psykologtidningen 2/06

More documents

Recommendations

Info

Det lönar sig att vara specialistpsykolog! En specialistpsykolog tjänar betydligt mer än sina kolleger, visar ny statistik. Den som är specialist men inte leg psykoterapeut, tjänar 4 000 kr per månad mer än den som varken är terapeut eller specialist. Är man leg psykoterapeut och specialistbehörig så tjänar man 3 000 kr mer per månad än den som endast är leg psykoterapeut. – Så det tycks vara en bra affär att specialisera sig, skriver Specialistrådets ordförande Håkan Nyman. Under Psykologidagarna och under Psykologförbundets rådskonferens i slutet av oktober presenterade Specialistrådet ny statistik om antalet specialistpsykologer i Sverige, samt utdrag ur befintlig statistik över lönenivåer för specialistpsykologer jämfört med psykologer utan sådan behörighet. Vi hade också anledning att diskutera några idéer om hur man skulle kunna utveckla specialistordningen ytterligare, och hur den ska kunna bli mer attraktiv för våra nyutexaminerade kolleger. Vad är då en specialistpsykolog, kan man fråga sig. Så här föreslår Specialistrådet att vi ska definiera oss: Specialistpsykologen kan utveckla metoder, förklaringsmodeller och andra strukturer inom verksamhetsområdet, fungera som mentor för andra psykologer, upprätthålla ett vetenskapligt förhållningssätt, granska såväl teoretiska som praktiska bidrag inom området, och i övrigt utföra praktiskt psykologarbete på avancerad nivå. Av olika skäl har vår redovisning av andelen specialistpsykologer bland legitimerade psykologer i Sverige, respektive bland Sveriges Psykologförbunds medlemmar, tidigare inte varit optimal. NU HAR VI MED gemensamma krafter skaffat oss en bättre bild av läget. Totalt 1 621 psykologer innehade specialistbehörighet i december 2005. Av dessa har 415 behörighet i mer än en av de tidigare funktionerna eller, i undantagsfall, i mer än ett område. Vid senaste årsskiftet fanns det 8 786 legitimerade psykologer i landet, vilket innebär att cirka 18 procent av oss innehar specialistbehörighet. I debatten inför införandet av Specialistordningen framfördes åsikten att cirka 25 procent av kåren kanske skulle finna det intressant att vara specialistpsykolog. Ser man på rekryteringen av nya psykologer till specialistutbildningen måste man säga att vi har ett kritiskt läge just nu. Nästan tusen specialister kommer att gå i pension inom tio år, vilket gör att andelen snabbt kommer att bli väsentligt mindre. TABELL 1. Antal legitimerade psykologer med mer än en specialistbehörighet. Antal specialistbehörigheter Antal personer 2 314 3 77 4 20 5 3 7 1 DET ÄR AV NATURLIGA skäl vanligare att psykologer med lång erfarenhet innehar specialistbehörighet, och åldersfördelningen återspeglar detta. Av de legitimerade psykologer som uppnått pensionsåldern är ganska precis 25 procent specialister, medan de flesta specialisterna finns i intervallet 55-64 år. Den yngste som nu innehar specialistbehörighet är född 1967. TABELL 2. Åldersfördelningen bland specialistpsykologerna. Andel specialistpsykologer Åldersintervall 16,4 % > 64 63,6 % 55 - 64 18,5 % 46 - 54 1,5 % < 46 Fördelningen på de olika specialistområdena är mycket ojämn och avspeglar den dominans som klinisk psykologi har inom yrket. Av de kliniska specialistpsykologerna är den överväldigande andelen förstås legitimerade psykoterapeuter. Men de som innehar mer än ett bevis måste ändå ha presterat ytterligare minst ett vetenskapligt arbete, även om andra me- riter kan ha ekvivalerats. Det ska också påpekas att de som genomgått en legitimationsgrundande psykoterapeututbildning kan ha påbörjat den långt innan de varit legitimerade psykologer i fem år, vilket annars krävs för tillträde till specialistutbildningen i sig. Däremot måste de förstås komplettera med professionskurs och presentera ett godkänt vetenskapligt arbete för att deras psykoterapeututbildning ska ekvivaleras som motsvarande specialistnivå. Flera terapeututbildningar erbjuder också speciella lösningar för psykologer som önskar kunna använda utbildningen för specialistbehörighet, till exempel när det gäller specialistkollegium. Endast en mindre andel av de specialistpsykologer vi har i dag har genomgått utbildningsinslagen på det sätt och i den ordning som specialistmodellen anger. TABELL 3. Fördelningen av specialistpsykologer över de fem specialistområdena (dec 2005). Område Antal personer Klinisk psykologi 1173 Pedagogisk psykologi 165 Arbetslivets psykologi 159 Neuropsykologi 107 Handikappsykologi 17 Omkring hundra är specialister på två eller flera områden. FÖR ATT KUNNA svara på frågan om det lönar sig att bli specialistpsykolog har vi gjort utdrag ur den statistik som finns i SACO:s Lönesök, och som baseras på Löneenkäten bland förbundets medlemmar 2004. Just nu pågår insamlandet av motsvarande material för 2005. Jag vill gärna passa på att uppmana de som ännu inte svarat på den att snarast göra det! Av tabell 4 framgår att alla som skaffat sig specialistbehörighet tycks tjäna mer än de som inte gjort det. Mer fakta: Den som inte är legitimerad psykoterapeut men specialist, tjänar 4 000 kr per månad mer än den som varken är terapeut eller specialist. Är man legitimerad psykoterapeut och specialistbehörig så tjänar man 3 000 kr mer per månad än den som endast är legitimerad psykoterapeut. Har man doktorerat och dessutom är specialist så tjänar man 2 500 kr mer 16 Psykologtidningen 2/06
TABELL 4: Inkomst per månad för legitimerade psykologer med och utan specialistbehörighet, efter examensår. Utan specialistbehörighet Med specialistbehörighet Examensår, Antal Medel 10:e Median 90:e Antal Medel 10:e Median 90:e Andel spec. 5-årsklasser Perc Perc Perc Perc 1965-1969 21 33 887 27 220 29 885 35 000 9 34 714 . 32 400 . 30 % 1970-1974 154 31 022 26 500 30 073 37 700 138 33 171 28 000 31 075 38 100 54 % 1975-1979 266 30 967 26 600 29 550 37 000 227 32 504 28 200 31 000 38 700 46 % 1980-1984 254 30 138 26 000 29 300 34 700 108 33 421 27 565 31 025 40 420 30 % 1985-1989 348 29 405 26 000 28 600 33 500 77 32 223 27 400 30 550 36 400 18 % 1990-1994 268 28 298 25 000 27 850 32 000 22 31 000 27 200 30 200 34 600 7,6 % 1995-1999 418 27 206 24 570 26 700 30 000 3 . . . . 0,7 % 2000-2004 493 25 134 21 500 25 000 28 000 0 % Samtliga 2223 28 337 24 000 27 700 33 000 585 32 751 27 900 31 000 39 000 20,8 % Data ur SACO:s Lönesök, hämtade från löneenkät 2004. per månad jämfört med disputerade utan specialistbehörighet. Så hur man än ser på saken så tycks det vara en bra affär att specialisera sig. Det kan naturligtvis hävdas att dessa individer skulle ha tjänat bra ändå – de kan ju vara kompetenta och driftiga på olika sätt. Faktum kvarstår att med specialistbehörigheten följer en klart högre lön än annars. Det borde väl kunna vara ännu en drivkraft till att förkovra sig? DU SOM KÄNNER dig kallad av detta, tänk efter hur du vill att din yrkesmässiga framtid ska gestalta sig. Vad är det du är speciellt intresserad av? Det ligger ju i din arbetsgivares intresse att du får en adekvat kompetensutveckling och denne bör därför diskutera en seriös karriärplan med Nöjda psykologpatienter på Mölndals vårdcentral 70 procent av patienterna upplever vid en långtidsuppföljning att de fått ganska stor eller stor hjälp av psykologbehandling på Mölndals och Kållereds vårdcentral. När det gått 15-24 månader efter psykologbehandling vid Mölndals och Kållereds vårdcentral gjorde Åsa Lindgren, psykologstuderande vid Göteborgs universitet, en långtidsuppföljning. Resultatet, som Psykologtidningen 2/06 dig. Så varför vänta – gå till din chef redan i dag och säg att du vill bli specialist inom ditt område! Om tre år kan du sedan kvittera ut en betydligt högre lön. Vad mera är, då kan du också åta dig mer kvalificerade och intressantare arbetsuppgifter - och dessutom har du fått ett fint diplom att sätta på väggen i ditt nya, stora kontor! Under studietiden har du också knutit väldigt bra kontakter med andra specialister, flera från andra områden än ditt, och bildat ett nätverk för professionellt erfarenhetsutbyte. För det mesta har ni också haft trevligt tillsammans. Ditt vetenskapliga arbete blev så pass bra att det inte bara var publicerbart som anvisningarna säger, utan faktiskt blivit publicerat i en ansedd vetenskaplig tidskrift. Så nu är du redan igång med ett kan jämföras med att 90 procent av patienterna uppgav samma sak omedelbart efter behandlingen, visar att det goda resultatet håller i sig ganska väl i upp till två års tid efter avslutat behandling. Uppföljningen genomfördes i oktober och november 2005 och av 50 deltagare i undersökningen svarade 41, vilket är en svarsfrekvens på 82 procent. Patienten kommer till psykologen på remiss från distriktsläkaren och erbjuds efter ett bedömningssamtal max tio psykologsamtal samt två uppföljande samtal. Behandlingen består i snitt av 5-6 samtal per patient. nytt projekt, som din stolta chef skryter med för alla som vill lyssna. Dina klienter/patienter/kunder är också nöjda, för de har ju sett hur ditt arbete utvecklats och effektiviserats. Finns det ingen baksida, undrar du kanske? Nej, faktiskt inte! Alla legitimerade psykologer måste hålla sig ajour med kunskapsutvecklingen på sitt område, och om man gör det på ett systematiskt sätt så leder det till en specialistbehörighet. Sätt igång! HÅKAN NYMAN Ordförande i Specialistrådet Frågorna i undersökningen gäller också på vilket sätt patienterna anser att de blivit hjälpta. Sammanlagd handlar 65 procent av svaren om att patienten upplever sig ha fått en ökad förståelse för problemen och dess orsaker samt en ökad förståelse för hur dessa problem kan lösas. Den näst största kategorin, 23 procent, handlar om att patienten har fått tala av sig, blivit lyssnad på och känt sig förstådd. Kritiken som framkommer i undersökningen gäller till största delen att patienterna önskar fler psykologsamtal och kortare väntetider. 17 foto: renato tan
Page 1 and 2: PSYKOLOG TIDNINGEN 2/06 TEMA GENUSP
Page 3 and 4: Mot full legitimitet En bit in på
Page 5 and 6: vissa kritiker - att tränga in i p
Page 7 and 8: ka institutioner i landet. Ibland i
Page 9 and 10: te uppstått ur ett stort intresse
Page 11 and 12: ”Genusperspektiv möter ännu mot
Page 13 and 14: Psykologer ser på mäns våld Hur
Page 15: Falsk psykolog dömd Lunds tingsrä
Page 19 and 20: som ångest, skuld, skam eller smä
Page 21 and 22: Kvinnor utsatta för våld får ny
Page 23 and 24: Besök av migrationsministern Psyko
Page 25 and 26: ■ Psykologin och den professionel
Page 27 and 28: nya medlemmar Karin Gustavsson, Ör
Page 29: Vid obeställbarhet, retur till: Ps

psykologtidningen 2/06

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?