholm 

Besöksadress: Storgatan 19 

Telefon: 08-783 8240 

Fax: 08-783 8239 

Webbplats: www.iih.se 

E-post: iih.info@ktf.se 

nyckelpersoner 

inom IIh: 

Ulrika Flodberg, vd 

Doris Kahnlund, kansliassistent 

Björn Rylander, Sterisol AB, ordförande 

IIHs medlemmar tillverkar och marknadsför 

produkter och system för pro fessionell 

hygien, rengöring och underhåll. 

Exempelvis för: 

• personlig hygien 

• lokalvård 

• restauranger 

• storkök 

• livsmedelsindustri 

• industritvättar 

• tvätterier 

• verkstadsindustri 

• fordonsrengöring 

IIhs medlemmar är: 

A Clean Partner International AB 

Akzo Nobel Surface Chemistry AB 

Diskteknik AB 

Diversey Sverige AB 

Ecolab AB 

Gipeco AB 

Hako Ground & Garden AB 

Henkel Norden AB 

Lahega Kemi AB 

Mac-Serien Servicecenter AB 

Nilfisk-Advance AB 

PLS Produkter AB 

Rekal Svenska AB 

Sterisol AB 

Tennant Sverige AB 

Wetrok AB 


IIhs nya webbplats 

IIhs hemsida stöps om och görs modern och mer lättillgänglig. 

nu kan du till exempel prenumerera på vårt nyhetsflöde. 

I dagarna publicerar IIH en ny 

modern hemsida – förhoppningsvis 

är den klar innan du 

läser denna tidning. 

nyhetsflöde med 

prenumeration 

Mycket är sig likt trots moderniseringen, 

men en nyhet är 

platsen för ett nyhetsflöde på 

startsidan och symbolen för 

”prenumerera” på nyhetsflödet. 

Alla som är intresserade 

kan ”klicka” på symbolen 

och har därmed möjlighet att 

få ett e-postmeddelande med 

en länk till aktuell information, 

så snart en nyhet publicerats. 

Du behöver inte oroa 

dig för att bli ”mail-bombad”, 

för så frekvent kommer inte 

den här typen av utåtriktad 

information från IIH att bli. 

Du kommer ändå 

att känna igen dig 

I övrigt är som sagt den nya 

webbplatsen ganska lik den 

gamla. Där hittar du lätt flikar 

för: 

• Information om IIH 

• Kontaktuppgifter till kansliet 

och till styrelsen 

ISO-certifiering med ”automatik” 

I Rengöring & Hygien nummer 

5/12 berättade vi om 

Fair Deal Groups nya system 

för mobil IT, My Score. Nu 

berättar man från Fair Deal 

att en ISO-certifiering för 

kvalitet, ISO 9001, kommer 

nästan automatiskt i och 

med att man börjar använda 

det här systemet. 

− De stora delarna är då 

redan på plats, förklarar 

Jesper Borrfors på Fair Deal 

Group. Här har man redan 

lagring av information, avvik- 

elsehantering och systematisk 

uppföljning. 

I en certifiering sparar man 

därmed tid och kostnader. 

Fair Deal Group har också 

knutit ISO-konsulter till sig 

som hjälper företagen med 

det som återstår. Halva tiden 

och en tredjedel av kostnaden 

jämfört med att starta 

från noll, utlovar Jesper 

Borr fors. En möjlighet som 

kommer att lanseras i dagarna. 

n 

• Information 

om våra 

medlemmar, 

länkar till dem 

alla och information 

om 

hur man som 

leverantörsföretag 

söker 

medlemskap 

• Länkar till 

många relevantamyndigheter,branschorganisationer 

etc 

• Dokumentation 

där till 

exempel IIHs 

populära 

utbildningsböcker 

kan 

beställas 

På webbplatsen 

finns dessutom 

intern lösenordsskyddad 

information tillgänglig endast 

för medlemmar. 

”Botanisera” gärna runt 

på den nya webbplatsen! 

Du är välkommen att höra av 

dig om du söker information 

som är svår att finna eller om 

du har andra synpunkter, till 

exempel på webbplatsens 

funktionalitet. 

Ulrika Flodberg 

VD

Frankrike inrättar 

obligatoriskt nanoregister 

Frankrike har som första land 

i världen inrättat ett obliga toriskt 

nanoregister. Det inne bär 

att de som säljer eller produce 

rar varor i Frankrike från och 

med årsskiftet måste anmäla 

de produkter som innehåller 

just nanopartiklar till registret. 

Partiklarna kan vara av olika 

typer och ha många olika 

egenskaper, storleken är 

egent ligen det enda de har 

gemensamt. 

Det finns redan många produkter 

som innehåller nanopartiklar 

och antalet ökar hela 

tiden. Användningsområdet 

är brett och nanopartiklar 

används i allt från mediciner 

PRenUMeReRA DU OCKSå! 

3 

NAMN: 

Ja, jag vill prenumerera på Rengöring & Hygien ett år (sex nummer) 

för bara 480:- exkl moms. 

FÖRETAG: 

ADRESS: 

POSTNUMMER OCH ORT: 

OM ANNAN FAKTURAADRESS: 

till nya material för till exempel 

städning. Nanotekniken utgör 

ett lovande forskningsområde 

och partiklarna spås kunna 

medföra mycket gott men 

användningen kan även vara 

förenad med risker. Det franska 

registret har upprättats 

för att underlätta forskning 

kring eventuella sådana. För 

att ta reda på hur partiklarna 

påverkar omgivningen anser 

de franska beslutsfattarna 

att rätt ände att börja i är att 

ta reda på var partiklarna 

finns. n 

Ulf Wretskog ny vd för Coor 

i Sverige 

Ulf Wretskog har utsetts till 

vd för Coor Service Management 

i Sverige. Han har arbetat 

på Coor Service Management 

i olika chefsroller sedan 

2001, främst i den svenska 

och finska verksamheten. 

Ulf Wretskog efterträder 

Staffan Ebenfelt, som ansvarat 

för den svenska verksamheten 

i tolv år. Staffan kommer att 

vara kvar i koncernledningen 

och primärt ägna sig åt att 

säkerställa en bra integration 

av Addici, som Coor nyligen 

köpt. n 

Skicka kupongen till: Rengöring & Hygien, Box 12 250, 102 26 Stockholm. 

Eller maila din beställning till info@michelangelo.se. 

”Då kände jag respekt” 

Vi vill förmedla vad Ingela 

Granlund , en av finalisterna 

i tävlingen Årets Städare, 

nyligen kunde berätta på 

Rengöring & Hygiens Facebookgrupp: 

”Vill dela med mig av en sak 

som hände mig igår. Jag var 

ute hos en kund på uppdrag 

där jag befann mig i en visningshall. 

Efter cirka timmen 

hör jag att det kommer in 

folk. Det visar sig vara ett par 

säljare med rätt betydelsefulla 

gäster från andra delar av 

världen. 

Första säljaren hör att jag 

är där, sticker huvudet runt 

hörnet: Hej! 

När gruppen kommer dit jag 

befinner mig, avbryter säljare 2 

sin visning på engelska och 

vänder sig mot mig: Hej! 

Varpå övriga gäster gör det- 

2004 blev Inspira världens 

första Svanenmärkta städbolag. 

Inspira fick nyligen 

licensen förlängd för tredje 

gången och den gäller nu till 

juni 2016. 

Kraven för att få en Svanenlicens 

omfattar både miljö- 

och hälsokriterier. För att upp - 

fylla kriterierna har Inspira 

satt några miljömål: 

”Vi ska i möjligaste mån 

använda miljömärkta rengöringsmedel 

i vår dagliga 

samma! Sen fortsätter de sin 

rundtur. Där och då kände jag 

respekt! Så till er som jobbar 

med lokalvård och läser detta 

vill jag bara säga: Fortsätt att 

räta på ryggen och ta plats i 

positiv mening där ni rör er!” 

Inspiras Svanenlicens förlängd 

n 

städning. Dock minst 90 %. 

Utfall 2011: 80,7 %. 

Vi ska endast använda miljöklassade 

fordon i verksamheten. 

Utfall 2011: 100 %. 

Vi ska i möjligaste mån använda 

miljömärkt hygienpapper i 

vår verksamhet. Dock minst 

95%. Utfall 2011: 98 %. 

Vi ska använda miljömärkta 

hustrycksaker som kuvert, 

kopieringspapper med mera. 

Utfall 2011: 100 %”. n 


Almega Serviceentreprenörerna 

Postadress: Box 55 545, 

102 04 Stockholm 

Besöksadress: Sturegatan 11 

Telefon: 08-762 6000 

Fax: 08-762 6948 

Webbplats: serviceentreprenorerna.se 

Styrelse: 

Thomas Kolbe, ISS Facility Services AB, 

ordförande 

Maria Holmberg, Umi Ren Städ AB 

Kent Norberg, Norrlands Miljövård AB 

Mats Enbuske, Sodexo AB 

Fredrik Pethrus, Skaraborgs Städ AB 

Frank Rafstedt, Arepa Service AB 

Beata Sjöborg, Comparative AB 

Måns Svensson, ISS Facility Services AB 

Kimmo Vithari, Serviceföretaget Pima AB 

Ulf Wretskog, Coor Service Management AB 

Anastasia Georgigadou, Adena Clean AB 

(adjungerad) 

Kansli 

Marcus Lindström, Branschansvarig 

08-762 6903 

marcus.lindstrom@almega.se 

Ari Kouvonen, Branschanalyser och 

näringspolitik 

08-762 6936 

ari.kouvonen@almega.se 

Ann-Sofie Nestani, Assistent 

08-762 6952 

ann-sofie.nestani@almega.se 

Lina Olofsson, Förhandling och rådgivning 

08-762 6915 

lina.olofsson@almega.se 

Martin Stenmo, Förhandling och rådgivning 

08-762 6637 

martin.stenmo@almega.se 

Youn Hee Pernling, Utbildning och 

lönestatistik 

08-762 7041 

youn-hee.pernling@almega.se 

Richard Samuelsson, Förhandling och 

rådgivning 

08-762 6886 

richard.samuelsson@almega.se 

Addici tecknar nytt avtal 

med Grontmij 

Samarbetet mellan Grontmij 

och Addici utökas genom ett 

nytt avtal. Avtalet sträcker sig 

över tre år och gäller integrerade 

FM-tjänster. 

Tjänsterna som Addici levererar 

är lokalvård, reception, 

växel, konferensservice, vaktmästeri, 

säkerhet, FM-administration, 

inredning, dryckesautomater, 

växter och frukt. 

Uppdraget gäller initialt 


Det nya året medför ett positivt 

budskap för branschen! 

Men först avslutar vi föregående 

år på gammalt maner! 

Vi börjar med att sammanfatta 

den mediala uppmärksamheten 

under slutet av 2012. 

Kriminalvårdens upphandling 

av städning väckte käns - 

lor hos många medlemsföretag. 

Ett företag som inte har 

kollektivavtal med Almega 

Serviceentreprenörerna gick 

in med ett anbud som var 

hälften av det näst lägsta 

priset. Efter tips uppmärksammade 

Sveriges television 

upp handlingen. Att upphandlaren 

inte uppmärksammade 

det mycket låga priset är 

ofattbart! Att anta ett pris 

som är ”halva priset” i en 

upphandling där 17 företag 

deltar kan inte vara rätt. Till 

slut sa Kriminal vården upp 

avtalet med lågprisbolaget 

redan innan inslagen sändes 

på SVT Rapport. 

Men, är det så här det ska 

gå till? Svar nej, upphandlaren 

skulle ha avvisat anbudet 

med motiveringen ”onormalt 

lågt anbud”. 

Medial uppmärksamhet 

kring sjukhusstädning 

Den senaste tiden har det 

varit mycket skriverier i media 

om bristande städning på 

Grontmijs kontor i Stockholm, 

Eskilstuna och Malmö och 

är värt 5,5 miljoner kronor 

på årsbasis. Enligt planen 

ska uppdraget utökas under 

kommande år till att även 

omfatta Grontmijs resterande 

22 kontor i Sverige. Avtalet är 

tecknat på tre år. n 

sjukhus, som bidrar till infektioner 

under sjukhusvistelsen 

och/eller tvingar till återbesök. 

Det är beklagligt att problemet 

delvis framställs som kritik 

av städ- och serviceentreprenörer 

eftersom felet till 100 

procent ligger hos beställaren. 

Städentreprenörer ska endast 

leverera det beställaren 

betalar för! 

Men vad är den verkliga 

orsaken? Hur stor påverkan 

har patientnära ytor såsom 

sängar, sängbord med mera 

som ska städas av vårdpersonalen? 

Jag antar att 

om vårdpersonalen måste 

prioritera vård eller städning, 

så prioriterar de vården. 

Enligt nya riktlinjer från 

Socialstyrelsen som kom ut 

i höstas, ska vårdsalar städas 

varje dag och toaletter minst 

två gånger per dag. Hur 

många sjukhus och vårdinrättningar 

lever upp till detta? 

ett positivt budskap 

Under det här året kommer 

fler upphandlingar att ha 

tyd liga kvalitetskrav och ett 

mindre antal vara lägstaprisupphandlingar. 

Krav på 

sociala hänsyn kommer att 

ställas och upphandlaren 

kommer att följa upp avtalen. 

Coor Service Management 

har tecknat ett nytt treårigt 

avtal med verkstadskoncernen 

Sandvik om att fortsätta 

leverera och utveckla 

integrerade FM-tjänster till 

Sandviks anläggningar i 

Sandviken. 

År 2009 inleddes ett samarbete 

mellan Sandvik och 

Coor, som innebär att Coor 

ansvarar för att utföra, samordna 

och utveckla ett stort 

FM-tjänster 

blir tillväxtmotor 

Enligt Almega Serviceentreprenörernas 

senaste branschrapport 

har antalet anställda 

hos serviceföretagen ökat 

med närmare 6 000 personer 

de två senaste åren. Samtidigt 

har antalet offentliganställda 

minskat med endast 2 000 

personer inom städ- och 

servicesektorn. Detta ger en 

tydlig signal om att de privata 

företagen outsourcar allt fler 

servicetjänster. 

Ari Kouvonen 

Almega Serviceentreprenörerna 

Sandvik förlänger avtal med Coor 

antal integrerade service - 

tjänster inom Sandviks drygt 

tre miljoner kvadratmeter 

stora industriområde i Sandviken. 

Det nya avtalet löper till 

och med 2015. Exempel på 

servicetjänster som ingår är 

fastighetsservice, utemiljö, 

lokalvård, bevakning, post 

och gods, växel, reception 

och vaktmästeri. n

Beröringsfri 

tvåldispenser 

I februari utökar Tork sin 

designfokuserade serie Tork 

Elevation med ytterligare en 

produkt, Sensor S4, en beröringsfri 

skumtvålsdispen ser. 

Dispensern innehåller hela 

2 500 tvåldoser och utgör 

tillsammans med den beröringsfria 

handduksdispensern 

H1 Sensor i samma serie och 

en sensorstyrd kran ett helt 

beröringsfritt alternativ. n 

Varför inte ett par styltor? 

Papyrus köper Siisti-Piste Oy 

Papyrus har köpt Siisti-Piste 

Oy, en fullservicegrossist inom 

städprodukter och hygienartiklar 

till offentlig sektor, städoch 

facility managementbolag. 

Genom förvärvet blir Papyrus 

den största gross isten inom 

städprodukter och hygienartiklar 

i Finland. 

Papyrus som 2011 hade en 

omsättning på 1 888 miljoner 

euro är redan en av Europas 

största grossister inom papper 

och förbrukningsvaror, finns 

i 22 länder i Europa och har 

2 500 anställda. n 

Fjärrstyr dammsugaren med mobilen 

Förra sommaren lanserade 

japanska Sharp robotdammsugaren 

Cocorobo. Nu har 

den uppgraderats så att den 

nya modellen kan fjärr styras 

från en mobiltelefon. 

Den nya modellen, Cocorobo 

RX-V60, har en diameter 

på 29,9 centimeter, vilket är 

4,7 centimeter mindre än 

den tidigare modellen. Detta 

för att den lättare ska kunna 

köra in mellan stolsben och 

i andra trånga utrymmen. 

Dammsugaren har också 

extraförstärkt sugförmåga för 

Nej, det är inget skämt. 

Utom lands används styltor 

av yrkes grupper som elektriker, 

målare med flera för 

att göra eldragningar, laga 

rörledningar, reparera eller 

måla tak. 

För vissa rengöringsuppgifter 

kan styltor också vara 

ett alternativ när det är svårt 

att komma åt. Till exempel 

på ovansidan av skåp, ledningar 

eller liknande. Eller 

för att nå högre upp på en 

vägg. Är det fråga om stora 

städområden kan det faktiskt 

vara ett alternativ för att få 

en vettig arbetsställning. 

Dess utom slipper man att 

balansera på rangliga stegar. 

Styltor är inget nytt arbetssätt 

eller arbetsverktyg. I över 

40 års tid har hantverkare i 

USA, England, Kanada och 

Australien använt styltor som 

att kunna ta hand om skräp 

och grus som ramlat ner 

mellan golvplankor. 

Fjärrstyrningsfunktionen 

kallas Cocorobo Navi och 

gör det möjligt att med en 

smartphone starta robotdammsugaren 

och instruera 

den om var den ska städa. 

Med hjälp av en app skapas 

en skiss av rummet i mobilen 

och där ritar man också in 

hur roboten ska röra sig. 

Med den inbyggda kameran 

ser man i mobilen hur städningen 

utförs. 

ett naturligt verktyg i det dagliga 

arbetet. För merparten av 

Sveriges hantverkare är de 

dock ett okänt begrepp – eller 

något som man förknippar 

med kängurustyltor eller liknande 

lekredskap. 

Företaget Fler Bollar i 

Luften säljer en serie arbetsstyltor 

i tre höj- och sänkbara 

modeller för inter vallen 

40−60, 45−75 res pektive 

60−100 centimeter. Produkten 

heter Steg Ben (stegben. 

se) och man hävdar att det 

inte är svårare att gå med 

dem än med ett par halvhöga 

platåskor. Steg Ben är 

till verkade i aluminium och 

är lätta att hantera. Samtliga 

modeller är höj- och 

sänkbara och kan justeras 

till rätt arbets höjd på någon 

minut. n 

Dammsugarroboten lanserades 

på den japanska marknaden 

i slutet av förra året. 

När den kommer till Europa 

är ännu inte klart. n 


Leverantörer 


MMM 

Magnus Material och Miljö 

När du vill veta något eller 

säga något om: 

• Golvfunktion, -produkter 

och -skötsel 

• Miljöpåverkan 

• Uthållig resursanvändning 

Kontakta Magnus Rönnmark 

Magnus Material och Miljö 

magnus.ronnmark@telia.com 

0722-327657 

www.mamami.se 

Svensk Städ 

& Utbildningskonsult 

Svensk Städ 

& Utbildningskonsult 

nolltillväxt i 

tjänstesektorn 

Almegas tjänsteindikator 

visar på en dystrare utveckling 

än väntat för det fjärde 

kvartalet 2012. Tillväxten i 

den privata tjänstesektorn 

är nu enligt under sökningen 

marginell och mer eller 

mindre nere på noll. 

− I vår konjunkturbedömning 

från oktober räknade vi 

med en markant inbromsning 

för tjänsteproduktionen 

under andra halvåret i år. 

Nu ser det ut att bli en ännu 

svagare utveckling än vad vi 

trodde då, säger Almegas 

chefsekonom Lena Hagman. 

Över två miljoner svenskar 

arbetar idag inom den privata 

tjänstesektorn så det är 

många som berörs. Höstens 

varsel och neddragningar 

inom indu strin börjar nu även 

märkas inom företagstjänstebranschen, 

den bransch 

som bidragit med flest nya 

jobb de sen aste åren. 

− Inbromsningen i efterfrågan, 

produktionen och 

jobbtillväxten inom företagstjänster 

i år är oroande. Jag 

räknar med att sysselsättningen 

i hela den privata 

tjänstesektorn kommer att 

minska nästa år, som ett led 

i en långdragen lågkonjunktur. 

Tjänstesektorn kommer 

då inte vara den jobbmotor 

som den varit under lång tid, 

säger Lena Hagman. n 

Boka annonsplats här! 

LEVERANTÖRSÖVERSIKTEN är en lättöverskådlig guide för våra 

läsare. Annonserna återkommer i varje nummer och ger dig som 

leverantör möjlighet att på ett kontinuerligt och kostnadseffektivt sätt 

visa städbranschens beslutsfattare vad ni kan erbjuda i tjänster och 

produkter. Din annons publiceras under ett år. Totalt i sex nummer. 

Format 41 x 48 mm 

Pris helår 5 000 kr 

För information kontakta: 

Mike Kolacz, 08-340305, mike@informa.se 

Sno inte chefens tidning, 

skaffa dig en egen!

Posttidning B 

Returadress: 

Rengöring & Hygien 

Box 12 250 

102 26 Stockholm

Läs Rengöring & Hygien #1-13 - SRTF

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?