psykologtidningen 2/06

Vid obeställbarhet, retur till:
Psykologtidningen,
Box 3287, 103 65 Stockholm
Svenska psykoterapeuter marknadsför sig
ogärna som feministiska, säger Indra Windh.
Feministisk terapi vad är det? Studenterna
på psykologutbildningen i Lund
hade ingen aning och lärare och föreläsare
visste inte mycket de heller. Indra Windh
hade hört talas om begreppet och beslutade
sig för att ta reda på mer. I sin psykologexamensuppsats
”Skärningsytor mellan
terapeutisk yrkesutövning och feministiska
utgångspunkter – tretton svenska behandlares
berättelser och brottningar” *
beskriver, definierar, diskuterar och funderar
hon kring feministisk terapi ur
svensk synvinkel.
– När jag började på psykologprogrammet
hade jag förhoppningar om att man,
både forskningsmässigt och kliniskt, skulle
ligga i framkant inom de här områdena.
Men Indra Windhs förväntningar kom
på skam. I stället slogs hon av bristen på
kritiska maktperspektiv inom utbildningen.
– MÅNGFALDSPERSPEKTIV och frågor rörande
kön, klass, sexualitet, etnicitet behandlades
ytterst bristfälligt. Uppsatsen
blev en möjlighet för mig att lära mig mer
om ett område jag inte fick någon för-
PSYKOLOG
TIDNINGEN
foto: tomas södergren
Feministisk
terapi
ovanlig i
Sverige
Feminism ses snarare som
en underliggande filosofisk
hållning än som en metod
bland de 13 psykoterapeuter
PTP-psykologen Indra
Windh intervjuat om
feministisk terapi i sin
psykologexamensuppsats.
djupning i under utbildningen.
Indra Windhs ansats var ”att undersöka
hur genusteoretiska kunskaper och feministiska
förändringskrav förvaltas inom
den normerande psykologdisciplinen”. I
den anglosaxiska världen kan man sedan
länge hitta terapeuter som förklarar och
marknadsför sin verksamhet som feministisk
terapi. Redan 1976 startade ”Womens
Therapy Centre” i London och i
USA grundades ”Feminist Therapy Institute”
1982. I Sverige finns ingen direkt
motsvarighet och materialet Indra samlat
till sin uppsats visar att det är ytterst
ovanligt att svenska behandlare väljer att
positionera sig som ”feministiska terapeuter”.
– Däremot finns det psykoterapeuter
som arbetar utifrån feministiska utgångspunkter,
berättar hon.
Indra Windh fick kontakt med intervjupersoner
till uppsatsen genom forskaren
Eva Magnusson vid Kvinnovetenskapligt
Forum vid Umeå Universitet: 13 psykoterapeuter
varav åtta psykologer. Samtliga
kvinnor mellan 43 och 60 år, alla med
en psykodynamisk utbildning i botten.
POSTTIDNING B
Uppsatsen spinner kring fyra olika teman
där det första handlar om benämningar
och positioneringar. Vad kan det
tänkas innebära att kalla sig feministisk terapeut?
Vem eller vilka gör det och varför
eller varför inte? Vilka för- och/eller nackdelar
kan positioneringen föra med sig?
– FÖR MÅNGA ÄR feminism fortfarande ett
skällsord. Flera av de intervjuade beskriver
sin rädsla för att stöta bort både patienter
och kolleger om de skulle kalla sig
feministiska terapeuter.
De intervjuade uppfattar inte heller feminismen
i första hand som en modell eller
metod utan ser det mer som en underliggande
filosofisk hållning i sitt arbete.
– De strävar efter att uppmärksamma
olika maktordningars betydelse i klienternas
vardagsliv och för själva terapisituationen.
Flera av uppsatsens övriga teman tar
upp svårigheten att samordna feministiska
perspektiv med psykoterapeutisk behandling.
– Det är en central diskussion, menar
Indra Windh. I den anglosaxiska litteraturen
talar man återkommande om feministisk
terapi som en ”oxymoron”, det vill
säga två oförenliga och motstridiga begrepp.
De jag intervjuat har haft olika sätt
att förhålla sig till sådant som de uppfattar
som oförenligt. Några har varit pragmatiska
och helt enkelt bortsett från det de
inte fått ihop och enbart tagit till sig det
som framstått som kliniskt användbart.
För andra har det framstått som omöjligt
att förena psykologiska och feministiska
perspektiv.
För närvarande gör Indra Windh sin
PTP-tjänstgöring på en öppenpsykiatrisk
mottagning i Norrtälje, dessförinnan arbetade
hon i London på en organisation
specialiserad på homo- och bisexuella personers
psykiska och sociala hälsa.
HELENE LUMHOLDT
frilansjournalist
* Uppsatsen i sin helhet kan laddas ner från nätet
på http://theses.lub.lu.se/undergrad/bysubject/S000/S260/S263/