psykologtidningen 2/06

More documents

Recommendations

Info

Metoden har utvecklats av professor Leigh McCullough vid Harvard Medical School i Boston och beskrivs i boken ”Changing Character” (1997) samt manualen ”Treating Affect Phobia”(2003). Utgångspunkten är att olika psykiska symtom och maladaptiva karaktärsdrag bottnar i inre känslomässiga konflikter. McCullough konceptualiserar dock inre konflikter som affektfobier. Med detta begrepp integreras psykodynamisk konfliktteori med Silvan Tomkins affektteori och öppnar för beteendeterapeutiska interventioner. Integrativ metod förbättrar behandling av affektfobier Psykologerna Peter Lilliengren och Patrik Lindert presenterar en modell för korttidsterapi där både psykodynamiska och beteendeterapeutiska principer använts för att bearbeta inre känslomässiga konflikter, så kallade affektfobier. Tomkins utgår från att vi föds med en uppsättning biologiskt grundade basaffekter. Varje affektprogram innehåller en kroppslig upplevelse, en handlingspotential samt yttre kommunikation i form av kroppsspråk och ansiktsuttryck. Affekter kan vara aktiverande – till exempel intresse, glädje, sorg och ilska – eller hämmande, som skam, skuld, ångest och smärta. De aktiverande affekterna får oss att närma oss det som vår uppmärksamhet är inriktad på, medan de hämmande får oss att dra oss undan. Genom interaktionen med våra primärobjekt lär vi oss att reglera våra affekter och vi skapar en inre värld av associationer mellan behov, affekter och erfarenheter (så kallade "scripts"). Affekter associeras även med varandra och med våra biologiska drifter (hunger, törst, sexualitet och anknytning) vilket kan innebära problem. Om till exempel ilska associeras med skam kan detta resultera i att alla upplevelser av och uttryck för ilska och självhävdelse undviks. På liknande sätt kan andra adaptiva affekter eller behov som sorg, intresse, glädje, känslomässig närhet eller sexualitet komma att associeras med hämmande affekter 18 Psykologtidningen 2/<strong>06</strong> Toyen, 1976
som ångest, skuld, skam eller smärta. På detta sätt uppstår olika "rädslor för känslor" eller affektfobier. Undvikande som försvar Utifrån inlärningsteori vidmakthålls fobier av undvikandebeteenden och negativ förstärkning, det vill säga av den lättnad som följer av att något obehagligt minskar i intensitet. Ångesten avtar när en person med klaustrofobi lämnar ett trångt utrymme, dock utan erfarenheten av att situationen är ofarlig. Vid affektfobier undviks en inre situation, det vill säga en affekt med medföljande handlingspotential och associationer till tidigare erfarenheter och fantasier. I psykodynamiska termer sker undvikandet med hjälp av försvar. Begreppet försvar kan definieras brett och innefatta allt som medvetet eller omedvetet görs för att hålla en ångestväckande affekt utanför medvetandet. Försvar kan således vara beteenden (som ageranden, undvikanden), tankar (till exempel rationalisering, intellektualisering, sublimering), men även affekter eller drifter kan fungera som försvar (exempelvis ilska som försvar mot sorg, hunger som försvar mot ångest, etc). Den dokumenterat effektivaste behandlingen av fobier är den beteendeterapeutiska tekniken systematisk desensibilisering. Denna innebär att patienten avstår från undvikandebeteenden och gradvis exponeras för ett fruktat stimulus samtidigt som ångesten regleras. Analogt innebär behandling av affektfobier att olika försvar förhindras och patienten exponeras för adaptiva affekter samtidigt som de hämmande affekterna regleras. Psykologtidningen 2/<strong>06</strong> Försvar: Maladaptivt undvikande tankar, känslor eller beteenden Konflikttriangeln D A I/F Adaptiv affekt/impuls: Ilska, sorg, rädsla, glädje, intresse, sexuell lust, närhet, omtanke Som i all psykodynamisk korttidsterapi inleds behandlingen med att terapeut och patient kommer överens om ett fokus för behandlingen. McCullough utgår från Malans trianglar (se figur 1!) och visar hur dessa kan användas för formulering av patientens affektfobier. Utifrån konflikttriangeln skapas hypoteser om vilka adaptiva affekter patienten undviker, vilken typ av ångest (rädsla, skuld, skam, smärta) som väcks samt vilka huvudsakliga försvar som används. Vidare används persontriangeln för att undersöka hur patientens reaktionsmönster utvecklats, hur de vidmakthålls i nuvarande relationer samt upprepas i terapirelationen. Terapeuten inriktar sig sedan på tre målområden: 1) Omstrukturering av försvar – att hjälpa patienten att upptäcka defensiva mönster och överge försvar. 2) Omstrukturering av affekter – att hjälpa patienten att uppleva och uttrycka affekter adaptivt. 3) Omstrukturering av inre representationer av själv och annan – att hjälpa patienten att förbättra sin självbild och upplevelse av andra. Omstrukturering av försvar McCullough förordar en medkännande hållning i undersökandet av försvaren, till skillnad från exempelvis Habib Davanloos mer ångestprovocerande teknik. Försvaren ses som inlärda strategier för att hantera outhärdliga affekter och det är viktigt att inledningsvis validera patientens försvar. Att hålla ångestskapande affekter omedvetna var en gång den enda möjliga strategin, men hindrar i dag en mer adaptiv Ångest: Konflikt/hämning p.g.a. rädsla, skuld, skam eller smärta Terapirelationen: Där mönstret kan undersökas och förstås Figur 1. Malans trianglar: ”den psykodynamiska terapins grundläggande princip” Aktuell forskning lösning. McCullough pekar på iakttagelsen att patienter ibland blir medvetna om sina försvar utan att detta leder till beteendeförändring. Det krävs motivation för att överge försvaren och detta skapas genom att undersöka försvarens negativa konsekvenser och de möjliga positiva konsekvenserna av förändring. Vidare bör terapeuten peka på skillnaden mellan försvarens ursprung och hur mönstret vidmakthålls i dag. Det är viktigt att patienten förstår bakgrunden till försvaren och får möjlighet att sörja anledningen till att de en gång var nödvändiga. Omstrukturering av affekter Denna process kan liknas vid exponering och bygger på att terapeuten genom empatiskt utforskande frågor hjälper patienten att gradvis uppleva mer av de adaptiva affekter som undvikits. Terapeuten kan exempelvis likt en gestaltterapeut rikta patientens uppmärksamhet mot kroppsliga sensationer ”här och nu” och utforska dessa. Med hjälp av imaginativa metoder kan patienten gå igenom, repetera och hålla kvar känslomässiga bilder i fantasin, vilket ökar förmågan att stå ut med affekter och reflektera kring upplevelserna. McCullough varnar för riskerna med en alltför snabb och intensiv affektutlevelse; går processen för fort kan utageranden i värsta fall leda till självskadande handlingar. Affektfobier bearbetas bäst vid svaga till måttliga grader av affekt där reflektion samtidigt är möjlig. När det gäller att hjälpa patienten att uttrycka affekter intar terapeuten en aktiv och stödjande position. Terapeuten och Persontriangeln T C P Tidigare relationer: Där det maladaptiva konfliktmönstret utvecklades Nuvarande relationer till signifikanta andra: Där mönstret upprepas och vidmakthålls 19 ▲
Page 1 and 2: PSYKOLOG TIDNINGEN 2/06 TEMA GENUSP
Page 3 and 4: Mot full legitimitet En bit in på
Page 5 and 6: vissa kritiker - att tränga in i p
Page 7 and 8: ka institutioner i landet. Ibland i
Page 9 and 10: te uppstått ur ett stort intresse
Page 11 and 12: ”Genusperspektiv möter ännu mot
Page 13 and 14: Psykologer ser på mäns våld Hur
Page 15 and 16: Falsk psykolog dömd Lunds tingsrä
Page 17: TABELL 4: Inkomst per månad för l
Page 21 and 22: Kvinnor utsatta för våld får ny
Page 23 and 24: Besök av migrationsministern Psyko
Page 25 and 26: ■ Psykologin och den professionel
Page 27 and 28: nya medlemmar Karin Gustavsson, Ör
Page 29: Vid obeställbarhet, retur till: Ps

psykologtidningen 2/06

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?