08.09.2013 Views

psykologtidningen 2/06

psykologtidningen 2/06

psykologtidningen 2/06

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

ill: gunilla kvarnström<br />

förhållanden.<br />

Och om man inom psykologin bara ser<br />

individen och individens inre som kunskapsobjekt,<br />

då hamnar maktfrågor samt<br />

sociala och kulturella perspektiv utanför<br />

det som betraktas som psykologi.<br />

Eva Magnusson menar naturligtvis inte<br />

att all mätning eller all kvantitativ forskning<br />

är fel. Men hon anser att man bör vara<br />

medveten om vilket perspektiv man<br />

har och hur resultaten ska tolkas och också<br />

om vilka begränsningar ett visst paradigm<br />

innebär för skapandet av kunskap<br />

– Det är heller inte så att psykologin<br />

som helhet saknat könsteoretiska perspektiv,<br />

påpekar hon. Redan i början av<br />

1900-talet påvisade kvinnliga psykologiforskare<br />

att en del vanligt förekommande<br />

psykologiska teorier genomsyrades av fördomar<br />

mot kvinnor. Det man tidigt kritiserade<br />

var uteslutningar av kvinnor i<br />

forskningen, fördomsfulla tolkningar av<br />

kvinnors verklighet, koncentrationen på<br />

könsskillnader och brister i metoderna.<br />

Tidiga kritiker ifrågasatte till exempel just<br />

psykologisk forskning om skillnader mellan<br />

kvinnor och män när det gällde olika<br />

förmågor och egenskaper. Där metoderna<br />

var acceptabla kunde man påvisa betydligt<br />

färre tydliga skillnader mellan könen.<br />

Tidiga könsteoretiska forskare och kritiker<br />

i Norden är Mona Eliasson och<br />

Margot Bengtsson i Sverige samt Hanne<br />

Haavind och Harriet Holter i Norge.<br />

BRISTEN PÅ GENUSPERSPEKTIV har lett till<br />

två olika sätt att förstå kön inom psykologin,<br />

förklarar Eva Magnusson. I det ena<br />

fallet – det vanligaste – betonar man de<br />

psykologiska skillnaderna mellan könen,<br />

som uppfattas som radikalt olika, i det<br />

andra fallet ser man kön som något ovidkommande.<br />

När man inom psykologin fokuserar på<br />

könsskillnader mellan kvinnor och män,<br />

missar man lätt de ofta större variationerna<br />

bland kvinnor och bland män.<br />

Fokus på skillnader mellan kvinnor och<br />

män gör att man ofta missar variationer<br />

inom gruppen kvinnor och inom gruppen<br />

män, variationer som ofta är större än genomsnittsskillnaderna<br />

mellan könen.<br />

Fokus på skillnader gör det också svårt att<br />

se orättvisor i bemötandet av kvinnor och<br />

män.<br />

BRIST PÅ SJÄLVFÖRTROENDE sägs till exempel<br />

ofta vara orsaken till att kvinnor<br />

inte i samma utsträckning som män hamnar<br />

på chefsposter i en organisation. Man<br />

ser då bristen hos kvinnan, i hennes personlighet.<br />

Det är hon som ska förändras,<br />

inte de förhållanden eller hinder för kvinnors<br />

avancemang som kanske finns inom<br />

organisationen. Bortser man på det sättet<br />

från sociala dimensioner och maktförhållanden<br />

i jämförelser mellan kvinnor kommer<br />

man också att se individuella egenskaper<br />

som orsaken till ojämlikhet.<br />

– I det andra fallet, det vill säga då man<br />

inte tillmäter könet någon betydelse i studiet<br />

av människan glömmer man att kvinnor<br />

och män lever under olika villkor, säger<br />

Eva Magnusson. I sådana könsneutrala<br />

resonemang ser man inte skillnader i<br />

makt och resurser mellan kvinnor och<br />

män eller att kvinnors och mäns handlingar<br />

uppfattas och värderas olika.<br />

När man till exempel talar om könsneutrala<br />

löner och könsneutrala lagar utgår<br />

man från att livsvillkor och förutsättningar<br />

för kvinnor och män är lika.<br />

Ytterligare en typ av könsblinda resonemang<br />

var när man tidigare undersökte<br />

pojkar och män och sedan generaliserade<br />

resultaten till att omfatta alla människor,<br />

det vill säga också kvinnor och flickor.<br />

Men vad innebär då genusperspektiv<br />

inom psykologin?<br />

GENUSFORSKARE UTGÅR FRÅN att alla<br />

samhällen har någon typ av genusordning,<br />

det vill säga en kategorisering<br />

utifrån kön som påverkar<br />

hur människor uppfattar<br />

sig själva, hur de ser<br />

på och bemöter andra och<br />

som innehåller koder som<br />

styr vad som anses kvinnligt<br />

och manligt. De här<br />

genuskonstruktionerna varierar<br />

mellan olika samhällen<br />

och kulturer, men leder oftast<br />

till ojämlikhet mellan könen och<br />

ett nedvärderande av det som ses som<br />

kvinnligt. Detta i sin tur påverkar både<br />

kvinnors och mäns uppfattning om sig<br />

själva, det vill säga deras könsidentitet.<br />

För genusforskare är det därför samhälleliga<br />

tolkningar och följder av att tillhöra<br />

ett visst kön, det vill säga vad kön ges för<br />

innebörder, som är intressant att utforska<br />

– inte kvinnors och mäns inre egenskaper.<br />

– Men den sociala struktureringen i<br />

samhället gäller inte bara kön, påpekar<br />

Eva Magnusson.<br />

Det handlar inte bara om kvinnor och<br />

män. Det finns också andra hierarkiskapande<br />

uppdelningar av människor, till exempel<br />

utifrån etnisk tillhörighet, klasstillhörighet<br />

eller sexuell orientering.<br />

De här struktureringsprinciperna samspelar<br />

med kön. Frågorna kring vilka ytterligare<br />

innebörder dessa principer tillför<br />

begreppen ”manligt och kvinnligt” har<br />

under senare år ägnats allt större intresse<br />

inom den psykologisk genusforskningen.<br />

Psykologisk forskning utan genusperspektiv<br />

har till exempel oftast tagit för givet<br />

att ”sexualitet” är det samma som ”heterosexualitet”<br />

och därmed uteslutit lesbiska<br />

kvinnor och homosexuella män i<br />

undersökningar som inte gällt just sexualitet,<br />

utan livserfarenheter och utveckling.<br />

Och på samma sätt som undersökningar<br />

av män generaliserats till att omfatta alla<br />

människor, har forskning om vita, västerländska<br />

medelklasskvinnor generaliserats<br />

till att gälla kvinnor överhuvudtaget, oberoende<br />

av klass eller etnicitet.<br />

GENUSPSYKOLOGISK FORSKNING har genom<br />

åren haft två huvudspår. Dels empirisk<br />

forskning, där man lyft fram tidigare<br />

osynliga förhållanden i framför allt kvinnors<br />

liv, dels alltså en teorikritik som ifrågasätter<br />

forskning, där man bortser från<br />

sociala dimensioner och maktförhållanden<br />

kopplade till kön.<br />

Att genusforskning inom psykologin<br />

länge varit inriktad på kvinnor har att göra<br />

med att bristerna där har ansetts störst.<br />

Men redan på 1980-talet började man rikta<br />

sökarljuset även mot männen. Så kallade<br />

mansforskare (både kvinnor och män)<br />

började studera män ”som män” i stället<br />

för som ”norm” för människan. Inom den<br />

kritiska mansforskningen har man bland<br />

annat studerat mäns våld mot kvinnor<br />

och andra män, och mäns identiteter som<br />

de kommer till uttryck i föräldraskap och<br />

känsloliv.<br />

Kraven på genusperspektiv i psykologiutbildningen<br />

kommer i dag från två håll. I<br />

högskoleförordningen står numera att alla<br />

utbildningar vid högskolor och universitet<br />

bör ha ett genusperspektiv. Men kraven<br />

kommer också från studenterna själva.<br />

Frågan har lösts på lite olika sätt vid oli-<br />

6 Psykologtidningen 2/<strong>06</strong>

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!