psykologtidningen 2/06

More documents

Recommendations

Info

ill: gunilla kvarnström förhållanden. Och om man inom psykologin bara ser individen och individens inre som kunskapsobjekt, då hamnar maktfrågor samt sociala och kulturella perspektiv utanför det som betraktas som psykologi. Eva Magnusson menar naturligtvis inte att all mätning eller all kvantitativ forskning är fel. Men hon anser att man bör vara medveten om vilket perspektiv man har och hur resultaten ska tolkas och också om vilka begränsningar ett visst paradigm innebär för skapandet av kunskap – Det är heller inte så att psykologin som helhet saknat könsteoretiska perspektiv, påpekar hon. Redan i början av 1900-talet påvisade kvinnliga psykologiforskare att en del vanligt förekommande psykologiska teorier genomsyrades av fördomar mot kvinnor. Det man tidigt kritiserade var uteslutningar av kvinnor i forskningen, fördomsfulla tolkningar av kvinnors verklighet, koncentrationen på könsskillnader och brister i metoderna. Tidiga kritiker ifrågasatte till exempel just psykologisk forskning om skillnader mellan kvinnor och män när det gällde olika förmågor och egenskaper. Där metoderna var acceptabla kunde man påvisa betydligt färre tydliga skillnader mellan könen. Tidiga könsteoretiska forskare och kritiker i Norden är Mona Eliasson och Margot Bengtsson i Sverige samt Hanne Haavind och Harriet Holter i Norge. BRISTEN PÅ GENUSPERSPEKTIV har lett till två olika sätt att förstå kön inom psykologin, förklarar Eva Magnusson. I det ena fallet – det vanligaste – betonar man de psykologiska skillnaderna mellan könen, som uppfattas som radikalt olika, i det andra fallet ser man kön som något ovidkommande. När man inom psykologin fokuserar på könsskillnader mellan kvinnor och män, missar man lätt de ofta större variationerna bland kvinnor och bland män. Fokus på skillnader mellan kvinnor och män gör att man ofta missar variationer inom gruppen kvinnor och inom gruppen män, variationer som ofta är större än genomsnittsskillnaderna mellan könen. Fokus på skillnader gör det också svårt att se orättvisor i bemötandet av kvinnor och män. BRIST PÅ SJÄLVFÖRTROENDE sägs till exempel ofta vara orsaken till att kvinnor inte i samma utsträckning som män hamnar på chefsposter i en organisation. Man ser då bristen hos kvinnan, i hennes personlighet. Det är hon som ska förändras, inte de förhållanden eller hinder för kvinnors avancemang som kanske finns inom organisationen. Bortser man på det sättet från sociala dimensioner och maktförhållanden i jämförelser mellan kvinnor kommer man också att se individuella egenskaper som orsaken till ojämlikhet. – I det andra fallet, det vill säga då man inte tillmäter könet någon betydelse i studiet av människan glömmer man att kvinnor och män lever under olika villkor, säger Eva Magnusson. I sådana könsneutrala resonemang ser man inte skillnader i makt och resurser mellan kvinnor och män eller att kvinnors och mäns handlingar uppfattas och värderas olika. När man till exempel talar om könsneutrala löner och könsneutrala lagar utgår man från att livsvillkor och förutsättningar för kvinnor och män är lika. Ytterligare en typ av könsblinda resonemang var när man tidigare undersökte pojkar och män och sedan generaliserade resultaten till att omfatta alla människor, det vill säga också kvinnor och flickor. Men vad innebär då genusperspektiv inom psykologin? GENUSFORSKARE UTGÅR FRÅN att alla samhällen har någon typ av genusordning, det vill säga en kategorisering utifrån kön som påverkar hur människor uppfattar sig själva, hur de ser på och bemöter andra och som innehåller koder som styr vad som anses kvinnligt och manligt. De här genuskonstruktionerna varierar mellan olika samhällen och kulturer, men leder oftast till ojämlikhet mellan könen och ett nedvärderande av det som ses som kvinnligt. Detta i sin tur påverkar både kvinnors och mäns uppfattning om sig själva, det vill säga deras könsidentitet. För genusforskare är det därför samhälleliga tolkningar och följder av att tillhöra ett visst kön, det vill säga vad kön ges för innebörder, som är intressant att utforska – inte kvinnors och mäns inre egenskaper. – Men den sociala struktureringen i samhället gäller inte bara kön, påpekar Eva Magnusson. Det handlar inte bara om kvinnor och män. Det finns också andra hierarkiskapande uppdelningar av människor, till exempel utifrån etnisk tillhörighet, klasstillhörighet eller sexuell orientering. De här struktureringsprinciperna samspelar med kön. Frågorna kring vilka ytterligare innebörder dessa principer tillför begreppen ”manligt och kvinnligt” har under senare år ägnats allt större intresse inom den psykologisk genusforskningen. Psykologisk forskning utan genusperspektiv har till exempel oftast tagit för givet att ”sexualitet” är det samma som ”heterosexualitet” och därmed uteslutit lesbiska kvinnor och homosexuella män i undersökningar som inte gällt just sexualitet, utan livserfarenheter och utveckling. Och på samma sätt som undersökningar av män generaliserats till att omfatta alla människor, har forskning om vita, västerländska medelklasskvinnor generaliserats till att gälla kvinnor överhuvudtaget, oberoende av klass eller etnicitet. GENUSPSYKOLOGISK FORSKNING har genom åren haft två huvudspår. Dels empirisk forskning, där man lyft fram tidigare osynliga förhållanden i framför allt kvinnors liv, dels alltså en teorikritik som ifrågasätter forskning, där man bortser från sociala dimensioner och maktförhållanden kopplade till kön. Att genusforskning inom psykologin länge varit inriktad på kvinnor har att göra med att bristerna där har ansetts störst. Men redan på 1980-talet började man rikta sökarljuset även mot männen. Så kallade mansforskare (både kvinnor och män) började studera män ”som män” i stället för som ”norm” för människan. Inom den kritiska mansforskningen har man bland annat studerat mäns våld mot kvinnor och andra män, och mäns identiteter som de kommer till uttryck i föräldraskap och känsloliv. Kraven på genusperspektiv i psykologiutbildningen kommer i dag från två håll. I högskoleförordningen står numera att alla utbildningar vid högskolor och universitet bör ha ett genusperspektiv. Men kraven kommer också från studenterna själva. Frågan har lösts på lite olika sätt vid oli- 6 Psykologtidningen 2/<strong>06</strong>
ka institutioner i landet. Ibland ingår genusfrågor i psykologiprogrammet, ibland tas de upp på fristående kurs vid sidan om. (Se artikel här intill!) – DISKUSSIONEN HANDLAR OM särorganisering eller integrering, konstaterar Eva Magnusson. Att integrera genusperspektiv i all psykologiundervisning kan dock vara svårt, menar hon. Ska man då ta in en expert på genus i samtliga kurser eller ska alla lärare utbildas i genusfrågor? Idealet vore ju läroböcker i psykologi där genusperspektivet fanns inbyggt, tycker hon. I brist på sådana har hon själv skrivit boken ”Psykologi och kön. Från könsskillnader till genusperspektiv” (Natur och kultur, 2003), som kan användas som ett komplement till litteratur som saknar ett kritiskt könsperspektiv. Något direkt motstånd mot att föra in genusfrågor i utbildningen har Eva Magnusson inte mött i Umeå. Hon har till exempel internutbildat lärare vid Institutionen för psykologi och undervisat om genusfrågor på psykologprogrammet. Inom ramen för Kvinnovetenskapligt forum, som bildades 1987 och där Eva Magnusson innehar en forskartjänst, ges grundutbildning i genusvetenskap upp till C-nivån, det vill säga 60 poäng. Kurserna är välfyllda och kursdeltagarna kommer från olika institutioner och ämnesområden. 15 procent av deltagarna är i dag män. Den övergripande uppgiften för kvinnovetenskapligt forum är att främja genusforskning vid Umeå universitet. Enhetens verksamhet omfattar där utöver grundutbildningen också forskarseminarier, föreläsningar och konferenser samt olika forskningsprojekt. Som när det gäller all forskning är naturligtvis inte heller psykolgisk genusforskning ett självändamål. Meningen är att den nya kunskapen ska kunna använ- Psykologtidningen 2/<strong>06</strong> das av psykologer i deras arbete med patienter. – OCKSÅ INOM TERAPI har man haft teorier som antingen varit könsneutrala som inom kognitiv terapi eller starkt könsdifferentierande som inom psykoanalysen, berättar Eva Magnusson. För ett par år sedan startade hon tillsammans med kolleger inom psykiatrin i Umeå ett samarbete för att på olika sätt undersöka genusfrågor inom kliniska tillämpningar av psykologisk kunskap. I det samarbetet har också ingått kurser och utbildningsdagar för yrkesverksamma psykologer och andra yrkesgrupper. En viktig frågeställning har varit vad för slags könsförståelser vården förutsätter och producerar och hur det påverkar den enskilda patienten/klienten. Många genuspsykologer ser kön som något som ”produceras” i människors vardag, i samspelet med andra människor och den omgivande kulturen. Kön blir då inte en individuell tillhörighet, utan föreställningarna om vem man är som man eller kvinna skapas och bearbetas om och om igen i ett socialt sammanhang. I den meningen är såväl psykologin i sig liksom vården könsproducenter. Eva Magnusson ser mot den bakgrunden bland annat narrativ terapi som en spännande utveckling. I narrativ terapi utgår man från patientens egen berättelse om sig själv och sitt liv. Terapeutens uppgift blir då att hjälpa patienten att se och förstå sitt liv och det som hänt i ett nytt ljus och därmed skapa en annan historia om sig själv än den som tidigare ledde till problem. Terapier, där man arbetar med patienter utgående från en medveten genussyn, är fortfarande ganska sällsynta i Sverige. Böckerna Psykologi och kön. Från könsskillnader till genusperspektiv, Natur och kultur, 2003 och Genusforskning inom psykologin, Högskoleverket 2003 är skrivna av Eva Magnusson. TEMA: GENUSPSYKOLOGI I könsneutrala resonemang, där man helt bortser från kön, glömmer man att kvinnor och män lever under olika villkor. Ett exempel är det så kallade ASTAteamet, ett litet team inom psykiatrin i Umeå, där man arbetar med medvetna köns- och maktperspektiv i sin behandling av svårt sexuellt traumatiserade personer. Eva Magnusson är just i färd med att utveckla ett forskningssamarbete med dem och har gjort en förberedande kartläggning av teamets verksamhet – Jag menar att det här teamet, som består av 6-7 personer varav en psykolog, utför ett pionjärartat arbete, säger hon. De prövar en hel bukett av olika insatser – KBT, sjukgymnastik, pedagogiska insatser, traditionell terapi – samtliga grundade på ett genusperspektiv. På sidan 44 i det här numret av Psykologtidningen berättar PTP-psykologen Indra Windh om sin examenuppsats, där hon intervjuat 13 psykoterapeuter om hur de ser på sina möjligheter att förena en feministisk grundhållning med sitt behandlingsarbete. DET FINNS I DAG ingen ”mainstream” * 2 inom psykologisk genusforskning, konstaterar Eva Magnusson. Forskningen hämtar inspiration från andra samhällsvetenskaper och vetenskapsteoretiska inriktningar och utbytet av nya frågeställningar mellan länderna är stort. En del feministiska kritiker av psykologi vänder sig mot psykologiämnets själva grundantaganden och nöjer sig inte med att bara förbättra nuvarande teorier, de vill skapa teorier som bygger på helt nya förutsättningar. – Gemensamt för genusforskare i psykologi är att vi vill bryta upp självklara paradigm och gängse könsförståelser inom vårt ämne för att på det sättet nå fram till en bättre kunskap och därmed också bättre behandling. MAJA MHLROOS *2 Mainstream = (eng. huvudströmning) företeelser inom olika områden som följer de ledande riktningarna. 7 ill: gunilla kvarnström
Page 1 and 2: PSYKOLOG TIDNINGEN 2/06 TEMA GENUSP
Page 3 and 4: Mot full legitimitet En bit in på
Page 5: vissa kritiker - att tränga in i p
Page 9 and 10: te uppstått ur ett stort intresse
Page 11 and 12: ”Genusperspektiv möter ännu mot
Page 13 and 14: Psykologer ser på mäns våld Hur
Page 15 and 16: Falsk psykolog dömd Lunds tingsrä
Page 17 and 18: TABELL 4: Inkomst per månad för l
Page 19 and 20: som ångest, skuld, skam eller smä
Page 21 and 22: Kvinnor utsatta för våld får ny
Page 23 and 24: Besök av migrationsministern Psyko
Page 25 and 26: ■ Psykologin och den professionel
Page 27 and 28: nya medlemmar Karin Gustavsson, Ör
Page 29: Vid obeställbarhet, retur till: Ps

psykologtidningen 2/06

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?