psykologtidningen 2/06

vissa kritiker – att tränga in i psykologin,
en vetenskap som bygger på (och skapar)
föreställningar om människan, hennes
upplevelser och handlande?
– Det har att göra med hur själva ämnet
som kunskapsfält är konstruerat, säger
Eva Magnusson. Stora delar av ämnet har
en empiristisk, kvantitativ forskningstradition
med en inbyggd föreställning om
att det går att mäta variabler hos den enskilda
individen, egenskaper fristående
från såväl den aktuella situationen eller
den kultur hon/han är omgiven av. Utgående
från sådana mätningar, där individer
Psykologtidningen 2/06
observerats avskilda från sin omgivning,
har man sedan skapat teorier som ansetts
gälla människor generellt.
Med ett sådant empiristiskt paradigm* 1
kommer könsfrågor att handla om könsskillnader,
konstaterar Eva Magnusson.
Det är då bara skillnader som går att göra
begripliga. Välbekanta mätningar är till
exempel könsskillnader i verbal förmåga, i
spatial förmåga, i självförtroende och så
vidare. Skillnaderna tillskrivs sedan inre
egenskaper hos kvinnor och män, inte sällan
grundade i personlighet eller biologi.
De här föreställningarna förs i dag inte
TEMA: GENUSPSYKOLOGI
VAD ÄR GENUS?
I kapitlet Genusperspektiv på psykologi
i boken Vår tids psykologi (Natur och
kultur 2005) beskriver Eva Magnusson
begreppet genus på följande sätt:
”Det har hittills varit genomgående i alla
samhällen att människors könstillhörighet
ges något slags kulturell betydelse, och oftast
en ganska stor betydelse. De här skilda
kulturella och sociala betydelserna av könstillhörigheten,
och konsekvenserna av dem,
sammanfattas i dag i begreppet genus.
. . . Ett genomgående resultat i genusforskning
är att de kulturella betydelserna
av kön hittills nästan alltid har gett kvinnor
och män olika värde och tillgång till makt
och andra privilegier. Kvinnor och män har
dessutom genomgående bedömts enligt
skilda kulturella måttstockar.
Sådana betydelser av kön på samhällelig
nivå får naturligtvis också konsekvenser för
individer på den personliga nivån, både fysiskt
och psykiskt.
. . . Genusforskare inom psykologin studerar
bland annat . . . hur psykologiska teorier
och tillämpningar bidrar till att befästa
eller förändra traditionella föreställningar
om kvinnor och män.”
nar
lser i psykologin
längre fram i sin rena form, menar Eva
Magnusson, men de har länge varit förhärskande
då man skapat teorier om kön.
Genom sin uppbyggnad har psykologiämnet
kommit att utesluta könsförståelser
som påverkar människor i deras vardag,
men som inte fått rum inom ämnets traditionella
ramar.
OM KUNSKAPER BYGGER på mätande av
isolerade variabler, ja, då utesluts viktiga
områden som inte lätt låter sig mätas eller
som kanske går att utforska bara med
kvalitativa metoder, till exempel makt-
*1 Paradigm = system av antaganden och tankemönster som är
allmänt erkända inom ett vetenskapligt område.
5