psykologtidningen 2/06

More documents

Recommendations

Info

TEMA: GENUSPSYKOLOGI sådana med ett strukturperspektiv. I det första fallet ses den våldsutövande mannen som ett offer för en traumatisk uppväxt. Förklaringen till våldet finns i mannens ”inre”. I det andra fallet ses mäns våld som ett uttryck för den ojämlika fördelningen av makt mellan kvinnor och män som råder i samhället – det som med ett aktuellt ord kallas könsmaktsordningen. INDIVIDPERSPEKTIVET DOMINERAR bland de undersökta artiklarna. Resonemangen går då ut på att mannen som slår själv varit utsatt för traumatiska händelser i sin barndom. Genom sina våldshandlingar kompenserar han den maktlöshet och vanmakt han upplever och kan på det sättet återta makten. – Den här förklaringen ses inte som en ursäkt för mannens beteende, säger Katarina Blume. Men det är underförstått, att den här förståelsen av problemet hos såväl behandlare som klient är nödvändig och man ska kunna hjälpa våldsutövaren att sluta slå. Den teoretiska bakgrunden till resonemanget är psykodynamisk teori, framför allt objektrelations- och anknytningsteori. – Kvinnan som partner ses i artiklarna inte som skyldig till mannens våld. Men om man ser våldshandlingarna som grundade i den tidiga mor-barnrelationen kommer kvinnan som mor att indirekt framställas som skyldig till den vuxna mannens handlande. Huvuddelen av artiklarna med ett individperspektiv handlar om psykologers arbete med våldsbrottslingen, få om stöd PRESSKLIPP och hjälp till de kvinnor och barn som drabbas, även om de också finns. Ofta talar man om våldsverkaren på ett könsneutralt sätt, påpekar Katarina Blume. Man talar om ”våldsverkaren”, ”patienten” för att senare i texten plötsligt övergå till ett ”han”. Men man problematiserar inte det faktum att beskrivningarna faktiskt handlar om män. Gäller de också kvinnor och varför reagerar inte flickor på utsatthet i barndomen på samma sätt som män? Könsperspektivet saknas. ”Svenska mäns våld får oftare en psykologisk förklaring medan utländska mäns våld ges kulturella förklaringar” MEN DET FINNS OCKSÅ ett fåtal artiklar om mäns våld mot kvinnor med ett mer uttalat könsperspektiv. Mannen som slår ses då som en del av den samhällsordning, där män har mer makt och privilegier än kvinnor. Mannen har införlivat den omgivande samhällssynen och anser sig ha rätt att utöva makt och kontroll över kvinnan. De här artiklarna handlar i högre grad om både mannen som slår och kvinnan som blir slagen. De berör också de risker för kvinnans psykiska hälsa som våldet innebär. Borgerliga alliansen vill förstärka psykiatrin Den borgerliga alliansen lanserar på DN. Debatt (2006 01 09) ett tiopunktsprogram med bland annat vårdgaranti till patienter med psykiska besvär. De fyra undertecknarna av debattartikeln, Maria Larsson (kd), Kristina Axén Olin (m), Erik Ullenhag (fp), och Kenneth Johansson (c), representerar Allians för Sverige. De är överens om att psykiatrin behöver förstärkas under den närmsta tioårsperioden med åtminstone fem miljarder kronor. ”Det är förmodligen inget annat område inom sjukvården där förnyelse är mer nödvändig än just inom psykiatrin”, skriver de och tillägger: ”Modern psykiatrisk vård bör samordnas av en så kallad Case manager med helhetsansvar för patienten.” Några av de åtgärder som de föreslår är: – Primärvården måste alltid ha tillgång till kuratorer och psykologer. – Den som söker för psykiska besvär måste få en diagnos inom tre månader av kvalificerad läkare. – Väntan på utredning av barn vid BUP bör inte överstiga en månad. – Patienter med både missbruk och psykisk sjukdom ska inte kunna nekas akut hjälp vid psykiatrisk akutmottagning eller enhet för missbruksvård. De föreslår också att staten ska ta över finansieringen av den rättspsykiatriska vården. – Intressant är att i de artiklar som utgår från ett strukturellt perspektiv tyngdpunkten ofta ligger på kvinnors situation i andra länder eller invandrarkvinnornas situation, berättar Katarina Blume. Även om en koppling också ofta görs till våld utövat av svenska män, finns en tendens till att det strukturella perspektivet främst lyfts fram när det handlar om ”andra kulturer”. Risken blir då att svenska mäns våld får individualpsykologiska förklaringar, medan utländska män och invandrarmän anses styrda av kulturella och sociala faktorer i sitt våldsbeteende. Också psykologens roll skiftar beroende på vilka förklaringar man ger våldsutövandet. Med ett individinriktat perspektiv får psykologen en självklar roll som behandlare och behandlingen är ofta psykoterapi riktad till gärningsmannen. Om våldet ges en mer strukturell förklaring blir psykologens roll mer diffus. Att försöka påverka samhällets syn på det manliga våldet eller att arbeta med mäns attityder till brottet och brottsoffret hamnar i någon mån utanför det som ses som psykologers egentliga arbetsfält. – Det väcker frågan om vilken sorts förståelse och vilka förklaringar som ryms inom psykologins nuvarande ramar, funderar Katarina Blume. Gör till exempel problem som anknyter till makt- och kulturbegrepp det? Psykologin har visat sig få en allt starkare röst i samhället. Det blir då än viktigare att psykologin förmår spränga sina gränser när det gäller teoribyggnad och kombinera individperspektivet med ett samhällsperspektiv. MAJA AHLROOS Fp önskar psykolog på ungdomsmottagningar Folkpartiets oppositionslandstingsråd Birgitta Rydberg föreslår i en skrivelse till Stockholms läns landsting att ungdomsmottagningarnas uppdrag ska ses över och förtydligas, och att samarbetet med BUP ska fördjupas. – Har ungdomsmottagningarna sådan bemanning att de kan vara ett förstahandsalternativ när det gäller öppen psykiatrisk vård? Vi anser att ungdomsmottagningarna bör kunna erbjuda hjälp vid psykisk ohälsa åt ungdomar. Därför behöver det finnas psykolog och/eller kurator på mottagningarna, säger Birgitta Rydberg. (Awiwa Keller, Dagens Nyheter 2005 12 29) 14 Psykologtidningen 2/06
Falsk psykolog dömd Lunds tingsrätt har dömt en kvinna för obehörigt användande av titeln psykolog. Kvinnan har använt sig av titeln psykolog trots att hon inte haft legitimation. Kvinnan har under åren 2003 och 2004 använt sig av titeln psykolog trots att hon saknade legitimation för yrket. Hon dömdes i december 2005 av Lunds tingsrätt för obehörigt användande av titeln psykolog till dagsböter. Stockholms tingsrätt har även tidigare dömt en person för obehörigt användande av titeln psykolog. Enligt lagen om yrkesutövning på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) får ingen utge sig för att vara psykolog utan att ha legitimation för yrket, eller utan att genomgå den praktiska tjänstgöringen (PTP). Samma regel gäller för titeln psykoterapeut. För legitimerade psykoterapeuter gäller dessutom att de i samband med sin yrkesutövning ska ange sin grundutbildning. Det är inte heller tillåtet att använda en titel som kan förväxlas med en skyddad titel. Den som obehörigen använder sig av titeln psykolog eller psykoterapeut kan enligt lagen dömas till böter. SYFTET MED SKYDDET för yrkestiteln är bland annat att göra det enklare för den enskilde att avgöra vilken yrkesutövare som har erforderlig utbildning och kompetens och som står under samhällets tillsyn. Titelskyddet gäller endast inom hälsooch sjukvårdens område. Om någon i annat sammanhang använder sig av yrkestiteln i missledande syfte, som inte har samband med hälso- och sjukvård, kan det dock vara att bedöma som vilseledande marknadsföring. Skyddet för yrkestiteln innefattar inte någon exklusiv rätt att utöva yrket, utan ger endast en ensamrätt till yrkestiteln. När det gäller behörighetskrav för tillsättning av tjänst som psykolog inom landstingets hälso- och sjukvård gäller dock krav på legitimation eller PTP. Möjligheten för psykologer att få legitimation infördes 1978. Ursprungligen fanns inget skydd för yrkestiteln psykolog, utan endast ett skydd för yrkesbeteckningen ”legitimerad psykolog”. 1994 utökades skyddet till att omfatta även yrkestiteln psykolog, det vill säga det skydd som finns i dag. Samtidigt infördes ett skydd för yrkestiteln psykoterapeut. Psykologtidningen 2/06 Motiveringen till införandet av det mer omfattande titelskyddet för psykologer och psykoterapeuter var att legitimationen inte hade lett till någon märkbar begränsning i det allmänna utbudet av psykologisk rådgivning och behandling. Marknadsföringen av samtalsterapi i en mångfald former var fortfarande mycket omfattande från personer vars kompetens för verksamheten var otillräcklig. Titlarna psykolog och psykoterapeut eller liknande titlar användes ofta i marknadsföringen på ett vilseledande sätt som kunde ge intrycket att utövaren hade den legitimerade psykologens kompetens. Trots att man infört ett titelskydd används fortfarande titlarna psykolog och ANNONS Anslag från L.J. Boëthius´ stiftelse psykoterapeut av icke-legitimerade personer. Det är inte ovanligt att personer utan legitimation i annonser av olika slag använder titlarna. För att skydda patienter mot oseriösa yrkesutövare krävs det att marknaden inom det psykologiska behandlingsområdet saneras. Detta kan ske med ett effektivt utnyttjande av den lagstiftning som finns i dag. I preventivt syfte är det viktigt att samhället reagerar och beivrar brott mot titelskyddet. Psykologförbundet välkomnar därför domen i Lunds tingsrätt som visar att samhället ser allvarligt på denna typ brott. CAMILLA DAMELL Förbundsjurist Styrelsen för Lars Jacob Boëthius´ stiftelse får härmed meddela att bidrag kan sökas ur stiftelsen. Dennas syfte är att ge nervsjuka stöd och hjälp genom lämplig vård. Enligt testators önskan, som det uttryckts i testamentet den 11 augusti 1930, skall stiftelsens avkastning användas för att hjälpa ”med nervsjukdom behäftade, mindre bemedlade, dock icke av stat eller kommun avsevärt understödda, svenska medborgare, vilkas fysiska och psykiska lidande kan, om icke fullständigt botas, så åtminstone lindras eller förbättras”. Detta syfte skulle enligt testator bäst kunna uppnås genom att inrätta sjukhem för unga människor, varvid unga män skulle ges företräde. Det förutsättes vidare att de hjälpsökande inte är behäftade med missbrukssjukdomar, psykotiska tillstånd eller svårare fysiska handikapp. Med hänsyn till utvecklingen inom psykiatrin under senare decennier har det emellertid visat sig mindre ändamålsenligt att upprätta sjukhem. Även om bidrag till sjukhem alltjämt kan erhållas synes stiftelsens syfte i nuläget bäst kunna tillgodoses genom behandling i öppen vård av enskilda patienter. Kammarkollegiet har medgivit att medel från stiftelsen även får användas för uppbyggnad av lämpliga vårdinsatser för patienter i öppen vård. Sådan vård kan främjas genom utvecklande av olika psykoterapiformer/andra behandlingsformer. Tänkbara målgrupper härvidlag är patienter med affektiva sjukdomar, ångesttillstånd av varierande genes, sociala fobier, självmordsbenägenhet och liknande tillstånd, dock ej patienter med missbrukssjukdomar eller psykos. Företräde ges åt projekt som gäller unga män. Företräde bör vidare ges sökande som är beredda att utveckla strategier och projekt som syftar till en systematisk uppföljning av behandlingsresultaten, varvid såväl effekter som bieffekter registreras. Bidrag kan inte lämnas till enskild för vård och behandling och inte heller till utbildning. Ansökningshandlingar i 7 exemplar insänds till sekreteraren Kerstin Bendz, Trafikskadenämnden, Box 24048, 104 50 Stockholm, tel: 08-522 787 03, som även lämnar ytterligare upplysningar. Ansökan skall ha kommit in senast onsdagen den 15 mars 2006. (Särskilda ansökningsblanketter finns inte). Ansökan skall innehålla en beskrivning av projektet med en kortfattad (högst en sida) sammanfattning för lekmän, sökandens meritförteckning samt ett budgetförslag. Sökande som tidigare beviljats medel ur stiftelsen skall till ansökan foga en redogörelse över det hittills utförda arbetet. foto: magnus gotander 15
Page 1 and 2: PSYKOLOG TIDNINGEN 2/06 TEMA GENUSP
Page 3 and 4: Mot full legitimitet En bit in på
Page 5 and 6: vissa kritiker - att tränga in i p
Page 7 and 8: ka institutioner i landet. Ibland i
Page 9 and 10: te uppstått ur ett stort intresse
Page 11 and 12: ”Genusperspektiv möter ännu mot
Page 13: Psykologer ser på mäns våld Hur
Page 17 and 18: TABELL 4: Inkomst per månad för l
Page 19 and 20: som ångest, skuld, skam eller smä
Page 21 and 22: Kvinnor utsatta för våld får ny
Page 23 and 24: Besök av migrationsministern Psyko
Page 25 and 26: ■ Psykologin och den professionel
Page 27 and 28: nya medlemmar Karin Gustavsson, Ör
Page 29: Vid obeställbarhet, retur till: Ps

psykologtidningen 2/06

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?