psykologtidningen 2/06
psykologtidningen 2/06
psykologtidningen 2/06
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
DEBATT<br />
Ge psykologkandidaterna<br />
mer kvalificerade uppgifter!<br />
Om psykologkandidaten ges möjlighet att i en arbetssituation<br />
använda sig av sin kunskap och kompetens skulle mycket vara<br />
vunnet, skriver Benjamin Bohman, psykologstuderande i Uppsala.<br />
Föreställ er följande situation: Att efter<br />
fyra och ett halvt år av universitetsstudier<br />
i teoretisk och tillämpad psykologi – med<br />
moment som samtalsmetodik, utredningsmetodik,<br />
testkunskap, psykopatologi,<br />
psykodiagnostik, 15 veckors psykolog<br />
praktik samt grundläggande psykoterapiutbildning<br />
(”steg I”) – enbart kunna söka<br />
extraarbete eller sommarjobb som mentalskötare<br />
inom psykiatrin, dessutom i<br />
konkurrens med studeranden i ämnen<br />
som till exempel teknologi, ekonomi eller<br />
konst. Antagligen är den inledande uppmaningen<br />
överflödig; många av er har befunnit<br />
sig, eller – liksom undertecknad –<br />
befinner sig, i just en sådan situation.<br />
För den psykologkandidat som i slutet<br />
av utbildningen önskar (eller finner sig<br />
tvungen på grund av en pressad studentekonomisk<br />
situation) arbeta under terminen<br />
eller sommaren saknas arbetstillfällen<br />
med uppgifter som motsvarar dennes<br />
kunskap och kompetens. Psykologkandidaten<br />
får i stället nöja sig med de arbeten<br />
som står till buds, såsom personlig assistent,<br />
behandlingsassistent eller mentalskötare.<br />
I en tid då psykologisk behandling<br />
efterfrågas av allt fler, samtidigt som<br />
tillgängligheten är låg och väntetiden<br />
lång, innebär denna omständighet ett<br />
rent resursslöseri. Den innebär dessutom<br />
en antydan om att psykologisk kunskap<br />
och kompetens inte riktigt räknas, i alla<br />
fall inte innan PTP:n. Situationen i dag,<br />
då en psykologkandidat kan gå från arbete<br />
som mentalskötare till en PTP-tjänst från<br />
en dag till nästa, är naturligtvis absurd.<br />
VAD SKULLE DÅ psykologkandidatens<br />
funktion kunna vara? För att svara på detta<br />
krävs ingen större föreställningsförmåga.<br />
Psykologkandidaten uppfyller de av<br />
Socialstyrelsen uppställda kraven på nödvändiga<br />
kunskaper för att i den kommande<br />
yrkesutövningen som psykolog utföra<br />
bedömnings- och utredningsarbete, inklusive<br />
diagnostik och testning. Psykologkandidater<br />
på de sista terminerna under<br />
utbildningen har dessutom tillräckliga<br />
kunskaper för att under handledning bedriva<br />
psykoterapeutiskt arbete. Vid Upp-<br />
sala universitet har kandidaten genomgått<br />
grundläggande psykoterapiutbildning<br />
(”steg I”) i och med termin 9.<br />
Om psykologkandidaten ges möjlighet<br />
att i en arbetssituation använda sig av sin<br />
kunskap och kompetens, under handledning,<br />
skulle mycket vara vunnet. Ett<br />
exempel är att väntetiden på psykologisk<br />
utredning skulle kunna kortas ned, ett annat<br />
att psykologisk behandlingsverksamhet<br />
skulle kunna bedrivas kontinuerligt<br />
även under semestertid. Det skulle dessutom<br />
kunna få positiva effekter på psykologyrkets<br />
status, lönenivå samt profilering<br />
gentemot andra yrkesgrupper.<br />
ETT SYSTEM LIKNANDE det för läkarkandidater<br />
skulle kunna införas. Den grad av<br />
kunskap och kompetens som psykologkandidaten<br />
har uppnått, beroende på hur<br />
långt i utbildningen denne kommit, kan<br />
kopplas till befattningar som ”psykologassistent”<br />
och ”underpsykolog”, med olika<br />
nivåer för arbetsuppgifternas svårighetsgrad,<br />
personligt ansvar och självständigt<br />
arbete. Det är troligt att psykologutbildningen<br />
till viss del skulle behöva<br />
omformas för att möjliggöra detta.<br />
Som vanligt i sådana här sammanhang<br />
skulle röster sannolikt höjas om ekonomiska<br />
hinder för en sådan nyordning. Och<br />
som vanligt skulle en diskussion behövas<br />
som argumenterar för att det som är ekonomiskt<br />
betungande på kort sikt är en<br />
ekonomisk besparing på lång sikt i takt<br />
med ökad psykologisk hälsa och välbefinnande.<br />
Ansvaret att förändra nuvarande<br />
situation så att psykologkandidaters kunskap<br />
och kompetens tillvaratas och förvaltas<br />
på bästa sätt faller på många aktörer:<br />
arbetsgivare, universitet, studenter,<br />
yrkesverksamma psykologer, och inte<br />
minst – på Psykologförbundet.<br />
BENJAMIN BOHMAN<br />
Psykologkandidat<br />
Uppsala universitet<br />
Forskning om barn<br />
och brott<br />
NORMBRYTANDE<br />
BETEENDE I<br />
BARNDOMEN<br />
Vad säger forskningen?<br />
Av Henrik Andershed och<br />
Anna-Karin Andershed<br />
IMS och SiS, 2005<br />
nytt i tryck<br />
■ I boken presenteras internationell forskning<br />
om diagnostisering, förekomst, orsaksoch<br />
riskfaktorer, prognos för framtida problem<br />
samt prevention och behandling av<br />
normbrytande beteende bland barn.<br />
Ökad kunskap, tidiga förebyggande insatser<br />
och behandling av barn med normbrytande<br />
beteende ger både mänskliga och<br />
ekonomiska vinster, anser författarna fil dr<br />
Henrik Andershed och fil dr Anna-Karin<br />
Andershed. Prognosen för barn som börjar<br />
med brott före 12 år ålder är dyster om samhället<br />
inte tar tag i problemet.<br />
Både författarna är forskare och anställda<br />
vid Institutionen för beteende-, social- och<br />
rättsvetenskap vid Örebro universitet. De<br />
vänder sig främst till verksamma inom barnoch<br />
ungdomspsykiatri, socialtjänst och skola<br />
samt forskare och studerande på högskolan.<br />
Preventionsprogram<br />
för barn och unga<br />
FRAMGÅNGSRIKA<br />
PREVENTIONSPROGRAM<br />
FÖR BARN OCH UNGA<br />
En forskningsöversikt<br />
Av Laura Ferrer-Wreder,<br />
Håkan Stattin, Cass Lorante,<br />
Jonathan G Tubman, Lena Adamson<br />
MS, SiS, 2005<br />
■ Boken är en kunskapsöversikt och ger<br />
exempel på amerikanska och europeiska<br />
preventionsprogram som visat sig minska<br />
ungdomars problembeteenden och främja<br />
deras sociala utveckling. Den har utarbetats<br />
av docent Laura Ferrer Wreder och professor<br />
Håkan Stattin. Boken har tidigare publicerats<br />
i USA. Laura Ferrer-Wreder arbetar<br />
vid Psykologiska institutionen vid Barry<br />
University i USA och Håkan Stattin vid Institutionen<br />
för beteende-, social- och rättsvetenskap<br />
vid Örebro universitet.<br />
Författarna vänder sig till dem som arbetar<br />
förebyggande med barn och ungdomar.<br />
24 Psykologtidningen 2/<strong>06</strong>