psykologtidningen 2/06
psykologtidningen 2/06
psykologtidningen 2/06
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
SacoNytt<br />
Hög utbildning föga lönsam<br />
Utbildning lönar sig fortfarande sämre i<br />
Sverige än i många andra länder. Men<br />
samtidigt ökar utbildning chanserna till<br />
nya arbeten och minskar därmed<br />
risken för arbetslöshet.<br />
Det visar en färsk rapport från Saco,<br />
Kunskapens läge.<br />
Rapporten, som utarbetats av Saco-ekonomen<br />
Helena Persson, visar också att<br />
snedrekryteringen till högskolan fortfarande<br />
är ett faktum.<br />
– Den sociala snedrekryteringen till<br />
högskolan är ett gissel. Om fler utbildningsplatser<br />
prioriteras framför hög kvalitet<br />
finns det en risk att studenter från<br />
hem utan studietradition väljer utbildningar<br />
som leder till sämre utsikter på arbetsmarknaden,<br />
säger Sacos ordförande<br />
Anna Ekström apropå Sacos rapport Kunskapens<br />
läge.<br />
Rapporten visar bland annat:<br />
● Utbildning lönar sig fortfarande sämre i<br />
Sverige än i andra länder, vilket bland annat<br />
kan förklaras av vår sammanpressade<br />
lönestruktur. I Sverige är utbildningspremien<br />
under fem procent, i Storbritannien<br />
över tio procent.<br />
● En hög utbildning ökar chanserna att få<br />
nya arbeten och minskar riskerna att förlora<br />
sitt arbete i lågkonjunkturer. En större<br />
andel högutbildade byter arbete utöver<br />
vad som motiveras av anpassningar till<br />
nya och nedlagda arbeten.<br />
Lön viktig drivkraft<br />
för akademiker<br />
En majoritet av dagens akademiker<br />
tycker att den egna arbetsinsatsen är<br />
en viktig faktor när lönen ska sättas.<br />
De anser också att lönen och lönestrukturen<br />
motiverar till goda arbetsinsatser.<br />
Det visar Saco-ekonomerna<br />
Lena Granqvist och Håkan Regnér i<br />
rapporten Lön och individuella drivkrafter.<br />
Vi har gått till kärnan i de ramavtal som<br />
styr akademikernas lönebildning. Och de<br />
svar vi får visar att medlemmarna på det<br />
stora hela anser att drivkrafterna fungerar,<br />
säger Lena Granqvist.<br />
Nära 60 procent av akademikerna anser<br />
att arbetsinsatsen påverkar lönen i hög<br />
eller viss utsträckning. Drygt 60 procent<br />
Procent<br />
12<br />
10<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
0<br />
Relativ arbetslöshet för olika utbildningsnivåer, 1987–2004. Källa: AKU, SCB<br />
87<br />
88<br />
89<br />
Förgymnasial<br />
Gymnasial<br />
90<br />
● Det finns studier som visar att utbudet<br />
av välutbildad arbetskraft ökar snabbare<br />
än efterfrågan på deras kvalifikationer.<br />
Kvinnor har större risk än män att vara<br />
överutbildade. Invandrare löper en större<br />
risk än infödda att vara "överutbildade".<br />
● Resurserna till grundutbildningen på<br />
högskolenivå har urholkats med över<br />
20 procent mellan budgetåret 1994/1995<br />
och 2002.<br />
Antalet studenter inom högskolan har<br />
fördubblats till dagens 400 000 sedan början<br />
av 90-talet. Men resurserna har<br />
inte hängt med i utvecklingen. Enligt<br />
Sveriges universitetslärarförbund har anslagen<br />
till grundutbildningen urholkats med<br />
över 20 procent mellan 1994/95 och 2002.<br />
anger också att den egna arbetsmotivationen<br />
skulle öka i någon (liten, viss och hög)<br />
utsträckning om lönespridningen blev<br />
större.<br />
Men attityderna varierar med kön,<br />
ålder, befattning och arbetsmarknadssektor.<br />
Akademiker inom den privata sektorn<br />
anser i större utsträckning än offentliganställda<br />
att arbetsinsatsen påverkar<br />
lönen, lägst ligger stat och landsting. Däremot<br />
finns inga säkra attitydskillnader<br />
mellan kvinnor och män, mellan personer<br />
i olika åldrar eller med olika årslön.<br />
När det gäller frågan om dålig lön påverkar<br />
den egna arbetsprestationen negativt<br />
visar svaren att kvinnor i klart mindre utsträckning<br />
än män låter missnöje påverka<br />
arbetsinsatsen. Detsamma gäller chefer och<br />
deltidsanställda. Kvinnor anser också i<br />
mindre utsträckning än män att större löneskillnader<br />
skulle öka arbetsmotivationen.<br />
Forskarutbildning<br />
Eftergymnasial >= 3 år *<br />
Eftergymnasial < 3 år *<br />
22 Psykologtidningen 2/<strong>06</strong><br />
91<br />
92<br />
93<br />
94<br />
95<br />
96<br />
97<br />
98<br />
99<br />
00<br />
01<br />
– Den kraftiga utbyggnaden kan ha<br />
skett på bekostnad av kvaliteten, därför är<br />
det viktigt att diskutera hur resurserna<br />
ska användas på bästa sätt, skriver Helena<br />
Persson.<br />
Rapporten ger också en bild av de<br />
senaste decenniernas stora förändringar.<br />
1970 hade 65 procent av den kvinnliga befolkningen<br />
i åldern 16-64 år enbart en förgymnasial<br />
utbildning. 2003 hade den andelen<br />
minskat till 20 procent. Samtidigt<br />
ökade andelen kvinnor med eftergymnasial<br />
utbildning från 7 till 32 procent. Utvecklingen<br />
för män är densamma, men<br />
mindre dramatisk.<br />
Många Saco-förbund har slutit avtal om<br />
lönesamtal på lokal nivå. Rapporten visar<br />
att 35 procent anser att lönesamtalen påverkar<br />
deras arbetsinsats i liten utsträckning,<br />
medan en tredjedel anser att samtalen<br />
har viss eller stor betydelse.<br />
Yngre akademiker tror att de lyckas<br />
bättre än sina äldre kolleger i löneförhandlingar<br />
direkt med chefen. Yngre jämför<br />
också den egna lönen med andras i<br />
större utsträckning än äldre.<br />
Rapporten visar att lönesamtalen är<br />
minst vanliga inom den statliga sektorn.<br />
Chansen att en deltidsarbetande akademiker<br />
har lönesamtal är också signifikant<br />
lägre än för en heltidsarbetande.<br />
Sannolikheten att få förhandla själv är<br />
mer än dubbelt så hög för en privat- eller<br />
kommunalt anställd jämfört med den som<br />
arbetar inom den statliga sektorn.<br />
Rapporten kan beställas från www.saco.se<br />
02<br />
03<br />
04