08.09.2013 Views

psykologtidningen 2/06

psykologtidningen 2/06

psykologtidningen 2/06

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

SacoNytt<br />

Hög utbildning föga lönsam<br />

Utbildning lönar sig fortfarande sämre i<br />

Sverige än i många andra länder. Men<br />

samtidigt ökar utbildning chanserna till<br />

nya arbeten och minskar därmed<br />

risken för arbetslöshet.<br />

Det visar en färsk rapport från Saco,<br />

Kunskapens läge.<br />

Rapporten, som utarbetats av Saco-ekonomen<br />

Helena Persson, visar också att<br />

snedrekryteringen till högskolan fortfarande<br />

är ett faktum.<br />

– Den sociala snedrekryteringen till<br />

högskolan är ett gissel. Om fler utbildningsplatser<br />

prioriteras framför hög kvalitet<br />

finns det en risk att studenter från<br />

hem utan studietradition väljer utbildningar<br />

som leder till sämre utsikter på arbetsmarknaden,<br />

säger Sacos ordförande<br />

Anna Ekström apropå Sacos rapport Kunskapens<br />

läge.<br />

Rapporten visar bland annat:<br />

● Utbildning lönar sig fortfarande sämre i<br />

Sverige än i andra länder, vilket bland annat<br />

kan förklaras av vår sammanpressade<br />

lönestruktur. I Sverige är utbildningspremien<br />

under fem procent, i Storbritannien<br />

över tio procent.<br />

● En hög utbildning ökar chanserna att få<br />

nya arbeten och minskar riskerna att förlora<br />

sitt arbete i lågkonjunkturer. En större<br />

andel högutbildade byter arbete utöver<br />

vad som motiveras av anpassningar till<br />

nya och nedlagda arbeten.<br />

Lön viktig drivkraft<br />

för akademiker<br />

En majoritet av dagens akademiker<br />

tycker att den egna arbetsinsatsen är<br />

en viktig faktor när lönen ska sättas.<br />

De anser också att lönen och lönestrukturen<br />

motiverar till goda arbetsinsatser.<br />

Det visar Saco-ekonomerna<br />

Lena Granqvist och Håkan Regnér i<br />

rapporten Lön och individuella drivkrafter.<br />

Vi har gått till kärnan i de ramavtal som<br />

styr akademikernas lönebildning. Och de<br />

svar vi får visar att medlemmarna på det<br />

stora hela anser att drivkrafterna fungerar,<br />

säger Lena Granqvist.<br />

Nära 60 procent av akademikerna anser<br />

att arbetsinsatsen påverkar lönen i hög<br />

eller viss utsträckning. Drygt 60 procent<br />

Procent<br />

12<br />

10<br />

8<br />

6<br />

4<br />

2<br />

0<br />

Relativ arbetslöshet för olika utbildningsnivåer, 1987–2004. Källa: AKU, SCB<br />

87<br />

88<br />

89<br />

Förgymnasial<br />

Gymnasial<br />

90<br />

● Det finns studier som visar att utbudet<br />

av välutbildad arbetskraft ökar snabbare<br />

än efterfrågan på deras kvalifikationer.<br />

Kvinnor har större risk än män att vara<br />

överutbildade. Invandrare löper en större<br />

risk än infödda att vara "överutbildade".<br />

● Resurserna till grundutbildningen på<br />

högskolenivå har urholkats med över<br />

20 procent mellan budgetåret 1994/1995<br />

och 2002.<br />

Antalet studenter inom högskolan har<br />

fördubblats till dagens 400 000 sedan början<br />

av 90-talet. Men resurserna har<br />

inte hängt med i utvecklingen. Enligt<br />

Sveriges universitetslärarförbund har anslagen<br />

till grundutbildningen urholkats med<br />

över 20 procent mellan 1994/95 och 2002.<br />

anger också att den egna arbetsmotivationen<br />

skulle öka i någon (liten, viss och hög)<br />

utsträckning om lönespridningen blev<br />

större.<br />

Men attityderna varierar med kön,<br />

ålder, befattning och arbetsmarknadssektor.<br />

Akademiker inom den privata sektorn<br />

anser i större utsträckning än offentliganställda<br />

att arbetsinsatsen påverkar<br />

lönen, lägst ligger stat och landsting. Däremot<br />

finns inga säkra attitydskillnader<br />

mellan kvinnor och män, mellan personer<br />

i olika åldrar eller med olika årslön.<br />

När det gäller frågan om dålig lön påverkar<br />

den egna arbetsprestationen negativt<br />

visar svaren att kvinnor i klart mindre utsträckning<br />

än män låter missnöje påverka<br />

arbetsinsatsen. Detsamma gäller chefer och<br />

deltidsanställda. Kvinnor anser också i<br />

mindre utsträckning än män att större löneskillnader<br />

skulle öka arbetsmotivationen.<br />

Forskarutbildning<br />

Eftergymnasial >= 3 år *<br />

Eftergymnasial < 3 år *<br />

22 Psykologtidningen 2/<strong>06</strong><br />

91<br />

92<br />

93<br />

94<br />

95<br />

96<br />

97<br />

98<br />

99<br />

00<br />

01<br />

– Den kraftiga utbyggnaden kan ha<br />

skett på bekostnad av kvaliteten, därför är<br />

det viktigt att diskutera hur resurserna<br />

ska användas på bästa sätt, skriver Helena<br />

Persson.<br />

Rapporten ger också en bild av de<br />

senaste decenniernas stora förändringar.<br />

1970 hade 65 procent av den kvinnliga befolkningen<br />

i åldern 16-64 år enbart en förgymnasial<br />

utbildning. 2003 hade den andelen<br />

minskat till 20 procent. Samtidigt<br />

ökade andelen kvinnor med eftergymnasial<br />

utbildning från 7 till 32 procent. Utvecklingen<br />

för män är densamma, men<br />

mindre dramatisk.<br />

Många Saco-förbund har slutit avtal om<br />

lönesamtal på lokal nivå. Rapporten visar<br />

att 35 procent anser att lönesamtalen påverkar<br />

deras arbetsinsats i liten utsträckning,<br />

medan en tredjedel anser att samtalen<br />

har viss eller stor betydelse.<br />

Yngre akademiker tror att de lyckas<br />

bättre än sina äldre kolleger i löneförhandlingar<br />

direkt med chefen. Yngre jämför<br />

också den egna lönen med andras i<br />

större utsträckning än äldre.<br />

Rapporten visar att lönesamtalen är<br />

minst vanliga inom den statliga sektorn.<br />

Chansen att en deltidsarbetande akademiker<br />

har lönesamtal är också signifikant<br />

lägre än för en heltidsarbetande.<br />

Sannolikheten att få förhandla själv är<br />

mer än dubbelt så hög för en privat- eller<br />

kommunalt anställd jämfört med den som<br />

arbetar inom den statliga sektorn.<br />

Rapporten kan beställas från www.saco.se<br />

02<br />

03<br />

04

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!