psykologtidningen 2/06

More documents

Recommendations

Info

Aktuell forskning patienten utforskar tillsammans mer adaptiva sätt att reagera på och jobbar sedan mot detta mål. McCullough föreslår användning av imaginativa metoder, rollspel samt tvåstolsteknik för att undersöka och samtidigt träna affektiva uttryck. Det är förstås viktigt att målet är förankrat i patientens behov och att terapeuten är vaksam på sin motöverföring. Omstrukturering av inre representationer Omstrukturering av försvar och affekter kan ses som själva kärnan i behandlingen men för patienter med lägre funktionsnivå (GAF under 50) inriktas behandlingen främst på omstrukturering av inre representationer av själv och annan. Patienter med stora svårigheter är ofta fobiska när det gäller positiva affekter riktade mot självet och behöver initialt hjälp med att bygga upp en omvårdande förmåga. Terapirelationen blir här den väsentliga interventionen. Terapeuten uppmuntrar patienten att undersöka aspekter av deras relation här och nu och arbetar aktivt med att göra patienten uppmärksam på hur olika mönster upprepas. Terapeuten rör sig mellan den verkliga relationen och överföringsrelationen och hjälper patienten att uppleva och uttrycka mer av sina upplevelser i relationer. Ångest och rädslor som associerats med nära relationer kan då regleras och en ökad autenticitet byggs upp. Två studier Två randomiserade och kontrollerade studier har hittills genomförts. I den första studien jämfördes denna modell med en annan psykodynamisk korttidsterapimodell. Båda metoderna gav efter cirka REFERENSER: McCullough-Valliant, L (1997). Changing Character: Short-Term Anxiety-Regulating Psychotherapy for Reconstructuring Defenses, Affects and Attachment, New York, Basic Books. McCullough L & Ansrews S (2001). Assimilative Integration: Short-Term Psychodynamic Therapy for Treating Affect Phobias. Clinical Psychology: Science and Practice, vol 8, 82-97. McCullough L, Kuhn N, Andrews S, Kaplan A, Wolf J & Hurley C L (2003). Treating Affect Phobia: A Manual for Short-Term Dynamic Psychotherapy. New York, Guilford Press. Svartberg M, Stiles T, & Seltzer M H (2004). The effectiveness of short-term dynamic psychotherapy and cognitive therapy for cluster C personality disorders. American Journal of Psychiatry, vol 161, 810- 817. 20-40 sessioner signifikant symtomlindring samt varaktiga förändringar av maladaptiva relationsmönster för personer med personlighetsstörning (främst kluster C). Resultaten förbättrades något vid uppföljning två år senare (Winston et al, 1991, 1994). Nyligen har ytterligare en randomiserad och kontrollerad studie genomförts vid Trondheims Universitet i Norge. Där jämfördes denna modell med kognitiv terapi och även här fann man att bägge metoderna gav signifikanta resultat. Den psykodynamiska terapin tenderade att ge större symtomlindring, men skillnaden var inte statistiskt signifikant (Svartberg, Stiles & Seltzer 2004). En modell som underlättar dialog McCullough har inspirerats av integrativa författare som Paul Wachtel (1977). Modellen är ett exempel på så kallad assimilativ integration (McCullough & Andrews, 2001) som innebär att tekniker eller teorier som utvecklats inom en skolbildning assimileras med en annan. I McCulloughs modell assimileras beteendeterapeutiska principer in i en psykodynamisk/affektteoretisk referensram. Metoden är också integrativ på ett praktiskt plan eftersom terapeuten använder sig av tekniker hämtade från flera skolbildningar. Teknikerna följer dock varandra på ett naturligt sätt eftersom de utgår från en enhetlig teoretisk referensram. Trots att det går att skönja ett ökat intresse för utbyten mellan olika terapeutiska synsätt försvåras dialoger ofta av att det saknas en gemensam begreppsgrund. Den referensram McCullough utvecklat innebär att beteendeterapeutiska begrepp (som förstärkning, exponering, utsläck- Wachtel P L (1977). Psychoanalysis & Behavior Therapy: Towards an integration. New York, Basic Books. Winston A, McCullough L, Trujillo M, Pollack J, Laikin M, Flegenheimer W, & Kestenbaum R (1991). Brief psychotherapy of personality disorders. Journal of Nervous and Mental Disease, 179 (4), 188-193. Winston A, Leikin M, Pollak J, Samstag, L, McCullough, L, & Muran, C (1994). Short-term psychoterapy of personality disorders. American Journal of Psychiatry, 151(2), 190-194. ning) och psykodynamiska grundbegrepp (som försvar, omedveten konflikt, överföring–motöverföring) vävs samman på ett sätt som skapar mening snarare än förvirring. Det är vår övertygelse att modellen har stor potential att underlätta kommunikationen mellan företrädare för olika inriktningar. Forskning har även visat att metoden är ett användbart verktyg för alla terapeuter som vill hjälpa patienter övervinna känslomässiga hinder bakom psykiskt lidande. PETER LILLIENGREN, psykolog Södermalm-Gamla Stans psykiatriska jour- och öppenvårdsmottagning PATRIK LINDERT, psykolog och psykoterapeut Farsta-Skarpnäcks psykiatriska jour- och öppenvårdsmottagning Peter Lilliengren (t v) och Patrik Lindert. Skicka in ditt Abstract till Psykologtidningen! Vi har en ny avdelning i Psykologtidningen där vi presenterar aktuella avhandlingar i psykologi. Du som snart ska disputera, sänd in ditt abstract eller sammanfattning av avhandlingen till oss, så publiceras den i ett kommande nummer av tidningen. Skicka den svenska versionen. Redaktionens adress: tidningen@psykologforbundet.se 20 Psykologtidningen 2/<strong>06</strong>
Kvinnor utsatta för våld får ny hjälp Kvinnor som utsatts för våld och sexuella övergrepp söker inte hjälp inom psykiatrin på grund av övergreppen utan för de symtom som övergreppen gett upphov till. Det visar kartläggningar där behandlare tillfrågats om patienternas erfarenheter. Sedan 1997 har Psykiatrin Södra, inom Stockholms läns sjukvårdsområde, (områdesmässigt stadsdelarna Farsta, Skarpnäck, Årsta, Vantör, Södermalm samt Gamla Stan) arbetat med ett kvinnovåldsprojekt, som numera är integrerat i den ordinarie verksamheten. Med syftet att utveckla och förbättra behandlingsmetoder för kvinnor som varit utsatta för våld och/eller sexuella övergrepp startade vi en specialiseringsgrupp. Deltagarna i gruppen representerar olika yrkesgrupper som psykolog/psykoterapeut, socionom, mentalskötare, sjukgymnast och sjuksköterska. Gruppens uppdrag var att ta fram behandlingsmetoder och att utveckla ett professionellt sätt att bemöta kvinnor som varit utsatta för våld och/eller sexuella övergrepp. Det var också viktigt att öka kunskapen om hur psykiska skadeverkningar till följd av övergreppen yttrar sig och hur denna patientgrupp kan identifieras inom psykiatrin. Specialiseringsgruppen har genomfört två kartläggningar (1998 och 2000) där behandlare har tillfrågats om aktuella patienters erfarenheter av våld och/eller sexuella övergrepp. Behandlarna har också fått svara på hur misshandlade och sexuellt utnyttjade kvinnor presenterar sig och sina problem. Förutom att försöka identifiera patienterna ville man också ta reda på hur många patienter inom psykiatrin som varit utsatta för våld och/eller sexuella övergrepp. I DEN FÖRSTA KARTLÄGGNINGEN gällde frågorna endast kvinnliga patienter, men i den andra inkluderades även män. Det som blev tydligast i båda undersökningarna var att patienterna oftast inte söker hjälp för att de varit utsatta för våld och/eller sexuella övergrepp. De flesta söker för olika former av psykisk ohälsa, till exempel sömnstörningar, relationsproblem, ångest, depression, ätstörningar samt psykos. Det tar ofta tid innan behandlaren får vetskap om övergreppen, om det nu över Psykologtidningen 2/<strong>06</strong> huvudtaget sker. Behandlarnas erfarenhet av kliniskt arbete var att våld och sexuella övergrepp är en vanlig problematik hos kvinnor som söker sig till psykiatrin. Detta har nyligen bekräftats av en studie gjord av RSMH (Riksförbundet Social och Mental Hälsa) i Skåne. I studien deltog 1 746 kvinnor varav tre av fyra besvarade den enkät som låg som grund för studien. Övervägande delen av dem uppgav att de blivit utsatta för någon form av fysiska eller sexuella övergrepp. Redan efter den första kartläggningen stod det klart att det var vanligt med erfarenheter av våld och/eller sexuella övergrepp bland våra patienter. Det var också tydligt att de inte primärt sökte hjälp med övergreppen som problemställning. TILLSAMMANS MED dåvarande chefen för Psykoterapienheten inom Psykiatrin Södra, Margareta Mörner samt professorn i socialt arbete Margareta Hydén skapades en utbildningsserie med seminarier, litteratur, föreläsningar och handledningsgrupper. Utbildningen fick namnet ”Våga se – kunna (be)handla” och syftar till att ge behandlarna större kunskap om problemet samt stöd i hur man kan ställa svåra frågor till patienten och därefter ta emot patientens berättelser. Utbildningen erbjuds numera alla behandlare inom Psykiatrin Södra. Hösten 2004 startades en psykoterapigrupp för kvinnor som har erfarenheter av att ha utsatts för våldtäkt. Gruppen leddes av en sjukgymnast specialiserad i psykiatri, psykosomatik och psykodynamisk kroppsterapi samt en psykolog utbildad i gruppanalytisk psykoterapi. Behandlingen omfattade såväl träning av kroppsmedvetande som samtal. Gruppen sågs en gång i veckan – totalt 12 gånger. Syftet var att ge deltagarna möjlighet till bearbetning av traumat och därigenom förutsättningar att gå vidare i sina liv. På Psykoterapienheten finns dessutom återkommande en psykoterapigrupp på ett och ett halvt år som vänder sig till kvinnor som varit utsatta för sexuella övergrepp i barndomen. Andra som varit utsatta för övergrepp går i bildterapigrupp eller i olika former av individuell psykoterapi på Psykoterapienheten. VÅLDSUTSATTA KVINNORS problem yttrar sig på många olika sätt och kan knytas till tidigare eller nuvarande upplevelser. För att upprätthålla lyhördheten i ett svårt och ensamt arbete är det viktigt att det finns tydliga rutiner för omhändertagandet. En viktig del är att våga fråga om tidigare erfarenheter av våld/övergrepp och stanna kvar med patienten i relationen. Det är vår strävan att skapa handledningsgrupper för den personal som deltagit i utbildningen ”Våga se – kunna (be)handla” för att upprätthålla kompetensen och hålla diskussioner kring fördomar och attityder vid liv. Vi vill fortsätta att sprida och fördjupa kunskaperna om ämnet såväl inom som utanför den egna organisationen. Vi har märkt ett stort intresse för erfarenhetsutbyte från politiker, tjänstemän och ideella organisationer. Den nya planen för organiseringen av hälso- och sjukvården inom Stockholms läns landsting bygger på närsjukvårdsprincipen, där landstinget delas in i olika närsjukvårdsområden. Det öppnar möjligheter för oss att erbjuda seminarieserien till vårdcentralernas personal. De är ju ofta de första som möter dessa patienter när de söker hjälp för sina symtom. REFERENSER Specialiseringsgruppensinformationsbroschyr. SPECIALISERINGSGRUPPEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR ELLEN BRITZ, KRISTINA EHRENCRONA, KERSTIN JÄDERHOLM, CIA C E LILJEDAHL Hydén, M (2000): Kvinnovåldsprojektet. Rapport för tiden 1/7 1997-30/6 1999. Södra Stockholms Produktionsområde Hydén,M (2002): Kvinnovåldsprojektet. Rapport för tiden 1/7 1999-31/12 2001. Södra Stockholms Produktionsområde Bengtsson-Tops, A (2004):Vi är många. Övergrepp mot kvinnor som använder psykiatrin. En omfångsstudie. RSMH 21
Page 1 and 2: PSYKOLOG TIDNINGEN 2/06 TEMA GENUSP
Page 3 and 4: Mot full legitimitet En bit in på
Page 5 and 6: vissa kritiker - att tränga in i p
Page 7 and 8: ka institutioner i landet. Ibland i
Page 9 and 10: te uppstått ur ett stort intresse
Page 11 and 12: ”Genusperspektiv möter ännu mot
Page 13 and 14: Psykologer ser på mäns våld Hur
Page 15 and 16: Falsk psykolog dömd Lunds tingsrä
Page 17 and 18: TABELL 4: Inkomst per månad för l
Page 19: som ångest, skuld, skam eller smä
Page 23 and 24: Besök av migrationsministern Psyko
Page 25 and 26: ■ Psykologin och den professionel
Page 27 and 28: nya medlemmar Karin Gustavsson, Ör
Page 29: Vid obeställbarhet, retur till: Ps

psykologtidningen 2/06

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?